TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING BUDGETÅRET 2003 (Regleringsbrevsuppföljning)
VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 RESULTATREDOVISNING... 7 ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 55 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 61 FINANSIELL REDOVISNING... 62 RESULTATRÄKNING... 62 NOTER... 66 BILAGA 1... 76 BILAGA 2... 80 BILAGA 3... 81 3
Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé och vision Ett av de viktigaste instrumenten för Tullverkets interna styrning är verksamhetsidéen. Tillsammans med visionen ska den vara vägledande för verksamheten. Verksamhetsidé Vi ska erbjuda smidiga tullrutiner inom regelverkets ram för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd. Vi ska ständigt förbättra tullrutinerna för att nå största möjliga samhällsnytta och stärka svensk konkurrenskraft. I vårt arbete ska vi samverka med näringslivet och andra myndigheter. Vision Det svenska näringslivet uppfattar vår myndighet som den effektivaste tulladministrationen i Europa. Vi samverkar med näringslivet och kvaliteten på mottagna deklarationer är så hög att 90 % inte kräver manuell hantering. Vi har en ledande roll i gränsskyddet och samhällets kostnader för illegalt införd narkotika, alkohol och tobak har minskat med 25 %. I det nationella och internationella samarbetet är vi kända för nytänkande, förenklingsarbete och arbetsmetodutveckling. Vi arbetar på en bra arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter och känner stolthet över att genom vårt arbete skapa samhällsnytta. Organisation Tullverkets organisation är processorienterad. Den operativa verksamheten består av processerna Effektiv handel, Gränsskydd, Analys och Brottsutredning. Andra viktiga processer är lednings- ekonomi- och personalprocessen. Tullverkets organisation delas in i ett Huvudkontor med huvudsakligt syfte att övergripande leda verksamheten och sex tullregioner med syfte att bedriva den operativa verksamheten. Tullverket består av: Huvudkontoret (HK) Övre Norrlandsregionen (ÖN) Nedre Norrlandsregionen (NN) Mälardalsregionen (MR) Västsvenska regionen (VR) Östersjöregionen (ÖR) Skåneregionen (SR) Från år 2002 är de operativa processerna i de båda Norrlandsregionerna samordnade. I resultatredovisningen kommer därför de båda regionernas verksamhetsresultat att redovisas sammanlagt. 4
Tullverkets nuvarande organisation och omvandling till en myndighet, genomfördes den 1 mars 1999 i syfte att stödja den processorienterade verksamhetsindelningen och att skapa gemensamma synsätt. Under sommaren och hösten har ett förslag till ny organisation och dimensionering av Tullverket utarbetats. Förslagen har lagts fram i tre rapporter under hösten och baserade på dessa har beslut fattats om Framtidens Tullverk efter förhandlingar med personalorganisationerna. Den nya strukturen innebär en mycket genomgripande förändring. Den nuvarande geografiska (regionala) strukturen lämnas helt och hållet. Det nya huvudkontoret kommer att halveras vad gäller numerären och verksamheten koncentreras till ledning av processerna (styrning och uppföljning) och normering. Den operativa verksamheten kommer att ledas ifrån kompetenscentra i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Tullexpeditioner läggs ner på 12 platser och ca 350 personer kommer att sägas upp. Arbetet med att skapa den nya organisationen har varit intensivt under hösten. Ovissheten om konsekvenserna under denna tid har inneburit stora påfrestningar på personalen. Resultatet av förhandlingarna som avslutades i mitten av december, leder uppenbart till tunga konsekvenser för många enskilda medarbetare. Det är oundvikligt att verksamheten påverkas och årsredovisningen skall ses också mot denna bakgrund. Personal Tullverkets personalresurser redovisas i måtten brutto årsarbetskrafter (åak) respektive netto årsarbetskrafter. Brutto åak utgör summan av de anställdas anställningsgrad, medan antalet netto åak utgör brutto minus ledigheter (som överstiger en månad), såsom tjänstledigheter, sjukledigheter och delpension/partiell tjänstledighet. Från årets början till december har antalet brutto åak minskat med 61, från 2 585 till 2 524. Antalet netto åak har minskat med 84, från 2 284 till 2 200. Summan av ledigheter har alltså ökat med 24, från 300 till 324. Personalresurser 2003 3000 Årsarbetskrafter 2500 2000 1500 1000 500 2585 2284 2524 2200 Anst brutto Anst netto 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram 1: Personalresurser 2003; brutto och netto årsarbetskrafter per månad. 5
Beräknade som genomsnittsvärden för hela året är utfallen följande: brutto 2 562 ledigheter 311 = netto 2 251. Motsvarande siffror 2002 var: brutto 2 596 ledigheter 290 = netto 2 306. Antalet netto årsarbetskrafter har minskat med 55, mätt som medeltal per år. Ökningen av ledigheter förklaras nästan helt och hållet av att fler är partiellt tjänstlediga, antingen med delpension eller enligt särskilt avtal om sänkt arbetstid med bibehållande av viss del av lönen. De helt tjänstlediga (för studier, barnledighet etc) låg oförändrat runt ca 130 hela året. Sjuklediga minskade från 111 till 96, medan partiellt tjänstlediga ökade från 59 till 97. Redovisning av sjukfrånvaro sker i avsnitt Noter, not 2. I enlighet med regeringsbeslut 2003-06-18 (Fi2003/3537) redovisas uppdraget om kompetensförsörjning m.m. i bilaga 1. 6
Resultatredovisning Sammanfattning av måluppfyllelsen Nedan följer en schematisk sammanställning av Tullverkets uppfyllelse av målen enligt regleringsbrevet. Måluppfyllelsen Mål enligt regleringsbrevet (RB) enligt Tullverkets Målet för politikområdet enligt RB är att eftersträvade skatte-, tulloch avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. (Övriga myndigheter vars verksamhet ska bidra till målet är Riksskatteverket, skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.) bedömning Uppfyllt Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet skall underrättelseverksamheten och urvalsmetoderna vidareutvecklas. För att förhindra illegal införsel av narkotika skall tullkontroller beträffande narkotikasmuggling ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall ha minst samma omfattning som tidigare. Kontroller för förhindrande av storskalig illegal införsel av alkoholoch tobaksvaror skall ges hög prioritet. Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Målet är att andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullas skall öka för att långsiktigt uppgå till 100 % och att 100 % av den debiterade uppbörden skall betalas. All uppbörd såväl tull som Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 7
importskatter och avgifter m.m. skall uppbäras lika effektivt. Myndigheten skall uppbära tullmedel på ett sådant sätt: att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för vilka otillräcklig säkerhet ställts, att de tidsfrister som framgår av regelverket följs på ett sådant sätt att Europeiska kommissionen inte kan ställa krav på Sverige avseende räntefordringar, att betalning av debiterad uppbörd sker i rätt tid (den genomsnittliga kredittiden från det att varan frigjorts till dess tullfaktura betalts skall vara högst 30 dagar. Även handläggning av ärenden för återbetalning skall ske så att återbetalning skett inom 30 dagar efter det att ansökan inkommit). För att få god kvalitet på handelsstatistiken skall ärenden avseende import och export handläggas på ett sådant sätt att tillräckliga uppgifter inges till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid. För att få tillräckligt bra kvalitet på statistiken skall Tullverket samverka med SCB som är ansvarig myndighet för den totala utrikeshandelsstatistiken. Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken skall Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa från början lämnar riktiga och fullständiga uppgifter i tulldeklarationerna. Målet för Tullverket är att senast vid utgången av år 2003 skall minst 85 % av de avlämnade tulldeklarationerna vara riktiga och fullständiga redan vid avlämnandet. Av deklarationerna får högst 2 % ha fel med stor betydelse för avgifterna (avvikelse i avgift mer än 5 000 kr eller mer än 25 % per deklaration). För att säkerställa att fastställande av uppbörd sker på ett effektivt och rationellt sätt, skall Tullverket verka för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet. Tullverket skall genom olika åtgärder göra det attraktivt för företagen att lämna tulldeklarationer elektroniskt. Detta skall ske genom utveckling av de nuvarande tekniska lösningarna, men också genom utvärdering och utveckling av alternativa lösningar, t.ex. Internet. Målet för Tullverket är att 95 % av dokumenten vid utgången av år 2003 skall vara elektroniska. För att säkerställa en riktig uppbörd skall varuundersökning av importgods genomföras. För att urvalet av kontrollobjekt skall bli bättre och för att kontroller och varuundersökningar skall bli effektivare skall urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Tullverket skall för att säkerställa en riktig uppbörd samt för att bekämpa ekonomisk brottslighet använda efterkontroll genom eftergranskning och revision. Tullverket skall ytterligare utveckla och effektivisera urvals- och kontrollmetoderna. Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 8
Verksamhetens intäkter Tullverket finansieras huvudsakligen via anslagsmedel, som utgör 95 % av intäkterna. Övriga intäktskällor utgörs av offentligrättsliga avgifter, uppdragsintäkter, bidrag och andra avgifter och ersättningar. Tabell 1: Verksamhetens intäkter (tkr) 2003 2002 2001 Anslagsmedel 1 281 068 1 264 531 1 176 602 Avgifter, ersättningar mm 53 212 60 514 62 656 Bidrag 13 474 10 839 8 925 Totalt 1 347 754 1 335 884 1 248 183 Intäkter av avgifter, ersättningar m.m. utgörs bl.a. av offentligrättsliga avgifter (tullförrättningsavgift, tullräkningsavgift och ansökningsavgifter) som myndigheten får disponera. Jämfört med föregående år har intäkterna från tullförrättningar minskat med ca 4 000 tkr. Det beror på att klarering i viss utsträckning har kunnat ske avgiftsfritt även under icke ordinarie expeditionstider. Beslutet har grundats på att Tullverket befarat att det kan uppstå väntetider i samband med införandet av ett nytt transiteringssystem. Tullverket utför vissa arbetsuppgifter på uppdrag av andra myndigheter för vilka ersättning utgår. För Jordbruksverkets räkning utförs kontroll av exportbidragsgods, för Sjöfartsverkets räkning utförs insamling av farledsdeklarationer, för Statistiska centralbyrån (SCB) tillhandahålles vissa tjänster i samband med insamlandet av Intrastat-deklarationer och för Skatteverkets räkning säljer Tullverket vägavgiftsbevis för utländska fordon. Ersättningen från Jordbruksverket och Sjöfartsverket avser att täcka Tullverkets särkostnader. I fallet Jordbruksverket är beloppet reglerat i båda myndigheternas regleringsbrev. Kostnaderna för kontroll av exportbidragsgods uppgick till 8 761 tkr, medan kostnaderna för insamling av farledsdeklarationer uppgick till 1 338 tkr. Ersättningen från SCB avser full kostnadstäckning. Ersättningen för försäljning av vägavgiftsbevis utgår med 5% provision av försäljningsintäkterna, enligt förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon, vilket motsvarar ca 20% av särkostnaderna för verksamheten. Övriga intäkter utgörs av försäljning av tulldeklarationskurser, handböcker m.m. Bidrag har erhållits i första hand från EU-kommissionen och Eurocustoms 2 för genomförande och deltagande i internationella projekt och åtgärdsprogram. 2 Eurocustoms är ett samarbetsorgan för tullmyndigheterna i EU som arbetar för att effektivisera tulladministrationen i andra länder, företrädesvis i länderna som kommer att bli EU-medlemmar 2004. 9
Tabell 2: ändrat belopp vid Offentligrättsliga avgifter 2003 (- 22 tkr) och 2002 (-87 tkr) Beräknat belopp enligt RB 2003 2002 2001 Förändring 2002->2003 Effektiv handel 38 677 44 966 44 740-14% varav Offentligrättsliga avgifter 17 000 17 519 21 707 21 189-19% Kontroll av exportbidragsgods 12 500 12 502 12 498 13 417 + 0% Insamling av farledsdeklarationer 2 000 2 117 2 159 2 180-2% Försäljning av vägavgiftsbevis 400 769 736 604 + 4% Övrigt - 5 770 7 866 7 350-27% Gränsskydd 2 223 1 981 1 492 + 12% Övriga processer 25 786 24 406 25 349 + 6% varav Offentligrättsliga avgifter 9 000 9 191 9 226 9 385 + 0% Övrigt - 16 595 15 180 15 964 + 9% Summa 40 900 66 686 71 353 71 581-7% Driftkostnader Driftkostnaderna har ökat med 2 % jämfört med föregående år. Personalkostnader utgör ca 76 % av kostnaderna. Kostnader för personal har ökat med ca 4,7% trots att antalet anställda har minskat med ca 1 %. Det beror till största del på att premierna för de statliga avtalsförsäkringarna höjdes kraftigt under innevarande budgetår och att Tullverket kostnadsfört avsättningar för framtida pensionskostnader. Kostnader för inköp av tjänster (bl. a. ADB-tjänster) har kunnat sänkas under året. Genom de besparingsåtgärder som ledningen beslutat om, för att kunna klara av att finansiera de höjda avtalspremierna inom given anslagskredit, har kostnaderna för resor och logi samt för utbildning minskat betydligt. Kostnadernas fördelning på verksamhetsgrenarna Uppbörd (motsvaras av processen Effektiv handel) och In- och utförselrestriktioner (motsvaras av processen Gränsskydd) är oförändrad jämfört med föregående år. Tabell 3: Driftkostnader 2003 (tkr), fördelade på Effektiv handel och Gränsskydd 2003 2002 2001 Effektiv handel 660 950 49% 650 650 49% 612 900 49% Gränsskydd 692 900 51% 676 150 51% 638 100 51% Totalt 1 353 850 100% 1 326 800 100% 1 251 000 100% Det finansiella läget För att finansiera verksamheten har Tullverket tvingats utnyttja tilldelad anslagskredit. Myndighetens utgifter har under året överskridit summan av tilldelade medel och disponibla intäkter med ca 13 miljoner kronor, vilket tillsammans med förra årets anslagsöverskridande innebär ett totalt utnyttjande av krediten med ca 16 miljoner kronor. Under året har beslut fattats om en rad besparingsåtgärder, utan vilka underskottet hade blivit betydligt högre. Bland åtgärderna kan nämnas omlokalisering av Tullskolan från Stockholm till Norrtälje och 10
erbjudande om pensionsavgång till anställda över 60 år. Under hösten har förhandlingar med arbetstagarorganisationerna lett till en överenskommelse om kommande uppsägningar, vilket bedöms leda till en situation där Tullverkets resurser balanserar år 2006. Anslagssparande / -utnyttjande tkr 40 000 37 053 30 000 20 000 10 000 - -10 000-2 787 2001 2002 2003-20 000-16 248 Figur 1: Anslagssparande /-kreditutnyttjande 2001-2003. 11
Mål för politikområde skatt tull och exekution Övergripande mål i regleringsbrevet 2003 Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Måluppfyllelse och återrapporteringskrav Tullverkets resultat för 2003 är sammantaget bättre än föregående år och bidrar väl till att uppfylla regeringens mål för politikområdet. De flesta av de interna mål som satts upp för verksamheten har uppfyllts. Inom den brottsbekämpande verksamheten har under året prioritering gjorts på den organiserade och storskaliga smugglingen. Detta har inneburit färre men ofta i det enskilda fallet större beslag. Totalt sett har mängden beslagtagen narkotika ökat. Cigarettbeslagen har också ökat avsevärt, medan alkoholbeslagen är betydligt färre. Detta senare kan hänföras till dels ändrat regelverk, dels till ändrat smugglingssätt vilket i sin tur har lett till att kontrollarbetet blivit mer tidskrävande. Sammantaget ligger dock det samhällsekonomiska värdet fortsatt kvar på en hög nivå och har, sett över en treårsperiod, ökat. Tullverkets fokus på misstänkt organiserad brottslighet eller storskalig smuggling har lett till en substantiell ökning av antalet förundersökningar och som en följd därav har fler personer kunnat knytas till brottsligheten. Tullverket gör bedömningen att inom verksamhetsområdet har arbetet genomförts på ett professionellt sätt. Handeln med tredje land har inte försvårats och störningarna i det legitima varuflödet inom EU har kunnat hållas på en mycket låg nivå. Ett exempel på detta är de mycket få klagomålen på gränsskyddsverksamheten; ställt i relation till antalet resandekontroller utgör klagomålsfrekvensen 0,3 promille. Den totala debiterade uppbörden uppgick under året till drygt 50,5 miljarder kronor. Uppbördsverksamheten har hög effektivitet vilket visas av att 99.6 % av uppbörden har betalats in under 2003. Den befarade kreditförlusten ligger på ungefär samma nivå som föregående år, nämligen 0,03 %, vilket måste anses godtagbart. Tullverket har under året ökat insatserna efterkontroll det vill säga eftergranskning och revision vilket har medfört ett betydande nettotillskott till uppbörden. I jämförelse med föregående år är ökningen drygt 16 %. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd liksom efterlevnad av införselrestriktionerna har arbetet intensifierats med att vidareutveckla webbplatsen DVT (Det virtuella Tullkontoret). Allt informationsmaterial finns tillgängligt och kunderna kan tulldeklarera, erhålla tullräkningsinformation m.m. DVT riktas främst mot små och medelstora företag samt naturligtvis privatpersoner. Inom ramen för Servicetrappan erbjuds företagen förenklingar i tullhanteringen och därmed kan också företagens kostnader för tullproceduren sänkas. 12
Övergripande verksamhetsmål för in- och utförselrestriktioner Mål i regleringsbrevet 2003 Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Måluppfyllelse Tullverket gör bedömningen att myndigheten på ett tillfredsställande sätt uppfyller målet för verksamhetsgrenen. Tullverkets prioritering på den organiserade och storskaliga smugglingen har under det gångna verksamhetsåret medfört färre, men oftare större enskilda beslag, varpå organiserad brottslig verksamhet slagits ut eller påtagligt störts. Det är svårt att ta fram mätbara effekter av Tullverkets arbete i smugglingsbekämpningen isolerat från faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll såsom förändrad lagstiftning, förändrade attityder i samhället och andra myndigheters insatser på området. Tullverket konstaterar dock att det samhällsekonomiska värdet av beslag har fortsatt att ligga på en hög nivå. Tullverket anser att trafiken till och från utlandet på ett rationellt sätt kontrollerats för att bestämmelserna om inoch utförsel av varor efterlevs. Återrapporteringskrav Beskrivning av verksamheten med angivande av hur myndigheten uppfyllt målet Inom Tullverket verkar gränsskyddsverksamheten för att minska tillgången på illegala varor inom landet. Högst prioriterat är insatser mot den illegala införseln av narkotika, följt av insatser mot den organiserade eller storskaliga smugglingen av alkohol- och tobaksvaror. Gränsskyddet ska medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att bli utsatt för illojal konkurrens. Tullverket är inom verksamhetsområdet in- och utförselrestriktioner organiserat i tre brottsbekämpande processer. Analysprocessen har till uppgift att delge processen Gränsskydd information angående identifierade hot och risker. Rikssambandscentralen, med placering i Kiruna, tar emot och delger information internt och till samverkande myndigheter nationellt och internationellt dygnet runt. Rikssambandscentralen ansvarar även för den viktiga funktionen Narkotikatipset (112), dit allmänheten kan vända sig anonymt med tips om narkotikasmuggling. Gränsskyddsprocessen begränsar eller, om möjligt, eliminerar dessa hot och risker genom olika typer av operativa åtgärder, men tillför även verksamheten information och kunskap som inhämtas vid kontrollmomentet. Utöver detta svarar gränsskyddet för punktskattekontroll av transporter inom hela landet. Gränsskyddet företräder också norsk och finsk tullmyndighet enligt gränstullsamarbetsavtal, samt medverkar i jaktoch fisketillsyn och i skyddet av utrotningshotade växter och djur. Inom de fjällnära gränsområdena ingår även att kunna delta i fjällräddningsoperationer. Brottsutredningsprocessen skapar underlag för lagföring, tillvaratar och delger övriga berörda processer information som tillkommit under förundersökningsverksamheten. Även processen Effektiv handel medverkar i att förhindra in- och utförsel av varor genom att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkta brott mot import- och exportrestriktioner. 13
Tabell 4: Arbetade timmar inom verksamhetsområdet Gränsskydd Verksamhetsgren Operativ-/delprocess 2003 Gränsskydd Andel av verksamhetsgrenen 2002 Andel av verksamhetsgrenen 2001 Andel av verksamhetsgrenen Analys 150 000 11% 131 000 10% 122 000 9% Brottsutredning 140 000 11% 143 000 11% 134 000 10% Summa 290 000 22% 274 000 20% 256 000 19% Fysiska kontroller, inre gräns 376 000 29% 394 000 29% 404 000 30% Fysiska kontroller, yttre gräns 270 000 21% 265 000 20% 266 000 19% Förebyggande verksamhet 24 000 2% 21 000 2% 16 000 1% Ledning, planering 108 000 8% 100 000 7% 88 000 6% Punktskattekontroll 40 000 3% 39 000 3% 39 000 3% Utbildning 78 000 6% 139 000 10% 138 000 10% Övrigt 120 000 9% 120 000 9% 162 000 12% Summa 1 016 000 78% 1 078 000 80% 1 113 000 81% Total 1 306 000 1 352 000 1 369 000 TULLVERKET Företag, allmänhet mfl Förebyggande verksamhet Kontrollobjekt Ingen åtgärd Gränspassage Kontrollobjekt Urval och kontroll Rapportering Ordningsföreläggande Strafföreläggande Externa underrättelsekällor Analys Brottsutredning Förundersökning Allmän åklagare Effektiv handel Figur 2: Illustration av de väsentligaste informationsflödena och sambanden inom verksamhetsområdet Gränsskydd. Tullverket satsar aktivt på samarbete med andra myndigheter. För att effektivisera arbetet med att minska otillåtna varor på den svenska marknaden sträcker sig samarbetet också utanför landets gränser. Tullverket har tullsambandsmän som är placerade på strategiskt viktiga platser i Europa, för närvarande i Tyskland, Polen, Lettland, Ryssland samt vid Europol i Haag. Fram till årskiftet 2003/2004 hade också Tullverket en sambandsman i London som p.g.a.besparingsskäl dragits in. Sedan flera år deltar Tullverket i det nordiska polis- och tullsamarbetet (PTN). I samverkan med Kustbevakningen utövas tullkontroll av sjötrafiken och ett informationsutbyte sker avseende fartygstrafikens rörelser. För att motverka smuggling träffar Tullverket överenskommelser om samarbete med företag och branschorganisationer som arbetar med gränsöverskridande trafik. Dessa överenskommelser, Memorandum of Understanding (MoU), innebär att tull och näringsliv kommer överens om gemensamma åtgärder i kampen mot narkotika och andra brott mot tullagstiftningen. Överenskommelserna syftar till att utveckla samarbetet med företagen för att få deras stöd och engagemang mot smuggling. I anslutning till att företag kvalitetssäkras i Servicetrappan kommer de även att teckna MoU-överenskommelser med Tullverket. Kraven på säkerhet i det logistiska flödet har ökat betydligt som en konsekvens av hotet för terroristattacker. Bland annat antog World Customs Organisation, WCO, en resolution om säkerhet och förenkling av den internationella handelns värdekedjor i juni 2002. Resolutionen 14
avser att skapa säkerhet och smidighet i alla transportvägar från det att varorna packas till det att de lastats av på slutdestinationen. StairSec är det program för logistiksäkerhet som Tullverket under 2003 arbetat fram för att motverka hot mot den internationella logistikkedjan. StairSec är en integrerad modul i Servicetrappan och bygger på principen om partnerskap mellan Tullverket och näringslivet. Två exportföretag har hittills kvalitetssäkrats inom StairSec. Tullverket har under det gångna verksamhetsåret prioriterat ärenden där effekten av att minska otillåtna varor på den svenska marknaden blir störst. Ett nytt internt mål har tagits fram där antalet ärenden rörande misstänkt organiserad brottslighet eller storskalig smuggling ska öka. Målet genomsyrar samtliga brottsbekämpande processer, vilket främjar samarbetet. Arbetet har också blivit mer systematiskt där rutiner tagits fram för att analysprocessen ska prioritera strategiska såväl som operativa analysprodukter avseende dessa ärenden. Denna prioritering följer sedan med in i gränsskyddsprocessen. Till slut ska brottsutredningsprocessens avslutade förundersökningar avseende misstänkt organiserad brottslighet eller storskalig smuggling följas upp i analysprocessen för att tillföra ökad kunskap om denna brottslighet. Tullverkets fokus på misstänkt organiserad brottslighet eller storskalig smuggling har resulterat i 123 initialt registrerade ärenden vid beslagstillfället, vilket kan jämföras med 162 genomförda förundersökningar. Ökningen med 39 ärenden är ett resultat av Tullverkets arbete i utredningsskedet där förundersökningsverksamheten i kraft av samverkan med övriga operativa processer har lett fram till att fler aktörer, ofta i rollen som mottagare eller lagerhållare, inbegripits i förundersökningarna. Detta innebär att fler personer än de som initialt påträffades har kunnat knytas till brottsligheten eller att ytterligare illegala varor har beslagtagits. Vidare utgör utredningsärendena avseende organiserad och storskalig smuggling endast 4 % av Tullverkets samtliga utredningar, men har under 2003 genererat 72 % av den totala mängden beslagtagen narkotika, 58 % av den totala mängden beslagtagen sprit samt 51 % av beslagtagna cigaretter. Tullverkets samhällsekonomiska värde av beslag som redovisas i tabellen utgår från den s.k. Österbergmodellen som togs fram i utredningen "En Gräns- en myndighet?" (SOU 1998:18), se bilaga 2. Det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslag har ökat i jämförelse med 2002. Det schablonberäknade skattebortfallet på beslagtagen alkohol har kraftigt minskat och skattebortfallet på beslagtagna cigaretter avsevärt ökat. Sammantaget ligger det samhällsekonomiska värdet avseende narkotika, alkohol och tobak på samma nivå som 2002. Beräkningarna av det samhällsekonomiska värdet har kompletterats med den beräkningsmodell som togs fram i ett senare myndighetsgemensamt projekt med deltagande från Tullverket, Alkoholinspektionen, Rikspolisstyrelsen och Folkhälsoinstitutetse bilaga 2.Då det samhällsekonomiska värdet beräknas enligt den senare modellen, den s.k. Börjessonmodellen, uppgår det samhällsekonomiska värdet till drygt 1 266 mkr. Tabell 5: Samhällsekonomiskt värde av beslag (tkr) 2003 2002 2001 Förändring 2002->2003 Narkotika 745 977 734 266 478 118 2% Alkohol/Tobak 187 460 201 096 209 110-7% Totalt 933 437 935 362 687 228 0% 15
Det samhällsekonomiska värdet som är baserat på beslagsmängderna är dock en svårtolkad indikator då mängderna fluktuerar kraftigt på grund av stora enskilda beslag. Ur diagrammet 3 kan emellertid en ökningen av det samhällsekonomiska värdet urskiljas för en treårsperiod. 200 180 Mkr Linjär (Mkr) 195 160 140 138 135 168 148 153 166 146 120 100 127 112 125 101 120 101 111 97 104 108 118 80 83 83 86 69 70 67 72 60 60 40 32 50 52 47 34 51 58 41 20 21-2001 Jan 2001 Feb 2001 Mar 2001 Apr 2001 Maj 2001 Jun 2001 Jul 2001 Aug 2001 Sep 2001 Okt 2001 Nov 2001 Dec 2002 Jan 2002 Feb 2002 Mar 2002 Apr 2002 Maj 2002 Jun 2002 Jul 2002 Aug 2002 Sep 2002 Okt 2002 Nov 2002 Dec 2003 Jan 2003 Feb 2003 Mar 2003 Apr 2003 Maj 2003 Jun 2003 Jul 2003 Aug 2003 Sep 2003 Okt 2003 Nov 2003 Dec Diagram 2: Samhällsekonomiskt värde av beslag enligt Börjessonmodellen per månad 2001 2003 (mkr) Trafik I processen Gränsskydd kontrolleras den trafik som passerar svensk gräns. Den totala volymen har ökat med ca 3 % till 74 miljoner enheter fördelade på olika trafikslag och resande enligt nedanstående tabell. Den huvudsakliga ökningen står trafiken över Öresundsbron för. Tabell 6: Gränsöverskridande trafik (antal enheter, tusental) 2003 2002 2001 Förändring 2002->2003 Transportmedel 15 000 14 500 13 400 3% - vid inre gräns 7 500 7 500 6 900 0% - vid yttre gräns 7 500 7 000 6 500 7% Resande 59 000 57 500 54 600 3% - vid inre gräns 33 000 32 500 31 500 2% - vid yttre gräns 26 000 25 000 23 100 4% Totalt 74 000 72 000 68 000 3% Tabell 7: Gränsöverskridande trafik per region (antal enheter, tusental) ÖN/NN MR ÖR SR VR Tullverket Transportmedel 3 845 699 90 3 845 6 424 14 903 - vid inre gräns 2 975 183 7 3 690 557 7 412 - vid yttre gräns 870 516 83 155 5 867 7 491 Resande 10 402 10 352 452 19 123 18 883 59 212 - vid inre gräns 7 981 4 068 131 18 865 2 360 33 405 - vid yttre gräns 2 421 6 284 321 258 16 523 25 807 Totalt 14 247 11 051 542 22 968 25 307 74 115 3 Det samhällsekonomiska värdet i diagrammet redovisas endast enligt Börjessonmodellen se även bilaga 2. Österbergmodellen skulle på ett motsvarande sätt visa på en fluktuation i det samhällsekonomiska värdet per månad för Tullverket (exkluderat flera narkotiska preparat) och bidrar inte med ett mervärde genom att inkluderas här. 16
Mål i regleringsbrevet 2003 Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Måluppfyllelse Tullverket gör bedömningen att myndigheten tillhandahåller en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas och att störningarna i det legitima varuflödet inom EU minimeras. Tullverkets tjänstemän kan, genom att urvalsmetoderna utvecklats och investeringar gjorts i tidsbesparande kontrollutrustning, genomföra kontrollerna på ett professionellt sätt så att allmänhetens kostnader och besvär begränsas i största möjliga mån. Tullverket arbetar också med att upprätthålla en god servicenivå genom att utöka och förbättra informationen på Tullverkets hemsida samt direkt till trafikanterna. Under året har ett litet antal klagomål inkommit till Tullverket avseende gränsskyddsverksamheten. Vi anser att detta är ett gott resultat och gör bedömningen att målet är uppfyllt. Återrapporteringskrav Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet Gränsskyddsverksamhetens målsättning är att använda resurserna mot objekt som kan förväntas ge resultat i form av beslag samtidigt som kontrollerna även ska ha en preventiv effekt. Därigenom blir verksamheten mer kostnadseffektiv samtidigt som störningarna i trafikflödet kan minimeras. Tullverket har under det gångna året utvecklat urvalsmetoderna inom analysprocessen. Inom gränsskyddsprocessen har kontrollmetoderna vidareutvecklats. Exempelvis har processen investerat i digitala visuella inspektionsutrustningar. Utrustningen är tidssparande för såväl den enskilde som för företagen och Tullverket. Utrustningen reducerar även skaderisken på fordonet som kan uppstå vid kontrollarbetet. Tullverket strävar efter att tillhandahålla en god service genom att de kontroller som genomförs sker på ett professionellt sätt, vilket bl.a. innebär ett korrekt bemötande där hänsyn tas till den enskildes personliga integritet. Tullverket eftersträvar att vidmakthålla en god servicenivå och arbetar kontinuerligt med denna viktiga fråga. Tullverket gav den 1 juli 2003 ut broschyren "Varför Du?" på svenska och engelska. Broschyren lämnas till resande som har blivit kontrollerade av Tullverket med en kortfattad beskrivning av Tullverkets uppgifter och prioriteringar samt en förklaring till varför kontrollen sker. Dessutom finns hänvisningar till vilka den resande kan kontakta inom Tullverket om han eller hon vill framföra synpunkter eller klagomål. Redovisning av hur företagen och allmänheten ser på servicenivån och bemötandet 4 Under året har 51 skriftliga klagomål avseende gränsskyddsverksamheten inkommit, vilket är 43 stycken färre än 2002. Tullverket granskar ärendena löpande och gör en bedömning om klagomålen visar att Tullverket agerat felaktigt i något avseende. Av ovannämnda klagomål 4 Se även svaret på Mål 1 under verksamhetsgrenen Uppbörd. 17
har brister kunnat konstateras i fyra fall. Antalet klagomål ska ställas i relation till omkring 125 000 utförda resandekontroller och utgör 0,3 promille. Vi anser att detta är ett gott resultat. Mål för verksamhetsgrenen In -och utförselrestriktioner Mål 1 i regleringsbrevet 2003 För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet skall underrättelseverksamheten och urvalsmetoderna vidareutvecklas. Måluppfyllelse Vår bedömning är att det uppnådda resultatet är godtagbart, trots en något lägre träffsäkerhet. Fokus ligger primärt på samhällsekonomiskt värde och de beslagtagna mängderna ligger på fortsatt hög nivå. För att göra en adekvat bedömning bör träffsäkerheten värderas tillsammans med resultaten från analys- och brottsutredningsverksamheterna. Tullverket har tagit fram ett förslag till ny arbetsmodell till stöd för Tullverkets underrättelse- och analysarbete. Tullverket har också investerat i olika hjälpmedel för att ytterligare förbättra kontrollmetoderna samt infört en ny anskaffnings- och utbildningspolicy avseende narkotikasökhundar. Satsningen på den organiserade och storskaliga smugglingen samt den utökade resanderansonen från EUområdet har resulterat i minskad kontrollnivå av resande och ökad kontrollnivå för transportmedel och gods. Av dessa orsaker har antalet avvikelser per kontroll gått ner eftersom antalet små narkotika-, sprit- och tobaksbeslag samt brott mot privatinförsellagen minskat. För att nå en bättre måluppfyllelse, givet den nya förutsättningarna, pågår nu också arbete med att utveckla arbetssättet för att därigenom förbättra träffsäkerheten. Återrapporteringskrav Antal rapporter avseende olovlig in- och utförsel även i relation till antal kontroller totalt Under verksamhetsåret 2003 har antalet rapporter avseende olovlig in- och utförsel gått ner samtidigt som antalet kontroller legat på i stort sett samma nivå som 2002. År 2003 utförde Tullverket 184 000 kontroller jämfört med 181 000 kontroller år 2002 och 203 000 år 2001. Den statistik avseende träffsäkerheten som Tullverket redovisar har gått ner jämfört med 2002. Nedgången kan förklaras med den förändring av resanderansonen från annat EU-land som gjordes den 1 januari 2003 då ransonen höjdes till 3 liter sprit, 26 liter vin och 32 liter starköl. Den ökade resanderansonen har föranlett en minskning av antalet brott mot privatinförsellagen jämfört med 2002 motsvarande 71 %. Antalet brott mot privatinförsellagen vid inre gräns var 293 stycken 2003 jämfört med 1005 stycken år 2002 och 1433 år 2001. Ingripandena blir till följd av satsningen på organiserad brottslighet och storskalig smuggling färre, men mängderna som uppdagas är oftare större. Alkoholbeslagen utgör här ett undantag, se svaret på mål 3. Tullverkets totalt beslagtagna mängder ligger på fortsatt hög nivå. I tabell 8 redovisas antalet rapporter om olovlig in- och utförsel som registrerats vid yttre respektive inre gräns. 18
Tabell 8: Fysisk kontrollverksamhet 2003 2002 2001 Förändring 2002->2003 Antal rapporter om olovlig in- och utförsel 9 691 11 828 13 165-18% varav vid yttre gräns 6 768 7 018 7 849-4% varav vid inre gräns 2 923 4 810 5 316-39% Rapporter i % av antal kontroller 5,3 6,5 6,4 varav vid yttre gräns 6,8 8,2 8,5 varav vid inre gräns 3,4 5,0 4,7 Kostnad för kontrollen, totalt och genomsnittligt per kontroll Gränsskyddets kontroller 2003 har totalt kostat cirka 343 000 tkr och varje enskild kontroll har i genomsnitt kostat 1 860 kronor, d.v.s. ungefär samma nivå som föregående år. Tabell 9: Kostnader för Tullverkets kontrollverksamhet 2003 2002 2001 Förändring 2002->2003 Total kostnad för fysisk kontroll (tkr) 342 868 329 564 312 387 4% Genomsnittskostnad per kontroll (kr) 1 860 1 815 1 526 2% Beskrivning av hur underrättelseverksamheten och kontrollmetoderna vidareutvecklats Analysprocessens uppgift är att producera den kunskap som Tullverkets ledningsprocesser på olika nivåer behöver för att besluta om inriktning och prioriteringar för verksamhetsgrenen inoch utförselrestriktioner. Tullverkets underrättelseverksamhet identifierar och beskriver de mest väsentliga hoten och riskerna avseende in- och utförselrestriktionerna och är ett led i att förbättra urvalet och öka träffsäkerheten inom den operativa verksamheten. Underrättelse- och analysverksamhet Under året har Tullverket utvecklat och omarbetat den modell som utgör stöd för underrättelse- och analysarbetet och grund för intern utbildning inom detta område. Förslaget till den nya underrättelsemodellen bygger på en beskrivning av underrättelsecykeln med dess olika delmoment. De olika beskrivande avsnitten har utvecklats mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter och modellen har kompletterats med fördjupningsavsnitt avseende några av arbetsmomenten. Ett viktigt element är att underrättelsemodellen nu innehåller en beskrivning av de olika produkter som Tullverkets underrättelseverksamhet kan producera. De olika produkterna är definierade vad avser avgränsning, omfattning, syfte, analysnivå och målgrupp men också genom att det för varje produkt anges vilka moment i underrättelsecykeln produkten ska ha genomgått. I och med detta tydliggörs underrättelseverksamhetens förmåga och den viktiga kommunikationen mellan beställare och utförare kan härigenom förbättras. Ett annat viktigt förhållande är att underrättelsemodellen bygger på det s.k. top-down perspektivet. Detta innebär att strategisk underrättelseverksamhet ska ta fram underlag för beslut om inriktning och prioritering av verksamheten. Dessa beslut ska styra inom vilka områden huvuddelen av den operativa underrättelseverksamheten, s.k. uppdragsbaserade operativa analyser, ska bedrivas. Den operativa underrättelseverksamheten ligger till grund för beslut om direkta insatser på operativ nivå. Genom detta top-down perspektiv nås en stark koppling mellan ena sidan Tullverkets mål och beslut om inriktning och prioritering och andra sidan den löpande operativa verksamheten. 19
I januari 2003 beslutade Tullverket om en ny modell för hotbildsarbetet. Denna modell innebar bl.a. att de tidigare regionala hotbildsanalyserna avskaffades samt att den nationella hotbildsanalysen presenteras vartannat år. Arbetet bedrivs systematiskt under en längre tid och i mycket nära samverkan mellan processerna. En styrgrupp har bildats bestående av samtliga operativa processägare som fattar beslut om vilka riskområden den nationella hotbilden ska omfatta. Det ska betonas att Tullverkets arbete med den nationella hotbilden bygger på den metodik för underrättelsearbetet som beskrivs ovan i den nya underrättelsemodellen. Arbetet med nästa nationella hotbild inleddes i maj 2003 och omfattar 22 olika riskområden inom verksamhetsområdena uppbörd och restriktioner. Den färdiga hotbildsanalysen ska presenteras 28 maj 2004. Denna rapport ska sedan utgöra ett av flera underlag för beslut om inriktning och prioritering av den operativa verksamheten under 2005-2006. Kontrollmetoder En del av underrättelseverksamhetens arbete består av ett uppgiftssamlande som inte är objektinriktat utan av mer allmänorienterad karaktär. Det kan vara information om var drogerna produceras och hur distributionskedjan är uppbyggd. Därför behövs även olika kontrollmetoder för att förbättra urvalet av objekt i de omfattande trafikflödena. Röntgenanläggningar, både mobila och fasta, är ett exempel på ett effektivt hjälpmedel i smugglingsbekämpningen av alla typer av varor. Tullverket investerar kontinuerligt i nya röntgenanläggningar samt uppdaterar mjukvaran till röntgenutrustningarna för att bättre kunna särskilja avvikande varor i det kommersiella flödet. Grund- och vidareutbildning för röntgenoperatörerna är prioriterat för att rätt tolkning av röntgenresultatet ska kunna utföras. Se även Tullverkets redovisning av uppdrag 8 i regleringsbrevet. Under året har Tullverket även investerat i flera digitala visuella inspektionsutrustningar. Utrustningen är ett hjälpmedel vid undersökningar av smugglingsmisstänkta varor i resande- och godsflödet. Ett annat viktigt hjälpmedel i smugglingsbekämpningen inom samtliga trafikflöden är narkotikasökhunden. Under verksamhetsåret som varit har Tullverket infört en ny anskaffnings- och utbildningspolicy som innebär att all grundutbildning av narkotikasökhundar sker i egen regi. Beslutet föregicks av en längre tids resultatgranskning av de olika hundekipagen, vilken visade att det fanns icke önskvärda ojämnheter i redovisade resultat dem emellan. Detta i sig negativa resultat, av våra hittills externt inköpta och utbildade narkotikasökhundar, var ett viktigt argument för Tullverket vid beslutet om att införa en ny anskaffnings- och utbildningspolicy. Genom de förändringar som vidtagits är det rimligt att i framtiden kunna förvänta sig en bättre kvalitet på hundekipagen och därmed också en jämnare resultatbild. En egen utbildningsorganisation ger även en önskvärd kompetensutveckling av hundtjänsten. Denna ges automatiskt betydligt bättre förutsättningar att vid behov snabbt kunna inrikta träning och utbildning mot nya typer av narkotikapreparat eller smugglingsmetoder, när sådana avslöjas nationellt eller internationellt. Under 2003 har Tullverkets narkotikasökhundar bidragit med 42 % av det samhällsekonomiska värdet av beslagtagen narkotika i enlighet med Börjessonmodellen. I enlighet med Österbergmodellen är motsvarande procentsats 39 %. I begreppet kontrollmetodik inbegriper Tullverket också de metoder som används inom ramen för inledd förundersökning i syfte att utifrån delgiven brottsmisstanke, skapa underlag för åtal och lagföring. Tullverket har under det gångna verksamhetsåret, i samverkan med bl. a polisens länskriminalavdelningar, utvecklat kompetens för åtkomst av lagrade uppgifter på hårddiskar i datorer och lagrade uppgifter om telefoni i mobiltelefoner samt hur dessa uppgifter kan kartläggas och sammanställas med hjälp av analysprogram. Vidare har 20
kompetensutvecklig skett inom området för bevis- och spårsäkring på brottsplats i samråd med Polisen och Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL). Mål 2 i regleringsbrevet 2003 För att förhindra illegal införsel av narkotika skall tullkontroller beträffande narkotikasmuggling ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall ha minst samma omfattning som tidigare. Måluppfyllelse Totalt har beslagtagen mängd narkotika ökat. Antalet timmar i förebyggande syfte har ökat i första hand med inriktning på MoU avtal med företag i Servicetrappan. Närvaron vid gränsorter för fysiska kontroller är i stort av samma omfattning. Målet är därför uppnått. Återrapporteringskrav Kvantiteter och typ av beslagtagen narkotika Tillgången på narkotika i Sverige är fortsatt hög. Enligt Folkhälsoinstitutet, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och polisen är tillgången på narkotika omfattande. Tullverkets och Polisens 5 beslag av narkotika för 2003 följer i stort samma trender men med några avvikelser (se bilaga 3). Polisens och i synnerhet Tullverkets beslag av kat har fortsatt att öka, viktmässigt skiljer sig dock myndigheternas beslag markant. Beslagen av amfetamin fortsätter att öka både för polis och tull. Heroinbeslagen har minskat under året kraftigt både hos Tullverket och Polisen. Kustbevakningen har under året medverkat vid ett och gjort två egna narkotikabeslag. Tabell 10 Beslagtagna kvantiteter av narkotika 2001-2003 6 preparat och måttenhet 2003 2002 2001 förändring 2002-2003 Cannabis (g) 538 371 531 270 308 110 1% Kat (kg) 8 335 5 163 3 883 61% Opium (g) 10 790 10 660 6 188 1% Heroin (g) 10 615 30 810 22 470-66% Amfetamin (g) 181 084 146 040 95 930 24% Kokain (g) 29 458 32 868 36 440-10% Ecstasy (antal tabl.) 42 359 24 748 57 550 71% Rohypnol (antal tabl.) 59 245 659 300 25 087-91% Dopningsmedel (antal tabl.) 585 206 454 688 385 770 29% Dopningsmedel (flytande, ml) 56 715 25 900 26 000 119% 5 Enligt preliminära siffror i BAR, beslags- och analysregister för polis och tull, 2004-01-09. 6 Observera att beslagsstatistiken reducerats med preparat som t ex LSD, morfin och vissa preparat i tablettform, då både antal beslag och mängd varit små. 21
Tullverkets beslag av narkotika sker främst i Skåneregionen. Av Tullverkets totala beslag har regionen beslagtagit ca 99 % av ecstasyn, 90 % av kat och 88 % av cannabisen. Mälardalsregionen har beslagtagit ca 82 % av kokainet samt 89 % av dopingpreparaten. Östersjöregionen har jämförelsevis få beslag, men står för 32 % av beslagen av rohypnol. Västsvenska regionen har relativt sett gjort få beslag. Beslagen i Övre- och Nedre Norrland är få till antal och mängd. Tabell 11: Narkotikabeslag per region 7 preparat och måttenhet ÖN/NN MR ÖR SR VR Totalt Cannabis (g) 1 018 57 448 113 471 618 8 174 538 371 Kat (kg) 140 7 498 697 8 335 Opium (g) 197 5 10 582 6 10 790 Heroin (g) 914 54 8 568 1 078 10 615 Amfetamin (g) 525 4 900 31 620 142 670 1 368 181 084 Kokain (g) 24 053 4 757 648 29 458 Ecstasy (antal tabl.) 197 49 87 41 960 66 42 359 Rohypnol (antal tabl.) 10 211 19 019 29 972 43 59 245 Dopningsmedel (antal tabl.) 14 078 521 425 648 44 803 4 252 585 206 Dopningsmedel (flytande, ml) 1 050 41 540 762 13 220 143 56 715 Det samhällsekonomiska värdet av beslagen redovisas i tabell 12 såväl enligt Börjesson- som Österbergmodellen (bilaga 2). Tabell 12: Samhällsekonomiskt värde av narkotikabeslag per region (tkr) ÖN/NN MR ÖR SR VR Totalt Börjesson 2 454 104 339 102 063 880 874 23 481 1 113 211 Österberg 1 397 81 907 47 665 598 267 16 741 745 977 Antal beslagstillfällen Tullverket ger bekämpningen av narkotikasmugglingen högsta prioritet och arbetet är inriktat på den organiserade och storskaliga smugglingen. Under året utgjorde ungefär vart tredje beslagstillfälle narkotika eller dopningsmedel. Om man bortser från de beslagstillfällen som avser s.k. husbehovssmuggling av alkohol och tobak, d.v.s.. ordningsföreläggandena, utgjorde 46 % av beslagstillfällena beslag av narkotika alternativt dopningsmedel. Tullverket gjorde under året ca 2 700 beslag av narkotika och dopningsmedel vilket är omkring 20 % färre än 2002. Minskningen utgörs av små beslag samtidigt som den totala beslagmängden för Tullverket har ökat. Narkotikabeslagen gjordes vid 2 181 tillfällen 2003 vilket kan jämföras med 2 892 tillfällen 2002 och 2 810 tillfällen 2001. Antal beslagstillfällen där smugglingen bedöms som organiserad Tullverket har vid brottsrapporteringstillfället registrerat 78 ärenden med misstanke om storskalig narkotikasmuggling under året. 8 Tullverket har registrerat 106 genomförda förundersökningar i denna kategori inklusive organiserad brottslighet. Ökningen med 28 förundersökningar är ett resultat av Tullverkets arbete i utredningsskedet där förundersökningsverksamheten i samarbete med övriga operativa processer har lett fram till 7 Observera att beslagsstatistiken reducerats med preparat som t ex LSD, morfin och vissa preparat i tablettform, då både antal beslag och mängd varit små. 8 Eftersom bedömningen om huruvida ärendet rör sig om misstänkt organiserad brottslighet inte görs förrän i ett senare skede i brottsutredningsprocessen behöver ärenden rörande misstänkt organiserad brottslighet inte nödvändigtvis vara med i denna statistik. 22
att fler aktörer inbegripets i förundersökningarna. Prioriteringen på den organiserade eller storskaliga narkotikasmugglingen har under det gångna verksamhetsåret medfört färre, men oftare större enskilda beslag. Mål 3 i regleringsbrevet 2003 Kontroller för förhindrande av storskalig illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror skall ges hög prioritet. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt då Tullverket har prioriterat bekämpningen av den storskaliga illegala införseln av alkohol- och tobaksvaror. Under året har fokus i underrättelsearbetet varit cigaretter och stora beslag har gjorts. Däremot har antalet stora alkoholbeslag minskat p.g.a. förändringar i smugglingssätt. Resultatet avseende alkohol är inte tillfredsställande och Tullverket kommer mot bakgrund av ovan nämnda förändringar i smugglingssätt att initiera nya arbetsmetoder och andra åtgärder under 2004. Återrapporteringskrav Beslagtagna mängder och varuslag samt beslagsvärdet mätt som skattebortfall Beslagtagna mängder sprit har minskat jämfört med 2002 och 2001. De kvantitativt stora beslagen har gått ner p.g.a. förändringar i smugglingssätt. Till skillnad från tidigare då stora partier alkohol togs över gränsen vid ett mindre antal tillfällen, förs numera alkoholen sannolikt in illegalt i mindre partier inom tillåten alkoholmängd i kommersiellt syfte, under förespegling att den ska användas för privat bruk. Under 2003 har det endast gjorts två beslag av 10 000 liter sprit eller mer. Istället är de flesta stora beslagen i storleksordningen 1 000-7 000 liter. Under 2002 var motsvarande siffra 9 beslag, större än 10 000 liter. Tabell 13: Beslagtagna kvantiteter av Alkohol 2001-2003 alkoholslag och måttenhet 2003 2002 2001 förändring 2002-2003 Sprit (l) 130 294 349 253 337 348-63% Starköl (l) 175 363 181 181 115 634-3% Vin (l) 19 185 13 732 40 643 40% Ungefär 35 % av beslagtagen mängd alkohol utgör 96 %-ig sprit. Skåneregionen har beslagtagit ca 74 %, Västsvenska ca 6 %, Mälardalsregionen ca 20 % av mängden alkohol i Sverige. Östersjöregionen och Nedre- och Övre Norrland har beslagtagit endast mindre mängder. 23