PM 1(7) SPRÄNGÄMNESINSPEKTIONEN 1992-04-22 Dnr 31/406/92 B-enheten Rev 2001-10-18 Krister Källberg 08-799 83 44 Brandfarliga varor på laboratorium INLEDNING Detta informationsblad innehåller förslag på åtgärder för att minimera brand- och explosionsrisker vid arbete med brandfarliga varor på laboratorium. Lagen (LBE) och förordningen (FBE) om brandfarliga och explosiva varor med tillämpningsföreskrifter ställer vissa krav på hanteringen av dessa varor. Referenslista finns på sida 7. DEFINITIONER Följande definitioner återfinns i lagstiftningen. Brandfarliga varor - Brandfarliga varor indelas i brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor samt brandreaktiva varor. Brandfarlig gas - gas som vid en temperatur av 21 C eller därunder kan antändas och brinna i luft. Brandfarlig vätska - vätska med en flampunkt t.o.m. 100 C. Brandfarliga vätskor indelas med hänsyn till flampunkten i klasser enligt nedanstående tabell: Klass Flampunktsområde, t fp 1 t fp < 21 o C 2a 21 o C < t fp < 30 o C 2b 30 o C < t fp < 55 o C 3 55 o C < t fp < 100 o C Anm. Metoder för bestämning av flampunkt finns i SÄI föreskrift om klassificering av brandfarliga gaser och vätskor (SÄIFS 1998:3). Brandreaktiva varor - de varor som Sprängämnesinspektionen anger i en särskild förteckning, se SÄIFS 1996:5. De kan antingen vara brandfarliga fasta varor, självantändande varor, varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, oxiderande varor eller organiska peroxider.
2(7) FÖRVARING Den mängd brandfarlig vara som förvaras framme på bänkar etc. skall vara så liten som möjligt. Exakta mängdgränser är svårt att ange men dagsbehovet accepteras vilket normalt torde innebära max 10 liter gas och vätska. Brandfarlig vätska upp till ca 50 liter får förvaras i ventilerat skåp i laboratorielokalen. Större mängder skall förvaras i särskilt förråd utformat enligt tillämpningsföreskrifterna SÄIFS 2000:2 eller i skåp med motsvarande säkerhet. Förvaringsregler för gas framgår av SÄIFS 1998:7. Ett centralt distributionssystem för brandfarlig gas bör eftersträvas. I utrymningsvägar t.ex. korridorer får inte brandfarlig vara förvaras eller ens tillfälligt ställas upp. Skåp och förråd skyltas enligt SÄIFS 1996:3. Förvaringskärl Förvaringskärl av glas och plast får användas för mindre mängder brandfarlig vara än här angivna. Plastkärl större än 2 liter skall vara godkända för förvarad vätska. Explosionssäkra kärl skall användas då detta är möjligt. Kärl, större än 5 liter, för opolära lösningsmedel t.ex. toluen, bör vara ledande eller halvledande för att kunna avleda statisk elektricitet. Vid yrkesmässig överlåtelse av behållare med brandfarlig gas och eller vätska (t.ex. försäljning) gäller Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:5) om märkning av förpackningar m.m. med brandfarliga varor samt ändringar av denna (SÄIFS 1996:7). Vid användning på arbetsplatsen gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:2) om farliga ämnen. ÖVRIG HANTERING Allmänt Öppen hantering medför risk för antändning och explosion. Slutna system skall alltid eftersträvas. Öppen hantering av brandfarlig gas och vätska bör ske i dragskåp, på dragbänk eller med punktutsug. Vid hantering av brandfarlig vara skall klassning av explosionsfarliga områden utföras om risk för brand eller explosion föreligger, se föreskriften (SÄIFS 1996:6) om klassning av riskområden vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Klassning bör utföras enligt EN 60079-10 som ingår i SEK handbok KLASSNING AV EXPLOSIONSFARLIGA OMRÅDEN, riskområden med explosiv gasblandning. Klassning är en riskbedömning och erfordras för val, installation och användning av främst elektrisk materiel, men kan även utgöra underlag för att bedöma risker från andra tändkällor. Klassningsexemplen nedan kan tjäna som riktvärde vid öppen hantering av upp till 5 liter brandfarlig vätska klass 1 och 2a vid rumstemperatur. Klassningen fastställer riskområden. Dessa indelas i zoner. Det finns tre zoner som kan förklaras med följande: Zon 0: Ständig explosionsrisk; inuti kärl får man alltid räkna med explosiv gasblandning. Zon 1: Explosionsrisk tillfälligt under normal drift; det område där mindre spill, stänk och avdunstning normalt förekommer och där explosiv gasblandning kan uppstå. Zon 2: Sällan och i förekommande fall endast kortvarig explosionsrisk; då onormala men förutsägbara händelser inträffar.
Klass 2b- och 3-vätska uppvärmd till mer än 5 o C under flampunkten klassas på motsvarande sätt. Vid uppvärmning till vätskans kokpunkt måste riskområdet utökas. 3(7) KLASSNINGSEXEMPEL FÖR LABORATORIUM Zon 0: Inuti kärl. Zon 1: 0,5 meter i horisontal led kring öppen hantering och i vertikal led från golv till 0,5 meter över hanteringen. Zon 2: 1,0 meter i horisontal led kring zon 1. Elutrustning inom zon 0, 1 och 2 skall undvikas. Om en installation är nödvändig, utförs den enligt avsnitt 850 i ELSÄK-FS 1999:5 och svensk standard. I de fall verksamhet med lösningsmedel är spridd i lokalen kan stora delar av lokalen komma att omfattas av klassning. Uppvärmning skall ske med vattenbad eller värmemantel (motsvarande). Endast i undantagsfall får öppen låga förekomma vid hantering av brandfarliga lösningsmedel. DRAGSKÅP Allmänt Dragskåp skall utformas så att ämnen ej sprids till arbetslokalen. Vanligen erfordras en lufthastighet av ca 0,5 m/s genom lucköppningen för att motverka utläckage. Många dragskåp har, bl.a. i energibesparingssyfte, ett reducerat flöde då lucköppningen är mindre än 5 cm. Detta flöde benämns vanligen grundluftsflöde och är ca 100 m 3 per timme och löpmeter dragskåpsöppning. Ventilationsförhållandena i dragskåp gör att explosiv gasblandning i allmänhet inte uppkommer. Därmed är det möjligt att använda elektrisk utrustning för oklassat utrymme. Strömförsörjningen till den skall då vara förreglad över ventilationen, så att elutrustningen i skåpet görs strömlöst om ventilationen minskar under ett förinställt värde (se även nedan). Även om risken för uppkomst av explosiv gasblandning i skåpet minimeras, kan risken för antändning av vätskan inte helt elimineras genom ventilationen. Se kapitlet om brandskyddsåtgärder på sid 6. Den area som vid en olycka kan kontamineras med lösningsmedel bör begränsas. Detta kan ske genom att arbetsytan lutas mot en ränna eller genom användning av spillplåt. Kanten på spillplåten får ej vara för hög eftersom ventilationen då försvåras. Nyinstallation Vid nyinstallation av dragskåp finns möjlighet att reglera luftmängden i förhållande till luckans öppning. En lufthastighet av ca 0,5 m/s har visat sig vara gynnsam för att minimera explosionsrisken. Frånluften skall sugas ut både i skåpets nederdel och överdel för att möjliggöra hantering av ämnen som ger upphov till lätta eller tunga gaser/ångor. Det har visat sig vara lämpligt att 2/3 av frånluften sugs ut lågt i skåpets bakdel och 1/3 upptill.
Om dessa åtgärder vidtagits, och grundluftflödet inte underskrids samt förregling (se nedan) finns, anses skåpet inte utgöra något riskområde. 4(7) Befintliga dragskåp På befintliga dragskåp kan det vara svårt att reglera luftflödet. En möjlighet, att trots detta skapa en ökad säkerhet, är att förse dragskåpet med en arbetsyta som dels samlar upp eventuellt vätskespill utan att det rinner över framkanten och dels minimerar avdunstningen. Ibland kan det vara nödvändigt att förse befintliga dragskåp med en spärr på luckan för att säkerställa erforderligt flöde. Elinstallation Elektrisk utrustning, t.ex. eluttag och strömställare bör vara placerade på utsidan av skåpet och högre än den invändiga arbetsytan. Elektrisk utrustning som är placerad under öppningen så att den kan utsättas för spill skall uppfylla starkströmsföreskrifternas krav för placering i zon 2 (avsnitt 850 i ELSÄK-FS 1999:5). På befintliga dragskåp kan en insats som samlar upp spill vara ett alternativ för att säkerställa att spill inte kommer utanför skåpet och därmed eliminera utvändig klassning. Det är även tillåtet, att placera eluttag (minst IP 44 med självstängande lock) invändigt i ett dragskåp under förutsättning att förregling (se nedan) finns. Uttagen skall sitta minst 0,4 m över arbetsytan och ha utvändigt nödstopp med manuell återställningsfunktion. Förregling Icke explosionsskyddad elutrustning i dragskåpet skall, vid verksamhet med brandfarlig vara, förreglas över flödesvakt, belastningsvakt eller motsvarande så att strömmen är bruten utom när fläkten minst ger erforderligt flöde. Ifall förregling inte finns klassas som zon 2 i skåpet, vilket innebär särskilda krav på elutrustningen. Förregling innebär att om ventilationen understiger erforderligt flöde, så skall elutrustningen automatiskt göras strömlös. Givetvis får inte detta medföra en annan farlig situation, t.ex. att nödvändig kylvattenpump därmed blir strömlös. Återställning skall vara manuell, dvs. elförsörjningen får inte automatiskt inkopplas när ventilationen börjar fungera på nytt. I de fall dragskåp även används för annan verksamhet än med brandfarlig vara, kan en omkopplare som medger drift utan förregling övervägas. Övrigt Det är lämpligt att belysningsarmatur med täckglas placeras löst så att de kan fungera som explosionsavlastning. Motor till frånluftsfläkt skall vara placerad utanför kanalen. Om särskilda skäl föreligger kan annan placering övervägas. För arbete med perklorsyra i dragskåp finns särskilda rekommendationer i allmänna råd (SÄI 1983:1) om perklorsyra.
För speciella dragskåp, s.k. golvdragskåp, som medger tillträde, krävs speciell utformning. 5(7) Ventilation Se punkt 5:674 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57, BBR 94). RÖRLEDNING FÖR BRANDFARLIG GAS Rörledning för brandfarlig gas skall så långt möjligt vara helsvetsad. Dragningen skall vara utförd så att ledningen skyddas mot mekanisk påverkan. Ledning skall vara märkt vid ventiler, förgreningsställen o.d. Se Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1996:3) om förbudsanslag och varningsanslag samt om märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga varor. Ett centralt distributionssystem för gas är att föredra från säkerhetssynpunkt. Risken för flasksprängning vid en inträffad brand kan då reduceras. Gascentraler bör placeras i anslutning till yttervägg i markplan för att underlätta bortförande av gasflaskor vid en brand. För övrigt får endast de gasflaskor som behövs för arbetet finnas i lablokalen. De skall vara uppställda på plats med så liten brandbelastning som möjligt och säkrade mot fall. De skall lätt kunna bortföras vid brandfara. Lokal med gasflaskor förses med varningsskylt. Uttag för el och gas, på t.ex. labbänkar, bör separeras för att undvika antändning om gasläckage skulle uppstå. Förses gasuttag med självstängande snabbkopplingar minskar risken för läckage vid ofullständigt stängda ventiler. Se vidare Svenska Gasföreningens "Mindre gasolanläggningar" och skolöverstyrelsens "Skyddshandbok för skolan". KYL- OCH FRYSSKÅP Kyl- och frysskåp bör placeras utanför riskområde. Om skåp måste stå i riskområde (klassat utrymme) skall det uppfylla kraven för placering i aktuell zon. Elutrustning inuti skåp i vilket förvaras brandfarlig vätska skall utformas enligt avsnitt 850 i ELSÄK-FS 1999:5. Bästa alternativet är att välja skåp utan invändig elutrustning. Som vägledning för kylskåp kan socialstyrelsens cirkulär MF 1974:101 och SPRI 155 02 "Medicinkylskåp" användas. Vissa avsnitt kan tillämpas även på frysskåp. Även annan temperaturreglerad apparatur kan innebära risker tillsammans med brandfarliga vätskor. T.ex. skall kryostater med etanol som köldbärare, förutom en driftstermostat ha en maxtermostat som bryter strömmen vid för hög temperatur. I vissa fall måste elutrustningen vara explosionsskyddad.
6(7) HANTERING AV VISSA ÄMNEN MED SPECIELLA EGENSKAPER Vid hantering av mycket lättantändliga ämnen, t.ex. etrar, kan följande extra skyddsåtgärder vara befogade: - potentialförbindning (jordning) vid tappning av mängder större än 1 liter och kort (max 0,1 m) fritt fallande stråle eftersträvas, - indirekt uppvärmning vid t.ex. destillation, - i förekommande fall kontroll av peroxidförekomst, - eventuellt kan halvledande golv, skor och speciella överdragskläder vara befogat. Se socialstyrelsens kungörelse SOSFS(M) 1977:49. BRANDSKYDDSÅTGÄRDER För att minska skador på dragskåp med tillhörande ventilationssystem, är det lämpligt att skåpets ventilationsspjäll stänger vid brand. Detta medför vanligen att branden lätt kan släckas med t.ex. en kolsyresläckare. För skåp med spilluppsamlingskärl, som begränsar avdunstningen, blir temperaturstegringen så liten att spjällfunktionen är onödig. Även släckningen förenklas avsevärt med sådant kärl. Frågor om brandcellsindelning, avskiljning av ventilationskanaler, brandsläckningsutrustning, utbildning etc. bör lösas i samråd med kommunens räddningstjänst. TILLSTÅND OCH FÖRESTÅNDARE Beroende av mängd hanterad brandfarlig gas eller vätska fordras tillstånd från kommunens nämnd för bygg- och planfrågor, se Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1997:3) om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Tillstånd fordras vanligtvis vid hantering från 250 liter och uppåt. Den som har tillståndspliktig mängd skall även utse föreståndare ( 36 och 37 i FBE). Räddningstjänsten i kommunen skall underrättas om utsedda föreståndare. Förordningen ställer krav på föreståndaren. Denne ansvarar för att hanteringen bedrivs enligt gällande föreskrifter och villkor. Föreståndaren skall vara lämplig för uppgiften, ha goda kunskaper om och god erfarenhet av de varor som hanteras, och den verksamhet som hanteringen ingår i. En tillståndshavare skall se till att föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt, som behövs för att de skall kunna fullgöra detta ansvar. Krister Källberg
7(7) REFERENSER OCH LITTERATURFÖRTECKNING. Lagar och förordningar Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, FBE. Sprängämnesinspektionens föreskrifter* Förordningens tillämpningsföreskrifter, SIND-FS 1981:2 med ändringar: SÄIFS 1989:12. Klassning av riskområden vid hantering av brandfarliga varor, SÄIFS 1996:6. Klassificering av brandfarliga gaser och vätskor, SÄIFS 1998:3. Förbudsanslag och varningsanslag samt om märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga varor, SÄIFS 1996:3. Brandfarlig gas i lös behållare m. m., SÄIFS 1998:7. Märkning av förpackningar m.m. med brandfarliga varor, SÄIFS 1995:5. Förteckning över brandreaktiva varor, SÄIFS 1996:5. Sprängämnesinspektionens allmänna råd SÄI Allmänna Råd 1983:1, Perklorsyra. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Kemiskt laboratoriearbete, AFS 1997:10 Organiska lösningsmedel, AFS 1990:14 Farliga ämnen, AFS 1994:2 Standarder SEK Handbok 426 med EN 60079-10, KLASSNING AV EXPLOSIONSFARLIGA OM- RÅDEN, Riskområden med explosiv gasblandning. Övrigt Starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 1999:5. Socialstyrelsens cirkulär om förvaring av brandfarliga vätskor i kylskåp, MF 1974:101. Socialstyrelsens kungörelse med information om och anvisning för undvikande av risk för brand och explosion vid anestesi m.m., SOSFS (M) 1977:49. Sjukvårdens planerings och rationaliseringsinstitut SPRI 155 02, Medicinkylskåp. Skolöverstyrelsen: Skyddshandbok för skolan. Statens brandnämnds meddelande (1978:2) om förvaring av gasflaskor. Boverkets byggregler BFS 1988:18, (BBR 94). Utformning av försörjningssystem för gas. IVA Svetskommissionen April 1989. Mindre gasolanläggningar, Svenska Gasföreningen 1998. Risker för brand och explosion efter vätskespill i dragskåp. Lunds tekniska högskola, februari 1991. Sammanställning av brand/släckförsök samt gasmätningar i dragskåp. Consilium Systems AB, Göteborg, augusti 1991. * Lagstiftningen om brandfarliga varor finns att beställa från SÄI förlag eller kan hämtas på www.sprangamnes.se.