23 december 2003 NR. 23/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Gravskötsel service och affärsverksamhet sid 2 Gravskötsel är en serciceverksamhet som församlingarna bör kunna erbjuda alla gravrättsinnehavare. Gravskötseln är ett frivilligt åtagande från församlingens/samfällighetens sida och måste ekonomiskt ska bära sina kostnader. I detta nummer av FörbundsInfo ges fyllig information rörande gravskötseln. Innehållet skall delges begravningsombudet. Bilaga 1: Gravskötselavtal Handläggare: Förbundsjurist Karin de Fine Licht, kyrkogårdskonsulent Göran Jacobsson. Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, 112 34 Stockholm Tel. 08-737 70 00 Telefax 08-653 40 79 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Hemsida: www.forsamlingsforbundet.se Ansvarig utgivare: Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Redaktör: Lars Lidström Utsänds till arbetsgivare och kyrkogårdsförvaltningar
Gravskötsel service och affärsverksamhet 1. Frivillig verksamhet Gravskötselverksamheten regleras inte av begravningslagen utan utgör ett frivilligt åtagande från församlingens/kyrkliga samfällighetens sida. Men eftersom denna verksamhet bedrivs på kyrkogården liksom mycket av begravningsverksamheten finns det ett nära samband*. 2. De ekonomiska förutsättningarna 2.1 Gamla skötselåtaganden I utredningsarbetet inför relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten uttrycker regeringen sig på följande sätt i propositionen 1998/99:38 Staten och trossamfunden sid 115: De äldre skötselåtagandena har gjorts under en tid då andra förutsättningar gällde för församlingarnas ekonomi än vad som kommer att bli fallet efter relationsändringen och då en särredovisning av begravningsverksamhetens kostnader inte var regel. Regeringen anser därför att det är rimligt att kostnaden för alla äldre skötselåtaganden som inte täcks av fonderade medel även i fortsättningen betraktas som en driftskostnad i begravningsverksamheten och betalas genom begravningsavgiften. Allt eftersom de gamla avtalen upphör att gälla minskar gravskötselkostnaden som belastar begravningsavgiften. 2.2 Nya skötselåtaganden I förarbetet till propositionen 1998/99:38 uttalade sig regeringen vidare om de gravskötselavtal som församlingar/samfälligheter kommer att ingå efter relationsändringen: Kostnader för sådana frivilliga åtaganden rörande t.ex. skötsel av enskilda gravplatser som huvudmännen tar på sig efter relationsändringen bör däremot inte belasta de medel som tas in genom den obligatoriska begravningsavgiften. Dessa åtaganden måste därför baseras på en noggrann kalkyl så att de särskilda avgifter som tas ut ger full kostnadstäckning. Det innebär att församling/samfällighet skall se till att de inte drar på sig nya gravskötselskulder som de inte har någon täckning för. Sluter församlingen/samfälligheten å sin sida dåliga avtal kommer det att belasta kyrkoavgiften. -------------------------------------------------------------------------------------------------- *Av 2 i förslaget till reglemente, som finns i Kyrkogårdskompendiet 2003, framgår det tydligt att gravskötselverksamheten är en verksamhet som fullgöres utöver den lagstadgade begravningsverksamheten. 2
Det kan innebära att församlingens huvuduppgifter; gudstjänst, diakoni, mission, och undervisning, får mindre pengar till sitt förfogande om kalkylerna och avtalen inte beräknas och utformas på ett korrekt sätt. 3. Gravskötselpolicy Huvudmannen skall enligt 2 kap 12 begravningslagen (1990:1144) hålla begravningsplatsen i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid iakttas. Det innebär att det är enbart skötseln av de allmänna ytorna som åvilar huvudmannen för begravningsverksamheten och som får belasta begravningsavgiften. Det åligger däremot gravrättsinnehavaren enligt 7 kap 3 begravningslagen att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Församlingar och kyrkliga samfälligheter kan erbjuda gravrättsinnehavare, som av någon anledning inte själva vill eller kan sköta sin gravplats, att mot ekonomisk ersättning sköta gravplatsen åt dem. För att så många gravrättsinnehavare som möjligt skall vara intresserade av att teckna avtal krävs att församlingen/samfälligheten utarbetat en konsekvent avgiftsfinansiering. Det innebär att de tjänster som erbjuds skall vara varierande och så prisvärda att de upplevs som väl värda att köpa. Varje församling och kyrklig samfällighet avgör visserligen själv om man är beredd att erbjuda gravrättsinnehavarna vård och underhåll av gravplats men i många fall torde gravrättsinnehavaren vara helt beroende av denna service för att kunna hålla sin gravplats i ordnat och värdigt skick. Detta gäller speciellt om gravrättsinnehavaren är bosatt på annan ort. Om skötseln av gravplatsen uteblir och vanvård uppstår riskerar gravrättsinnehavaren att förlora sin rätt till gravplatsen. Gravrättsinnehavare bör mot denna bakgrund erbjudas gravskötselservice på de villkor som fastställts av kyrkofullmäktige. 3.1 Tidigare generella utfästelser om fri gravskötsel Det förekom tidigare - före år 2000 - att kyrkoråd eller kyrkogårdsnämnder fattat beslut om att inte ta betalt för gravskötseln eller den grundläggande skötseln som klippning av gräsyta alternativt rensning av ogräs i grusyta. Kan detta betraktas som åtaganden för all framtid om fri gravskötsel? Nej knappast, eftersom detta är en generell utfästelse och inte något enskilt avtal med en gravrättsinnehavare. Det är de förtroendevaldas privilegium och ansvar att våga/kunna ändra på tidigare fattade beslut utifrån de ekonomiska förhållanden som råder vid varje enskilt tillfälle. Något som alla känner igen från de beslut förtroendevalda på riksnivå fattar om ändrade regler för t.ex sjukersättning, föräldrapenning m.m. Här är det viktigt att de förtroendevalda faktiskt fattar nya beslut mot bakgrunden av vad som sagts ovan om att åtagandena skall baseras på noggranna kalkyler och ge full kostnadstäckning. Dessa generella utfästelser skall inte sammanblandas med de avtal som slutits om skötsel för all framtid, se punkt 9. 3
4. Konsumenttjänst- och avtalslagen Eftersom det är en tjänst som är frivillig till sin karaktär, som församlingen/kyrkliga samfälligheten erbjuder gravrättsinnehavaren, är tjänsten inte heller reglerad i begravningslagen. Det råder istället ett rent konsument- och avtalsförhållande där konsumenttjänst- och avtalslagen reglerar mellanhavandet mellan parterna. Blir parterna oense om vad de faktiskt kommit överens om eller om det i övrigt uppstår tolkningsproblem av avtalets innehåll kommer frågan att avgöras i första hand i allmänna reklamationsnämnden men ärendet kan drivas vidare till tingsrätten. 5. Nytt standardavtal för gravskötsel Församlingsförbundet har sedan 1989 utarbetat standardavtal för gravskötsel som godkänts av Konsumentverket. Den nu gällande utgåvan upprättades 2002. Bilaga 1 Bakgrunden till att standardavtal utformats är att det under tidernas lopp skrivits så många olika avtal om gravskötsel, som inte går att tolka idag. De som utformat avtalen finns inte längre och kan redogöra för vad parterna avsett. Det innebär att det skrivna ordet skall tolkas och det inte alltid är så lätt att komma fram till vad som faktiskt avsetts. Det blir alltid den stakare parten d.v. s. den som formulerat avtalet, i regel församlingen/ kyrkliga samfälligheten, som får svara för oklarheterna och därmed drabbas av kostnaderna för otydligt formulerade avtal. Eftersom det i samband med relationsändringen kyrka-stat råder nya ekonomiska förhållanden har det funnits behov av att se över tidigare standardavtal. Det är numera krav på att gravskötselavgiften skall täcka kostnaderna för alla de år som det ingångna avtalet omfattar. Församlingsförbundet har därför reviderat de gamla avtalen. I det nya standardavtalet har tiden för fast tid minskats i förhållande till tidigare avtal. Konsumentverket har godkänt de nya formuleringarna av standaravtalet. Församlingar/kyrkliga samfälligheter avråds på det bestämdaste från att hitta på egna avtalsformuleringar. Gravrättsinnehavaren skall som konsument kunna känna sig trygg i det köp av tjänst som han/hon gör. Att alla församlingar/kyrkliga samfälligheter använder samma typ av avtalsformuleringar borgar för att gravrättsinnehavarna blir behandlade på ett likartat sätt. Standardavtalet finns tillgängligt i Blankettarkivet på Församlingsförbundets webbplats www.forsamlingsforbundet.se alternativt www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet under rubriken Verksamheter med underrubriken Kyrkogård och begravning. För enkelhetens skull används fortsättningsvis benämningen församling som beteckningen för den avtalsslutande parten i avtalet som skall svara för skötseln. 4
5.1 Avtalsparter Det är församlingen som utgör den ena parten aldrig kyrkogårdsförvaltningen eller kyrkogårdsnämnden. Undertecknandet för församlingens räkning görs av behörig person enligt given delegation. Den andra parten är gravrättsinnehavaren eller den som fått fullmakt av gravrättsinnehavaren att ingå avtalet. 5.2 Avtalstiden Det finns ettårs-, treårs- och avräkningsavtal i standardavtalet. Det är fullmäktige som beslutar om vilka avtalstyper som församlingen skall tillhandahålla om inte den uppgiften delegerats. Fullmäktige måste fastställa den maximala tiden som utgör minsta tiden i avräkningsavtalet och det maximala belopp som får inbetalas. Fördelar med korta avtalsperioder För gravrättsinnehavaren innebär ett- och treårsavtalen bl.a. att han/hon betalar en liten summa för att skötseln skall fullgöras och slipper betala in en stor summa vid ett enda tillfälle. Det gör att alla gravrättsinnehavare som inte själv har möjlighet att sköta gravplatsen ges tillfälle att få sin gravplats vårdad. För församlingen innebär ett- och treårsavtalen att den har god kontroll på kostnadsutvecklingen. De regelbundet återkommande kontakterna med gravrättsinnehavarna underlättar att hålla bl.a. adressuppgifterna i gravboken aktuella. Fördelar med längre avtalsperioder Ofta vill gravrättsinnehavaren ordna gravskötseln för längre tid genom att avsätta en större summa pengar. Församlingar är i allmänhet inte beredda att ingå gravskötselavtal som skall gälla under en lång period. Osäkerheten om framtiden är alltför stor och erfarenheterna av redan ingångna avtal alltför dystra. Från bl.a. dödsbodelägare framförs önskemål om att gravskötselavtal bör ingås för en tid som motsvarar gravrättstiden, vanligen 25 år. I samband med skifte av dödsbo vill dödsbodelägarna trygga den framtida skötseln av den avlidnes gravplats. Det är önskvärt att församlingarna så långt som möjligt söker tillgodose dessa önskemål men samtidigt måste den ekonomiska risken, med långa framtida åtaganden, beaktas och göras så liten som möjlig. Hur alternativ A, B och C utgörande ettårs-, treårs- respektive avräkningsavtal skall hanteras anges under punkt 7. 5.3 Avgiften En riktig beräkning baserad på årets samtliga kostnader med en uppskattad uppräkning inför kommande år skall göras för att få fram gravskötselavgiften. Det är inte bara de direkta kostnaderna, som blommor, jord, material och kyrkogårdspersonalens löner, utan även de indirekta kostnader som administrations- och kapitalkostnader, som skall beräknas för att få fram samtliga kostnader. Kostnaderna varierar självfallet beroende på gravplatsens storlek och omfattningen av skötselnivån (se nedan). Detta är något som gemene man kan uppfatta som rättvist och 5
skäligt. Andra faktorer som väderleksförhållanden, jordmån m.m, gör att kostnaderna för gravskötseln kan variera mellan församlingar. Gravrättsinnehavarna liksom kyrkogårdsförvaltningen är angelägna om att gravplatserna hålls i ordnat och värdigt skick. För kyrkogårdsförvaltningen är det angeläget att ha en service som är efterfrågad och det blir den enbart om den upplevs som prisvärd. Det är fullmäktige som fastställer hur stor gravskötselavgiften skall vara för nästa budgetår eller efter vilka principer den skall beräknas. 5.4 Skötselåtagandet 5.4.1 Olika omfattning på grundskötsel De åtgärder som i allmänhet krävs för att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick enligt begravningslagen, 7 kap. 3 anges i standardavtalet. Det finns två kryssrutor på standardavtalet vilket ger möjlighet att anpassa grundskötseln utifrån gravplatsens utformning. Alternativ I, bestående av vårstädning, klippning av gräsyta alternativt ogräsrensning i grusyta och riktning av gravvård för att gravplatsen skall vara vårdad. Alternativ II används när det på gravplatsen finns en gravrabatt eller planteringsyta med olika växter. Det är på sin plats att påpeka att en gravplats är så stor som den redovisats på gravkartan eller i gravbrevet. Även om många kan gravsättas i gravplatsen så utgör det ändå endast en gravplats. Klippning av gräsytor på gravplats är att anse som gravskötsel. Det finns kyrkogårdsförvaltningar som menar att det kostar mer att avstå från att klippa gräset på enstaka gravplatser än att klippa det och tar därför inte ut någon gravskötselavgift för gräsklippningen men väl för skötsel av grusgravplatser. Ett sådant resonemang kan på sikt medföra att alla grusgravplatser görs om till gräsgravar, vilket skulle bli en utarmning av gravkulturen. I praktiken klipper naturligtvis kyrkogårdspersonalen gräset även på de gravplatser där det inte finns något gravskötselavtal för det tar längre tid att köra runt dem. Man avstår däremot från att klippa/trimma gräset vid gravsten och kantrabatter. Det gör att gravplatsen tyvärr så småningom kommer att se ovårdad ut. För att så många som möjligt skall vara beredda att köpa gravskötseln av förvaltningen finns det skäl att kyrkogårdsförvaltningen varierar sitt utbud av tjänster och avgifter (se artikel i FÖR 3/2001) samt att man tillhandahåller lättillgänglig information om utbudet. Det kan noteras att församlingen enligt standardavtalen åtar sig bl.a. riktning av gravvård. Gravrättsinnehavare som inte bor på orten eller saknar möjlighet att besöka gravplatsen skall vara tillförsäkrad att hela gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. När församlingen bestämmer taxan för gravskötsel bör just detta förhållande att även 6
riktningen av gravvård ingår i grundskötseln uppmärksammas. Finns ingen gravvård på gravplatsen skall man självklart inte åta sig att rikta den! Notera att med riktning av gravvård avses det löpande underhållet av gravanordningen så att den står säkert. Det kan behöva göras i samband med att en gravsättning skett på gravplatsen eller när tjälen gått ur jorden på våren. Däremot ingår inte uppgiften att dubba eller åtgärda bristfälligt utförda monteringsarbeten i riktning av gravvård. 5.4.2 Skötsel utöver grundskötseln Vill gravrättsinnehavaren ha plantering och andra arbeten utöver grundskötseln så är det nästa nivå. Även för denna del är det viktigt att församlingen tänker igenom vad det är man utfäster sig plantera i gravrabatterna. Det kan vara klokt att inte ange en speciell blomstersort. Det kan bli så att just den sortens blomma inte går att få tag på till ett rimligt pris ett år och då måste det finns möjlighet för förvaltningen att plantera något annat. Om gravplatser, som är speciellt utsatta för t ex nedfallande grenar, kvistar och kottar, skall skötas av förvaltningen bör detta anges liksom omfattningen. Detsamma gäller eventuella åtagande avseende borttagande av utbrunna ljus, lyktor m.m. Beträffande kraven på församlingens prestationer föreskriver standardavtalet att skötseln skall utföras fackmässigt. 6. Gemensamma bestämmelser Dessa bestämmelser gäller både ettårs-, treårs- och avräkningsavtal. 6.1 Avhjälpande av fel Konsumenttjänstlagen, 20, innehåller bestämmelser om avhjälpande av fel. Bestämmelsen gäller vid tillämpningen av standardavtalen. Församlingen skall således aktivt avhjälpa eventuella fel. 6.2 Hävning och uppsägning av avtalet Hävning av avtalet innebär att församlingen eller gravrättsinnehavaren frigör sig från avtalet. Standardavtalet anger under vilka förutsättningar hävning får ske. Gravrättsinnehavarens rätt att häva avtalet Om församlingen i väsentlig omfattning åsidosätter sina avtalsenliga skyldigheter får gravrättsinnehavaren häva avtalet. Likaledes får gravrättsinnehavaren häva avtalet om förutsättningarna för avtalet ändrats väsentligt. Åsidosättandet och ändringarna skall således vara väsentliga. Vid bedömningen av om förutsättningarna för avtalet väsentligen ändrats skall den ursprunglige gravrättsinnehavarens intressen beaktas. Härigenom har man ytterligare velat skapa garantier för att den avgift som tas ut kommer att användas för detta ändamål. Vanligen vill gravrättsinnehavaren häva avtalet under åberopande av 7
att han eller hon fortsättningsvis själv vill sköta gravplatsen. Det är således ingen grund för avtalets hävande. Ingångna avtal gäller och skall fullföljas i enlighet med intentionerna när de tecknades. Pacta sunt servanda. Församlingens rätt att häva avtalet Bryter gravrättsinnehavaren mot församlingens ordnings- och säkerhetsföreskrifter har församlingen rätt att häva avtalet. Brottet mot föreskrifterna skall dock vara väsentligt. Sådana föreskrifter kan exempelvis gälla otillräcklig/bristfällig dubbning och montering av gravanordningar. Församlingen får även häva avtalet om gravrättsinnehavaren i väsentlig omfattning åsidosätter sina avtalsenliga skyldigheter. Att åsidosätta sina skyldigheter kan t ex vara att gravrättsinnehavaren inte erlägger avgiften inom skälig tid efter det att han eller hon påmints om betalningen eller kontaktats av församlingen för att undvika missförstånd. Ett annat exempel är om gravrättsinnehavaren utan att samråda med huvudmannen utför väsentliga förändringar på gravplatsen eller dess överbyggnad. Ytterligare ett exempel är om gravrättsinnehavaren lägger om gravplatsen från gräs till grus, förser gravplatsen med stenramar eller andra anordningar som inte fanns inom gravplatsen när avtalet ingicks. Förändringarna skall dock vara väsentliga. Uppsägning av avtalet Säger inte någon av avtalsparterna upp ettårsavtalet 3 månader före avtalstidens utgång dvs. senast den 30 september, eftersom avtalet gäller för ett kalenderår, förlängs avtalet automatiskt år från år. Om församlingen ändrar avgiften har gravrättsinnehavaren för sin del rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. En utebliven betalning av fakturan innebär att gravrättsinnehavaren sagt upp avtalet med omedelbar verkan. Skulle den uteblivna betalningen bero på misstag torde gravrättsinnehavaren ta kontakt med församlingen när misstaget upptäcks. Det är lämpligt att församlingen sänder påminnelse vid utebliven betalning eller kontaktar gravrättsinnehavaren för undvikande av missförstånd. Gravrättsinnehavaren kan säga upp treårsavtalet 3 månader före avtalstidens utgång, men skulle gravrättsinnehavaren inte göra det sker det ingen automatisk förlängning av avtalet. Däremot är församlingen skyldig att informera gravrättsinnehavaren 3 månader före avtalstidens utgång om att avtalet löper ut. Särskilt viktigt är det att församlingen säger upp avräkningsavtalet 3 månader före årsskiftets utgång det året pengarna tar slut annars måste församlingen sköta graven ett helt år till trots att pengarna är slut. 6.3 Församlingens skadeståndsansvar Konsumenttjänstlagen, 31 och 32, innehåller bestämmelser om skadestånd. Bestämmelserna gäller vid tillämpningen av standardavtalen. 8
6.4 Gravrättsinnehavarens ansvar vid skada Gravrättsinnehavaren har ansvar för sakskada som även innefattar skada på tredje mans egendom. Ansvar föreligger om församlingen kan visa att skadan beror på vårdslöshet. Standardavtalen innehåller exempel på sådan vårdslöshet. Sålunda kan olämplig åtgärd på gravöverbyggnad eller otillfredsställande anordningar i övrigt på gravplatsen betraktas som vårdslöshet. 6.5 Gravrättsinnehavarens informationsansvar Standardavtalen innehåller en informationsplikt för gravrättsinnehavaren. Han eller hon skall informera församlingen om omständigheter har betydelse för skötselavtalet. Standardavtalen pekar ut nedan angivna tre uppgifter som får anses ha betydelse för skötselavtalet. - Om rätten till gravplatsen går över till annan skall anmälan göras om ändringen. Församlingen skall alltid veta vem som är rätt part i avtalsförhållandet. - Gravrättsinnehavarna kan, om de är flera, ha utsett ombud att företräda dem i frågor rörande gravplatsen. Om nytt ombud utses skall detta anmälas till församlingen. Det är angeläget att församlingen alltid har kännedom om vem som har rätt att företräda gravrättsinnehavarna och har aktuell adress och telefonnummer till densamme. - Gravrättsinnehavaren skall anmäla adressändringar. Dessa regler är att betrakta som ordningsföreskrifter. Brott mot reglerna kan dock inte föranleda hävning av avtalet. 7. Hanteringen av avtalsalternativen 7.1 Alternativ A - Ettårsavtal Avtalet gäller ett år med automatisk förlängning med ett år i taget under gravrättstiden. Året utgörs av kalenderår. Rätten till förlängning bortfaller när gravrättstiden går ut. Hur stor årsavgiften, inklusive administrativa kostnader, är vid avtalets ingående skall anges. Vidare skall församlingen skicka faktura till gravrättsinnehavaren en gång om året. Betalar inte gravrättsinnehavaren fakturan bör församlingen undersöka orsaken till den uteblivna betalningen så att inte avtalet upphör till följd av ett missförstånd. 7.2 Alternativ B Treårsavtal Avtalet gäller för tre år, dvs tre kalenderår. Avgiften för hela perioden betalas i förskott mot faktura. Eftersom avtalet gäller för tre kalenderår sker uppsägning senast den 30 september sista avtalsåret. I samband med uppsägningen bör församlingen skicka över en presentation av den skötsel församlingen kan erbjuda när avtalet löpt ut med reservation för att avgiften kan höjas antingen vid fullmäktiges sammanträde eller det verkställande organ fullmäktige delegerat uppgiften till. 9
7.3 Alternativ C Avräkningsavtal Avräkningsavtalet förutsätter att avtalet ingås för en tid om mer än 3 år. Om församlingen endast är beredd att ingå avtal för en kortare tid än 3 år eller maximalt 3 år är det alternativ A eller B som skall användas. Vid användande av avräkningsavtal - Alternativ C måste församlingen garantera skötseln en minsta tid. Detta är ett absolut krav från Konsumentverket. En grundregel är att inte ta emot mer pengar än för att täcka skötseln under återstående gravrättstid. Vid nyupplåtelse blir det således maximalt 25 år. Den andra grundregeln är att noggrant beräkna hur mycket det önskade skötseluppdraget kostar innevarande år. Den minsta tid församlingen kan garantera Om gravrättsinnehavaren vill betala in en viss summa pengar föreslås att församlingen garanterar ca 60 % av den beräkningsgrundande tiden.* Exempel: Gravrättsinnehavaren vill sätta av 15 000 kronor för gravskötseln. Kostnaden för den gravskötsel som önskas uppgår innevarande år till 650 kronor. Det skulle teoretiskt innebära att församlingen skulle kunna sköta gravplatsen i (15 000:650) 23 år men alla vet att så länge räcker inte pengarna eftersom kostnaderna stiger hela tiden. I dessa sammanhang räcker det inte att göra någon uppräkning med konsumentprisindex eftersom större delen av gravskötselkostnaden består i huvudsak av lönekostnader, vilka som regel ökar mer än konsumentprisindex. Utifrån förslaget om 60 % av den beräkningsgrundande tiden garanteras gravskötsel för en minsta tid av 14 år (60 % av de 23 åren) och så länge kapitalet räcker. Om gravrättsinnehavaren däremot vill vara garanterad skötsel under ett visst antal år föreslås församlingen ta ut en ersättning motsvarande årsavgiften x garanterad tid x 1,70.* Exempel: Gravrättsinnehavaren vill istället vara garanterad skötsel för en minsta tid om 25 år. Kostnaden för den gravskötsel som önskas uppgår innevarande år till 650 kronor. Det skulle teoretiskt innebära att församlingen skulle ta ut (25 x 650) 16 250 kronor. Det skulle innebära att det kommer att uppstå en gravskötselskuld som det inte finns någon täckning för. Det är här faktorn 1,70 skall användas (25 x 650 x 1,70), vilket innebär att församlingen skickar en faktura på 27 625 kronor. Om det skulle finnas pengar kvar när det närmar sig slutet av avtalstiden kan församlingen smycka graven lite extra så att det går jämnt upp. I detta fallet garanterar församlingen gravskötsel för en minsta tid av 25 år och så länge kapitalet räcker. -------------------------------------------------------------------------------------------------- *Observera att denna säkerhetsmarginal inte utgör någon garanti för att skötselåtagandet i sin helhet i ekonomiskt hänsende kommer att gå ihop. 10
Församlingen skickar en faktura på det belopp som gravrättsinnehavaren skall erlägga för skötseln. Det angivna beloppet på fakturan skall motsvaras av det som angivits i avtalet. Avtalet skall även innehålla uppgift om den årsavgift, inklusive administrativa kostnader, som gäller när avtalet ingås. Någon utfästelse om ränta på de inbetalda pengarna finns inte i detta nya avtal. Det har Konsumentverket godkänt. Avräkningsavtalets giltighetstid uppsägning Församlingen är bunden att fullgöra avtalet under den minsta tid som angetts i avtalet och så länge kapitalet räcker. Förhållandet att medlen är förbrukade medför inte att avtalet upphör automatiskt. Det krävs alltid en aktiv åtgärd från församlingens sida för att avtalet skall upphöra. Detta innebär att församlingen måste vara uppmärksam, på när pengarna tar slut eller avtalstiden löper ut, och bevaka om avtalet skall sägas upp eller inte. Sägs det inte upp 3 månader före det är avsett att upphöra förlängs det ytterligare ett år detta oavsett om inbetalade medel räcker för skötseln av gravplatsen eller inte. 8. Övrigt 8.1 Fyllnadsinbetalningar på avräkningsavtal Fyllnadsbetalningar när det gäller gravskötselavtal ingångna före den 1 januari 2000 är genom begravningslagens praktiska tillämpning inte möjliga. I sådana fall måste parterna komma överens om att häva det tidigare avtalet och ingå ett helt nytt avtal. Detta har att göra med att gravskötselavtal träffade före den 1 januari 2000, som det inte finns pengar kvar på i slutet av avtalstiden, får belasta begravningsavgiften enligt Prop. 1989/99:38 s.115. Begravningsavgiften får aldrig belastas av gravskötsel för avtal ingångna efter den 1 januari 2000. Det finns inget som teoretiskt hindrar att gravrättsinnehavaren gör fyllnadsbetalningar avseende avtal som ingåtts efter den 1 januari 2000. Sådana kan bli aktuella i samband med nya gravsättningar då dödsbodelägarna önskar ytterligare försäkra sig om den framtida skötseln av gravplatsen. Förbundet avråder dock församlingarna att gå med på fyllnadsbetalningar till redan ingångna avtal. Det är bättre att skriva ett nytt avtal och föra över kvarvarande medel till det nya avtalet. 8.2 Vilande avtal Avtal skrivs för att träda ikraft omedelbart. Inga avtal skrivs idag för att träda ikraft om fem eller tio år eller när gravrättsinnehavaren säger till att han/hon inte orkar sköta graven längre. Den längsta tid i förväg som kan förekomma är att avtal träffas under hösten för att träda i kraft den 1 januari året därpå. Avtalet kan dock aldrig träffas förrän avgifterna för året därpå är fastställda. 11
8.3 Bokföring Svenska kyrkans redovisningsråd, KRED, har utformat en rekommendation rörande redovisning av gravskötsel, som biläggs detta FörbundsInfo och som finns tillgänglig på Församlingsförbundets webbplats. 9. Avtal om gravskötsel för all framtid Den fundamentala rättsprincipen pacta sunt servanda, dvs. avtal skall hållas, gäller. Problemet är att det inte finns några pengar kvar att sköta graven för. Det innebär ändå att skötseln skall fullgöras. Att församlingen en gång slöt ett dåligt avtal gör inte att det blir mindre juridiskt bindande. Men för att avtalets villkor eller utfästelser skall kunna utkrävas måste det finnas någon som kan ställa kraven. Många gånger har huvudmannen för begravningsverksamheten letat efter gravrättsinnehavare, i många år i enlighet med Församlingsförbundets rekommendationer, som finns redovisade i Kyrkogårdskompendiet 2003 sidorna 103-108, utan att finna någon. I det läget kan gravrätten anses återlämnad till upplåtaren och därmed upphör också avtalet om gravskötsel för all framtid. Anses gravplatsen vara av kulturhistoriskt värde är upplåtaren skyldig att svara för gravplatsens underhåll, men nu med syftet att bevara det kulturhistoriska värdet. Bilaga 1: Gravskötselavtal. Handläggare: Förbundsjurist Karin de Fine Licht, kyrkogårdskonsulent Göran Jacobsson. 12
Plats för förvaltningens stämpel GRAVSKÖTSELAVTAL Handläggare Diarienummer 1(2) Avtal träffat mellan Församlingen/Kyrkliga samfälligheten, namn och adress (nedan kallat församlingen) Gravrättsinnehavaren, namn, personnummer, adress och telefonnummer Ombud för gravrättsinnehavare Avtalet gäller gravplats, nummer Kyrkogård Avtalstid/Avgift Alternativ A Ettårsavtal. Avtalet gäller ett år (kalenderår) med automatisk förlängning med ett år i taget under gravrättstiden. Gravrättsinnehavaren åtar sig att årligen till församlingen erlägga en avgift för uppdraget genom att betala faktura som församlingen sänder till gravrättsinnehavaren. Årsavgiften (inklusive administrativ avgift) är för närvarande kronor. Alternativ B Avtalet gäller för 3 år. Med början den, upphör den. Gravrättsinnehavaren erlägger en avgift för hela avtalsperioden i förskott mot faktura. Församlingen skall underrätta gravrättsinnehavaren i god tid innan avtalet löper ut. Alternativ C (används vid skötsel mer än 3 år) Avtalet gäller för en minsta tid av år och så länge kapitalet räcker dock längst till gravrättstidens utgång. Gravrättsinnehavaren erlägger till församlingen ett belopp om, kronor mot faktura. Församlingen gör varje år avräkningar mot erlagt belopp med årsavgiften för uppdraget, denna årsavgift (inklusive administrativ avgift) är för närvarande, kronor. Församlingen skall underrätta gravrättsinnehavaren i god tid innan kapitalet är förbrukat annars förlängs avtalet automatiskt med 1 år i taget. Uppsägning skall ske senast 3 månader före avtalets utgång. Det erlagda beloppet avser skötsel av i avtalet angiven gravplats och disponeras endast för detta ändamål. Grundskötsel - vård och underhåll Grundskötsel innebär att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. I grundskötseln ingår i den omfattning som behövs med avseende på gravplatsens utformning: I. Vårstädning, klippning av gräsyta alternativt ogräsrensning i grusyta och riktning av gravvård. II. Klippning av häck, beskärning av växter inom gravplatsen och ogräsrensning inkl. puts av blommor i gravrabatt. Plantering och andra arbeten utöver grundskötsel Församlingen åtar sig följande arbeten Församlingen utför skötseln fackmässigt och tar med tillbörlig omsorg till vara gravrättsinnehavarens intressen och samråder med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt. FOR8019 Utgåva 01 2002.01 www.signon.se Församlingsförbundet
Avhjälpande av fel Gravrättsinnehavaren har rätt att kräva att församlingen avhjälper fel hos tjänsten, om det inte medför olägenheter eller kostnader för församlingen som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för gravrättsinnehavaren. Även om gravrättsinnehavaren inte kräver det, får församlingen avhjälpa felet om församlingen genast efter det att reklamation har kommit församlingen tillhanda erbjuder sig att göra detta och gravrättsinnehavaren inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet. Avhjälpande skall ske utan kostnad för gravrättsinnehavaren. Avhjälps ej felet enligt vad som sägs här ovan har gravrättsinnehavaren rätt till ersättning som motsvarar vad det kostar att få felet avhjälpt. Hävning och uppsägning av avtalet Gravrättsinnehavaren får häva avtalet, om församlingen i väsentlig omfattning åsidosätter avtalsenliga skyldigheter eller om förutsättningarna för avtalet väsentligt ändrats. Vid bedömning om förutsättningarna för avtalet väsentligt ändrats skall den ursprunglige gravrättsinnehavarens intressen beaktas. Församlingen får häva avtalet om gravrättsinnehavaren i väsentligt avseende bryter mot av församlingen utfärdade ordningsoch säkerhetsföreskrifter eller i väsentlig omfattning åsidosätter avtalsenliga skyldigheter. Sådana fall är exempelvis att gravrättsinnehavaren inte erlägger avgiften för skötsel inom skälig tid efter det att han påmints om betalningen eller om gravrättsinnehavaren utan att meddela/samråda med församlingen utfört väsentliga förändringar på gravplats och dess överbyggnad. För 1 och 3 årsavtal gäller att: - uppsägning av avtalet ska ske senast 3 månader före avtalstidens utgång, - vid ändring av avgiften får gravrättsinnehavaren säga upp avtalet med omedelbar verkan. Församlingens skadeståndsansvar Församlingen är skyldig att ersätta gravrättsinnehavaren skada som denne tillfogats på grund av felaktig gravskötsel, om inte församlingen visar att skadan beror på ett hinder utanför församlingens kontroll som församlingen inte skäligen kunde förväntas räkna med vid avtalets ingående och vars följder församlingen inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (kontrollansvar). Församlingens skadeståndsskyldighet på grund av fel omfattar även ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör gravrättsinnehavaren eller någon medlem av hans hushåll. Konsumenttjänstlagen (1985:716) innehåller regler om skadeståndsskyldighet. Gravrättsinnehavarens ansvar vid skada Gravrättsinnehavaren ansvarar för sakskada inklusive skada på tredje mans egendom för vilken församlingen hålls ansvarig om församlingen kan visa att gravrättsinnehavaren orsakat skadan genom vårdslöshet. Vårdslöshet anses föreligga där skadan orsakats av gravrättsinnehavaren genom till exempel: - olämplig åtgärd på gravvård eller annan gravöverbyggnad, - otillfredsställande anordningar i övrigt på gravplats. Gravrättsinnehavarens informationsskyldighet Gravrättsinnehavaren skall så snart som möjligt underrätta församlingen om omständigheter av betydelse för skötselavtalet såsom: - ny innehavare av rätten till gravplats, - nytt ombud för innehavare av rätten till gravplats, - adressändring. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt Församling, namnteckning 2(2) Namnförtydligande Ort och datum Gravrättsinnehavare/Ombud, namnteckning Namnförtydligande Ort och datum FOR8019 Utgåva 01 2002.01 www.signon.se Församlingsförbundet
REDOVISNING AV GRAVSKÖTSEL
Redovisning av gravskötsel (2004:1) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning...3 2 Gravskötsel och gravskötselavgift...3 2.1 Gravskötsel och blomstersmyckning...3 2.2 Gravskötselavgift...4 2.3 Tecknandetidpunkt för nya avtal...4 3 Avtalstyper...5 3.1 Fasttidsavtal...5 3.2 Avräkningsavtal så länge kapitalet räcker...6 3.3 Allframtidsavtal...6 3.4 Särskilt om banksamverkan och stiftelser...6 4 Till vilken verksamhet hör åtagandet?...7 5 Redovisning - begravningsverksamhet...8 5.1 Fasttidsavtal...8 5.2 Avräkningsavtal...9 5.3 Allframtidsavtal...9 6 Redovisning - serviceverksamhet... 10 6.1 Fasttidsavtal upp till 3 år...10 6.2 Fasttidsavtal över 3 år...11 6.3 Avräkningsavtal...13 7 Årsredovisning och bokslut... 13 7.1 Årsredovisning...13 7.2 Särskild förteckning över gravskötselskulden...14 7.3 Övrig räkenskapsinformation...14 Bilaga 1 Församlingsförbundets standardavtal... 15 Bilaga 2 Inventering av ingångna åtaganden... 17 Bilaga 3Konton enligt kyrkbas. 19 2
Redovisning av gravskötsel (2004:1) 1 INLEDNING Rutinerna för gravskötseladministrationen inom Svenska kyrkan varierar över landet och över tiden. I samband med de nya krav som ställs på kyrkan efter relationsändringen med staten beträffande bland annat bokföring har behovet av enhetliga avtal, rutiner och regelverk blivit påtagligt. Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) beskriver i denna rekommendation hur olika typer av gravskötselavtal skall hanteras i bokföringen. Rutinerna har anpassats till bokföringslag (1999:1078), årsredovisningslag (1995:1554) och god redovisningssed. Utgångspunkten vid beskrivningen av olika avtalstyper är det standardavtal som Svenska kyrkans Församlingsförbund utarbetat. Standardavtalet bifogas som bilaga 1. Rekommendationen är disponerad så att inledningsvis beskrivs innebörden i begreppet gravskötsel samt olika huvudtyper av gravskötselavtal. Därefter beskrivs hur olika avtalstyper skall hanteras redovisningsmässigt. I rekommendationen används av förenklingsskäl genomgående begreppet församling för såväl församlingar som samfälligheter som är huvudmän för begravningsverksamheten. Sammanfattning Föreliggande rekommendation bygger på Församlingsförbundets standardavtal för gravskötsel. Skillnader finns i redovisningsprinciper för avtal som tillhör begravningsverksamheten respektive församlingens serviceverksamhet. Serviceverksamhetens fasttidsavtal där löptiden är längre än 3 år uppräknas med en schablonmässigt fastställd kostnadsökning. Detta gäller både avseende den periodiserade skötselavgiften och kvarvarande skuld. Förteckning över vilka avtal som ingår i gravskötselskulden skall finnas som dokumentation till bokslutet. Ikraftträdande Denna rekommendation skall tillämpas av alla församlingar och samfälligheter senast från och med räkenskapsåret 2004. 2 GRAVSKÖTSEL OCH GRAVSKÖTSELAVGIFT 2.1 Gravskötsel och blomstersmyckning Enligt 7 kap. 3 begravningslagen (1990:1144) skall en gravrättsinnehavare hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. I en del fall fullgör gravrättsinnehavaren sin skyldighet genom att köpa en gravskötseltjänst av församlingen. Enligt Församlingsförbundets standardavtal för gravskötsel åtar sig församlingen just att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. Gravskötseln skall enligt standard- 3
Redovisning av gravskötsel (2004:1) avtalet utföras i den omfattning som behövs med avseende på gravplatsens utformning. Avtalet innehåller två olika skötselalternativ: 1. Vårstädning, klippning av gräsyta alternativt ogräsrensning i grusytor och riktning av gravvård, och/eller 2. Klippning av häck, beskäring av växter inom gravplatsen och ogräsrensning inkl. puts av blommor i gravrabatt. Ofta kompletteras skötselavtalet med ett avtal om blomstersmyckning av gravplatsen. I den fortsatta framställningen benämns samtliga dessa åtaganden, oavsett om de innehåller bestämmelser om blomstersmyckning eller ej, för gravskötselavtal. I de fall församlingen säljer gravskötseltjänster tecknas ett avtal med gravrättsinnehavaren. Alla avtal och förändringar av avtal skall vara skriftliga som stöd vid en eventuell tvist. Detta är av särskild vikt inom gravskötselområdet eftersom många avtal avser långa avtalsperioder. Ett ingånget avtal kan endast ändras om båda avtalsparterna är överens om ändringen. Gravskötselavtal kan emellertid även upphöra genom att församlingen återtar gravrätten. Motivet till detta är att vid återtagande av gravrätter har församlingen inte längre någon avtalspart vilket får till följd att avtalet faller. 2.2 Gravskötselavgift Fastställande av gravskötselavgifter är en principiell fråga som kyrkofullmäktige beslutar om. Avgifterna fastställs årligen, vanligtvis i samband med budgetbeslutet. Beräkning av avgift för gravskötsel och blomstersmyckning är en viktig uppgift som skall föregås av en noggrann kalkyl. I proposition Staten och trossamfunden (1998/99:38) påpekar regeringen att kostnaden för skötsel av enskilda gravplatser som församlingen tar på sig efter relationsändringen inte får belasta de medel som tas in genom den obligatoriska begravningsavgiften. Regeringen konstaterar mot bakgrund av detta att avgifter för gravskötseltjänster därför måste baseras på en noggrann kalkyl så att de särskilda avgifter som tas ut ger full kostnadstäckning (prop. 1998/99:38 s.115). Full kostnadstäckning innebär att kostnadskalkylen innehåller samtliga kostnader för exempelvis arbetskraft, material, administration och kapitalkostnader. I de fall församlingen har en felaktig prissättning som innebär förluster kommer dessa förluster att drabba församlingsverksamheten. 1 2.3 Tecknandetidpunkt för nya avtal Huvudregeln för tecknande av nya avtal är att avtalet tecknas i nära anslutning till att tjänsten skall börja levereras. Det förekommer dock att gravrättsinnehavare vill teckna avtal långt före skötselsäsongen börjar. Varje församling måste därför ta ställning till vilka regler som skall tillämpas för avtalstecknande, exempelvis om det 1 För de åtaganden som tecknades och påbörjades före Svenska kyrkans relationsändring med staten svarar dock begravningsverksamheten för eventuella underskott. 4
Redovisning av gravskötsel (2004:1) är möjligt att i oktober år 1 teckna ett avtal som skall gälla från och med skötselsäsongen år 2. Det är här viktigt att påpeka att avtal självklart inte kan tecknas förrän skötselavgiften är fastställd för den önskade avtalsperioden. 3 AVTALSTYPER Det finns två huvudtyper av gravskötselavtal; fasttidsavtal och avräkningsavtal. (Församlingsförbundets standardavtal för dessa två typer av avtal finns som bilaga 1.) Tidigare användes även en tredje avtalstyp, nämligen allframtidsavtal. Samtliga dessa tre avtalstyper beskrivs nedan. Det förekommer att församlingar tecknat vilande fasttids- eller avräkningsavtal. Ett vilande avtal är ett avtal där tidpunkten för när tjänsten skall börja levereras inte har fastställts eller där gravskötseln skall börja utföras vid en given tidpunkt i framtiden. Det är direkt olämpligt att tillåta vilande gravskötselavtal eftersom det inte går att förutse vilka kostnadsförhållanden som råder när tjänsten skall börja levereras. Det är särskilt olämpligt att acceptera avtal där gravrättsinnehavaren själv skall bestämma när tjänsten skall börja tillhandahållas. Detta särskilt med hänsyn till att det inte är ovanligt att gravrättsinnehavare avlider innan han/hon hunnit aktivera tjänsten. 3.1 Fasttidsavtal Fasttidsavtal delas ofta in i ettårsavtal och flerårsavtal. Ettårsavtal Ettårsavtal är, precis som framgår av namnet, ett gravskötselavtal som gäller ett år. Gravskötselavgiften faktureras i förskott. Församlingsförbundets standardvillkor för ettårsavtal (alternativ A) har en förlängningsklausul. Detta innebär att avtalet förlängs med ett år i taget om det inte sägs upp. Rätten till förlängning bortfaller vid gravrättstidens utgång. Flerårsavtal Flerårsavtal är avtal om gravskötsel för ett i avtalet bestämt antal år. Avgiften för hela avtalsperioden faktureras i förskott. Avtalskonstruktionen bygger på antagandet att räntan på inbetalda medel motsvarar kostnadsökningen under avtalsperioden. Församlingsförbundets flerårsavtal gäller tre år (alternativ B). För längre avtalsperioder hänvisas till avräkningsavtal (se nedan). Motivet till detta är den osäkerhet som uppstår rörande ränte- och kostnadsutvecklingen under längre avtalsperioder. Treårsgränsen påverkar även hur nya gravskötselavtal (tecknande eller påbörjade från och med 2000) skall bokföras, se vidare avsnitt 6.2. 5
Redovisning av gravskötsel (2004:1) 3.2 Avräkningsavtal så länge kapitalet räcker Avtal om gravskötsel så länge inbetalda medel räcker benämns avräkningsavtal. Församlingen fastställer för denna avtalstyp ett maximibelopp som får inbetalas av gravrättsinnehavaren. Avräkningsbeloppet faktureras i förskott. Varje år avräknas årets skötselavgift (avgiften för ettårsavtal) från de inbetalda medlen. Avräkningsavtal utgör alternativ C i Församlingsförbundets standardavtal. Enligt konsumentlagstiftningen måste avräkningsavtal alltid innehålla en garanterad minimitid för skötsel av gravplatsen. Avtalet gäller dock alltid, enligt Församlingsförbundets standardavtal, längst till och med gravrättstidens utgång. Vid fastställandet av minimiskötseltiden rekommenderar Församlingsförbundet att församlingen har en mycket god säkerhetsmarginal i sina beräkningar. Enligt Församlingsförbundets standardavtal skall inte ränta beräknas på avräkningsavtal. Tidigare avtal innehöll ofta bestämmelse om ränteberäkning. Befintliga avtal som innehåller räntebestämmelser skall även fortsättningsvis ränteberäknas. 3.3 Allframtidsavtal Fram till en bit in på 1960-talet tecknade många församlingar gravskötselavtal för evinnerlig tid. Avtalet innebär att gravplatsen sköts till dess att gravrättsinnehavaren säger upp avtalet eller så länge gravrätten består. Allframtidsavtal tecknas inte längre. 3.4 Särskilt om banksamverkan och stiftelser Gävlemodellen Den så kallade Gävle-modellen bygger på en överenskommelse mellan en gravrättsinnehavare och en bank. Banken förbinder sig att för gravrättsinnehavarnas räkning förvalta medel för betalning av gravskötseltjänster. Banken kommer sedan överens med församlingen om hur exempelvis fakturering och redovisning av gravskötselkonton skall ske. Den praktiska hanteringen är sådan att banken öppnar ett räntebärande bankkonto i gravrättsinnehavarens namn och personnummer. Församlingen fakturerar banken gravskötselavgiften och banken belastar kontot med fakturerat belopp. Gävlemodellen är en service som banken tillhandahåller en gravrättsinnehavare. Sett ur församlingens perspektiv faktureras vanliga ettårsavtal till banken istället för direkt till gravrättsinnehavaren. Ettårsavtalen faktureras så länge det finns pengar på bankkontot. Gävlemodellen kan aldrig ge upphov till någon gravskötselskuld i församlingens bokföring. Det förekommer att banker felaktigt har registrerat församlingens organisationsnummer på de särskilda bankkontona som skall användas för betalning av gravskötseltjänster. Om så har skett måste församlingen kontakta banken och begära 6
Redovisning av gravskötsel (2004:1) rättelse av uppgifterna så att gravrättsinnehavaren åter blir innehavare av bankkontot. Stiftelser Många församlingar förvaltar stiftelser som har till ändamål att finansiera underhåll och/eller smyckning av en eller flera gravplatser. Sådana förvaltade stiftelser är egna juridiska personer med egen ekonomi. Stiftelser kan som ombud för en gravrättsinnehavare teckna ett gravskötselavtal med församlingen. Församlingen skall då upprätta ett avtal med stiftelsen på samma sätt som med övriga gravskötselkunder. 4 TILL VILKEN VERKSAMHET HÖR ÅTAGANDET? Årsredovisningen och bokföringen skall ge en rättvisande beskrivning av församlingens ekonomiska ställning och resultat. För att få en korrekt bild av årets gravskötselintäkter och utestående gravskötselåtaganden (gravskötselskulden) skall inbetalda avgifter periodiseras över avtalsperioden. Beroende på om gravskötselåtagandet tillhör begravningsverksamheten eller serviceverksamheten gäller delvis olika redovisningsmetoder. I begravningslagens förarbeten (prop. 1998/99:38 s. 115) konstateras att skötselåtagandena som tecknats före relationsändringen har gjorts under en tid då andra förutsättningar gällde för församlingarnas ekonomi. Vad som åsyftades var att Svenska kyrkans församlingar tidigare haft en beskattningsrätt som garanterat nödvändiga verksamhetsintäkter. Tack vare denna ekonomiska trygghet fanns det enligt den kyrkokommunala redovisningsseden inget behov av att periodisera intäkter. Rent praktiskt innebar detta att många församlingar valde att bokföra alla gravskötselavgifter som intäkter det år som de inbetalades, oavsett om avgiften avsåg ettårsavtal eller flerårsavtal. Regeringen ansåg att denna kyrkokommunala redovisningssed varit försvarbar mot bakgrund av de förhållandes som rådde på den kyrkokommunala tiden. Riksdagen slog därför fast att kostnader för alla äldre skötselåtaganden som inte täcks av en vid relationsändringen bokförd gravskötselskuld skall betraktas som verksamhetskostnader i begravningsverksamheten. Genom detta beslut garanterar begravningsverksamheten finansieringen av gamla gravskötselåtaganden. Med utgångspunkt från ovanstående uppstår två typer av gravskötselåtaganden. Den ena typer av åtaganden utgör begravningsverksamhet och den andra typen utgör församlingsverksamhet (benämnd serviceverksamhet). Gränsdragningen mellan vilka åtagande som tillhör vilken verksamhet går vid relationsändringen. Gravskötselåtaganden som är tecknade och påbörjade före 1 januari 2000 utgör begravningsverksamhet medan åtaganden som avtalats eller påbörjats senare utgör den frivilliga serviceverksamhet som församlingen svarar för. Kostnaden för åtaganden i form av skötsel av enskilda gravplatser som församlingen åtar sig efter relationsändringen får härigenom inte belasta de medel som tas in genom den obligatoriska begravningsavgiften. Dessa åtaganden måste därför baseras på en noggrann kalkyl så att de särskilda avgifter som tas ut ger full kostnadstäckning. 7
Redovisning av gravskötsel (2004:1) 5 REDOVISNING - BEGRAVNINGSVERKSAMHET Avtal ingångna och påbörjade före 1 januari 2000 tillhör begravningsverksamheten. 2 Som en konsekvens av att alla nytecknade avtal utgör serviceverksamhet kommer begravningsverksamhetens gravskötselskuld fortlöpande att minska. Efter en period kommer skulden enbart att bestå av åtagande för all framtid (se figur 1 nedan). 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Allframtidsavtal 15 års avtal 10 års avtal 5 års avtal Figur 1: Exempel på utvecklingen av begravningsverksamhetens gravskötselskuld under 20 år. 5.1 Fasttidsavtal För begravningsverksamhetens fasttidsavtal har det varit god redovisningssed sedan 1993 att periodisera inbetalda medel över avtalets löptid. Periodiseringen är linjär, dvs. inbetalda avgifter fördelas över avtalstiden med lika stora belopp varje år. Den periodisering som tidigare gjorts kommer även i fortsättningen att accepteras för denna skuld. Församlingen kan således fortsätta att använda hittillsvarande periodiseringsprinciper även för den kvarvarande avtalsperioden. Årets gravskötselavgift (årets minskning av gravskötselskulden) redovisas som intäkt i begravningsverksamheten. Detta innebär att gravskötselskulden fortlöpande kommer att minska för att efter ett antal år helt försvinna. Exempel: Årets skötselavgift. Debet Program Kredit Program Årets skötselavgift 2381 3650 51 I de fall församlingen inte har gjort någon intäktsperiodisering (det finns ingen bokförd gravskötselskuld) skall ingen åtgärd vidtas. Kostnaden för gravskötseln kommer i detta fall ingå som en verksamhetskostnad i begravningsverksamheten och därmed finansieras av begravningsavgiften. 2 Avtal som var vilande vid relationsändring, dvs som ännu ej var påbörjade, utgör genom denna beskrivning serviceverksamhet eftersom de påbörjas först efter relationsändringen. 8