KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2014 INNEHÅLL: Konjunkturläget försik gt posi vt Fallande varuexport e er finanskrisen Ökad interna onalisering av tjänster Kulturnäringar i Västerbo en Ojämställdhet hinder för llväxt Lärarbrist utmaning för fram da utveckling
Konjunkturindikatorer *egen prognos **Konjunkturins tutets prognos Deflator: implicitprisindex från Konjunkturins tutet. Data från SCB, Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbo ens och Norrbo ens län.
Konjunkturläget försik gt posi vt Konjunkturläget i Västerbo en är försik gt posi vt med en prognos för den ekonomiska llväxten under 2013 på +2,7 procent. Det är i samma storleksordning som för Norrland och Sverige. I e längre dsperspek v har Västerbo ens ekonomiska llväxt enligt prognosen varit svagare än llväxten i Norrland och Sverige. Det kan vara kopplat ll en exportsektor som påverkats mer av omvärldsförändringar än övriga län i Norrland (se fördjupning på nästa uppslag). Na onella konjunkturbedömningar visar a det är i huvudsak är konsum on i Sverige som bidrar ll den posi- va llväxten. Konsum on av dyrare kapitalvaror som personbilar kan sägas spegla llförsikt inför fram den. I länet ökade nyregistrerade personbilar under årets fyra första månader med 17,5 procent jämfört med samma period 2013. Sedan 2006 har nyregistrerade personbilar ökat mer i Västerbo en än i Norrland eller Sverige. Arbetsmarknaden i länet, Norrland och Sverige Utvecklingen på arbetsmarknaden i länet ser ljus ut och alla indikatorer visar på en posi v utveckling. Sysselsä ningen ökade y erligare under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år och sedan 2005 har sysselsä ningen ökat med 6 procent. De öppet arbetslösa minskade mer i Västerbo en och Norrland än i Sverige som helhet visar arbetsförmedlingens månadssta s k. I april var 4 776 personer öppet arbetslösa i länet. Västerbo en hade även en oprocen- g ökning av nyanmälda platser medan både Västernorrland och Norrbo en hade en minskning. Det gjorde a Norrland som helhet hade färre nyanmälda platser än samma månad förra året. Även lagda varsel var lägre under årets fyra första månader jämfört med föregående år och ligger för Västerbo en på samma nivå som år 2005. Regionens a rak vitet Västerbo ens a rak vitet som boendeort speglas av en ökande befolkning. Under olåret ökade befolkningen i länet med y erligare 0,3 procent ll 261 112 invånare. Det har aldrig bo så många i Västerbo en som nu. Regionen är även a rak v för besökare. Västerbo en har ha en större llväxt i turism under första kvartalet än både Norrland och Sverige. Sedan 2007 har gästnä erna ökat med 18 procent och bara senaste året var ökningen närmare 3 procent. Antalet flygpassagerare visar på regionens a rak vitet för turister men även på regionens a rak vitet för utbyten med andra delar av Sverige och världen. Flygpassagerare speglar även konjunkturutvecklingen. Flygpassagerare ll Västerbo en och Norrland ökade med drygt 7 procent jämfört med 2013. Det är en kra igare ökning än för Sverige som helhet. Interna onell konjunkturutveckling* Den ekonomiska återhämtningen i världen fortsä er och bedöms göra det även framöver. I många delar av världen är for arande resursutny jandet lågt och det är framförallt länder utanför OECD, llväxtekonomierna, som visar tecken på e rela vt högre resursutny jande. Tillväxtekonomierna har fortsa posi v ekonomisk llväxt även om den i bland annat Brasilien och Kina är svagare än digare. I Europa har läget förbä rats även om det for arande kommer behövas y erligare strukturförändringar. Euroområdet som helhet har ha en svag posi v llväxt men det är framförallt de stora ekonomierna som går bra. Det statsfinansiella läget har förbä rats för många av de länder som är skuldtyngda. I och med den gemensamma valutan** kommer anpassningen mellan de ekonomier som går bra och de som for arande har nega v llväxt a ta d. USA går fortsa bra även om vädret har påverkat den ekonomiska utvecklingen under vintern. Där ser utvecklingen ut a vara fortsa posi v. Export och import** Världshandeln med varor ökade under sista kvartalet 2013. Det, llsammans med en svagare kronkurs, har varit posi vt för den svenska exporten som nu ökar något e er flera svaga år. Däremot har den posi va utvecklingen för svensk export varit något svagare än för världshandeln i stort vilket kan bero på a närmare tre ärdedelar av svensk export går ll länder i Europa. *Konjunkturläget mars 2014, Konjunkturins tutet ** Sveriges ekonomi, sta s skt perspek v, nummer 1-2014, SCB ***gemensam valuta begränsar möjligheterna a använda penningpoli k
Fallande varuexport e er finanskrisen Utveckling av varuexporten per län 2001 2012 Västerbo ens varuexport har minskat kra igt sedan rekordåren 2007 och 2008. Jämfört med övriga län i norra Sverige hade Västerbo en den starkaste utvecklingen av varuexporten under 00-talet men även den kra igaste minskningen e er finanskrisen. Trots den kra iga minskningen är Västerbo ens varuexport for arande mer än dubbelt så stor som den var år 2001. Norrbo ens varuexport minskade ll följd av krisen men har sedan dess återhämtat sig även om det mellan 2011 och 2012 var en liten minskning. Jämtland och Västernorrland har ha en mer blygsam utveckling än Västerbo en och Norrbo en fram ll finanskrisen. Även Jämtland och Västernorrland minskade sin export ll följd av krisen i världsekonomin och har sedan legat kvar på den lägre nivån. Både län har nu en varuexport som är 50 procent större än den var 2001. Varuexporten per län 2008 och 2012 Varuexportens förändring per bransch 2008 2012 Minskningen har le ll a Västerbo en år 2012 hade lägre varuexport än Västernorrland. Västernorrlands export verkar vara mindre känslig för omvärldsförändringar än exporten från Västerbo en. Jämtland har en betydligt mindre exportorienterad regional ekonomi än övriga tre län. Norrbo en har mellan 2008 och 2012 utökat skillnaden ll övriga Norrlandslän. Den stora minskningen mellan 2008 och 2012 i Västerbo en drabbade främst verkstadsindustri och par handel. Verkstadsindustrin såg en minskning av sin varuexport med drygt sex miljarder i löpande priser medan par- handeln minskade sin varuexport med drygt fem miljarder. Även massa/pappersindustrin och kemisk/ gummivaruindustrin minskade under perioden. Byggbranschen, träindustrin och livsmedelsindustrin låg 2012 på en export som var på ungefär samma nivå som 2008. Stål och metallindustrin och övrig industri ökade däremot sin varuexport e er finanskrisen. Export skapar möjlighet för ökad llväxt genom a det blir e inflöde av ekonomiska resurser men det kan även öka sårbarheten för interna onella konjunkturförändringar. Sta s ken är framtagen av SCB och publicerad i Norrlandsfondens årliga Konjunkturbarometer. Se www.norrlandsfonden.se.
Ökad interna onalisering av tjänster Den svenska* försäljningen av tjänster ll utlandet har ökat kra igt det senaste decenniet och har ha en starkare llväxt än försäljningen av varor ll utlandet under samma period. Tjänsteexporten är for arande mindre i omfa ning än varuexporten och motsvarade 33 procent av den totala exporten är 2013. Tjänsteexporten i Sverige 2003 2013 E ersom handel med tjänster o a kräver a köpare och säljare befinners sig på samma geografiska plats blir det vissa typer av tjänster som kommer ifråga för interna onell handel. Två av de största enskilda typerna av tjänstehandel med utlandet rör förfly ning av gods och människor. Transpor jänster för gods exporteras ll e värde av 50 miljarder kronor årligen. Den svenska exporten av transpor jänster är högre än motsvarande import. Även turism räknas ll den interna onella tjänstehandeln. Turister från utlandet som kommer ll Sverige räknas ll Sveriges tjänsteexport medan invånare i Sverige som semestrar utomlands räknas ll svensk tjänsteimport. Turism både ll och från Sverige har ökat under 00- talet men turism ll andra länder har ökat starkare än turism ll Sverige. Turism ll Sverige försvagades mer av finanskrisen än turism ll andra länder. Export av övriga tjänster 2013 Det är framförallt övriga tjänster som ökat kra igast under det senaste decenniet. Hit hör en mängd olika tjänster och den största enskilda posten är merchan ng, vilket är det som svenska företag tjänar på a köpa och sälja produkter utomlands utan a dessa passerar svenskt landområde. Data och informa onstjänster och licenser/royal es är de två näst största posterna med 14 respek ve 10 procent av den totala tjänsteexporten. Sverige har en nega- v ne oexport för FOU-tjänster, kommunika onstjänster och marknadsföringstjänster. Dessa tjänster importeras i högre utsträckning än de exporteras. En minskande varuexport har betydelse även för tjänstexporten. En betydande del av tjänsteexporten är från varuproducerande branscher visar en undersökning** där e antal större varuproducerande branscher stod för en tredjedel av tjänsteexporten. *På regional nivå saknas sta s k över tjänsteexportens omfa ning. **Svensk tjänstehandel omfa ning, utveckling och betydelse, Tillväxtanalys, 2010/013.
Kulturnäringar i Västerbo en Kulturnäringarna i Västerbo en Grupper och kön 2012 Kulturnäringarna* sysselsä er cirka 4 700 personer i Västerbo en. Det motsvarar 4,6 procent av sysselsä ningen i Västerbo en vilket gör kulturnäringarna jämförbar med transportbranschen räknat i antal anställda. Kulturnäringar består inte av en enskild bransch** utan består av e antal branscher. Till kulturnäringarna räknas även de som har e kulturyrke men arbetar i övriga branscher. I det som definieras som kulturbranscher arbetar inte bara de med kulturyrken, utan även andra yrken finns representerade. Kulturnäringarnas andel av sysselsä ningen Län och kommuner 2012 I Västerbo en arbetar en femtedel inom kulturnäringarna med e kulturyrke i en kulturbransch. Y erligare en femtedel arbetar inom en kulturbransch men har e annat yrke. Den största delen, närmare 60 procent, av de som är sysselsa a inom kulturnäringarna i Västerbo en arbetar utanför det som definieras som en kulturbransch. Kulturnäringarna är jämställda och det gäller oavse om man har e kulturyrke eller inte och oavse om det är i en kulturbransch eller inte. För kommunerna ser fördelningen annorlunda ut. Många kommuner har rela vt få som arbetar med andra yrken inom en kulturbransch. Kulturarbetare i andra branscher dominerar kulturnäringarna i många av kommunerna. Förståelsen för kulturens betydelse för ekonomisk och regional utveckling har ökat under de senaste decennierna. Kultur kan ge direkta ekonomiska effekter genom sysselsä ning och företagande sam digt som det även finns indirekta effekter där kulturen är vik g för a öka den regionala a rak viteten, ge impulser och influenser för innova on och för a bidra ll välmående hos befolkningen.** Kulturnäringarnas betydelse för innova on prioriteras i Västerbo ens regionala innova onsstrategi, där kulturella och krea va näringar pekas ut som särskilt intressanta ur innova onssynpunkt. Data från SCB/Västerbo ensdatabasen. * E er en sta s sk defini on framtagen av Tillväxtanalys där branscher och yrken som kan anses llhöra kulturnäringarna iden fieras. Defini onen mäter de som får sysselsä ning genom a arbeta med kultur. Kulturnäringar i svensk sta s k, Tillväxtanalys, 2009/054 **Branscher enlig Svensk branschindelning, SNI 2007.
Ojämställdhet hinder för llväxt Kvinnor är underrepresenterade i ledande befa ning i de flesta branscher i Västerbo en. I en jämförelse av andel kvinnor som är sysselsa a per bransch och andel kvinnor som har en ledande befa ning i samma bransch är andelen kvinnliga chefer lägre för de flesta branscher. Förekomst av kvinnor i ledande befa ning per bransch I några få mansdominerade branscher är kvinnors representa on på ledningsnivå i samma nivå som andelen kvinnor som för övrigt är sysselsa a i branschen. Det är inom byggbranschen, transportbranschen, areella näringar och inom informa ons- och kommunika onsverksamhet (IKT). I dessa branscher är det jämfört med andra branscher lä are för kvinnor a få en ledande befa ning. Överlag är Västerbo ens arbetsmarknad tydligt könsuppdelad. Inom vård och omsorg är 80 procent av de anställda kvinnor medan byggbranschen anställer över 90 procent män. Den jämnaste könsfördelningen finns inom hotell och restaurang, inom kultur, fri d och nöje samt inom finans och försäkringsverksamhet. Sam- digt är vård och omsorg den bransch som sysselsä er flest personer i länet. Det innebär a fler män arbetar inom vård och omsorg än inom en del andra, mindre, branscher.* Jämförelse av chefers utbildningsnivå per bransch A kvinnor har svårare än män a få en ledande befa ning syns även på a rela vt fler kvinnor i ledande posi on har högre utbildning för många branscher. För vissa branscher är skillnaderna stora och över 70 procent av kvinnor i ledningsposi on har en högre utbildning mot mindre än häl en av männen. Ojämställdhet på arbetsmarknaden är e hinder för ekonomisk llväxt. En översikt av befintlig forskning visar a en ökande jämställdhet kan ge posi va effekter på den ekonomiska utvecklingen i en region. Genom en ökande jämställdhet används människors kompetens effek vare, demokra n fördjupas och det sociala kapitalet ökar. Sam digt ökar den regionala a rak viteten och den regionala innova onsförmågan blir bä re. På företagsnivå finns empiriska resultat som visar på förbä rade resultat i de företag som är mer jämställda.** I Västerbo en är jämställdhet e prioriterat perspek v för hållbar llväxt i länets regionala utvecklingsstrategi 2014-2020. Data från Västerbo ensdatabasen/scb för år 2012. *Beskrivs i kommande rapport av Kon go **A välja jämställdhet, Tillväxtverket, rapport 0107.
Lärarbrist utmaning för fram da utveckling Lärarbrist är en utmaning för fram da utveckling. Enbart mellan 2011 och 2012 minskade antalet utbildade yrkeslärare med 8 procent i länet. Minskningen beror på pensionsavgångar som inte i llräcklig omfa ning kompenseras av infly ande och nyutbildade. År 2012 var närmare 35 procent av de utbildade yrkeslärarna mellan 60 och 64 år gamla vilket betyder a åldersavgångarna bland yrkeslärare kan förväntas vara fortsa hög de närmaste åren. Sam digt minskade llgången ll utbildade speciallärare och lärare för grundskolans digare år med 4 procent. Även antalet lärare för grundskolans senare årskurser och gymnasiet minskade men inte lika kra igt. En tredjedel av speciallärarna och 10-15 procent av övriga lärare var 2012 mellan 60-64 år. De höga åldersavgångarna som förväntas de närmaste åren kommer sam digt som stora ålderskullar nu befinner sig i eller är på väg a börja skolan. De som idag går på förskola och 2017 kommer gå i lågstadiet är drygt 800 fler än de som 2012 gick på lågstadiet i länet, en ökning med 10 procent. Minskningarna gäller inte alla med pedagogisk utbildning. Om de med lärarutbildning minskar i antal så ökar istället pedagoger som kan arbeta inom förskola och fri- dsverksamhet. Åldersavgångarna för de yrkegrupperna är mindre sam digt som det är e inflöde av nyutbildade i betydligt högre grad än åldersavgångar. Det var främst fri dspedagoger och lärare på grundskola och gymnasium som ökade i antal ll följd av infly ning. Det skedde inte någon infly ning av speciallärare och endast en mindre infly ning av yrkeslärare. En allt mer välutbildad befolkning möjliggör produk on av varor och tjänster med allt högre förädlingsgrad och därmed ekonomisk llväxt. En god kunskapsbas påverkar även den innova va kapaciteten i regionen och är betydelsefull för a nya innova va lösningar ska införas, användas och spridas. För a en region ska ha bästa möjliga kunskapsbas behövs kvalitet i utbildningssystemet med llgång ll välutbildade pedagoger.* Inflöden och u löden av personer med pedagogisk utbildning i Västerbo en mellan 2011 och 2012. Sta s ken kommer från e indikatorpaket för komptensförsörjning som är framtaget av SCB på uppdrag av Sveriges regioner. *Hanushek E A (2010), Educa on and Economic Growth, Interna onal Encyclopedia of Educa on, volume 2, pp. 245-252. Elsevier. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras sommar och vinter. Kontakt: Anna Norin, utredare, anna.norin@regionvasterbo en.se, 070-396 57 03