Handbok för syndikat FRI kämpande fackförening 1
Hittills i SAC har syndikat haft en otydlig och ofta ostrukturerad roll i organisationen. Ofta har det fungerat som en organisationsenhet att lämpa över ärendehantering på vilket har bränt ut syndikatens organisatörer. Göteborgs LS har tagit fram en ny modell för hur verksamheten i syndikaten ska läggas upp. Vi har utvecklat den med verksamhetsplan, stadgeförslag och en struktur för syndikatens utveckling. Grundtanken är att syndikaten ska bestå av aktiva organisationsenheter. Driftsektioner och arbetsplatsombud i syndikatets upptagningsområde är representerade i syndikatets styrelse och är de som deltar i syndikatets verksamhet. Inaktiva medlemmar uppmanas att delta i LS utbildningar för att sedan kunna slussas in i verksamheten. För er som är i stånd att bilda ett nytt syndikat eller att återstarta ett så vill vi poängtera att grundupplägget inte är betungande. Ett syndikat i sitt första steg ska endast vara en resurs. Allteftersom att syndikatet blir starkare kan det ta på sig fler uppgifter, men bara i den takt ni tycker är bra. Syndikatet ska inte ta resurser från organisatörer på arbetsplatserna. SAC:s stadgar för syndikaten Syndikatets primära uppgift är att verka för att bilda driftsektioner inom syndikatets verksamhetsfält. Syndikatets styrelse är en resurs Varje driftsektion i syndikatet ska ha en representant i styrelsen. Detta är avgörande för att man ska kunna uppfylla syndikatets mål, att verka för sina driftsektioner. Styrelsen ska inte heller vara ett betungande uppdrag som gör att de som deltar där inte kan utföra organiseringsarbete på sina arbetsplatser. Tvärtom så ska syndikatet vara en resurs för driftsektionerna där de ger varandra hjälp och stöd. Agitation i syndikatet Syndikatens primära uppgift är att skapa driftsektioner. Men innan man börjar starta nya är det viktigt att de man har fungerar. Syndikatet utser en eller flera handledare för varje driftsektion som hjälper dem att komma igång. Handledaren är en alltiallo som regelbundet hör av sig till sektionen för att se hur arbetet går. Den kan förse driftsektionen med material, delta på möten, uppmana medlemmarna i driftsektionen att gå utbildningar eller hjälpa till med att äska pengar från LS. Att handleda driftsektioner kan vara svårt i början. I Malmö LS finns en agitationskommitté med huvuduppgift att erbjuda handledning av driftsektioner. Vi rekommenderar att LS har en sådan kommitté. Den kan träda in innan syndikatet kommit till en sådan nivå att det kan handleda sina egna driftsektioner. Utbildning i syndikaten Det viktigaste är att syndikaten ser till att dess medlemmar går LS utbildningar. Lämpligt är att LS kallar alla nya medlemmar till grundutbildningar och studiecirklar men att syndikaten regelbundet kan ringa runt bland medlemmar och uppmana dem att gå ytterligare utbildningar. Ett mer utvecklat syndikat kan ha egna branschspecifika utbildningar men man bör vänta med detta tills resurser, deltagarunderlag och behov verkligen finns. Möten i syndikaten Inledningsvis bör syndikatet fokusera på att ha årsmöte en gång om året och att styrelsens mötesverksamheten fungerar. Det finns inga stadgar som kräver att medlemsmö- 2
ten ska hållas regelbundet. Detta bör man ta fram efter behov. Tex ska man sammankalla till medlemsmöte om man vill välja in en ny styrelseledamot. När man sammankallar till medlemsmöten är det viktigt att fokus ligger på driftsektionerna. Skicka speciella kallelser till driftsektionerna i god tid där de ombeds att uppmana sina medlemmar att komma på mötet. En från varje driftsektion bör förbereda en rapport. Arbetsplatsombud För att enklare ha överblick över vilka arbetsplatser syndikatet organiserar så använder vi oss av arbetsplatsombud. Dessa utses av syndikatens styrelse. Kravet är att de ska ha genomgått studiecirkel 1. Ett arbetsplatsombud är ett embryo till en driftsektion. Det är en arbetsplatsorganisatör som formellt fått uppdraget att representera SAC på sin arbetsplats. Arbetsplatsombudet agiterar på arbetsplatsen för att bilda driftsektion och får en handledare av syndikatet eller LS agitationskommitté. Ärendehantering En ofta stor belastning för syndikaten är att hantera enskilda medlemmar som hamnar i problem på sin arbetsplats. Det kan vara allt från rehabiliteringssamtal till att en medlem avskedats. Detta kan ta ganska mycket tid från syndikatens primära verksamhet. Dom medlemmar som regelbundet deltar i syndikatets verksamhet eller sitter i dess styrelse kommer att vara väl förberedda för att reda ut dessa saker på egen hand eller med hjälp från sin sektion. Men medlemmar som hör av sig till syndikatet med ett problem som de inte kan lösa själva är en annan sak. Vi kallar detta för ärenden. För att avlasta syndikaten från ärenden har Malmö LS en förhandlingskommitté. Kommittén består av medlemmar som är villiga att ta på sig ärenden och samtidigt delta i utbildning. Kommitténs arbete är kombinerar med en studiecirkel där lagdelar och praxis gås igenom samtidigt som medlemmar i kommittén kan gå bredvid en mer erfaren förhandlare. Fördelarna med detta system är att kommitténs förhandlare blir duktiga på att lösa småärenden snabbt och enkelt. Kommitténs andra funktion är att utbilda avancerade förhandlare som kan bistå vid strider. En driftsektion som är ute i strid blir ofta attackerad av arbetsköparens jurister och då behövs duktiga förhandlare som kan hjälpa till. Medlemmar i syndikaten som är intresserade av att förhandla uppmanas att gå med i LS förhandlingskommitté. Vi uppmanar LS som inte har detta system att starta en förhandlingskommitté med tillhörande utbildning. Ekonomi En annan del som skapar onödigt administrationsarbete för syndikaten är att man har eget konto och organisationsnummer. Detta ger att man måste ha en kassör som kan bokföra, en ekonomisk revisor, deklarera osv. I Malmö LS föreslår vi syndikaten att LS till en början sköter dess ekonomi. Syndikaten får en viss del av medlemsavgiften öronmärkt för dem. När de sedan vill använda dem lämnar de in kvitton till LS kassör samt ett beslut från styrelsen. Utan konto behövs inte heller organisationsnummer. Det finns en myt om att man måste ha organisationsnummer om ett syndikat skulle vilja gå i konkurs, detta stämmer inte. 3
Syndikatens olika nivåer För att enklare kunna utveckla ett syndikats verksamhet har vi tagit fram ett nivåsystem för syndikaten. Detta för att man strukturerat ska kunna se nästa steg som syndikatet ska ta för att utöka verksamheten. Det är också för att de som ingår i styrelsen ska vara överens om hur mycket arbete de förväntas lägga ner i styrelsen. Det är viktigt att inte hoppa bland stegen då det är avgörande att bygga en stabil organisation. Om syndikatet upplever en svacka i verksamheten kan det vara bra att gå ner en nivå för att undvika att syndikatets styrelse blir utbränd. Nivå 1 Detta är grundstrukturen för ett syndikat. Verksamheten är fokuserad på att samordna driftsektioner och arbetsplatsombud. Styrelse: Besår av minst en representant från varje driftsektion. Även arbetsplatsombud uppmanas att ingå i styrelsen. Styrelsen har möte ca en gång i månaden, då diskuteras utvecklingen på deras arbetsplatser. Ordförande: Utses av årsmöte eller medlemsmöte. Ansvarar för att sammankalla till möten samt fungerar som kontaktperson. Vice ordförande: Träder in för ordförande vid frånvaro. Sekreterare: Utses av årsmöte eller medlemsmöte. Sekreteraren för protokoll på styrelsemöten och medlemsmöten. Vice sekreterare: Träder in för sekreteraren vid frånvaro. Studier: Styrelsens medlemmar uppmanas att gå studiecirkel steg 1, 2 & 3. Styrelsemedlemmarna ska även se till att medlemmar i deras driftsektioner går studiecirkel. Agitation: Styrelsemedlemmar hjälper varandra med driftsektioner och agitation inne på arbetsplatsen. Dom som behöver en handledare utanför syndikatet får detta av LS agitationskommitté. Ärenden: Syndikatet har en kontaktperson i förhandlingskommittén som de förmedlar ärenden de inte kan/vill hantera till. Ekonomi: Styrelsen utser en ekonomiansvarig som har kontakt med LS kassör. När syndikatet har utgifter lämnas kvitton till LS kassör och ekonomiansvarig i syndikatet kan få reda på hur mycket pengar syndikatet har att röra sig med. Nivå 2 Detta är ett litet steg. När styrelsen väljer att gå till nivå 2 så ökar man kontakten med medlemmarna. Man ska nu regelbundet höra av sig till medlemmarna i syndikatet för att undersöka om de vill gå LS utbildningar: Grundutbildning och studiecirkel steg 1,2 & 3. Kalendarium för utbildningar får syndikaten av LS styrelse. Styrelse: Styrelsen ska nu utse en studieansvarig som ansvarar för listan med uppringda medlemmar(registreras även i medlemsregister). Studier: Styrelsens ringer runt till syndikatets medlemmar och uppmanar dem att gå utbildningar. Man för en lista över vilka som är ringda och vilka som gått vilken utbildning så man kan ringa upp dem när en lämplig utbildning närmar sig. Agitation: Om man vid runtringning stöter på medlemmar som vill bli aktiva på sin arbetsplats så uppmanar man dem att gå utbildningar. De kan då bli arbetsplatsombud och ingå i styrelsen. Ärenden: Om man vid runtringning stöter på medlemmar som har problem på sin arbetsplats så hänvisar man dem till kontaktpersonen i förhandlingskommittén. Ekonomi: Ingen förändring. 4
Nivå 3 När syndikatsstyrelsen känner att syndikatet är stabilt och att driftsektioner och arbetsplatsombud får den hjälp de behöver kan styrelsen välja att gå vidare. Det är nu dags att sammankalla till ett medlemsmöte med förslaget att gå vidare till nivå 3. Nu ska man skapa två kommittéer i syndikatet. En agitationskommitté och en utbildningskommitté. Styrelse: Styrelsen ser ut som tidigare Studier: En kommitté bestående av styrelsemedlemmar och medlemmar i syndikatet väljs på mötet. Styrelsen kan sedan välja in ytterligare medlemmar i kommittén. Kommittén ska ses och ringa runt till syndikatets medlemmar på samma sätt som styrelsen gjorde tidigare. Agitation: En kommitté bestående av styrelsemedlemmar och medlemmar i syndikatet väljs på mötet. Styrelsen kan sedan välja in ytterligare medlemmar i kommittén. Kommittén ska agera handledare till driftsektioner och arbetsplatsombud och hjälpa till med agitation inne på arbetsplatserna. Kommittén deltar även på LS agitationskommittés möten för att rapportera och få information. Ärenden: Ingen förändring. Ekonomi: Ingen förändring. Nivå 4 Nu ska syndikatet ta steget och börja arrangera egna utbildningar och driva egna värvningskampanjer. Styrelse: Styrelsen ser ut som tidigare Studier: Nu ska kommittén börja köra studiecirkel 1. Studiecirkelledare får studiecirkelhandledning av LS. Agitation: Kommittén ska nu ta fram en plan för agitation inom sitt verksamhetsområde. Agitationen kan ske t.ex utanför arbetsplatser eller yrkesutbildningar. Ärenden: Ingen förändring. Ekonomi: Ingen förändring. 5
Årsmötet I Malmö LS håller syndikaten vanligtvis sina årsmöten samma dag som LS håller sitt årsmöte. På årsmötet väljs syndikatens styrelse samt revisor. Förslag på dagordning vid årsmöte 1 Mötets öppnande 2 Mötets behörighet Anser mötet att det är ordentligt utlyst? Att alla fått ordentlig information? 3 Val av mötesfunktionärer a) Mötesordförande: b) Sekreterare: c) Justerare tillika rösträknare: 4 Fastställande av dagordningen Förslag till beslut: Dagordningen fastställs enligt förslaget. 6 Styrelsens verksamhetsberättelse för året som gått Styrelsen lämnar en skriftlig rapport om verksamheten under det år som gått. Förslag till beslut: verksamhetsberättelsen läggs till handlingarna. 7 Ekonomisk rapport 8 Revisionsberättelse samt ansvarsfrihet för den avgående styrelsen samt kassören Revisorerna lämnar en rapport där de gått igenom verksamhet och ekonomi. Om styrelsen alvarligt misskött verksamheten kan revisorerna föreslå att mötet inte beviljar ansvarsfrihet för den avgående styrelsen förrän de rättat till oegentligheterna. Förslag till beslut: Styrelsen beviljas ansvarsfrihet. 9 Personval a) Val till styrelsen Varje driftsektion ska ha minst en representant i styrelsen. b) Val av ordförande c) Val av vice ordförande d) Val av sekreterare e) Val av vice sekreterare f) Val av revisorer Syndikatet kan använda sig av LS revisorer eller utse egna. Förslag till beslut: Mötet väljer att uppdra LS revisorer att granska syndikatets verksamhet. 10 Motioner till årsmötet Medlemmar kan väcka motioner till årsmötet som gäller principiellt eller ekonomiskt viktiga saker. Det rör ofta stadgeändringar eller stora utgifter. 11 Verksamhetsplan Här rekommenderar vi att syndikatens nivåstruktur följs. Förslag till beslut: Mötet följer syndikatens nivåstruktur och uppdrar åt styrelsen att föreslå medlemsmöte när avancemang i nivåerna ska ske. 12 Budget för 2011 Syndikatet kan äska pengar från LS. Annars budgeterar LS för standardutgifter som syndikatet sen kan ta ut via LS kassör. Förslag till beslut: Mötet väljer att inte anta någon budget och att inte äska några ytterligare pengar från LS. 13 Övriga frågor 14 Mötets avslutande 6
Stadgar 1-4 är viktiga om syndikatet hamnar i domstol. Ändra därför inte i dessa om ni inte vet vad ni gör. Stadgeförslag för syndikat Stadgar för... (Syndikatets namn) 1 Lokalisering, tillhörighet och namn Syndikatets namn är :... ( Syndikat + ortens namn) Syndikatets lokalisering är i... (ort) Mom. 3 Syndikatet är en del av den syndikalistiska arbetarrörelsen och erkänner SAC syndikalisternas principförklaring och stadgar. 2 Uppgift Syndikatets skall tillvarata medlemmarnas intressen i den bransch som syndikatet omfattar. 3 Medlemskap, uteslutning Syndikatet organiserar alla som arbetar inom syndikatets bransch och är medlem i en LS av SAC. Den som motarbetar eller skadar syndikatet kan uteslutas. Detta görs i så fall via LS medlemsmöte. 4 Ombud i juridiska processer mom. 1 Medlemsmöte kan ge ordföranden i uppdrag att skriva under fullmakt till juridiskt ombud som företräder syndikatet i domstol. 5 Medlemsmöten Styrelsen sammankallar till medlemsmöten då det är på kallat. Beslut fattas med enkel majoritet och alla medlemmar har skyldighet att respektera och följa beslutet. 6 Årsmöte Årsmötet är syndikatets högsta beslutande organ. Årsmöte ska hållas en gång om året, företrädesvis under någon av årets tre första månader. 7
Mom. 3 Årsmötet ska behandla: - Styrelsens berättelse över det gångna året. - Val av styrelse samt ordförande, vice ordförande, sekreterare och eventuellt vice sekreterare. - Stadgar. - Övriga inkomna motioner/förslag. 7 Styrelsen Styrelsen väljs på årsmöte för 1 år. Fyllnadsval sker på medlemsmöte. Varje driftsektion ska ha minst en representant i styrelsen. Styrelsen ansvarar för syndikatets verksamhet mellan årsmöten. 8 Strid Inför strejk eller andra stridsåtgärder ska LS grundstadgar angående Förhållande vid stridstillfälle och SAC:s stadgar för den gemensamma stridsfonden iakttagas. Beslut om strejk eller annan stridsåtgärd skall fattas med 2/3 på medlemsmöte. Mom.3 Alla medlemmar som erhåller strejkersättning vid konflikt är skyldig att delta i att förhindra strejkbryteri, dela ut information om konflikten samt hjälpa till med övrigt organisationsarbete. 9 Stadgeändring Stadgeändring kan göras på årsmöte med enkel majoritet. Stadgeändring träder omedelbart i kraft. 8
9