Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget

Trygghet och socialt liv i Mellersta Högalid och Mariatorget Svenska Bostäder/SDF Södermalm Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB 2009-09-11

2

Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 SYFTE OCH METOD 5 FAKTA OM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET 7 MELLERSTA HÖGALID OCH MARIATORGET 7 BEFOLKNING 7 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I UNDERSÖKNINGSOMRÅDET 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 18 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 18 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 18 OMRÅDESINDELNING 19 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 22 METOD OCH URVAL 23 SVARSFREKVENS 24 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 24 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 48 SYNPUNKTER OCH PROBLEMANALYS 56 INLEDNING 56 SAMVERKAN/PARTNERSKAP 56 UTVÄRDERINGAR 56 VÅLDSBROTTSLIGHET 56 BILBROTTSLIGHET 57 CYKELSTÖLDER 57 BOSTADS-, KÄLLAR- OCH VINDSINBROTT 58 NEDSKRÄPNING OCH SKADEGÖRELSE 58 OTRYGGHET OCH OTRYGGA PLATSER 58 SAMMANFATTNING 60 KÄLLFÖRTECKNING 64 LITTERATUR 64 ÖVRIGA KÄLLOR 64 BILAGA 1 65 3

SYNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I UNDERSÖKNINGS-OMRÅDET 65 BILAGA 2 77 ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA BASOMRÅDEN 77 BILAGA 3 93 OTRYGGA PLATSER 93 BILAGA 4 96 OMRÅDESINDELNING 96 OMRÅDESINDELNING 96 4

Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åtgärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Stockholm som Svenska Bostäder uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Södermalm. Parallellt har motsvarande kartläggningar gjorts i Fagersjö, Bagarmossen och Rågsved. Syfte och metod Syftet med studien av trygghet och säkerhet i Mellersta Högalid och Mariatorget har varit att samla in fakta som ska användas som konkreta verktyg för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Studien har skett förutsättningslöst. Denna kartläggning av Södermalm innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av Södermalm. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. 5

Enkäten skickades ut i februari 2009 och samlades in i mars. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004), Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006), Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006) och centrala Landskrona (2006), Bredäng i Stockholm (2007), Vårberg i Stockholm (2007), Skärholmen i Stockholm (2007), Sätra i Stockholm (2007), Hässelby Gård i Stockholm (2007), Hässelby Strand i Stockholm (2007), Kungsportsavenyn i Göteborg (2008), Stockholm Väster (2008) och Orminge i Nacka (2008). 6

Fakta om undersökningsområdet Mellersta Högalid och Mariatorget Stadsdelarna Mellersta Högalid och Mariatorget ligger i stadsdelsområdet Södermalm i Stockholm. Mellersta Högalid består av basområdena Hornstull, Bysistäppan, Södra Nämndhuset och Zinkensdamm. Mariatorget i sin tur består av basområdena Mariaberget, Maria Kyrka, Swedenborgsgatan, Gullfjärdsplan och Bergsgruvan. Mellersta Högalid och Mariatorget bildar tillsammans det område på Södermalm vi valt att studera. Administrativt delas Stockholm in i stadsdelsområden, stadsdelar och basområden. Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. Dessa basområden används även i denna kartläggning för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga nio basområden och gatuadresser i undersökningsområdet redovisas med kartor och tabeller i Bilaga 3. Befolkning I undersökningsområdet bodde sammanlagt 24.205 personer den 31/12 2008. 52 procent av dem var kvinnor, 48 procent män. De största åldersgrupperna var 25-44-åringarna (se tabell nedan). Befolkning 1 Totalt Antal Procent Kön: Man 11.556 48 Kvinna 12.649 52 Ålder: 0-17 år 3.476 14 18-24 år 1.929 8 25-44 år 8.202 34 45-64 år 7.041 29 65 år eller äldre 3.660 15 Antal invånare totalt 24.205 1 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 7

Karta över Mellersta Högalid Karta över Mariatorget 8

Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i undersökningsområdet under 2008. I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i övriga Södermalm och Stockholms stad. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i undersökningsområdet 2006-2008 redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9

också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i undersökningsområdet Det polisanmäldes totalt 6.462 brott i undersökningsområdet under 2008. Den dominerande brottstypen i undersökningsområdet var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag. Dessa var bland annat fördelade på 51 biltillgrepp, 215 cykeltillgrepp, 30 inbrott i bostad, 78 inbrott i källare/vind, 251 stölder ur eller från motordrivet fordon, 314 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 1.517 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 444 misshandelsfall i undersökningsområdet (se tabell nedan). Brottsutvecklingen i undersökningsområdet har ökat mellan 2006 och 2008, från 4.974 polisanmälda brott 2006 till 6.462 stycken 2008. Skadegörelsebrotten står för en stor del av ökningen, från 764 stycken 2006 till 1517 stycken 2008. Även antalet misshandelsfall ökade stadigt mellan dessa år. Inbrotten i källare eller vind nära nog fördubblades mellan 2006 (32 st.) och 2007 (59 st.) och ökningen fortsatte till året därpå (78 anmälningar 2008). Antalet fullbordade biltillgrepp har däremot minskat sedan 2006 och stölder ur eller från bilar ökade mellan de två första åren, men minskade sedan till en nivå under 2006. Bostadsinbrotten har legat kvar på ungefär samma nivå sedan 2006 (se figurer nedan). Det anmäldes fler brott i undersökningsområdet (Mariatorget och Mellersta Högalid) under 2008 jämfört med hela Stockholms stad i förhållande till folkmängden. I undersökningsområdet anmäldes 267 brott per 1000 invånare jämfört med 222 i hela staden. Motsvarande siffror för basområdet med lägst antal anmälda brott per 1000 invånare (Mariaberget) var 120 och det med det högsta (Gullfjärdsplan) var 604. I Södermalms stadsdelsområde anmäldes vidare 245 brott per 1000 invånare och i hela Sverige 148 stycken (se tabell nedan). Av de 750 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes i undersökningsområdet 2008 var 292 (40 procent) riktade mot kvinnor eller barn. Utöver detta anmäldes nio fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 10

Anmäld brottslighet i Mariatorget 2008 Brottstyp Maria Kyrka Mariaberget Swedenborgsgatan Gullfjärdsplan Bergsgruvan Totalt Samtliga brott (inte enbart de som 320 1.072 855 920 554 3.721 redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt misshandel 0 0 0 0 0 0 med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig 11 74 52 96 37 270 utgång) Olaga hot 6 18 20 27 33 104 Ofredande 4 27 12 17 21 81 Grov kvinnofridskränkning 1 0 5 0 1 7 Våldtäkt, grov våldtäkt 0 1 4 1 1 7 Försök till biltillgrepp 4 1 3 4 2 14 Fullbordat biltillgrepp 4 5 8 5 11 33 Tillgrepp av moped 2 1 3 1 0 7 Tillgrepp av cykel 23 33 46 31 15 148 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen 29 43 45 37 13 167 därav i bostad 3 1 8 1 2 15 i källare eller vind 6 16 18 9 5 54 i kontor 9 6 4 6 2 27 Fickstöld 3 74 11 50 6 144 Övrig stöld och snatteri 65 263 122 235 68 753 därav i butik, varuhus o d 2 56 11 32 0 101 ur/från motordrivet fordon 32 34 43 32 19 160 Rån, grovt rån 0 13 6 15 6 40 Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt 10 44 15 34 5 108 beteende Skadegörelsebrott 111 137 311 154 70 783 därav av motordrivet fordon 33 45 44 26 19 167 Mordbrand 0 0 1 0 1 2 Brott mot knivlagen 4 21 14 13 39 91 Brott mot vapenlagen 2 7 3 0 4 16 Olovlig körning, grov olovlig körning 4 24 11 16 15 70 Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 13 3 4 5 28 Brott mot narkotikastrafflagen 7 126 63 84 116 396 därav framställning 0 0 0 0 0 0 överlåtelse m m 0 15 5 4 16 40 innehav, eget bruk 7 111 58 80 100 356 11

Anmäld brottslighet i Mellersta Högalid 2008 Brottstyp Hornstull Bysistäppan S. Nämndhusedamm Zinkens- Totalt Samtliga brott (inte enbart de som 969 523 678 571 2.741 redovisas nedan) Fullbordat mord och dråp samt 0 0 0 0 0 misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel (ej med 53 50 26 45 174 dödlig utgång) Olaga hot 21 23 21 9 74 Ofredande 22 8 7 10 47 Grov kvinnofridskränkning 1 0 1 0 2 Våldtäkt, grov våldtäkt 2 0 0 0 2 Försök till biltillgrepp 3 2 2 2 9 Fullbordat biltillgrepp 5 1 4 8 18 Tillgrepp av moped 3 0 3 6 12 Tillgrepp av cykel 24 9 23 11 67 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen 32 18 32 10 92 därav i bostad 9 1 4 1 15 i källare eller vind 8 2 13 1 24 i kontor 2 0 3 0 5 Fickstöld 45 27 6 27 105 Övrig stöld och snatteri 137 140 167 110 554 därav i butik, varuhus o d 28 91 88 6 213 ur/från motordrivet fordon 22 11 33 25 91 Rån, grovt rån 7 7 6 11 31 Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt 38 23 14 16 91 beteende Skadegörelsebrott 364 86 102 182 734 därav av motordrivet fordon 12 22 27 27 88 Mordbrand 1 0 0 1 2 Brott mot knivlagen 12 6 16 8 42 Brott mot vapenlagen 2 5 3 2 12 Olovlig körning, grov olovlig körning 39 15 17 28 99 Rattfylleri, grovt rattfylleri 13 6 4 10 33 Brott mot narkotikastrafflagen 39 42 93 19 193 därav framställning 0 0 0 0 0 överlåtelse m m 1 7 8 2 18 innehav, eget bruk 38 35 85 17 175 12

Brottsutvecklingen i undersökningsområdet 2006-2008 7000 6000 5000 4000 3000 2006: 4.974 anmälda brott 2007: 5.416 anmälda brott 2008: 6.462 anmälda brott 2000 1000 0 2006 2007 2008 Brottsutvecklingen i undersökningsområdet, utvalda brottstyper, 2006-2008 1600 1400 1200 1000 800 600 400 Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind 200 0 2006 2007 2008 13

Antal anmälda brott i undersökningsområdet 2008 per 1000 invånare (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder0351-0358, 0361-0368, 0373-0378, 0382-0388 och 9301-56) Olaga hot och ofredande (brottskoder 0405-10, 0426-0429) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201) Rån (brottskoder 0855-56, 0862-73, 0877-79, 0890, 0892-93, 0896-97 och 9806-13) Mariaberget (2.658 inv) 120 4,1 3,8 27,5 0,0 2,3 1,1 29,3 Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder 9801-02) Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202, 1203 och 1205 09) Maria Kyrka (3.489 inv) 307 21,2 12,9 24,4 3,7 4,6 0,3 26,4 Swedenborgsgatan (5.193 inv) 165 10,0 6,2 18,9 1,2 3,5 1,5 51,4 Gullfjärdsplan (1.524 inv) 604 63,0 28,9 44,0 9,8 5,9 0,7 84,0 Bergsgruvan (1.359 inv) 408 27,2 39,7 37,5 4,4 3,7 1,5 37,5 Mariatorget (14.223 inv) 262 19,0 13,0 26,3 2,8 3,8 1,1 43,3 Hornstull (4.098 inv) 236 12,9 10,5 10,2 1,7 2,0 2,2 85,9 Bysistäppam (1.940 inv) 270 25,8 16,0 18,6 3,6 1,0 0,5 33,0 Södra Nämndhuset (1.793 inv) 378 14,5 15,6 36,8 3,3 7,3 2,2 41,8 Zinkensdamm (2.151 inv) 265 20,9 8,8 28,8 5,1 0,5 0,5 72,1 Mellersta Högalid (9.982 inv) 275 17,4 12,1 20,6 3,1 2,4 1,5 64,7 Mariatorget + Mellersta Högalid (24.205 inv) Södermalms stadsdelsområde (117.952 inv) 267 18,3 12,6 24,0 2,9 3,2 1,2 52,1 245 19,0 10,9 21,9 2,7 3,1 0,8 42,6 Stockholms stad (810.120 inv) 222 14,1 12,3 21,6 2,5 2,2 2,0 35,6 Sverige (9.256.347 inv) 148 9,1 9,6 16,5 1,0 1,4 1,6 16,4 14

Anmälda våldsbrott i undersökningsområdet 2008 Totalt Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 444 Offret kvinna, bekant med gärningsmannen Offret kvinna, obekant med gärningsmannen Offret barn under 15 år, bekant med gärningsmannen Offret barn under 15 år, obekant med gärningsmannen Offret man, bekant med gärningsmannen Offret man, obekant med gärningsmannen 75 58 9 7 56 239 Olaga hot totalt 178 Offret kvinna, 18 år och över 58 Offret barn, 0-17 år 14 Offret man, 18 år och över 106 Ofredanden totalt 128 Offret kvinna 18 år och över 69 Offret barn, 0-17 år 2 Offret man, 18 år och över 57 Grov kvinnofridskränkning 9 15

Brottsplatser, Mellersta Högalid 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder 0351-0358, 0373-0378, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9320, 9325-9328, 9333-9336, 9341-9344) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle 5 brottstillfällen

Brottsplatser, Mariatorget 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder 0351-0358, 0373-0378, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9320, 9325-9328, 9333-9336, 9341-9344) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle 5 brottstillfällen

Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar.

Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelsområden, stadsdelar och basområden. Mariatorget och Mellersta Högalid är två stadsdelar som tillsammans utger det område på Södermalm vi valt att studera. Här finns nio bebodda basområden. Indelning av basområden i undersökningsområdet Basområde Hornstull (Ho) Gatuadress Drakenbergsgatan, hela Hornsbruksgatan, ojämna nummer Hornsgatan 107-153, 134-186 Lignagatan, hela Lundagatan 59-69 Kristinehovsgatan 8-18 Varvsgatan 19-33, 12-14 Zinkens väg 21 Bysistäppan Brännkyrkagatan 65-91 (By) Hornsgatan 51-79, 76-102 Krukmakaregatan 16-40 Rosenlundsgatan 12-14 Torkel Knutssonsgatan 14-16 19

Södra Nämndhuset Doktor Albelins gata, hela (S.Nä) Krukmakarebacken, hela Krukmakaregatan 15-37 Maria Bangata, jämna nummer Maria Skolgata, hela Rosenlundsgatan 5-7,18-26 Samaritgränd, hela Torkel Knutssonsgatan 18-24 Wollmar Yxkullsgatan 38-52, 29-41 Zinkensdamm Brännkyrkagatan 93-137 (Zi) Hornsgatan 81-103, 104-132 Hornskroken, hela Krukmakargatan 45-73, 42-64 Ringvägen 19-23, 8-16 Zinkens väg 23-71 Mariaberget Bastugatan 5-57, 6-52 (Mb) Bellmansgatan 1-9, 2-14 Blecktornsgränd 1-9, 4-12 Brännkyrkagatan 14-82 Kattgränd, hela Lilla Skinnarviksgränd, hela Pryssgränd, hela Skolgränd, hela Tavastgatan, hela Timmermansgatan 5-9, 2-10 Ugglegränd, hela Maria kyrka Bellmansgatan 13-15, 16-26 (MK) Blecktornsgränd 13, 12 Brännkyrkagatan 13-63,10 Hornsgatan 29-49, 26-74 Hornsgatspuckeln, hela Kvarngatan 1, 2 Maria Trappgränd, hela Mariatorget, hela Sankt Paulsgatan 8-38 Timmermansgatan 13-21, 12-26 20

Swedenborgsgatan Bellmansgatan 19-27, 28-38 (Sw) Bengt Ekehjelmsgatan, hela Björngårdsgatan, hela Ekehjelmstorget, hela Fatbursgatan 2-18 Fredmansgatan, hela Högbergsgatan 59-85, 44-68 Kvarngatan 4-24 Maria Prästgårdsgata 1-21, 2-28 Sankt Paulsgatan 17-37 Swedenborgsgatan 1-17, 2-18 Timmermansgatan 23-43, 30-50 Gullfjärdsplan Bastugatan 1-3 (Gu) Guldgränd, hela Götgatan 12-46 Hornsgatan 1-19, 2-24 Högbergsgatan 37-53, 38-40 Kvarngatan 3-11 Peter Myndes backe 9, 10-22 Pustegränd, hela Ragvaldsgatan, hela Repslagargatan, hela Sankt Paulsgatan 1-15, 2-6 Skaraborgsgatan, hela Bergsgruvan Fatbursgatan 29-37 (Be) Högbergsbacken, hela Högbergsgatan 89-99, 72-76 Maria Prästgårdsgata 23-75, 32-34 Sankt Paulsgatan 37-43 21

Karta över basområdena i Mariatorget Mb MK Gu Sw Be Karta över basområdena i Mellersta Högalid Ho Zi By S.Nä Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i undersökningsområdet har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska 22

analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram. Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan basområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Södermalm. De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från undersökningarna områdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i undersökningsområdet. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 42 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i undersökningsområdet och de kunde också precisera svarsalternativet annan plats i samband med frågorna om otrygga platser. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1 och de fria svaren om otrygga platser redovisas i Bilaga 3. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1990 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i undersökningsområdet. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott och dessutom lottades en resa värd 3000 kronor ut. Enkätundersökningen genomfördes i februari-mars 2009. 23

Svarsfrekvens Sex svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress. Således kvarstod 594 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och återsändes 407. Svarsfrekvensen uppgick således till 69 procent vilket får anses som tillfredsställande. I samtliga 187 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. Det interna bortfallet 3 var relativt lågt. Svarsfrekvens Totalt Antal i urval 600 Antal personer i undersökningen 594 Antal svarande 407 Svarsfrekvens procent 69 Männen är underrepresenterade i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är 25-44-åringarna underrepresenterade i undersökningen medan 45-64-åringarna överrepresenterade i motsvarande grad. Den yngsta och den äldsta åldersgruppen är mer eller mindre välrepresenterad (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) 407) Kön: Intervjuade Population 4 Man 44 47 Kvinna 56 53 Ålder: 18-24 år 8 9 25-44 år 35 40 45-64 år 39 34 65 år eller äldre 18 18 Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att fler kvinnor (56 procent) än män (44 procent) besvarade enkäten. Åldersgrupperna 25-44 år och 45-64 år är störst (35 respektive 39 procent). Av respondenterna var 54 procent gifta eller sammanboende, 35 procent ensamstående, sex procent boende hos förälder/föräldrar och fyra procent änkor eller änklingar. 3 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 4 Andel av befolkningen över 18 år. 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 24

Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 57 procent att de var förvärvsarbetande, tolv procent att de var egna företagare, åtta procent att de studerade, tre procent att de var arbetslösa, 16 procent att de var ålderspensionärer och fyra procent att de var förtidspensionärer. En procent uppgav att de var hemmafruar/hemmamän. Av dem som förvärvsarbetade uppgav 26 procent att deras arbetsplats låg i undersökningsområdet och 74 procent utanför. Vad gäller födelseland var 85 procent av de svarande födda i Sverige, fem procent i annat nordiskt land, sex procent i annat europeiskt land och fyra procent i utomeuropeiskt land. 74 procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna var födda i Sverige, åtta procent att en var född i Sverige och en utrikes och 17 procent uppgav att båda föräldrarna var födda utrikes. Av dem som svarade på enkäten hade fyra procent bott i undersökningsområdet i mindre än ett år, 22 procent hade bott i området i mellan ett och fem år och 15 procent i mellan fem och tio år. majoriteten, 59 procent, hade bott i undersökningsområdet i över tio år (se tabell nedan). 25

Svarspersonernas bakgrund 407) Antal Procent Kön: Man 170 44 Kvinna 213 56 Bortfall: 24 Ålder: 18-24 år 33 8 25-44 år 141 35 45-64 år 156 39 65 år eller äldre 72 18 Bortfall: 5 Civilstånd: Gift/sammanboende 218 54 Boende hos förälder/föräldrar 25 6 Boende hos andra släktingar 0 0 Boende hos vän eller vänner 3 1 Ensamstående 142 35 Änka/änkling 15 4 Bortfall: 4 Huvudsaklig sysselsättning: Förvärvsarbetande 220 57 Egen företagare 47 12 Hemmafru/hemmaman 3 1 Studerande 31 8 Arbetslös 12 3 Förtidspensionär 14 4 Ålderspensionär 62 16 Bortfall: 18 Arbetsort: På Södermalm 76 26 Utanför Södermalm 212 74 Bortfall: 119 Födelseland: Sverige 333 85 Annat nordiskt land 19 5 Annat europeiskt land 22 6 Utomeuropeiskt land 17 4 Bortfall: 16 Föräldrars födelseland: Båda födda i Sverige 291 74 En född i Sverige och en utrikes 33 8 Båda födda utrikes 67 17 Bortfall: 16 Kvarboende: 0-1 år 16 4 1-5 år 87 22 5-10 år 57 15 10 år eller mer 234 59 Bortfall: 13 26

28 procent av svarspersonerna hade minst ett hemmavarande barn 385). Av samtliga boende som besvarade enkäten hade tio procent barn i förskola/annan barnomsorg i undersökningsområdet och elva procent hade barn som går i skola i samma område. Av de tillfrågade uppgav 97 procent att de hade hemförsäkring 388). Fyra procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Tre procent visste inte om de hade någon sådan. Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av svarspersonernas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och Annat brott. Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 380 personer som besvarade frågan uppgav totalt 15 procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året (se figur nedan). 27

Utsatthet för brott det senaste året (procent) 380) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 Ja 85 Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar skillnader beroende på områdestillhörighet i denna fråga. En betydligt större andel av befolkningen i OU 1 än i övriga undersökningsområdet har blivit utsatta för brott under de senaste tolv månaderna (se tabell nedan). Av samtliga svarspersoner uppgav tre procent att de hade drabbats av våldsbrott. Sju procent hade drabbats av stöldbrott. Sex procent hade utsatts för skadegörelse och tre procent hade drabbats av ett annat brott (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) 407) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 7 6 3 3 Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader när det gäller utsatthet för våld, skadegörelse eller annat brott beroende på områdestillhörighet. Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i undersökningsområdet. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar de boende som sker närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? 28

Av samtliga 407 som deltog enkäten uppgav 13 procent att de blivit utsatta för brott på Södermalm de senaste tolv månaderna. Två procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Stockholm och lika många hade drabbats av brott utanför Stockholm. Det egna bostadsområdet är med andra ord den vanligaste plats som svarspersonerna blir utsatta för brott på (se figur nedan). Brottsplats (procent) 407) 14 12 10 8 6 4 2 0 13 På Södermalm 2 2 Annan plats i Stockholm Utanför Stockholm Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på basområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på de boendes benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden? Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 40 procent, att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 48 procent att de polisanmält alla brott de drabbats av och tolv procent att de polisanmält vissa brott (se figur nedan). 29

Anmälningsbenägenhet till polis (procent) 65) 60 50 40 30 20 10 0 48 40 12 Ja, alla Ja, vissa Nej Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? En analys visar ingen statistisk säkerställd skillnad i frågan om benägenhet att polisanmäla brott beroende på områdestillhörighet. Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 22 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 78 procent inga alls 64). Inga statistiska analyser av skillnader i svaren av denna fråga är gjorda. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten på Södermalm ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns på Södermalm är ett stort, litet eller inget problem? Hela 90 procent av invånarna ser brottsligheten på Södermalm som ett problem. 33 procent anser att problemet är stort. Var tionde boende anser att brottsligheten på Södermalm inte är något problem (se figur nedan). 30

Brottslighet som problem (procent) 394) 60 57 50 40 30 20 10 0 33 Stort problem Litet problem Inget problem 10 Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns på Södermalm är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på basområdestillhörighet. Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten på Södermalm ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll på Södermalm, hur känner du dig då? 31 procent av de boende känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, elva procent går inte ut alls medan majoriteten, 58 procent, känner sig trygga under dessa förhållanden (se figur nedan). Trygghetsupplevelse A (procent) 389) 70 60 50 40 30 20 10 0 58 31 11 Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll på Södermalm, hur känner du dig då? En statistisk analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan basområden i denna fråga. Av de elva procent som i stort sett inte går ut ensamma sent på kvällarna uppger 56 procent att detta beror på rädsla att utsättas för brott 109). 31

En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader beroende på basområdestillhörighet i denna fråga. En analys visar däremot att det finns statistisk säkerställda skillnader mellan könen i denna fråga. Knappt hälften av kvinnorna, 47 procent, känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll på Södermalm jämfört med 72 procent av männen. 41 procent av kvinnorna känner sig otrygga om de är ute ensamma sent på kvällen jämfört med 19 procent av männen. Kvinnor väljer också i något större utsträckning att stanna hemma på kvällen jämfört med männen (tolv procent jämfört med åtta procent). Även mellan åldersgrupperna finns en statistiskt säkerställd skillnad i denna fråga. Förenklat kan man säga att ju äldre man är desto i större utsträckning väljer man att stanna inne sent på kvällarna (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse, kön och ålder (procent) Kön: Trygg Otrygg Går ej ut Man 166) 72 19 8 Kvinna 202) 47 41 12 Ålder: 18-24 år 78) 63 33 3 25-44 år 230) 65 29 5 45-64 år 197) 55 33 12 65 år eller äldre 98) 46 31 24 Alla 389) 58 31 11 Frågan löd: Om du går ut ensam sent en kväll på Södermalm, hur känner du dig då? Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i undersökningsområdet när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet på Södermalm och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att göra detta. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet på Södermalm? 42 procent av de boende i undersökningsområdet tror att de kan påverka sin egen trygghet och 58 procent tror det inte (se figur nedan). 32

Möjlighet att påverka trygghet (procent) 386) 70 60 50 40 30 20 10 0 42 Ja 58 Nej Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på basområdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott på Södermalm? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott på Södermalm? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse på Södermalm? 16 procent av svarspersonerna uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott på Södermalm. Hälften, 50 procent, av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för något sådant brott (se figur nedan). Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) 395) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 4 Ja, mycket ofta 12 Ja, ganska ofta 34 35 Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig 15 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? 33

En analys visar att det inte finns några statistiskt säkerställda skillnader beroende på basområdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger fler, 24 procent av de svarande, att de ofta eller ganska ofta oroar sig för denna brottslighet. 36 procent av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för stöldbrott (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) 400) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 6 Ja, mycket ofta 18 Ja, ganska ofta 40 Ja, någon enstaka gång 30 Nej, nästan aldrig 6 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? I denna fråga finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan basområdena. 30 procent av svarspersonerna oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av skadegörelse. 31 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan aldrig (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) 393) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 9 Ja, mycket ofta 21 Ja, ganska ofta 39 Ja, någon enstaka gång 22 Nej, nästan aldrig 9 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? Inte heller i denna fråga finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren beroende på basområdestillhörighet. 34

Trygg parkering Upplever svarspersonerna att de eller deras besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? 41 procent av de boende anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i bostadsområdet. 21 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i sitt bostadsområde (se figur nedan). Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) 399) 35 33 30 25 20 15 10 5 0 8 11 Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång 13 Nej, nästan aldrig 8 Nej, aldrig 26 Ingen uppfattning Frågan lyder: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på basområdestillhörighet. Även om det ibland kan vara svårt att parkera en bil på ett tryggt ställe på Södermalm behöver man ändå, om man har en bil, parkera den någonstans. Nästa fråga löd: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? 26 procent av dem som besvarade frågan parkerar sin bil på hyrd parkeringsplats i garage. Fyra procent parkerar bilen utomhus på hyrd parkering och 27 procent på gatan. 44 procent svarade att de inte har någon bil (se figur nedan). 35

Parkeringsplats (procent) 392) 50 44 40 30 26 27 20 10 4 0 Hyrd parkering i garage Hyrd parkering utomhus Gatuparkering Har ingen bil Frågan lyder: Om du eller din familj har en bil, hur står den vanligtvis parkerad i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader baserade på basområdestillhörighet i denna fråga. Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem på Södermalm? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem på Södermalm så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Nedskräpning uppfattas som det största problemen i undersökningsområdet. Av samtliga 407 personer som deltog i enkäten uppgav 68 procent att detta är ett stort problem. Vidare anser 59 procent att berusade eller drogpåverkade personer utomhus är ett stort problem och 52 procent tycker att skadegörelse är det. 35 procent anser att inbrott i bostäder, källare eller vindar utgör ett stort problem och 31 procent tycker att hemlösa/uteliggare i närheten av bostaden är det. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 28 procent eller färre (se tabell nedan). 36

Stora problem i undersökningsområdet (procent) Totalt 407) Nedskräpning 68 Berusade eller drogpåverkade personer utomhus 59 Skadegörelse 52 Inbrott i bostäder, källare eller vindar 35 Hemlösa/uteliggare i närheten av din bostad 31 Cykelstölder 28 Ungdomsgäng som bråkar och stör 26 Våld eller hot om våld 24 Handel med narkotika 22 Brott mot bilar eller motorcyklar 19 Bråk i anslutning till restauranger 17 Kamphundar eller andra stora hundar 14 Buskörning med bil 8 Störande grannar 7 Bilkörning inne i bostadsområdet 5 Buskörning med moped eller motorcykel 4 Något annat 4 Prostitution 2 Illegalt spel 1 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En statistisk analys visar att hemlösa/uteliggare uppfattas som ett stort problem av fler boende i Bergsgruvan och Swedenborgsgatan än i de andra basområdena, medan förhållandevis få boende i basområdet Mariaberget tycker detta (se tabell nedan). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Stora problem (procent) Hemlösa/uteliggare i närheten av din bostad Ho By S.Nä Zi Mb MK Sw Gu Be Totalt 81) 34) 50) 44) 25) 39) 71) 33) 29) 406) 21 18 32 18 8 33 49 39 59 31 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Otrygga platser På vissa platser på Södermalm känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åtgärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? 37

Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 360 respondenter som besvarade frågan uppgav 194 stycken, 54 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Det gavs även möjlighet att specificera mer exakt vilken plats man menade om man valde att svara annan plats. Vanliga kommentarer var att det som avgör om en plats är otrygg eller ej är hur den är belyst. Flera nämnde platser där det kan finnas alkohol- eller drogpåverkade personer. Alla svar visas i bilaga 3. Den otryggaste offentliga miljön i undersökningsområdet är Medborgarplatsen. Av de 407 som besvarat enkäten uppgav 24 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer tunnelbanestationen vid Mariatorget och Fatbursparken (båda 20 procent), Tantolunden (19 procent), tunnelbanestationen vid Hornstull (18 procent), vid Systembolaget vid Rosenlundsgatan (17 procent), Mariatorget (14 procent) och tunnelbanestationen vid Zinkensdamm (tolv procent). När det gäller övriga platser anges de som otrygga av nio procent eller färre (se tabell nedan). 38

Otrygga platser i undersökningsområdet (procent) Totalt 407) Vid Medborgarplatsen 24 T-banestationen vid Mariatorget 20 Vid Fatbursparken 20 Vid Tantolunden 19 T-banestationen vid Hornstull 18 I anslutning till Systembolaget vid Rosenlundsgatan 17 Vid Mariatorget 14 T-banestationen vid Zinkensdamm 12 Vid gångtunneln över Långholmsgatan 9 I anslutning till Högalidskyrkan/Högalidsparken 9 Vid Skinnarviksberget 8 I anslutning till Systembolaget vid Långholmsgatan 7 Vid Zinkensdamms IP 7 Annan plats 7 I anslutning till Tantolundens bollplan 6 Vid kvarteret Grimman 5 I anslutning till Södra Latins gymnasium 5 I anslutning till Södermalmsskolan 4 I anslutning till Globala gymnasiet 4 I anslutning till Mariaskolan 3 I anslutning till Maria Elementarskolan 2 I anslutning till Konsumentföreningen Stockholms gymnasium 1 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Fler boende i basområdena Maria Kyrka och Swedenborgsgatan än i övriga Södermalm känner sig otrygga när de vistas vid Fatbursparken och förhållandevis många i Swedenborgsgatan tycker att Medborgarplatsen är en otrygg plats (se tabell nedan). Dessa skillnader mellan svaren beroende på basområdestillhörighet är statistiskt säkerställda. Otrygga platser i undersökningsområdet (procent) Ho By S.Nä Zi Mb MK Sw Gu Be Totalt 81) 34) 50) Vid Fatbursparken 14 18 24 7 12 31 30 21 17 20 Vid Medborgarplatsen 22 15 14 14 20 31 41 21 31 24 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. 44) 25) 39) 71) 33) 29) 406) 39

När det gäller de platser i närmiljön där vissa av de boende i undersökningsområdet ibland kan känna sig rädda utmärker sig gatan utanför bostaden som en plats där de boende ibland kan känna sig oroliga (15 procent anger denna). Därefter kommer källaren (tolv procent) och tvättstugan (tio procent). Övriga platser anges av åtta procent eller färre (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) Totalt 407) På gatan utanför bostaden 15 I källaren 12 I tvättstugan 10 I trapphuset 8 I garaget 6 I bostaden 5 På gården 5 På parkeringsplatsen 2 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. När det gäller otrygga platser i närmiljön saknas statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i undersökningsområdet känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tunnelbana för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade 25 procent av de svarande ja medan 73 procent svarade nej. Två procent svarade att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker än otrygghet (se figur nedan). 40