i?* Innehåll &EF /Q rop /a n 1989:8 Treårig Livsmedelsteknisk linje, försöksverksamhet 3 Timplan 4 Kursplaner 5 Modulförteckning 7

Relevanta dokument
Ret A ä*-op/ai\ / öteeq^ åll. leteknisk linje, försöksverksamhet >lan skrifter till timplan planer

BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP

Bageri- och konditorikunskap

Läroplan för gymnasieskolan

Yrkesintroduktion RL, Bageri och konditori

BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP

10 Nordisk yrkesklassificering Studievägs- och ansokningskod i gymnasieskolan

STYCKNINGS- OCH CHARKUTERIKUNSKAP

Bageri- och konditorikunskap Lärarhandledning

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.

éé / Innehåll fil ^oro/o/ah Treårig Byggnadsplåt- och ventilationsteknisk linje, försöksverksamhet 3 Timplan 4 Kursplaner 5 Modulförteckning 11

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

Kursplan. för Hovler EMC:s trainee/lärlingsutbildning Restaurangkock

Läroplaner 1990:2. Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna TRÄDGÅRDSODLING, FRILANDS- OCH VÄXTHUSODLING PU

SÖ har fastställt timplaner i allmänna ämnen finkl ekonomiska ooh tekniska ämnen) för komyux med an. Högsta antal lektioner

Läroplaner 1989:50. Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

eller jämförbar utbildning i komvux eller motsvarande kunskaper. Minst 24 månaders yrkeserfarenhet från lantbruksföretag. v> C.

Läroplaner 1991:18. VUfU/Mi. Läroplan Allmän del. mmunal och statlig utbildning for vuxna. Tim- och kursplaner för: 1991:18 Teknikerutbildning PU

FÖRORD. "Skogsbruk på en fastighet", särskild yrkesinriktad kurs inom naturbruks sektorn, försöksversion

Särskilda yrkesinriktade kurser inom ekonomisk-merkantil sektor, försöksversioner

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP

KÖK/GASTRONOMI. Utbildningsplan, centralt innehåll. 17 restauranger i 8 kommuner Vilhelmina Lärcentrum. Lars Gavelin

Läroplan Allmän del MJX \ M. Läroplaner 1988: liq utbildning för vuxna

Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.

Timplaner 48 Kursplaner Modulindelning 50 Utbildningsmål 51 Moduler 53

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Detta häfte i läroplansserien innehåller särskilda yrkesinriktade kurser inom transportområdet, försöksversioner.

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

Innehåll 4 / / KTEBO^ 1989:10 Treårig Måleriteknisk linje, försöksverksamhet Timplan Kursplaner Modulförteckning

Läroplan för gymnasieskolan

Särskilda yrkesinriktade kurser inom vårdområdet, försöksversioner

R F O. t'" O IJ I > I ~ (Ii

Regional samverkan Regional styrka

va/ PEDAGOGISKA BIBLIO i tket


Bagare och konditor Kurser

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Innehåll. o < 6 TO. 1988:12 Förordning om minsta undervisningstid. språk i gymnasieskolan 1988:13 Kommentarer till förordningen

Undervisningen i ämnet styckningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna. 1987:56 Jordbruk grundutbildning 1987:57 Jordbruk grundutbildning för yrkesverksamma

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Läroplan för gymnasieskolan

Lggii. Läroplan för gymnasieskolan. Konsumentekonomisk kurs (specialkurs) SKOLÖVERSTYRELSEN. Liber UtbildningsFörlaget Stockholm Supplement 78

Lggll. Läroplan för gymnasieskolan. Kompletteringskurs i läkemedelsadministrering för undersköterskor/underskötare (specialkurs)

Bröd och Kaffebröd 160 timmar PRO poäng

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

SAMISK MAT OCH MATKULTUR

Kursens innehåll Kursen består av tre huvudmoment: matbröd, vetebröd och kavlade degar.

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Innehåll. ^ i? L=4=^ t? t) CÅ - < 1988:32 Omvårdnadslinje :33 Treårig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom 41.

Svensk författningssamling

Särskilda behörighetskrav: Slutförd minst tvåårig gymnasielinje med två årskurser svenska och engelska. eller motsvarande kunskaper

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015

större restauranger i Malmö

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

1990:10 Försöksverksamhet med treårig textil- och beklädnadsteknisk linje i årskurs 3 (SÖ:s beslut) 3

Samiskt mathantverk. Innehåll

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Läroplaner 1988:124. Läroplan för gymnasieskolan

Art nr Art nr Art nr Art nr

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Du är varmt välkommen till gymnasiesärskolans olika program. I den här broschyren får du veta vad Kilströmska har att erbjuda.

Lagstöd till kontrollrapport

KRAV PÅ HYGIENKOMPETENS HOS PERSONER SOM ARBETAR I LIVSMEDELSLOKALER. 1. Baskunskaper i mikrobiologi och förorening av livsmedel (kontaminering)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Identifiera dina kompetenser

Digitalisering i skolan

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Läroplaner 1988:103. Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

1988:106 Arbetsplatsförläggning av moduler i försöksverksamhet med treåriga yrkesförberedande linjer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Läroplaner 1989:76. Läroplan för gymnasieskolan. Hantverksteknisk linje

Kravspecifikation produkter

BELÄGGNING. Ämnets syfte

vi bygger broar mellan skola och näringsliv

Svensk författningssamling

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan

HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR)

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

Svensk författningssamling

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING. Avregistrering Enligt artikel 6 punkt 2 förordning (EG) nr: 852/2004 samt LIVSFS 2009:5

Gesäll Charkuteri. Vad är ett Gesällbrev?

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasiesärskolan

Industritekniska programmet (IN)

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Läroplan för gymnasieskolan. Frisörteknisk linje. årskurserna 2 och 3

BESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL

Transkript:

Innehåll 1989:8 Treårig Livsmedelsteknisk linje, försöksverksamhet 3 Timplan 4 Kursplaner 5 Modulförteckning 7 1989:9 Utrustning för ämnet Livsmedelsteknik på Treårig Livsmedelsteknisk linje 24 ö* EB /?o #S±3*- V Pedagogiska biblioteket &EF /Q rop /a n i?*

Läroplan för gymnasieskolan Läroplaner 1989:8 1989-03-07 SO fastställer med stöd av Förordning om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar 1 gymnasieskolan 1988/89-1990/91 (Läroplaner 1988:73, andrahandstryck) 20 och 21 tim- och kursplaner med mål och Innehåll för moduler Inom ämnet livsmedelsteknik 1 årskurs 1 vid försöksverksamhet med treårig LIVSMEDELSTEKNISK LINJE Nordisk yrkesklassificering nr 82 Studievägs- och ansökningskod Kurslängd Klasstorlek högst LT 3 läsår 16 elever SÖ fastställer vidare förteckning över moduler 1 ämnet livsmedelsteknik 1 årskurserna 1-3 och ämnena bageriteknik samt charkuterlteknlk i årskurserna 2-3. SÖ beslutar med stöd av förordningens 29 att moduler får arbetsplatsförläggas 1 den utsträckning som framgår av noter till förteckningen. I Läroplan för gymnasieskolan, allmän del, anges mål och riktlinjer fastställda av regeringen samt allmänna kommentarer om gymnasieskolans verksamhet utfärdade av SO. Jan Thulin Ingvar Sandqvist G 2 KtEBOA PEDAGOGISKA BIBLIOir.KET 3

TIMPLAN 1) Antal vtr åk 1-3 Antal lektioner åk 1-3 Svenska 7 238 Samhällskunskap 5 170 Engelska 6 204 Idrott 4 136 Timme till förfogande 1 34 Tillvalsämne^) 6 204 Specialarbete åk 3 3 102 Livsmedelsteknik Dageriteknik - 3 ) 82 2 788 Charkuteriteknik Summa 114 3 876 LINJENS STRUKTUR Årskurs 1 Årskurs 2 Grenar Bageri/konditori Årskurs 3 Grenar Bageri/konditori Gemensamt Kött/charkuteri Kött/charkuteri Livsmedelsproduktion Livsmedelsproduktion 1 )SÖ:s föreskrifter om allmänna rimresurser kungörs i SÖ-FS. 2)Nu gällande föreskrifter om tillvalsämne finns i förordningens 26 S (Läroplaner 1988:73, s 13). 3)Ämnet livsmedelsteknik gäller för årskurs 1 gemensamt samt för grenen livsmedelsproduktion åk 2 och 3. Ämnena bageriteknik och charkuteriteknik gäller i åk 2 och 3 för grenarna bageri/konditori och kött/charkuteri. 4

KURSPLANER Allmänt utbildningsmål Utbildningen skall följa Mål och riktlinjer i Läroplan för gymnasieskolan. Utbildningen skall ge färdighet att utföra dc beräkningar som är nödvändiga inom yrkesområdet. Utbildningen skall ge den yrkeskompetens som fordras för att kunna utföra förekommande arbete inom yrkesområdet. Utbildningen skall ge förmåga att utföra yrkesarbetet på ett från skydds- och miljösynpunkt säkert sätt och inhämta erforderlig information ur lagar och föreskrifter. Utbildningen skall ge kunskaper såväl i övergripande som yrkesspecifika miljövårdsfrågor. Därutöver skall utbildningen ge - språkliga färdigheter för såväl yrkesverksamhet som samhällsliv samt kunskaper om kultur och samhälle, - kunskaper och färdigheter för egen personlig utveckling och för aktivt deltagande i samhällslivet. - grund för fortsatta studier. Arbetsformer Eleven skall aktivt deltaga i planering och genomförande av undervisningen och ta ansvar för sina egna arbetsuppgifter. En helhetssyn på utbildningen skall prägla arbetet och innebära samverkan mellan linjens olika ämnen. Undervisningen skall utformas så att den ger lika goda förutsättningar för alla och därmed utgöra likvärdiga valalternativ för flickor och pojkar. Undervisningen skall planeras så att elever med olika förutsättningar kan använda olika lång tid för de enskilda modulerna. 5

För allmänna ämnen och tillvalsämne skall kursplaner för gymnasieskolans linjer gälla: Svenska1) Samhällskunskap^) Engelska (Moderna språk) på Drift- och underhållsteknisk linje, tvåårig ekonomisk linje, konsumtionslinje, musiklinje, social linje och tvåårig teknisk linjet) Idrott 3 ) Nål: Livsmedelsteknik Utbildningen skall leda till kompetens inom det specifika arbetsområde inom livsmedelssektorn eleven har valt. Den studerande skall efter utbildningen kunna använda och vårda maskiner och övrig utrusnting för tillverkning av livsmedel, förstå betydelsen av personlig hygien och kunna metoder och teknik för att uppnå och vidmakthålla avsedd produktkvalitet samt på ett representativt sätt marknadsföra sina varor. Mål: Bageriteknik Utbildningen skall leda till kompetens inom bageri- och konditoriverksamhet. Den studerande skall efter utbildningen kunna använda och vårda maskiner och övrig utrustning för hantverksmässig och maskinell tillverkning av bröd och bakverk, förstå betydelsen av personlig hygien och kunna metoder och teknik för att uppnå och vidmakthålla önskvärd produktkvalitet samt på ett representativt sätt marknadsföra sina varor. Nål: Charkuteriteknik Utbildningen skall leda till kompetens inom styckning- och charkuteriverksamheten. Den studerande skall efter utbildningen kunna använda och vårda maskiner och övrig utrustning för styckning samt hantverksmässig och maskinell tillverkning av charkuterivaror, förstå betydelsen av personlig hygien och kunna metod och teknik för att uppnå och vidmakthålla avsedd produktkvalitet samt på ett representativt sätt marknadsföra sina varor. ^Senaste lydelse i Läroplan för gymnasieskolan, Allmän del (tredje upplagan, Utbildningsförlaget 1983) 2)Senaste lydelse i Läroplaner 1988:82 (rättelse i häftet Läroplaner 1988:106-108). 3 )Senaste lydelse i Läroplaner 1987:75. 6

TREÅRIG LIVSMEOELSTEKNISK UNJE MODULINDELNING ÅRSKURS 1 Introduktion Livsmedelshygien 1 ) Service/yrkesmannaskap 1 ) Livsmedelskunskap 1 ) Verktyg/utru3tningskunskap 1 ) Förpackningskunskap 1 ) Livsmedelsteknik 1:1 - Introduktion bageri/konditori Livsmedelsteknik 1:2 2 ) - Bageri/konditori 1 ) Livsmedelsteknik 2:1 - Introduktion kött/charkuteri Livsmedelsteknik 2:2^) - Kött/charkuteri 1 ) Livsmedelsteknik 3:1^) - Introduktion livsmedelsproduktion Livsmedelsteknik 3:2^) - Livsmedelsproduktion 1 ) Livsmedelsteknologi - Data, styr- och reglerteknik 1 ) 1 )Skolhuvudmannen får efter samråd med studievägens yrkesråd fastställa att modulen skall helt eller delvis förläggas till arbetsplats. 2)Tyngdpunkten i modulerna anpassas till den gren som kan erbjudas på skolorter under åk 2 och 3. 7

MOOULINDELNING GREN: BAGERI/KONDITORI ÅRSKURS 2-3 Livsmedelshygien 1 ) Livsmedelskunskap 1 1 ) Fackräkning 1 1 ) Matbröd 1^) Kaffebröd 1 1 ) Kavlade degaar 1 1 ) Konditorivaror 1 1 ) Livsmedelskunskap 2^) Fackräkning 2 1 ) Matbröd 2^) Kavlade degar 2 1 ) Konditorivaror 2^) 1 )Skolhuvudmannen får efter samråd med studievägens yrkesråd fastställa att modulen skall helt eller delvis förläggas till arbetsplats. 8

MODUL INDELNING GREN: KÖTT/CHARKUTERI ÅRSKURS 2-3 Livsmedelshygien 1 ) Livsmedelskunskap 1 1 ) Fackräkning 1 1 ) Styckning - gris 1 1 ) Styckning - nöt 1 1 ) Styckning - andra djurslag 1 ) Charkuteri - blandade 1 ) Charkuteri - oblandade 1 ) Charkuteri - industrikök 1 ) Livsmedelskunskap 2 1 ) Fackräkning 2 1 ) Styckning - gris 2 1 ) Styckning - nöt 2 1 ) Charkuteriproduktion 1 ) 1 )Skolhuvudmannen får efter samråd med studievägens yrkesråd fastställa att modulen skall helt eller delvis förläggas till arbetsplats.

MODULINDELNING GREN: LIVSMEDELSPRODUKTION ÅRSKURS 2-3 Livsraedelshygien^) Livsmedelsteknologi 2^) Livsmedelsteknologi 3M Livsmedelskemi^) Livsmedelsproduktion^)1) 1 )Skolhuvudmannen får efter samråd med studievägens yrkesråd fastställa att modulen skall helt eller delvis förläggas till arbetsplats. De övriga modulerna utformas för anpassning till den produktionsinriktning som undervisningen omfattar, exempelvis: - mejeri - bryggeri - konserv - choklad-konfektyr - glass - knäckebröd - kvarn - margarin 10

LIVSMEOELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: INTRODUKTION MÅL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - utbildningens mål, innehåll samt indelning i moduler, - för skolverksamheten nödvändiga skydds- och säkerhetsföreskrifter, Kunna - tillämpa skyddsföreskrifterna så att eleven inte utsätter sig själv eller andra för olycksfallsrisk eller ohälsa. - för eleven viktiga lokaler i skolan, - förekommande läromedel och dess användning i undervisningen, - skolans regler för ordning och samarbete, - livsmedelsbranschens organisation och tekniska utveckling, - formerna för aktiv medverkan i skolans elevverksamhet. INNEHALL Utbildningens mål, uppläggning och arbetsformer Skydds- och säkerhetsföreskrifter Brandföreskrifter och utrymningsvägar Studieteknik, läromedel Elevvård, skolledare, lärare, lokaler, klassråd - elevråd Samarbete och ordningsfrågor Livsmedelsbranschens historia, organisation, ägandeförhållande, tekniska utveckling 11

LIVSMEOELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSHYGIEN MÅL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - mikroorganismernas förekomst, livsbetingelser, föröknings- och spridningssätt vid livsmedelshantering, - insekter och skadedjur, Kunna - diska, rengöra och desinficera verktyg, maskiner, övrig utrustning, rengöra produktionslokaler samt välja för ändamålet lämplig rengörings- och desinfektionsmedel. - mikroorganismernas positiva och negativa inverkan på livsmedel vid hantering och produktion, - bestämmelser rörande livsmedelskontroll, inspektion och provtagning, - ergonomiska aspekter som berör arbetsmiljö, yrkesskador och yrkessjukdomar, - lagrings- och konserveringsmetoder av livsmedel, - betydelsen av personlig hygien och kunna tillämpa den, - livsmedelslagstiftningens bestämmelser om livsmedel, livsmedelslokaler och arbetshygien. INNEHÅLL Mikroorganismer: hälsovådliga mikroorganismer, livsmedelsförstörande mikroorganismer, för livsmedelsproduktionen gynnsamma mikroorganismer Personlig hygien Livsmedelslagen Livsmedelskontroll Rengöringsmetoder Lagrings- och hanteringsmetoder Ergonomi 12

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: SERVICE/YRKESMANNASKAP MÄL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - hur det personliga uppträdandet påverkar arbetssituationen, - sambandet mellan yrkesmannaskap och livsmedelshygienisk standard och kvalitet, - vikten av att genom självdisciplin hålla de tider som gäller skola och arbetsplats, - nödvändigheten att alltid rapportera frånvaro till skola och arbetsplats, - sambandet mellan praktisk och teoretisk kunskap och yrkesmannaskap, - hur man på ett vänligt sätt bemöter kunder. INNEHALL Personligt uppträdande Samverkan Själv- och arbetsdisciplin Ansvar Service Samarbete Yrkesmannaskap

LIVSMEOELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSKUNSKAP MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - de vanligaste råvarorna vid livsmedelstillverkning, - de viktigaste kemiska grundbegreppen, - vattnets kemiska och fysikaliska egenskaper, behov och användning vid livsmedelsproduktion, - enkla livsmedelsanalyser, - de sex huvudgrupperna av näringsämnen, - näringsämnenas förekomst i livsmedel, - dagsbehov av olika näringsämnen, - hur och varför olika näringsämnen förändras i livsmedel, - sjukdomssymptom vid brist på olika näringsämnen. INNEHÅLL Råvaror: vatten, fett, proteiner, kolhydrater, ägg etc Grundläggande kemiska begrepp: oorganisk kemi, organisk kemi Energibehov: näringsrekommendationer, matspjälkning, kostval och kostvanor Livsmedelslagen Kostcirkeln: näringsämnen, kolhydrater, fett, protein, vitaminer, raineraler, vatten 14

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE AMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: VERKTYG/UTRUSTNINGSKUNSKAP MÅL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - livsmedelsindustrins verktyg och tekniska utrustning för tillverkning av livsmedel. Kunna - använda och vårda verktyg, maskiner och övrig utrustning för manuell och maskinell tillverkning av livsmedel. INNEHÅLL Verktyg Maskiner Utrustning Rengöring översyn Komplettering Enkla reparationer 15

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: FÖRPACKNINGSKUNSKAP MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - metoder och teknik för paketering av livsmedel, - olika förpackningar och förpackningsmaterials egenskaper och användning. INNEHALL Förpackningsmaskiner Livsmedelslagens krav på förpackningar och förpackningsmaterial Plast Papper Märkningsbestämmelser 16

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNIK 1:1 (INTRODUKTION BAGERI OCH KONDITORI) MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - råvarornas egenskaper och användningsområde, förvarings- och lagringssätt, - metoder och teknik för tillverkning av matbröd och kaffebröd ur det vanligast förekommande sortimentet, - tillverkning av några enkla wieneroch smördegsprodukter och konditorivaror. INNEHÅLL Råvaror Beredning Uppslagning Jäsning Avbakning Kyl- och frysförvaring

LIVSMEOELSTEKNISK LINJE AMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNIK 1:2 (BAGERI OCH KONDITORI) MÅL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - råvarornas egenskaper och användningsområde, förvarings- och lagringssätt, Kunna - tillverka matbröd och kaffebröd ur det vanligast förekommande sortimentet, - metoder och teknik för att uppnå och - upprätta enkla produktkalkyler, vidmakthålla önskvärd produktkvalitet, - tillverkning av de vanligast förekommande wiener- och smördegsprodukterna, - tillverkning av konditorivaror. INNEHÅLL Råvaror Beredning Uppslagning Jäsning Avbakning Kyl- och frysförvaring Produktkalkyl Kvalitetskontroll 18

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE ÄMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNIK 2:1 (INTRODUKTION KÖTT OCH CHARKUTERI) MÅL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - slaktprocessen och slaktens betydelse för råvarans kvalitet, - metoder och teknik för styckning, nedskärning och sortering av gris- och nötkött, - tillverkning av blandade charkuteriprodukter, - olika tarmar och förpackningsmaterials egenskaper och användning. INNEHÅLL Slakt: - Styckning - Nedskärning - Sortering - Förpackning Tillverkning av blandade charkuteriprodukter: - Satsning - Smetframställning - Formering - Efterbehandling - Kylning 19

LIVSMEDELSTEKNIK LINJE ANNE: LIVSNEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNIK 2:2 (KÖTT OCH CHARKUTERI) MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - slaktprocessen och slaktens betydelse för råvarans kvalitet, - metoder och teknik för styckning, nedskärning och sortering av gris- och nötkött, - metoder och teknik för tillverkning av blandade och oblandade charkprodukter, - detalj- och konsumentstyckning, - metoder och teknik för att uppnå och vidmakthålla önskvärd produktkvalitet. INNEHALL Styckning, nedskärning, sortering och detalj- och konsumentstyckning av gris- och nötkött Charkproduktion: råvaror, receptbehandling, satsning, smetframställning, formning, efterbehandling Slaktprocessen för gris och nötboskap Kvalitetskontroll 20

LIVSMEOELSTEKNISK LINJE AMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNIK 3:1 (INTRODUKTION LIVSMEDELS PRODUKTION) MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - de vanligast förekommande råvarornas härstamning och användningsområde, - råvarornas viktigaste egenskaper, förvarings- och lagringssätt, - metoder och teknik för hantverksmässig framställning av livsmedel inom livsmedelsproduktionsblocket. INNEHALL Råvaror - Odling, skördning, djurhållning Råvaruhantering Behandlingsmetoder 21

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE AMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNIK 3:2 (LIVSMEDELSPRODUKTION) MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - de vanligast förekommande råvarornas användningsområde, - råvarornas viktigaste egenskaper, förvarings- och lagringssätt. Kunna - tillämpa metoder och teknik för hantverksmässig framställning av livsmedel inom livsmedelsproduktionsblocket, - tillämpa metoder och teknik för att uppnå och vidmakthålla önskvärd produktkvalitet. INNEHALL Råvaror Råvaruhantering Behandlingsmetoder Kvalitetskontroll Bevarande processer 22

LIVSMEDELSTEKNISK LINJE AMNE: LIVSMEDELSTEKNIK MODUL: LIVSMEDELSTEKNOLOGI (DATA/SOR) MAL: Efter genomgången modul skall eleven Känna till - styr- och reglersystem inom livsmedelsproduktionsindustrin, - olika principer för mätning och kvalitetsteknik, Kunna - utföra vanligen förekommande sortomvandlingar, proportionsberäkningar, utvinnings- och utbytesberäkningar samt receptomvandling manuellt och med datorstöd. - användning av mätdon och utföra mätövnignar enligt gällande tolerans, - datorer och deras användningsområde. INNEHALL Allmänt om processövervakning inom livsmedelsproduktionen Symboler, storheter, enheter, Sisystem, signalomvandling Mätteknik Pneumatik Grundläggande elteknik Grundläggande datoranvändning Recept och receptomvandling med datorstöd Produktkalkyler med datorstöd 23

Normalutrustning i gymnasieskolan Läroplaner 1989:9 1989-03-07 SO beslutar att normalutrustnlngsllsta för ämnet livsmedelsteknik, årskurs 1, på llvsmedelsteknlsk linje, gren för livsmedelsproduktion, som fastställts 1980-06-12 (dnr S 80:1230), skall med nedanstående tillägg gälla vid försöksverksamhet med ämnet Livsmedelsteknik på treårig LIVSMEDELSTEKNISK LINJE enligt tim- och kursplaner kungjorda 1 Läroplaner 1989:8 Utrustningslistorna upptar stadigvarande utrustning som SO anser nödvändig för att kursplanens mål skall kunna uppnås. Angiven utrustning kan ersättas med annan likvärdig om inte undervisningen därigenom försämras. Föreskrifter om statsbidrag meddelas 1 SÖ-FS för aktuellt budgetår. Om undervisningen helt eller delvis kan genomföras med utrustning som är avsedd för annan linje eller kurs utgår som regel Inte statsbidrag för motsvarande ny utrustning. Utrustning Rostfria kärl Slldukar Knivar, sågar, köttyxa Vispar, ballongvispar Kokgrytor, stekjärn Rostfria hinkar Kompletterande köksutrustning Antal 1 sats 1 sats 1 sats 1 sats 1 sats Jan Thulin Ingvar Sandqvist G 2 24