Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Flygbassystem. COM Bas

Relevanta dokument
Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser.

Delegering, ansvar och befogenheter

Operationell manual för sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Informationssystemtjänst COM IS

Operationell manual för sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser.

Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Strilsystem. COM Stril

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Ramverk för systemförvaltning

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Lokal instruktion för användandet av Rakel/ MarkRa FV vid Såtenäs

Arbetsplatstjänsten / SUA

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

UPSALA-LENNA JERNVÄG

Interimistisk instruktion avseende TO under vidmakthållandeskede

FÖRSVARSMAKTEN BLEKINGE FLYGFLOTTILJ. VHB HAG 1.2 Hagshults Flygplats ESMV Verksamhetshandbok

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Denna föreskrift riktar sig till anställda vid Stockholms universitet samt till personer som arbetar på uppdrag av universitetet.

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

Marksäkerhetsorder 2016:10

SMoKD Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

Sjunet standardregelverk för informationssäkerhet


Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

System- och objektförvaltning - roller

Rutin för befäl inom RäddSam F

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

IT-SÄKERHETSPLAN - FALKÖPINGS KOMMUN

BILAGA 5 - Fö reskrifter fö r Sambiömbud Versiön: 1.0.1

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

Regler och instruktioner för verksamheten

Identifiering och implementering av systemhus

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande

IT-plan för Söderköpings kommun

IT-SÄKERHETSPLAN - FALKÖPINGS KOMMUN

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Systemförvaltningshandbok

Modularitet inom Ledningssystemområdet Lars Burström Teknisk chef FMV AK Led

ARMÉNS TEKNISKA SKOLA

Riktlinjer avseende Informationssäkerheten för Götene, Lidköping och Skara kommuner

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

ATLE ARMÈCENTRUM

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Ändringsprocess för driftsättning Länsteknik

Totalförsvarets Signalskyddsskola (TSS) Kurskatalog Fastställd Utgåva 3

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Finansinspektionens författningssamling

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Barium-id Giltigt t.o.m Version 3

Chefens för flygvapnet föreskrifter om utredning av driftstörningar i militär luftfart; beslutade den 13 december 1991.

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

MALMENS FLYGPLATS. Datum. AR Nummer MAL-AR 4. Giltighetstid; From T.o.m

IT-Säkerhetsinstruktion: Förvaltning

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus

Systemförvaltningsmodell för LiU

1(6) Instruktion för kommunchefen. Styrdokument

Informationssäkerhetspolicy

Agenda: Beställd produktion Utmaningar inom produktionsplaneringen Planerad produktion. Johan Andersson C SPL Led Produktionsplanering

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Beslut. Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Daniel Kuehn, FM :2

Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Arbetsmiljödelegation

FÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO);

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

Plan för intern kontroll 2017

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

ISD. Etablering av ISD inom FMV. Dan Olofsson PrL ISD

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband.

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Reglemente för krisledningsnämnden

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING

Reglemente för Krisledningsnämnden

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF

Katrineholms kommuns. Informationssäkerhetspo licy. IZatrineholms kommun "- Antagen av kommunfullmäktige , 106

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster (Uppdaterat )

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

FMTM. Marktele FMTM. Sektorflottiljerna försvann, VF togs över först av underhållsregementena

E-strategi för Strömstads kommun

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Engelsk benämning: Technology for military platforms in specific arenas

Transkript:

Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Flygbassystem COM Bas Oktober 2016 Januari 2017

FÖRSVARSMAKTEN 2016-10-01 Högkvarteret Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Flygbassystem (COM Bas) Härmed fastställes att den på emilia publicerade COM Bas skall från 2007-12-21 användas som styrande dokument för SIS-tjänsten i det militära luftfartssystemet. Ändringar av innehållet i COM får införas av SIS-chef (C SIS), eller den han utser, enligt rutiner som är accepterade av Flygsäkerhetsinspektören (FSI). Beslut i denna fråga har fattats av övlt Lars-Åke Molén (C SIS). Samråd har tagits med Flygsäkerhetsinspektören Anders Janson i denna fråga. Lars-Åke Molén SIS-chef 2016 Försvarsmakten, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen. Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras, vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges. Endast behovsutskrift Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. M7739-351042 COM Bas Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät emilia COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017)

Innehållsförteckning Ändringshistorik COM Bas... 7 0 Grunder... 9 0.1 Allmänt... 9 0.2 Syfte och omfattning... 9 0.3 Målgrupp... 9 0.4 Giltighet... 10 0.5 Läsanvisning... 10 0.5.1 Instudering av COM ur ett COM Bas perspektiv... 10 1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT... 13 1.1 Allmänt... 13 1.2 Teknisk Driftcentral Bas (TDB)... 13 1.3 Ledning och organisation... 14 1.4 Flygplatsdrift... 14 1.5 Uppgifter... 14 1.6 Bemanning och öppethållning... 15 1.7 Genomförande av verksamhet... 16 1.7.1 Beslut om verksamhetens omfattning... 16 1.7.2 Förberedelser och genomförande av drift... 17 1.7.3 Avveckling av bemannad drift och överlämning... 19 1.8 Samverkan mellan driftcentraler... 19 1.9 Felanmälan vid flottiljdrift, övning och insats... 19 1.9.1 Allmänt... 19 1.9.2 Felanmälan vid flottiljdrift... 19 1.9.3 Felanmälan vid övning... 20 1.9.4 Felanmälan vid insats... 20 1.9.5 Undantag för centraliserad drift... 20 1.9.6 Felanmälan eller begäran om stöd från övriga driftcentraler... 20 1.10 Ärendehantering... 21 1.10.1 Ärendemottagning... 21 1.10.2 Beredning... 21 1.10.3 Åtgärdshantering... 21 1.11 Prioritering av uppgift... 21 1.12 Delgivningsliggare... 22 2 Roller... 23 2.1 Generella bestämmelser... 23 2.1.1 Allmänt... 23 2.2 Chef A6/S6 (C A6/S6)... 24 2.2.1 C A6/S6 ansvar och befogenheter... 24 2.3 Driftledare Bas... 24 2.3.1 Driftledare ansvar och befogenheter... 25 2.4 Sbtekniker Marktele (Syte M)... 26 2.4.1 Syte M ansvar och befogenheter... 26 2.5 Sbtekniker IS/IT (Syte I)... 27 2.5.1 Syte I ansvar och befogenheter... 27 2.6 Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S)... 28 2.6.1 Syte S ansvar och befogenheter... 29 2.7 Sbtekniker Klimat (Syte K)... 29 2.7.1 Syte K ansvar och befogenheter... 30 2.8 Kommunikationsnätassistent (Komass)... 30 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 3

3 Behörighet... 33 3.1 Generella bestämmelser... 33 3.1.1 Allmänt... 33 3.2 Behörighet att tjänstgöra som C A6/S6... 33 3.2.1 Allmänt... 33 3.2.2 Krav för att tjänstgöra som C A6/S6... 34 3.3 Behörighet att tjänstgöra som driftledare bas... 34 3.3.1 Utbildning (driftledare)... 34 3.3.2 Utcheckning för behörighet (driftledare)... 38 3.3.3 Vidmakthållande av behörighet (driftledare)... 39 3.3.4 Återtagande av behörighet (driftledare)... 39 3.4 Behörighet att tjänstgöra som Syte M... 39 3.4.1 Utbildning (Syte M)... 39 3.4.2 Utcheckning för behörighet (Syte M)... 43 3.4.3 Vidmakthållande av behörighet (Syte M)... 44 3.4.4 Återtagande av behörighet (Syte M)... 44 3.5 Behörighet att tjänstgöra som Syte I... 44 3.5.1 Utbildning (Syte I)... 44 3.5.2 Utcheckning för behörighet (Syte I)... 47 3.5.3 Vidmakthållande av behörighet (Syte I)... 48 3.5.4 Återtagande av behörighet (Syte I)... 48 3.6 Behörighet att tjänstgöra som Syte S... 48 3.6.1 Utbildning (Syte S)... 48 3.6.2 Utcheckning för behörighet (Syte S)... 51 3.6.3 Vidmakthållande av behörighet (Syte S)... 52 3.6.4 Återtagande av behörighet (Syte S)... 52 3.7 Behörighet att tjänstgöra som Syte K... 52 3.7.1 Utbildning (Syte K)... 52 3.7.2 Utcheckning för behörighet (Syte K)... 54 3.7.3 Vidmakthållande av behörighet (Syte K)... 55 3.7.4 Återtagande av behörighet (Syte K)... 55 3.8 Behörighet att tjänstgöra som Komass... 56 3.8.1 Utbildning (Komass)... 56 3.8.2 Utcheckning för behörighet (Komass)... 58 3.8.3 Vidmakthållande av behörighet (Komass)... 59 3.8.4 Återtagande av behörighet (Komass)... 59 3.9 Handledare för driftledare, Syte och Komass... 59 3.9.1 Behörighet att tjänstgöra som handledare... 59 3.9.2 Anvisningar för handledare vid praktiktjänstgöring... 60 4 Genomförande... 61 4.1 Anmodansfas... 61 4.2 Planeringsfas... 61 4.2.1 Inledande sambandsberedning... 62 4.2.2 Rekognoscering... 62 4.2.3 Fortsatt arbete... 62 4.3 Upprättandefas... 63 4.4 Driftfas... 63 4.4.1 Förberedelser inför drift... 64 4.4.2 Genomförande av drift... 68 4.5 Avvecklingsfas... 70 5 Driftstörningar... 71 6 Sbresurser, nyttjande... 73 4 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017)

7 Övrigt... 75 Bilagor COM Bas... 77 Bilaga 0 Tidigare ändringshistorik COM Bas... 78 Bilaga 4A Process för felanmälan och reparation av Tekniska system i KOMNÄT i flottiljdrift... 81 Bilaga 4B Process för felanmälan och reparation av Tekniska system i KOMNÄT under övning... 82 Bilaga 4C Process för felanmälan och reparation av Tekniska system i KOMNÄT under internationell insats... 83 Begrepp och förkortningar... 85 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 5

Ändringshistorik COM Bas Tabell 1 Sammanställning av gjorda ändringar i COM Bas. Ändringar i dokumenten markeras med streck i marginalen.. Ver. Avsnitt ÄF-nr Ändring Publicerades 4.08 COM Bas Titelsida --- Nytt fastställelsedatum och ny version. 2016-10-01 Tidigare ändringar finns i Bilaga 0 Tidigare ändringshistorik COM Bas (sida 78). COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 7

0 Grunder Detta kapitel behandlar 0.1 Allmänt... 9 0.2 Syfte och omfattning... 9 0.3 Målgrupp... 9 0.4 Giltighet... 10 0.5 Läsanvisning... 10 0.1 Allmänt COM (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet), gäller som Flygvapnets centrala SISchefs (C SIS) styrdokument för SIS-tjänsten i det militära luftfartsystemet. Denna del, COM Bas (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, flygbassystem), innehåller bestämmelser för SIS-tjänst för genomförande av flygbasverksamhet i det militära luftfartssystemet. Läsanvisning enligt 0.5 Läsanvisning (sida 10) skall studeras före användning av COM Bas. 0.2 Syfte och omfattning Syftet med COM Bas är att vara ett gemensamt styrdokument avseende SIS-tjänsten vid flygbas, för en enhetlig ledning, genomförande och utbildning kopplat till den personal som skall anta beskrivna beskrivna befattningar och roller. Bestämmelserna gäller, vad avser beskrivna delar för SIS-tjänst, såväl vid flottiljernas och förbandens linjeorganisation (funktionsledning) som FMFO organisation (kvalitetsledning). Omfattningen av COM för SIS-tjänsten är att utgöra ett kvalitetsledningssystem enligt COM Gem 3 Kvalitetssystemet. 0.3 Målgrupp Målgruppen för COM Bas är i huvudsak: C A6/S6 tillika L CSIS, TA Ledsyst, 0.1 0.3 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 9

0 Grunder SIS-troppchef (motsv.) tillika FA SIS, Driftledare, Syte M/I/S/K, Komass. Övriga berörda: operatörer vilka betjänas av KOMNÄT. 0.4 Giltighet Denna interimistiska COM äger giltighet intill slutlig auktorisation. Interimistisk giltighet innebär att COM skall, efter genomförd utbildning, användas och tillämpas i sin nuvarande utgåva. Tiden fram till fastställelse av slutlig auktorisation skall berörda aktörer använda till att anpassa verksamheten enligt COM eller föreslå ändringar av innehållet. 0.5 Läsanvisning Efter genomförd utbildning skall COM kunna användas som uppslagsverk. Vid instudering av COM ur ett COM Bas perspektiv, för att få ett sammanhang, bör läsordning 0.5.1 Instudering av COM ur ett COM Bas perspektiv (sida 10) tillämpas. I de fall instudering av COM Bas inte är syftet, utan avsikten istället är att skapa en uppfattning om innehåll och omfattning, läses COM Bas 0 Grunder (sida 9) och 1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT (sida 13). 0.5.1 Instudering av COM ur ett COM Bas perspektiv COM Gem COM Gem 0 Inledning: omfattning, giltighet, dokumentavgränsningar, rättningstjänst, m m, COM Gem 3 Kvalitetssystemet: beskriver dess komponenter t.ex. avvikelsesystemet, flygsäkerhetsplan, möten, COM Gem 1 Organisation 1.1-2 Organisationsstruktur, ansvarshavare, verksamhetspåverkare och 1.3 eget verksamhetsställe, 10 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 0.3 0.5.1

0 Grunder COM Gem 2 Ansvar: för befattningar och roller 2.3.x C A6/S6, 2.3.x TA Ledsyst, 2.3.x L CSIS, 2.3.x C SIS-tropp, 2.3.x FA SIS och 2.3.x FSO SIS. COM Bas 0 Grunder (sida 9): 1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT (sida 13): beskrivning av TDB, t.ex. utformning, ledning, bemanning, uppgifter, felanmälan. 2 Roller (sida 23): ansvar, befogenheter, uppgifter, samverkan mm, 3 Behörighet (sida 33): uppföljning, dagligt krav, förkunskapskrav, utbildning, utcheckning, vidmakthållande m m, 4 Genomförande (sida 61): används i KOMNÄT vid större övningar och större insatser, 6 Sbresurser, nyttjande (sida 73): utarbetas e.s.o. COM Gem forts COM Gem 2 Ansvar: kvarvarande delar av intresse, COM Gem 4 Avbrottshantering: hantering av avbrott begärda av FMTIS och FORTV, COM Gem 5 Rapportering: rapportering, rapporttyper, utredning och åtgärder efter olika typer av händelser, COM Gem 7 Övrigt: åtgärder vid dokumentändringar, regler kring signalskydd och skydd av teknisk utrustning. 0.5.1 0.5.1 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 11

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT Detta kapitel behandlar 1.1 Allmänt... 13 1.2 Teknisk Driftcentral Bas (TDB)... 13 1.3 Ledning och organisation... 14 1.4 Flygplatsdrift... 14 1.5 Uppgifter... 14 1.6 Bemanning och öppethållning... 15 1.7 Genomförande av verksamhet... 16 1.8 Samverkan mellan driftcentraler... 19 1.9 Felanmälan vid flottiljdrift, övning och insats... 19 1.10 Ärendehantering... 21 1.11 Prioritering av uppgift... 21 1.12 Delgivningsliggare... 22 1.1 Allmänt Detta kapitel är avsett för att beskriva SIS-tjänsten ur ett TDB-perspektiv med hänvisningar och utdrag ur COM kapitel. Kapitlet reglerar även omfattningen av styrning från COM vad avser verksamheten i TDB för KOMNÄT i olika betjäningsuppgifter. 1.2 Teknisk Driftcentral Bas (TDB) KOMNÄT Fast och Mobilt är tekniska system vars huvuduppgift är att leverera SIS-tjänster för att kunna upprätta och drifthålla flygplatser samt betjäna flygförband. TDB är en del i KOMNÄT där den tekniska tjänsten leds. Syftet med TDB är att erhålla en effektiv drift- och underhållsresurs genom att samla ledning, personal och teknisk övervakning till en plats. TDB kan skilja sig mellan KOMNÄT Fast och Mobilt. Ett fullt utbyggt Mobilt system inryms normalt i en stabscontainer och personalen (i huvudsak) är samgrupperade i ett utrymme med bemanning upp till H24 och upp till tre passbyten. I KOMNÄT Fast är TDB ett samlingsbegrepp för det utrymme där driftledare verkar. I det enklaste fallet, eget kontor där sbtekniker upprätthåller driftledare under ordinarie arbetstid och använder ett manuellt ärendehanteringssystem eller i särskilt utrymme med inflyttad teknisk övervakning och IT-baserat ärendehanteringssystem. 1.1 1.2 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 13

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT När materielomsättning av KOMNÄT Fast genomförts kommer TDB att förändras och bli mer likt Mobil i sin uppbyggnad och bemanning. Beroende på omfattningen av KOMNÄT FAST (Ny) kan även annan verksamhet än dagens komma att integreras i TDB. TDB upprättas i SIS-troppar (eller motsv. organisatiorisk enhet). 1.3 Ledning och organisation C SIS-tropp (motsv.) lyder under C A6/S6 enligt COM Gem 2.3.2.1 Allmänt vad avser funktionsledning av SIS-tjänst. SIS-troppar (motsv.) kan förnärvarande vara organiserade olika och underställda chefer t.ex. i Basbataljon (Flygbaskomp), Flygflottilj (GarnE, FlygplE), FMTIS Ledtek). Även vid övningar och insatser kan TDB organiseras olika beroende på förbandssammansättning. C A6/S6 innehar ett Driftansvar (DA) under Driftägaren (DÄ) MSK Ledsyst Luftsystem. TA Ledsyst enligt COM Gem 2.3.9.1.1 Allmänt utgör C A6/S6 stöd för styrning av drift- och underhåll d.v.s. utövandet av Driftansvaret mot C SIStropp (motsv.) C SIS-tropp (motsv.) är ansvarig för TDB och verksamheten leds av tjänstgörande driftledare. Driftledare kan även upprätthållas av Syte utcheckad med begränsad driftledare-behörighet enligt COM Gem 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall. 1.4 Flygplatsdrift C A6/S6 är leverantör av SIS-tjänster till flygplatschefer. C A6/S6 ansvarar för lokal anpassning av kapitlet Teknisk tjänst i Drifthandböcker (DHB) vid flygplats. CA6/S6 ledning av teknik tjänst för flygplatsdriften utövas genom TA Ledsyst, denne ingår i flygplatschefens ledningsgrupp. 1.5 Uppgifter TDB uppgifter innefattar huvudsakligen: uppföljning vad avser: teknisk status på KOMNÄT och övriga tekniska system, genomfört och planerat underhåll, tillgång och status på UE/RD, 14 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 1.2 1.5

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT personalläget vad avser bemanning. konfigurering och leverans av SIS-tjänster kopplingar i kabelnät, konfigurering av tekniska system och dokumentation. hantering av felanmälan med: mottagande, dokumentation, analys, prioritering, beslut om åtgärd, uppföljning och rapportering, initiering av felavhjälpande åtgärder: internt med egna främre resurser, och/eller beställa externt från bakre resurser (begäran om tekniskt stöd eller felanmälan): + MSK Ledsyst (Tekniskt stöd), + FMTIS/TDC, + FORTV, + FMTIS/Ledtek, Servicedesk, Teletjänstenheten + m.fl. mottagning och hantering av avbrottsbegäran enligt COM Gem 4 Avbrottshantering från: FMTIS/TDC eller ProdE, FORTV, FMTIS, övriga leverantörer ej reglerade i COM (även Host Nation). förvaring, hantering och rättning av dokument: delgivningsliggare enligt 1.12 Delgivningsliggare (sida 22), ärendehantering enligt 1.10 Ärendehantering (sida 21), teknisk dokumentation, order och orientering, övrig dokumentation, rapportering och orientering: driftstörningar och avvikelser enligt COM Gem 5 Rapportering, till berörd chef (CA6/S6) om begränsningar och begäran om prioritering, till operativ chef (kund) om begränsningar och ev. begäran om prioritering. 1.6 Bemanning och öppethållning TDB skall vara bemannad med personal vilka innehar rollerna driftledare, Syte M/I/S/K och Kommass enligt 2 Roller (sida 23), med behörigheter enligt 3 Behörighet (sida 33). Behörighetskrav omsatt i utbildningar framgår av FMTS utbildningsträd N:/FMTS/index.html (flik Kvalifikationsprofiler ). 1.5 1.6 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 15

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT RML och BCL ställer höga krav på att personalens uppgifter är tydliga, att behörigheter finns, följs upp och rapporteras till HKV enligt COM Gem 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall. Kravställningar för behörighet är en långsiktig plan och en målbild. För att kunna lösa uppgifter med tillgänglig personal i KOMNÄT, genomförs utcheckning med begränsad behörighet d.v.s. behörighet att arbeta med de delsystem där utbildning eller erfarenhet kan styrkas. Det är arbetslagets gemensamma behörighet i förhållande till ställd uppgift som är avgörande vid C SIS-tropp (motsv.) planering av bemanning och driftledare beslut om drift. Bemanning av TDB anpassas till verksamhetens behov, vilket innebär att antalet tjänstgörande kan variera i antal, tider och tjänstgöringsformer. När bemanningen planeras av C SIS-tropp (motsv.) skall hänsyn vara tagen till verksamhetens krav, personaltillgång och omfattningen av tilldelade roller, vilka personalen upprätthåller enligt 2 Roller (sida 23). Detta för att erhålla en rimlig arbetsbelastning. Om inte C A6/S6 beslutar annat, skall TDB-funktionen säkerställas: vid pågående militär flygverksamhet när verksamheten ställer krav på detta, i övrigt enligt taktisk chefs bestämmande eller avtal (t ex med flygplatschef eller host nation). 1.7 Genomförande av verksamhet 1.7.1 Beslut om verksamhetens omfattning I 4 Genomförande (sida 61), finns den mobila SIS-troppens verksamhet beskriven ur ett insatsperspektiv i faser från anmodan till avveckling. Driftfasen är den del vilken fasta SIS-troppen (motsv.), mindre insatser och mindre övningar i huvudsak är berörd av. I detta avsnitt beskrivs en förenklad variant av driftfasen, benämnd normaldrift, vilken kan tillämpas efter beslut av C A6/S6. 16 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 1.6 1.7.1

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT 1.7.2 Förberedelser och genomförande av drift 1.7.2.1 Pågenomgång 1.7.2.1.1 C SIS-tropp (motsv.) Genomför pågenomgång (efter behov) och skall därvid säkerställa att TDBpersonalen: upprätthåller av C A6/S6 beordrad drift och beredskap, i antal upprätthåller tillräcklig bemanning för verksamhetens krav, tillsammans är utcheckade på delsystem i tillräcklig omfattning för att bedriva tjänsten enligt 3 Behörighet (sida 33), C SIS-tropp (motsv.) eller driftledare orienterar TDB-personalen om: verksamhet vid flybasen med fokus på det som kräver särskild uppmärksamhet, egen verksamhet t.ex. tillsyner, modifieringar, planerade avbrott, annan personal t.ex. bakre underhållsresurs genomför arbeten i det tekniska systemet, förändringar i delgivningsliggaren enligt COM Gem bil 3 och tillser att personalen bereds möjlighet att efter behov tillgodogöra sig samt bestyrka dessa, övrigt. Driftledare orienterar TDB-personalen om: teknisk status och kvarvarande fel enligt ärendehanteringssystemet. Efter genomgång skall beslut om drift av KOMNÄT tas av driftledare i samråd med Syte. Kan ej driftledare ta ansvar för och därmed ej besluta om drift av KOMNÄT, överlämnas beslutet till C SIS-tropp (motsv.) eller om denne ej är tillgänglig till C A6/S6. Vid C SIS-tropp (motsv.) frånvaro alternativt där befattningen inte är tillämplig leder driftledare pågenomgång. 1.7.2.2 Förberedelser inför drift 1.7.2.2.1 Driftledare Förberedelser inför arbetspass skall omfatta: kontroll av egen behörighet enligt COM Gem 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall, kontrollera och signera delgivningsliggare, deltagande i SIS-troppchefens (motsv.) pågenomgång, kontroll av felanmälanstelefon, e-post och ev. egna direktförbindelser, kontroll av status i teknisk övervakning, beslut om drift. 1.7.2.1.1 1.7.2.2.1 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 17

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT Vid ordinarie driftledare frånvaro, alternativt där Syte upprätthåller driftledare enligt 1.3 Ledning och organisation (sida 14), övertar denne driftledare uppgifter. 1.7.2.2.2 Syte Förberedelser inför arbetspass skall omfatta: kontroll av egen behörighet enligt COM Gem 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall, deltagande i SIS-troppchefens (motsv.) pågenomgång, kontrollera och signera delgivningsliggare. 1.7.2.3 Genomförande av drift 1.7.2.3.1 Driftledare Driftledare leder driften av KOMNÄT genom att: arbetsleda aktuellt skift, fortlöpande och proaktivt övervaka egna systems tekniska status, tillse att felanmälan hanteras och dokumenteras 1.10 Ärendehantering (sida 21), säkerställa att informationen i ärendehanteringssystemet är uppdaterad, översätta tekniska begränsningar till taktiska konsekvenser, samt orientera berörda funktioner om begränsningar och förutsättningar för att genomföra verksamhet, planera för och tillse att KOMNÄT konfigureras till verksamhetens behov (enligt direktiv från C A6/S6), ge godkänt att påbörja arbeten i de tekniska systemen, begära utökad reparationsberedskap med egen eller bakre underhållsresurs genom C SIS-tropp (motsv.), eller annan utpekad chef, mottagning och hantering av avbrottsbegäran enligt COM Gem 4 Avbrottshantering, rapportera driftstörningar och andra avvikelser enligt COM Gem 5 Rapportering, när drift ej längre kan säkerställas av KOMNÄT, kontaktas C SIS-tropp (motsv.) för orientering om aktuellt läge och för beslut om fortsatt drift. rapportera begränsningar i driften till taktisk chef (t.ex. vakthavande FL). 1.7.2.3.2 Syte Syte genomför driften av KOMNÄT genom att: utföra drift och underhåll på direktiv av driftledare, rapportera till driftledare om systemstatus och systemförändringar som påverkar ledningsförmågan, rapportera driftstörningar och andra avvikelser enligt COM Gem 5 Rapportering. 18 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 1.7.2.2.1 1.7.2.3.2

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT 1.7.3 Avveckling av bemannad drift och överlämning Vid avveckling av bemannad drift vid TDB skall tjänstgörande driftledare säkerställa att det administrativa läget är sådant att nästa dags skift har ett tillräckligt bra utgångsläge för att kunna ta ett beslut om drift. 1.8 Samverkan mellan driftcentraler Driftansvaret för FTN upprätthålls av Driftägaren FMTIS och genomförs från central driftcentral. Driftstörningar i FTN får ofta stora konsekvenser och kräver en hög nivå på samverkan att mellan driftcentraler. Driftansvaret för verksamhetsledningssystem upprätthålls i huvudsak av Driftägaren FMTIS och hanteras ofta i centrala driftcentraler med mindre utflyttade lokala delar (Ledtek) på större verksamhetsställen. Verksamhetsledningssystem närmar sig insatsledningssystem i betydelse och driftstörningar får ofta märkbara konsekvenser och kräver en hög nivå på samverkan mellan driftcentraler. Driftansvaret för strömförsörjning av A-kraft (i vissa fall även B- och C- kraft) upprätthålls av Driftägaren FORTV och hanteras i lokala driftcentraler på större verksamhetsställen. Driftstörningar i strömförsörjningen får ofta stora konsekvenser och kräver en hög nivå på samverkan mellan driftcentraler. C A6/S6 skall ha dokumenterade rutiner för samverkan med FMTIS och FORTV. COM Gem 4 Avbrottshantering, skall ligga som grund för rutiner. Rutiner skall omfatta dels planerade (beställda) avbrott, men även oplanerade som uppstår vid fel. 1.9 Felanmälan vid flottiljdrift, övning och insats 1.9.1 Allmänt Felanmälan är komplex bl.a. beroende på. centraliserad drift, vilket gör att nedanstående beskrivningar kan skilja sig åt mellan verksamhetsställen. Avsteg beslutas av C A6/S6. 1.9.2 Felanmälan vid flottiljdrift Vid flottiljdrift görs Felanmälan av SIS-tjänster till driftledare enligt Bilaga 4A Process för felanmälan och reparation av Tekniska system i KOMNÄT i flottilj- 1.7.3 1.9.2 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 19

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT drift (sida 81), detta gäller dock ej 1.9.5 Undantag för centraliserad drift (sida 20). Felanmälansprocessen vid flottiljdrift används även vid övningar vilka nyttjar flottiljdriftens infrastruktur. 1.9.3 Felanmälan vid övning Vid övningar, vilka ej bedrivs i flottiljdrift enligt 1.9 Felanmälan vid flottiljdrift, övning och insats (sida 19), sker all felanmälan av SIS-tjänster till TDB enligt Bilaga 4B Process för felanmälan och reparation av Tekniska system i KOM- NÄT under övning (sida 82). Detta gäller även för sådant som normalt felanmäls till annan driftcentral enligt 1.9.5 Undantag för centraliserad drift (sida 20). 1.9.4 Felanmälan vid insats Vid internationell insats sker all felanmälan av SIS-tjänster till TDB enligt Bilaga 4C Process för felanmälan och reparation av Tekniska system i KOMNÄT under internationell insats (sida 83). Detta gäller även för sådant som normalt felanmäls till annan driftcentral enligt 1.9.5 Undantag för centraliserad drift (sida 20). 1.9.5 Undantag för centraliserad drift Den centraliserade driften av bl.a. teletjänster, verksamhetsledningssystem och strömförsörjning har medfört att användare själva normalt gör felanmälan av dessa till andra felavhjälpande instanser än TDB enligt: telefoni ansluten till flottilj- eller garnisonsväxel, felanmäls till FMTIS TeletjE, hårdvara samt verksamhetsledningssystem där FMTIS är driftansvarig (t ex FM AP eller FMG) felanmäls till FMTIS Central Servicedesk, signalskyddsmateriel felanmäls till förbandets signalskyddschef, strömförsörjningsproblem i A-kraft felanmäls till FORTV. 1.9.6 Felanmälan eller begäran om stöd från övriga driftcentraler Vid felanmälan eller begäran om stöd till övriga driftcentraler eller andra kontaktytor skall ärendenummer noteras i TDB ärendehanteringssystem och i övriga rapporter där detta är relevant. 20 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 1.9.2 1.9.6

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT 1.10 Ärendehantering Ett ärendehanteringssystem skall användas för uppföljning av felanmälan. Intill ett system integrerat i KOMNÄT är beslutat och driftsatt (planerat 2013-14) skall ett lokalt framtaget system eller F7 ärendehanteringssystem användas. Oberoende av system skall minst nedanstående beskrivna information dokumenteras. 1.10.1 Ärendemottagning datum och klockslag när ärendet emottogs, ärendenr, kunduppgifter, ärendebeskrivning, ev. krav på klartidpunkt, mottaget av. 1.10.2 Beredning prioritering enligt 1.11 Prioritering av uppgift (sida 21), fördelning av arbetsorder, 1.10.3 Åtgärdshantering uppföljning av ärende, DIDAS-ärendenr, TDC och/eller övriga driftcentralers ärende-nr, rapportering, (t.ex. statusrapportering ex. flygledare, flygplatschef, A3/S3, A6/S6), åtgärder, klartidpunkt, ärendeavslut, klarrapporteringstidpunkt. Processens alla steg skall förutom att de dokumenteras i ärendehanteringssystemet kunnaredovisas på begäran från t.ex. FSO, SHK, FLYGI, FMFO. 1.11 Prioritering av uppgift Prioritering av SIS-funktionens uppgifter är situationsberoende. En allmängiltig prioritering mellan system och uppgifter går inte att göra. Att 1.10 1.11 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 21

1 Riktlinjer för drift av KOMNÄT drifthålla KOMNÄT och leverera tjänster för flygplatsdrift skall normalt ges högsta prioritet. Det är viktigare att orientera berörda om begränsningar efter att fel identifieras än att detta åtgärdas. För TDB innebär detta att arbetsordningen i utgångsläget är: 1 konsekvensanalys - om vad och vilka viktiga funktioner som påverkas? 2 orientering till berörda användare, 3 återställa funktion genom att utnyttja redundans/reservsystem, 4 rapportering till chef/stab vid behov, 5 felsökning, 6 felavhjälpning, 7 övrigt. 1.12 Delgivningsliggare Uppföljning av förändringar och delgivning av dessa skall ske lokalt och förtecknas i delgivningsliggare enligt COM Gem bilaga 3. Vid användning av egen utformad delgivningsliggare skall denna innehålla information minst enligt detta avsnitt. Delgivningsliggare skall minst omfatta: datum då förändringen fördes in i liggaren, förändringen (oftast hänvisning), datum när förändringen gäller från, delgiven personal. Respektive SIS-troppchef (motsv.) ansvarar för vidmakthållande och uppföljning av delgivningsliggare inom egen SIS-tropp. (motsv.) Enskild befattningshavare ansvarar för: att inför varje arbetspass ta del av delgivningsliggare, att i delgivningsliggare signera de förändringar man tagit del av. 22 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 1.11 1.12

2 Roller Detta kapitel behandlar 2.1 Generella bestämmelser... 23 2.2 Chef A6/S6 (C A6/S6)... 24 2.3 Driftledare Bas... 24 2.4 Sbtekniker Marktele (Syte M)... 26 2.5 Sbtekniker IS/IT (Syte I)... 27 2.6 Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S)... 28 2.7 Sbtekniker Klimat (Syte K)... 29 2.8 Kommunikationsnätassistent (Komass)... 30 2.1 Generella bestämmelser 2.1.1 Allmänt Vid genomförande av verksamhet inom flygbassystem skall roller enligt 2 Roller (sida 23) vara behöriga enligt 3 Behörighet (sida 33), utsedda och dokumenterade. Vid behov kan en individ tjänstgöra i mer än en roll samtidigt, efter beslut av C A6/S6. Förutsättningen för detta är att verksamheten kan bedrivas enligt gällande bestämmelser, med kraven på flygsäkerheten tillgodosedda, samt att det är lämpligt m h t förbandets uppgifter. Roller motsvaras normalt av befattningar enligt nedan: Komnät (roller enligt COM) Driftledare Flottiljdrift (befattningar) Driftledare eller jourhavande Teledriftingenjör på TD-sekt (motsv) a) Engelsk översättning CIS Ldr Syte M Teledriftingenjör på TD-sekt (motsv) Sys eng Comms Syte I Syte S Verksamhetsledningssystem = FMTIS/ Ledtek Insatsledningssystem = Teledriftingenjör på TD-sekt (motsv) FYL kraft = Teledriftingenjör på TD-sekt (motsv) Övrig kraft = FORTV Sys eng IS Sys eng Pwr sup Syte K FORTV Sys eng AC Komass Finns förnärvarande ej i flottiljdrift Comm net aide a) Bemanning av driftledare, intill Komnät fast i flottiljdrift ersatts med ny teknik motsvarande rörligt Komnät, bedöms av C A6/S6, i samråd med L CSIS. 2.1.1 2.1.1 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 23

2 Roller 2.2 Chef A6/S6 (C A6/S6) C A6 skall vara L CSIS, C S6 bör i C A6 frånvaro uppbära rollen som tjf L CSIS enligt COM Gem 2.3.4.1 Allmänt. C A6/S6 bör vara väl förtrogen med aktuellt komnät och skall ta del av status och restriktioner. C A6/S6 huvuduppgift är att biträda förbandschef/stabschef vid: analys av högre chefs order, utarbetande och delgivning av bataljons-(motsv) och funktionsordrar, övergripande ledning av pågående verksamhet, övrig beredning av ärenden. C A6/S6 verkar dels genom att utarbeta beslutsunderlag, dels genom att medverka i beslutsprocessen, i genomförandet samt uppföljningen av verksamhet och fattade beslut. Uppgiften innebär bl a att skapa förutsättningar för SIS-plut (motsv) att genomföra verksamhet enligt 4 Genomförande (sida 61) genom att: ge övergripande och långsiktig inriktning, säkerställa att SIS-funktionens krav beaktas vid förbandsstabens planering av verksamhet, säkerställa att rutiner för COM Gem 5 Rapportering är implementerade. 2.2.1 C A6/S6 ansvar och befogenheter C A6/S6 ansvarar för att: taktisk chef delges förutsättningar att genomföra verksamhet, delge TDB planerad verksamhet, utföra frekvensplanering, telekonfliktsanalys och frekvensanmälan, genomföra sambandsberedning, genomföra samordning och samverkan med SIS-företrädare i närområdet. i de fall driftledare ej kan besluta om drift av komnät, efter samråd med taktisk chef fatta beslut om drift. Beslut skall dokumenteras. C A6/S6 har befogenhet att: funktionsleda inom eget ansvarsområde, vara sakansvarig SIS vid tecknande av avtal. 2.3 Driftledare Bas Driftledare är en taktisk roll som förutsätter fördjupad teknisk förståelse. 24 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 2.2 2.3

2 Roller Rollen driftledare är uppdelad i olika kompetenser mht till delsystem i flygbassystemet: Driftledare, Komnät HKP, Driftledare, Komnät C-130, Driftledare, Komnät Flygbas, Driftledare, för fast Komnät i flottiljdriften. Kompetenserna motsvarar de olika krav respektive system ställer på driftledare. Driftledare huvuduppgift är att upprätthålla beordrad tillgänglighet på SIS-funktionen. Driftledare skall vara väl förtrogen med eget förbands verksamheter och orderläge. Driftledare skall vara väl förtrogen med aktuellt komnät och skall ta del av status och restriktioner enligt 1.7.2.1 Pågenomgång (sida 17). Detta innebär huvudsakligen: planering, prioritering och fördelning av SIS-resurser, uppföljning och övervakning, ledning av TDB-funktionen, orientering och rapportering, konfigurering och uppkoppling av SIS-funktioner, ledning av etablering av strömförsörjning, dokumentation och rapportering av avvikelser och driftstörningar. 2.3.1 Driftledare ansvar och befogenheter Driftledare är chef i skiftet och fördelar uppgifter inom TDB och övrig i skiftet tjänstgörande personal. Driftledare ansvarar för att: planera, verkställa och löpande anpassa SIS- och strömförsörjningsfunktionen för eget förbands verksamhet i samverkan med berörda Syte planera för och beordra reparationsberedskap med hänsyn taget till flygbasens aktuella verksamhet, delge C A6/S6 underlag avseende SIS- och strömförsörjningsläge, delge taktisk chef och C A6/S6 uppkomna begränsningar i förbandets ledningsförmåga, samordna och vidta åtgärder vid avbrott som kan ha påverkan på ledningsförmågan, snarast orientera ATS-funktion och andra berörda om driftstörning som kan påverka flygsäkerheten, kontroll av tillträdesskydd och säkerhetsskyddstjänst inom SIS-funktionen efterföljs i enlighet med tillämpliga krav utifrån förbandets säkerhets- och signalskyddsinstruktion. 2.3 2.3.1 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 25

2 Roller Driftledare har befogenhet att: prioritera felavhjälpande åtgärder, reglera bemanning och beredskap för personal i TDB, fördröja eller avbryta pågående arbeten, i de fall där flygbasverksamheten påverkas negativt skall detta ske i samråd med taktisk chef (t ex C S3) i samråd med berörd Syte utfärda tillfälliga restriktioner för system, funktioner eller användare, i samråd med Syte S eller Syte K utfärda lokala bestämmelser eller restriktioner avseende elsäkerhet, strömförsörjning och klimatförsörjning. Driftledare skall i övrigt: biträda berörd funktion avseende frekvensplanering, telekonfliktsanalys och frekvensanmälan. vara förbandets eldriftansvarige. Vid behov kan delar av uppgiften delegeras. 2.4 Sbtekniker Marktele (Syte M) Syte M funktionsleds av driftledare. Rollen Syte M är uppdelad i olika kompetenser mht till delsystem i flygbassystemet: Syte M, Komnät HKP, Syte M, Komnät C-130, Syte M, Komnät Flygbas, Syte M, för fast Komnät i flottiljdriften. Kompetenserna motsvarar de olika krav respektive system ställer på Syte M. Syte M huvuduppgift är att drifthålla förbandets marktelesystem. Syte M genomför: orientering, rapportering (främst avseende FYL- och VÄD-system), dokumentation och rapportering av avvikelser och driftstörningar, daglig kontroll med hjälp av checklistor och enligt tekniska ordrar (TO) för varje enskilt system. 2.4.1 Syte M ansvar och befogenheter Syte M skall vara väl förtrogen med förbandets marktelemateriel och skall ta del av t ex aktuella användaranvisningar och restriktioner. 26 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 2.3.1 2.4.1

2 Roller Syte M ansvarar för: felrapportering och uppföljning av fel, snarast orientera driftledare om driftstörningar, att förebyggande underhåll på marktelemateriel utförs enligt underhållsföreskrift, samt att genomförandet koordineras med övrig verksamhet, installation, konfigurering och driftsättning av marktelemateriel, konfigurations-, reservdels- och UE-hantering. Syte M kontrollerar att levererad reservmateriel är funktionsduglig vid ankomst till förbandet. Syte M skall i övrigt: delge driftledare resultat av genomförda kontroller enligt 2.4 Sbtekniker Marktele (Syte M) (sida 26). bemanna TDB-funktionen enligt driftledare direktiv, stödja driftledare vid prioritering av felavhjälpande åtgärder. Syte M har befogenhet att: efter driftledare beslut, med begränsad behörighet enligt COM Gem 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall, upprätthålla rollen som driftledare, i samråd med driftledare, fördröja eller avbryta pågående arbeten 2.5 Sbtekniker IS/IT (Syte I) Syte I funktionsleds av driftledare. Syte I huvuduppgift är att drifthålla förbandets IS/IT-materiel/-system. Syte I genomför: orientering och rapportering, dokumentation och rapportering av avvikelser och driftstörningar, daglig kontroll med hjälp av checklistor och enligt tekniska ordrar (TO) för varje enskilt system. 2.5.1 Syte I ansvar och befogenheter Syte I skall vara väl förtrogen med förbandets IS/IT-materiel och skall ta del av aktuella användaranvisningar och restriktioner. Syte I ansvarar för: felrapportering och uppföljning av fel, snarast orientera driftledare om driftstörningar, säkerhetskopiering, intrångsskydd (färist, brandväggar), logghantering/logganalys, skydd mot skadlig kod (antivirusprogram) och BKS (inlogg i domän), hantering och analys av systemloggar, 2.4.1 2.5.1 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 27

2 Roller att plan för avbrott och systemåterställning är aktuell och kan genomföras, att förebyggande underhåll på IS/IT-materiel utförs enligt underhållsföreskrift, samt att genomförandet koordineras med övrig verksamhet, installation, konfigurering och driftsättning av ny grunddata och programuppdateringar, samt anpassning av programvaruparametrar, avseende IS/IT-materiel, konfigurations-, reservdels- och UE-hantering avseende IS/IT-materiel. Syte I skall i övrigt: delge driftledare, resultat av genomförda kontroller enligt 2.5 Sbtekniker IS/IT (Syte I) (sida 27) bemanna TDB-funktionen enligt driftledare direktiv. Syte I har befogenhet att: efter driftledare beslut, med begränsad behörighet enligt COM Gem 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall, upprätthålla rollen som driftledare, i samråd med driftledare, fördröja eller avbryta pågående arbeten mht trafiklast/status, utfärda tillfälliga restriktioner för ej prioriterade system eller användare att belasta lokal server-/kommunikationskapacitet eller trafikera externa anslutningar. 2.6 Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S) Syte S funktionsleds av driftledare. Syte S huvuduppgift är att drifthålla förbandets system för strömförsörjning. Syte S genomför: vid förbandet normalt förekommande elbehörighetskrävande arbeten, normala skötselåtgärder (t.ex. koppling, mätning, felsökning, besiktning och andra därmed jämförliga åtgärder), orientering och rapportering, dokumentation och rapportering av avvikelser och driftstörningar, daglig kontroll med hjälp av checklistor och enligt tekniska ordrar (TO) för varje enskilt system. Syte S skall normalt vara för förbandet förordnad elinstallatör eller, av för förbandet förordnad annan elinstallatör, utsedd att vara yrkesman. Syte S skall vara förbandets elarbetsansvarige. 28 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 2.5.1 2.6

2 Roller 2.6.1 Syte S ansvar och befogenheter Syte S skall vara väl förtrogen med förbandets strömförsörjningsmateriel och skall ta del av aktuella föreskrifter. Syte S ansvarar för: felrapportering och uppföljning av fel, att snarast orientera driftledare om driftstörningar, att förebyggande underhåll på elmateriel utförs enligt underhållsföreskrift, samt att genomförandet koordineras med övrig verksamhet, planering och uppföljning av drivmedelsförsörjning avseende gemensamma elverk, reservdels- och UE-hantering avseende strömförsörjningsmateriel. Syte S skall i övrigt: delge driftledare resultat av genomförda kontroller enligt 2.6 Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S) (sida 28), bistå driftledare med lastberäkningar (dimensionering), konsekvensanalyser och avbrottsplaner (behov av att stänga av/koppla bort ej prioriterade abonnenter/utrustningar) vid störningar eller avbrott (inklusive underhållsåtgärder) vid elleverans och elproduktion, bemanna TDB-funktionen enligt driftledare direktiv. Syte S har befogenhet att: i samråd med driftledare, beordra abonnent att stänga av eller koppla bort strömförbrukande utrustning, i samråd med driftledare, fördröja eller avbryta pågående arbeten, utfärda lokala bestämmelser och restriktioner avseende elsäkerhet och elmateriel. 2.7 Sbtekniker Klimat (Syte K) De olika Komnäten med dess lokala förutsättningar ställer olika krav på drifthållandet av klimatsystemen: vid flottiljer genomförs driften av FortV, vid övning eller insats genomförs driften antingen genom egen kompetens eller medförande av UE. Syte K funktionsleds av driftledare. Syte K huvuduppgift är att drifthålla förbandets klimatsystem. Syte K genomför: orientering och rapportering, dokumentation och rapportering av avvikelser och driftstörningar, daglig kontroll med hjälp av checklistor för varje enskilt system. 2.6.1 2.7 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 29

2 Roller 2.7.1 Syte K ansvar och befogenheter Syte K skall vara väl förtrogen med förbandets klimatmateriel och skall ta del av aktuella användaranvisningar och restriktioner. Syte K ansvarar för: felrapportering och uppföljning av fel, snarast orientera driftledare om driftstörningar, att förbandets klimatanläggningar är rätt inställda och fungerar på ett ändamålsenligt sätt, att förebyggande underhåll på klimatmateriel utförs enligt underhållsföreskrift, samt att genomförandet koordineras med övrig verksamhet, reservdels- och UE-hantering avseende klimatmateriel. Syte K skall i övrigt: delge driftledare, resultat av genomförda kontroller enligt 2.7 Sbtekniker Klimat (Syte K) (sida 29), upprätthålla av driftledare beordrad reparationsberedskap, rapportera till driftledare om systemstatus och systemförändringar som påverkar ledningsförmåga. Syte K har befogenhet att: i samråd med driftledare beordra abonnent att stänga av eller koppla bort klimatkrävande utrustning, utfärda lokala bestämmelser och restriktioner avseende klimatförsörjning. 2.8 Kommunikationsnätassistent (Komass) Komass funktionsleds av driftledare. Komass huvuduppgift är att biträda driftledare och Syte vid utbyggnad, kontroll, felsökning och förebyggande underhåll, samt att självständigt: utföra linjebyggnadstjänst, dvs byggnad, underhåll och brytande av fiber- och elkabel, upprätta, vidmakthålla drift och bryta radiostationer, kunna bemanna sambandsutrustning och stabsexpedition, upprätta och bryta transportabel antennmateriel, upprätta, driftsätta, drifthålla och bryta tillfällig ledningsplats, driftsätta och utföra daglig tillsyn på fordon och aggregat, ge användarstöd avseende abonnentutrustningar och programvaror (mht individuell behörighet). 30 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 2.7.1 2.8

2 Roller Komass skall kunna biträda: vid driftsättning av GCA, transportabel fältbelysning och kraftaggregat. Vid upprättande, driftsättning, drift och brytande av förekommande containers t ex TC, MLE och TLE. Komass genomför: orientering och rapportering, dokumentation och rapportering av avvikelser och driftstörningar, daglig kontroll med hjälp av checklistor och tekniska ordrar (TO) för varje enskilt system. 2.8 2.8 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 31

3 Behörighet Detta kapitel behandlar 3.1 Generella bestämmelser... 33 3.2 Behörighet att tjänstgöra som C A6/S6... 33 3.3 Behörighet att tjänstgöra som driftledare bas... 34 3.4 Behörighet att tjänstgöra som Syte M... 39 3.5 Behörighet att tjänstgöra som Syte I... 44 3.6 Behörighet att tjänstgöra som Syte S... 48 3.7 Behörighet att tjänstgöra som Syte K... 52 3.8 Behörighet att tjänstgöra som Komass... 56 3.9 Handledare för driftledare, Syte och Komass... 59 3.1 Generella bestämmelser 3.1.1 Allmänt I detta kapitel beskrivs behörighetskrav för tjänstgöring i roller enligt 2 Roller (sida 23). Behörighetskrav omsatt i utbildningar framgår av LedSS kursplaner och FMTS utbildningsträd N:/FMTS/index.html (flik Kvalifikationsprofiler ). Tilldelning, uppföljning, avstegsförfarande och övrig hantering av behörigheter samt utchekning framgår av COM Gem 2.5.2 Utbildning och COM Gem 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning. Övergripande ansvarsfördelning och genomförande av utbildning för LedR/LedSS, FMTS och LSS framgår av COM Gem 2.5.2 Utbildning. Styrningar för omsättning av behörighetskrav till utbildning för LedR/ LedSS och FMTS framgår av COM Gem 2.5.2 Utbildning och COM Gem 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning. 3.2 Behörighet att tjänstgöra som C A6/S6 3.2.1 Allmänt Innan tillsättning av C A6/S6 skall samråd ske med L CSIS. 3.1.1 3.2.1 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 33

3 Behörighet 3.2.2 Krav för att tjänstgöra som C A6/S6 C A6/S6 skall: normalt ha tjänstgjort i aktiv SIS-tjänst, med erfarenhet från komnät i flygbassystemet, vara väl förtrogen med den verksamhet som SIS-tjänsten vid aktuellt förband syftar till att möjliggöra, vara väl förtrogen med COM, vara förtrogen med FMS VHL, lokalt VHL-system och VML, ha kunskap om RML och BCL uppbyggnad och syfte, ha kunskaper avseende informationssäkerhet och ackreditering, och skall normalt: ha kunskaper om elsäkerhet och mastsäkerhet, och bör: vara behörig signalskyddschef, vara officer OF 3. 3.3 Behörighet att tjänstgöra som driftledare bas 3.3.1 Utbildning (driftledare) Behörighet som driftledare kan erhållas mot de olika komnäten i flygbassystemet enligt 3.3.1.2 Krav på driftledare (utbildningsmål) (sida 35). Behörighet uppnås efter genomgången utbildning med godkänt resultat vid teoretiska och praktiska prov, samt godkänd praktiktjänstgöring. Målsättningen för utbildningen skall motsvara kraven på driftledare enligt 3.3.1.2 Krav på driftledare (utbildningsmål) (sida 35). 3.3.1.1 Förkunskapskrav (driftledare) Krav för att påbörja utbildning till driftledare: skall vara yrkesofficer skall normalt ha genomfört Sboff FV, OP Led FM, SoU Led Sb Flyg och Tek MT Elektro eller teknisk officer elektronik, skall vara tekniskt kunnig inom aktuella teknikområden, besitta kunskap motsvarande godkänd utbildning vid FM grundkurser avseende: grundläggande TCP/IP teknik, grundläggande PC-teknik, grundläggande ellära, grundläggande radioteknik, 34 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 3.2.2 3.3.1.1

3 Behörighet grundläggande radarteknik grundläggande nätverksteknik, grundläggande routing och switching, grundläggande analog- och digitalteknik, grundläggande transmissionsteknik (analog och digital), grundläggande mätteknik, grundläggande elkraft, grundläggande teknisk tjänst, grundläggande elsäkerhet, signalskyddsutbildning systemoperatör teori, grundläggande telekrigföring, grundläggande informationssäkerhet, behärska engelska i tal och skrift motsvarande JOC. skall ha godkänd utbildning i: airside. Vid omskolning av officer med annan bakgrund kan nödvändiga förkunskaper inhämtas genom deltagande i ordinarie kursutbud och lokal utbildning efter samråd med FMTS. Samma förfarande gäller då behov av uppdatering eller komplettering av äldre utbildning föreligger, samt efter frånvaro från aktiv tjänst i rollen överstigande tre (3) år. 3.3.1.2 Krav på driftledare (utbildningsmål) Driftledare verksamhet syftar till att flygförband och basförband skall kunna verka. Kraven för behörighet baseras på vad som krävs för att utan handledning kunna verka i rollen som driftledare. Individen skall därför ha förmåga att hantera förekommande uppgifter i den dagliga driften av komnät på en flygbas, även vid friktioner 1. Detta innebär att driftledare skall ha förmåga att planera, leda och samordna: upprättande, drift- och underhåll och brytande av nedanstående delsystem för eget komnät: TÖ, radiosystem, telefonisystem, ledningssystem för flygledning (t ex meddelandehantering, radarpresentation, miljöuppföljning, FYL-kraft behörighetskontrollsystem (BKS), Färist, DNS, e-postsystem, NMS 1. Med friktioner avses faktorer som kan försvåra uppgiftens lösande, t ex tidspress, omfattande samverkan och väder enligt HKV skr 2003-04-11, 23 250:66226, Flygvapnets målkatalog 2003. För driftledare är även t ex driftstörningar att betrakta som friktioner. 3.3.1.1 3.3.1.2 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 35

3 Behörighet skydd mot skadlig kod, ledningssystem för vädertjänst (sensorer, sammanställning, presentation), övriga ledningsstödsystem (t ex IS Swerap). Driftledare skall vara: systemoperatör på aktuella signalskyddssystem, Driftledare bör vara: behörig nyckeladministratör, kortadministratör A, För driftledare-behörighet Komnät HKP tillkommer utöver de gemensamma delsystemen: KNV, Satkom PA-system För driftledare-behörighet Komnät C-130 tillkommer utöver de gemensamma delsystemen: KNV, Satkom För driftledare-behörighet Komnät Fbas tillkommer utöver de gemensamma delsystemen: KNV, telefoni- och radiosystem för ATS, flygplatsbelysning, landnings- och navigeringshjälpmedel, talregistreringssystem, Satkom, Radio och TV-distributionssystem, PA-system. För driftledare-behörighet fast Komnät i flottiljdrift tillkommer utöver de gemensamma delsystmen: haverilarm, trafiksignaler, telefoni- och radiosystem för ATS flygplatsbelysning, landnings- och navigeringshjälpmedel, talregistreringssystem, utrullningshinder, 36 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 3.3.1.2 3.3.1.2

3 Behörighet För att kunna hantera aktuella behov och situationer, samt i övrigt leda verksamheten vid insatser, övningar och förbandsproduktion skall driftledare ha tillräcklig: taktisk förståelse för: förbandets verksamhet och organisation, att kunna prioritera behov, åtgärder och felavhjälpning, att självständigt kunna planera och anpassa konfigurationen av komnätet utifrån anmälda behov och planerad verksamhet, komnätets nyttjande inom förbandet. systemkunskap och teknisk förståelse för att kunna: planera och följa upp drift- och underhållsåtgärder (t ex förebyggande underhåll och modifieringar enligt TO), planera och leda konfiguration och nyttjande av komnätet så att tilldelade resurser kan utnyttjas optimalt, leda och samordna uppkopplingar mot externa nät och externa abonnenter, konsekvensbeskriva fel, avbrott och andra begränsningar, såväl inom egen anläggning som i externa nät och system, upptäcka, åtgärda och rapportera felaktigheter och brister i grunddata eller driftfall, skadeklassa och prioritera åtgärder, rapportera driftstörningar enligt COM Gem 5 Rapportering och 5 Driftstörningar (sida 71), leda och samordna felsökning och felavhjälpning, hantera, söka och tolka information i styrande dokument, dokumentera enligt gällande direktiv i t ex tekniska och taktiska ärendehanteringssystem. 3.3.1.3 Genomförande av driftledare-utbildning Utbildningens mål skall motsvara kraven på driftledare enligt ovan. Förbanden ansvarar med stöd av FMTS för praktiktjänstgöring och utcheckning. Det är väsentligt att utbildningen genomförs i logiskt sammanhängande utbildningssteg. Utbildningen skall omfatta: översiktlig teknik- och systemutbildning, metodik och taktik, styrande dokument, tillämpning av den tekniska tjänsten, praktik och utcheckning. 3.3.1.2 3.3.1.3 COM Bas (Version 4.08, Oktober 2016 Januari 2017) 37