erfarenheter och analyser med fokus på urvalsåret 2014 Maria Bengtson, FARs kvalitetssekretariat 29 september 2015
1 Inledning Syftet med kvalitetskontrollen är att bl.a. fungera som stöd för de enskilda FAR-medlemmarna i deras strävan att utöva revisions- och redovisningsverksamhet med hög och jämn kvalitet samt att bidra till det allmännas förtroende för FARs medlemmar. Av FARs stadgar framgår att en ordinarie medlem är skyldig att genomgå kvalitetskontroll. FAR utför kvalitetskontroll av revisorsmedlemmar och redovisningskonsultmedlemmar. I dagsläget kvalitetskontrolleras inte specialistmedlemmar men arbete pågår med att införa kvalitetskontroll även av dessa. För varje medlemskategori ska finnas en kvalitetsnämnd. Kvalitetsnämnderna är oberoende organ som väljs av FARs stämma. Kvalitetsnämnden leder föreskriven kvalitetskontroll och lämnar en redogörelse för sin verksamhet till årsstämman. Till sin hjälp har kvalitetsnämnden kvalitetskontrollanter, som utgörs av FAR-medlemmar, samt av FARs kvalitetssekretariat som består av Maria Bengtson (ansvarig) och Anna Karin Wikner. I detta PM redogörs för FARs kvalitetskontroll av revisorer och redovisningskonsulter samt Revisorsnämndens kvalitetskontroll av börsrevisorer och revisorer som inte är medlemmar i FAR.
2 Innehåll Inledning... 1 Innehåll... 2 1. Definitioner... 3 2. FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet... 3 2.1 Enskilda kontroller... 4 2.1.1 Utfall enskilda kontroller... 4 2.1.2 Analys utfall enskilda kontroller... 5 2.1.3 Vanliga brister i kvalitetskontrollen av revisionsverksamhet urvalsår 2014 enskilda kontroller... 5 2.1.4 Återkoppling av genomförda kvalitetskontroller revisionsverksamhet enskilda kontroller... 6 2.1.5 Aktivitetsförslag med anledning av utfall enskilda kontroller... 6 2.2 Systemkontroll... 7 2.2.1 Analys och aktivitetsförslag med anledning av utfall systemkontroll... 7 3. Revisorsnämndens kvalitetssäkring... 8 3.1 Revisorsnämndens kvalitetskontroll av kvalificerade revisorer som inte är medlemmar i FAR... 8 3.2 Revisorsnämndens kvalitetskontroll av börsrevisorer... 9 4. FARs kvalitetskontroll av redovisningsverksamhet... 10 4.1 Enskilda kontroller... 10 4.1.1 Utfall och analys enskilda kontroller... 10 4.1.2 Vanliga brister i kvalitetskontrollen av redovisningsverksamhet urvalsår 2014 - enskilda kontroller... 11 4.1.3 Återkoppling av genomförda kvalitetskontroller redovisningsverksamhet enskilda kontroller... 12 4.1.4 Aktivitetsförslag med anledning av utfall - enskilda kontroller... 12 4.2 Systemkontroll... 12 4.2.1 Analys och aktivitetsförslag med anledning av utfall systemkontroll... 13 5. Sammanfattande beskrivning av kvalitetskontrollprocessen... 13
3 1. Definitioner Enskild kontroll (tidigare kallad substansgranskning) avser kvalitetskontroll av medlem genom kontroll av utfört arbete samt dokumentation av uppdrag. Därutöver granskas att företaget följer ISQC 1 alternativt Reko 210. Systemkontroll (tidigare kallad systemgranskning) avser FARs kvalitetskontroll av företagets kvalitetskontrollsystem. Den utgörs av kontroller av att företaget följer ISQC 1 alternativt Reko 210, kontroll av övervakningsprogram och verifiering av revisionsföretagens/redovisningsföretagens egna kontroller genom stickprovskontroller. 2. FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet FAR har utfört kvalitetskontroll av revisorsmedlemmar sedan 1997. I överenskommelsen om samarbete mellan Revisorsnämnden och FAR om kvalitetskontroll av godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag, framgår att riktlinjer och tillämpningsanvisningar fastställs av FARs kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet i samråd med Revisorsnämnden. Revisorsnämnden förlitar sig på den kvalitetskontroll som FAR utför av sina medlemmar och de revisionsföretag i vilka dessa är verksamma. Revisorsnämnden kvalitetssäkrar FARs kvalitetskontrollverksamhet genom att två gånger per år stickprovsgranska cirka ett tjugotal av FARs kvalitetskontroller. Föremål för kvalitetskontrollen är revisionsföretaget och samtliga där verksamma auktoriserade och godkända revisorer. Urvalet av de personer som ska bli föremål för kontroll ska göras på ett konsekvent sätt för att kunna säkerställa att samtliga, som huvudregel, blir kontrollerade vart sjätte år. För kvalificerade revisorer i börsnoterade företag ska denna kontroll utföras av Revisorsnämnden (RN) minst vart tredje år. Kvalitetsnämnden för revisionsverksamhet har under verksamhetsåret sammanträtt fem gånger. Kvalitetsnämndens ledamöter under 2014/2015 (urvalsår 2014): Katarina Ljungqvist, Mazars SET Revisionsbyrå (ordförande) Magnus Ulriksson, hovrättsråd Svea hovrätt (vice ordförande) Annika Engström, EY Johan Kratz, KPMG Henrik Nilsson, Deloitte Mats Rosenqvist, Grant Thornton Kristian Thore, Baker Tilly SEK Claes Thimfors, PwC Maria Bengtson, FAR (sekreterare)
4 2.1 Enskilda kontroller FAR kvalitetskontrollerar varje år ett stort antal revisorsmedlemmar genom s.k. enskilda kontroller, se definition ovan. Antalet kontroller styrs av fasta urvalsår med en sexårsperiodicitet varför antalet kontroller varierar från år till år. 2.1.1 Utfall enskilda kontroller Vid en jämförelse av utfall under urvalsår 2007 t.o.m. urvalsår 2012 (se bild 1 nedan) kan konstateras att det inte förekommer några större avvikelser utan att godkännandet under perioden ligger på cirka 80 till 90 procent, omkontroller (inom ett år) på cirka 8 till 14 procent samt att 2 till 5 procent av kontrollärendena överlämnas till Revisorsnämnden (kriteriet är underkänt vid omkontroll eller mycket allvarliga brister i den ordinarie kontrollen, se även bild 2 nedan). Urvalsår 2013 hade däremot ett sämre utfall än tidigare år. Godkännandenivån var på 74 procent och 11 procent av kontrollärendena överlämnades till Revisorsnämnden. Ett flertal av dessa ärenden har rört felaktiga revisionsberättelser. Utfallet för urvalsår 2014 med en godkännandenivå på 83 procent visar på en förbättring jämfört med urvalsår 2013. Bild 1. FARs enskilda kontroller av revisorer
5 Bild 2. Ärenden överlämnade till Revisornämnden (Detta är Revisorsnämndens uppgifter) 2.1.2 Analys utfall enskilda kontroller Resultatet visar att en hög andel av FARs revisorsmedlemmar håller hög kvalitet men resultatet kan naturligtvis bli ännu bättre. En mycket viktig åtgärd för att kunna höja antalet godkända ytterligare är att erbjuda utbildning som behandlar de vanligt förekommande brister som påträffas vid kvalitetskontrollerna. 2.1.3 Vanliga brister i kvalitetskontrollen av revisionsverksamhet urvalsår 2014 enskilda kontroller Angivna brister ger inte nödvändigtvis underkänt resultat, utan detta aktualiseras först då det är materiella avvikelser inom en eller flera av de angivna områdena. ISQC 1-policy saknas eller är inte fullständig Det är vanligt att det saknas skriftliga riktlinjer och rutiner i enlighet med ISQC 1. Övervakningen i enlighet med ISQC 1 har inte ägt rum Vanligt förekommande är att övervakningsprocess i enlighet med de krav som ställs i ISQC 1 ännu inte är inrättad. Krav på övervakningsprocess gäller alla revisionsföretag, oavsett antalet anställda. I ett flertal fall har inte själva övervakningen i enlighet med ISQC 1 kommit igång. Otillåten ägarstruktur Det är strikt reglerat i revisorslagen hur ägarstrukturen i ett revisionsföretag ska se ut. Det är bara i vissa begränsade fall som icke-revisorer kan vara delägare, och då endast i registrerade revisionsbolag.
6 Dokumentation av genomförda uppdrag Dokumentation av utförd granskning är generellt sett i allt för många fall bristfällig, t.ex. vad gäller riskanalys, väsentlighetsbedömning, urval, åtgärder och slutsatser dvs. den röda tråden saknas. Särskilda områden där det är extra vanligt med brister är dokumenterad granskningsplan, dokumentation av granskningen av resultaträkningen (framförallt vad gäller intäkter). Brister i granskning av varulager Det förekommer fall där revisorn inte har deltagit vid inventering trots att varulagret har varit en väsentlig post och där revisorn inte heller genomfört alternativa granskningsåtgärder. Inhämtade av revisionsbevis efter revisionsberättelsens datering och undertecknande När revisionsberättelsen dateras och undertecknas ska alla revisionsbevis vara insamlade. Brister i vidareutbildningen FARs etiska regler innehåller vidareutbildningskrav som inte alltid följs. 2.1.4 Återkoppling av genomförda kvalitetskontroller revisionsverksamhet enskilda kontroller Under verksamhetsåret har de kontrollerade revisorerna erbjudits att lämna utvärdering av såväl kvalitetskontroll som kontrollant efter avslutad kontroll. Av de som svarat har ca 94 procent (88 procent 2013) meddelat att de är nöjda eller mer än nöjda med kontrollen. Resultatet visar att processen för kvalitetskontrollen fungerar mycket bra. Kvalitetsnämnden anordnade den 2 september 2014 årligt erfarenhetsutbyte om FARs kvalitetskontroll, s.k. ERFA-dag för kvalitetskontrollanter. Vid ERFA-dagen deltog kvalitetskontrollanter, kvalitetsnämndsledamöter samt representanter från såväl FARs kvalitetssekretariat som Revisorsnämnden. 2.1.5 Aktivitetsförslag med anledning av utfall enskilda kontroller Det som är viktigast är dels att nå ut till medlemmarna med information om vanliga brister påträffade vid kvalitetskontrollerna, dels att erbjuda relevant utbildning så att dessa brister kan minska i omfattning. Exempel på utbildningsbehov: Ytterligare utbildning i ISQC 1 (mer praktisk, mindre teoretisk) Praktisk ISA-utbildning med fokus på minimikrav för dokumentation Granskning av varulager
7 2.2 Systemkontroll Under urvalsår 2014 har 11 revisorsmedlemmar omfattats av FARs systemkontroll. Under urvalsår 2007 t.o.m. urvalsår 2014 har totalt 2 755 revisorsmedlemmar varit föremål för FARs systemkontroll. Utöver själva systemkontrollen begärs årligen in information från revisionsföretag där FAR utfört systemkontroll av revisionsverksamheten. Bl.a. ska FAR informeras om: väsentliga förändringar i företagets organisation och namn på revisorer som i den interna kvalitetskontrollen: - bedömts uppsåtligen ha gjort orätt eller på annat sätt förfarit oredligt och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget, - har utfört ett grovt bristfälligt arbete eller allvarligt äventyrat sin opartiskhet och självständighet i enlighet med revisorslagen och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget, - underkänts vid omkontroll och kvarstående brister är allvarliga och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget, - vägrat att genomgå den interna kvalitetskontrollen och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget. I samtliga fall ovan ska Revisorsnämnden snarast underrättas av FAR (i enlighet med överenskommelsen med Revisorsnämnden). 2.2.1 Analys och aktivitetsförslag med anledning av utfall systemkontroll Revisorsnämnden har, som meddelats i föregående års PM, en del synpunkter på flera interna kvalitetskontrollsystem. Det finns behov av att få ut denna information. Ett bra sätt skulle kunna vara att FAR och Revisorsnämnden gemensamt bjuder in revisionsföretag och nätverk som systemkontrolleras till seminarium för att informera och diskutera förbättringsbehov på bl.a. följande områden: Systembyråers/Systemnätverks uppföljning av revisorer som blivit underkända i den interna ordinarie kvalitetskontrollen. Bedömningen av hur allvarliga bristerna är vid ett underkännande av en revisor. Är bristerna på nivå för omkontroll eller är bristerna så allvarliga att Revisorsnämnden ska underrättas. Systemnätverks efterlevnad av oberoendereglerna i revisorslagen. Hur säkerställs t.ex. oberoendet när det saknas gemensamma kundregister.
8 3. Revisorsnämndens kvalitetssäkring Syftet med Revisorsnämndens kvalitetssäkring av FARs kvalitetskontroll är att säkerställa att den bedrivs enligt de riktlinjer och tillämpningsanvisningar som fastställts av FARs kvalitetsnämnd i samråd med RN. Revisorsnämnden ska två gånger per år, under januari och september, delges resultatet från de kvalitetskontroller som har genomförts och behandlats i kvalitetsnämnden närmast föregående kalenderhalvår. Ärenden för kvalitetssäkring väljs av Revisorsnämnden bland de genomförda kvalitetskontrollerna utifrån FARs halvårsrapporter. Antalet genomförda kontroller av revisionsföretag som väljs ut för kvalitetssäkring kan beräknas uppgå till ett tjugotal per år. Revisorsnämnden rapporterar resultatet av sin kvalitetssäkring till FAR två gånger per år. Den sammanfattande bedömningen är att Revisorsnämndens utredningar har visat att underrättelserna från kvalitetsnämnden i samtliga fall har varit befogade och att de stickprovskontroller som Revisorsnämnden har utfört har visat att kvalitetskontrollerna i allt väsentligt har haft hög kvalitet. 3.1 Revisorsnämndens kvalitetskontroll av kvalificerade revisorer som inte är medlemmar i FAR Den löpande kvalitetskontrollen som utförs av Revisorsnämnden innebär dels att Revisorsnämnden kvalitetssäkrar de kontroller som utförs av FAR, dels att Revisorsnämnden kontrollerar de revisorer som inte är anslutna till FAR och som inte är verksamma på en revisionsbyrå med FAR-medlemmar (ca 60 st.). Vid dessa kvalitetskontroller anlitas FARs kvalitetskontrollanter. Av bild 3 nedan framgår att kvalitetsnivån på icke-far-medlemmar är betydligt lägre. Bild 3. Revisorsnämndens kontroll av revisorer som inte är medlemmar i FAR
9 3.2 Revisorsnämndens kvalitetskontroll av börsrevisorer Revisorsnämnden ansvarar för kvalitetskontroll av revisorer och registrerade revisionsbolag som har revisionsuppdrag i företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES (börsnoterade företag). Av bild 4 nedan framgår utfallet från dessa kontroller vad gäller den del av kontrollen som avser kontroll av börsrevisorer. För att få en helhetsbild av dessa kontroller måste emellertid läsaren ta del av de slutliga rapporterna som finns på Revisorsnämndens hemsida där även företagens kvalitetskontrollsystem kommenteras. Bild 4. Revisorsnämndens granskning av börsrevisorer
10 4. FARs kvalitetskontroll av redovisningsverksamhet FAR har utfört kvalitetskontroll av redovisningskonsultmedlemmar sedan 2008. Det första året var kvalitetskontrollen frivillig. Från och med 2009 är kvalitetskontrollen obligatorisk. Föremål för en kvalitetskontroll är alla auktoriserade och andra redovisningskonsulter som är medlemmar i FAR och bedriver redovisningsverksamhet och annan verksamhet som omfattas av Reko. Urvalet av de personer som ska bli föremål för kontroll ska göras på ett konsekvent sätt för att kunna säkerställa att samtliga, som huvudregel, blir kontrollerade vart sjätte år. Kvalitetsnämnden för redovisningsverksamhet har under verksamhetsåret sammanträtt sju gånger. Kvalitetsnämndens ledamöter under 2014/2015 (urvalsår 2014): Caisa Drefeldt, KPMG (ordförande) Hans Lundberg, Grant Thornton Sweden (vice ordförande) Camilla Carlsson, EY Ann-Sofie Kjellberg, PwC Bengt Ölmeby, Varbergs Revisionsbyrå Inger Nylander, Deloitte Gabrielle Scott, BDO Susanne Sjögren, Sörbygdens Redovisning AB Maria Bengtson, FAR (sekreterare) 4.1 Enskilda kontroller FAR kvalitetskontrollerar varje år ett stort antal redovisningskonsultmedlemmar genom s.k. enskilda kontroller, se definition ovan. Antalet kontroller styrs av fasta urvalsår med en sexårsperiodicitet varför antalet kontroller kan komma att variera från år till år. Inför de årliga kvalitetskontrollerna kan konstateras ett ökat antal utträden ur FAR. Skälet till utträde uppges i vissa fall vara kostnaden för kvalitetskontrollen. I andra fall har de inte insett att kvalitetskontrollen är obligatorisk och väljer att utträda eftersom de inte avser att följa Reko till fullo. Ett antal medlemmar väljer att utträda utan att ange skälet men det kan antas att det finns en koppling till att de erhållit information från FARs kvalitetssekretariat om att de ska bli föremål för kvalitetskontroll. 4.1.1 Utfall och analys enskilda kontroller Vid en jämförelse av utfall under urvalsår 2008 t.o.m. urvalsår 2014 (se bild 5 nedan) kan konstateras att det var ett stort antal godkända redovisningskonsulter 2008 (94 procent). Detta var dock första året för kvalitetskontroll av redovisningsverksamhet och den var frivillig. Det behövdes även ett aktivt handlande från redovisningskonsultens sida genom ett ansökningsförfarande. De som ansökte om att få kontrolleras ansåg sannolikt att de höll en bra kvalitetsnivå. Eftersom det var den första kontrollomgången var dessutom kvalitetsnämnden något generösare i sin bedömning av ärenden. Att utfallet i övrigt varierar från år till år kan bero på att Reko-kraven är relativt nya, att kvalitetskontroll är en ny företeelse för redovisningskonsulterna samt att det är första gången de blir kvalitetskontrollerade. Under urvalsåret 2014 har andelen godkända redovisningskonsulter sjunkit. Detta beror framförallt på
11 att kvalitetsnämnden har ett mer strängt förhållningssätt vad gäller efterlevnaden av Reko 210 Kvalitetssäkring av redovisningsverksamheten. Utöver detta, vilket inte framgår av bilden nedan, har tre redovisningskonsulter ansetts ha utträtt ur FAR då dessa inte har fullgjort skyldigheten att genomgå kvalitetskontroll, s.k. vägran. Bild 5. FARs enskilda kontroller av redovisningskonsulter 4.1.2 Vanliga brister i kvalitetskontrollen av redovisningsverksamhet urvalsår 2014 - enskilda kontroller Brister i efterlevnad av Reko 210 (Kvalitetssäkring) Det saknas ofta skriftliga riktlinjer och rutiner i enlighet med Reko 210. Dokumentation av genomförda uppdrag är bristfällig Dokumentationen är i allt för många fall bristfällig. Det finns krav på dokumentation även när det gäller insourcinguppdrag. Det måste bl.a. finnas uppdragsbrev samt egen dokumentation över utfört arbete. Dokumentationen ska finnas på redovisningskonsultens kontor. Brister i attestkraven I ett kombiuppdrag ställs ytterligare krav på redovisningskonsulten. Brister i vidareutbildningen FARs etiska regler innehåller vidareutbildningskrav som inte alltid efterlevs.
12 4.1.3 Återkoppling av genomförda kvalitetskontroller redovisningsverksamhet enskilda kontroller Under verksamhetsåret har de kontrollerade redovisningskonsulterna erbjudits att lämna utvärdering av såväl kvalitetskontroll som kontrollant efter utförd och avslutat kontroll. Av de som svarat har cirka 84 procent (82 procent 2013) meddelat att de är nöjda eller mer än nöjda med kontrollen. Resultatet visar att processen för kvalitetskontrollen fungerar förhållandevis väl. Kvalitetsnämnden anordnade den 27 augusti 2014 erfarenhetsutbyte om FARs kvalitetskontroll, s.k. ERFA-dag för kvalitetskontrollanter. Vid ERFA-dagen deltog kvalitetskontrollanter, kvalitetsnämndsledamöter samt representanter från FARs sekretariat. 4.1.4 Aktivitetsförslag med anledning av utfall - enskilda kontroller Det som är viktigast för att möjliggöra en kvalitetshöjning är dels att nå ut till medlemmarna med information om vanliga brister påträffade vid kvalitetskontrollerna, dels att erbjuda utbildning så att dessa brister kan minska i omfattning. Exempel på utbildningsbehov: Praktisk utbildning i Reko 210 Kvalitetssäkring av redovisningsverksamheten (genomgång av minimikrav vad gäller ISQC 1-policy och uppföljning). Praktisk Reko-utbildning med fokus på minimikrav för dokumentation 4.2 Systemkontroll Under urvalsår 2014 har 683 redovisningskonsultmedlemmar omfattats av FARs systemkontroll. Under urvalsåret 2008 t.o.m. urvalsåret 2014 har totalt 1 503 redovisningskonsultmedlemmar varit föremål för FARs systemkontroll. Utöver själva systemkontrollen begärs årligen in information från revisionsföretag/redovisningsföretag där FAR utfört systemkontroll av redovisningsverksamheten. Bl.a. ska FAR informeras om: väsentliga förändringar i företagets organisation och namn på redovisningskonsulter som i den interna kvalitetskontrollen: - bedömts uppsåtligen ha gjort orätt eller på annat sätt förfarit oredligt och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget/redovisningsföretaget, - har utfört ett grovt bristfälligt arbete och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget/redovisningsföretaget, - underkänts vid omkontroll och kvarstående brister är allvarliga och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget/redovisningsföretaget, - vägrat att genomgå den interna kvalitetskontrollen och vilka åtgärder som vidtas av revisionsföretaget/redovisningsföretaget. I samtliga fall ovan ska FARs disciplinnämnd snarast underrättas.
13 4.2.1 Analys och aktivitetsförslag med anledning av utfall systemkontroll Det finns ett behov av ytterligare systemkontrollanter som kan utföra samtliga moment i systemkontrollen. Detta innebär även ett behov av utbildning av systemkontrollanter för detta ändamål. 5. Sammanfattande beskrivning av kvalitetskontrollprocessen