EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016

Relevanta dokument
EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Oförändrat resultat för jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket. Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

I korta drag. EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i jordbrukets ekonomi 2013

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka Daniel Persson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen JO 45 SM 0903

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Värdet av produktionen ökade 2011 men kostnaderna tynger resultatet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

($$²(NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ (NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet ökar mellan Daniel Persson,

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska 2005

EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat värde i vegetabilie- och animalieproduktionen. Minskade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Minskat produktionsvärde i jordbruket Ökade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket ökade med 10 % Bästa ekonomiska resultatet på 10 år

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2004

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2003

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2014 JO0205

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2010 JO0904

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Figur A. Antal nötkreatur i december

EAA- Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2016

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Slakten av svin minskade under januari december 2006

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

Stabil utveckling av antalet djur

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket Daniel Persson, statistik@sjv.se

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Kraftig ökning av slakten av nötkreatur och gris

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

10 Jordbrukets ekonomi

10 Jordbrukets ekonomi

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

10 Jordbrukets ekonomi

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

10 Jordbrukets ekonomi

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd uppskattas minska med 4 %

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

,QQHKnOO. Statens jordbruksverk 2 JO 48 SM 0203

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Uppföljning av LRFs strategiska mål

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Fortsatt ökning av invägningen av ekologiska ägg. Ökad slakt av ekologiskt hållna slaktkycklingar och svin.

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Minskad slakt förutom av får och lamm

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slakten av nötkreatur minskade under januari april 2010

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Transkript:

JO 45 SM 1603 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Prognos för utvecklingen 2015 2016 Economic Accounts for Agriculture first estimates for 2016 I korta drag Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016 Jordbrukssektorns totala produktionsvärde förväntas minska med närmare 3 % år 2016 jämfört med år 2015. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 2 %. Samtidigt som produktionsvärdet beräknas bli lägre än föregående år förväntas även kostnaderna bli lägre. Den totala spannmålsskörden 2016 uppskattas preliminärt till 5,4 miljoner ton, vilket är en minskning med 12 % jämfört med 2015. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli något lägre under skördeåret 2016/2017 vilket gör att värdet av spannmålsproduktionen förväntas sjunka med 14 % jämfört med skördeåret 2015/2016. Skörden av raps och rybs uppskattas minska med cirka 25 % och priserna förväntas stiga under skördeåret 2016/2017. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen minska med 17 % jämfört med föregående år. Avräkningspriserna för både nötkreatur och svin förväntas stiga under 2016 medan slakten förväntas bli relativt konstant jämfört med 2015. Totalt sett förväntas värdet av nötkreatur öka med 10 % medan värdet av svinproduktionen förväntas öka med 7 %. Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med knappt 6 %, vilket förklaras av att avräkningspriserna förväntas sjunka med omkring 4 % och att invägningen förväntas minska med 2 % under 2016 jämfört med 2015. Värdet av äggproduktionen fortsätter att öka. Under 2016 förväntas priserna sjunka något men en förväntad fortsatt produktionsökning gör att produktionsvärdet uppskattas öka med 12 %. Ulf Svensson, 036 15 50 74 Emma Wixe, 036 15 64 32 statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 1 december 2016. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 45 SM 1603 Prognos för inkomstutvecklingen 2015 2016 Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas minska med närmare 3 % år 2016 jämfört med 2015. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 2 %. Samtidigt som produktionsvärdet minskar förväntas även kostnaderna minska under 2016. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas minska med närmare 3 % och det är främst lägre kostnader för gödnings- och jordförbättringsmedel och foder som bidrar till minskningen. Sammantaget innebär detta att förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, förväntas minska med 2 %. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning, beräknas minska med 5 %. Under 2016 förväntas posten övriga produktionssubventioner öka. Detta orsakas till viss del av valutakurseffekter. Följden blir att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas bli i stort sett oförändrad jämfört med 2015. Lönekostnaderna beräknas öka men detta kompenseras av minskade räntekostnader vilket leder till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, förväntas bli i stort sett oförändrad jämfört med 2015. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2015 samt förändringar till år 2016 i volym, pris och värde uttryckt som index. I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2015 och 2016. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-1,7 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 2,3 %, kommer indikator A för Sverige att vara i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Denna prognos är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Statens Jordbruksverk 3 JO 45 SM 1603 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Produktionsvärde till baspris och kostnader inom jordbrukssektorn år 2015 i miljoner kronor samt prognos för utvecklingen för åren 2015 2016, index 2015=100 4 Fakta om statistiken 5 Detta omfattar statistiken 5 Definitioner och förklaringar 6 Så görs statistiken 6 Statistikens tillförlitlighet 6 Bra att veta 6 Annan statistik 6 Elektronisk publicering 7 In English 8 Summary 8 List of tables 8 List of terms 8

Statens Jordbruksverk 4 JO 45 SM 1603 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Produktionsvärde till baspris och kostnader inom jordbrukssektorn år 2015 i miljoner kronor samt prognos för utvecklingen för åren 2015 2016, index 2015=100 1. Agricultural output at basic prices, intermediate consumption and other costs 2015 in million SEK and a first estimate for 2016, index 2015=100 Kod EAA Värde 2015 Prognos för utvecklingen 2016 Volymindex Prisindex Värdeindex 01 Spannmål (inkl. utsäde) 7 100 88,0 97,7 86,0 02 Industrigrödor 1 748 98,0 104,2 102,2 03 Foderväxter 9 701 87,3 103,8 90,5 04 Köks- och plantskoleväxter 4 341 101,4 99,9 101,3 05 Potatis 2 057 105,9 87,2 92,3 06 Frukt och bär 793 107,7 89,7 96,6 09 Andra växter och vegetabiliska produkter 109 100,0 102,5 102,5 10 Vegetabilieproduktion (01 till 09) 25 851 92,7 99,5 92,3 11 Djur 13 209 100,8 106,9 107,7 12 Animaliska produkter 11 690 100,9 95,7 96,5 13 Animalieproduktion (11+12) 24 898 100,8 101,6 102,4 14 Produktion av jordbruksvaror (10+13) 50 749 96,7 100,6 97,3 15 Produktion av jordbrukstjänster 3 190 100,0 100,0 100,0 16 Jordbrukets produktion (14+15) 53 939 96,9 100,5 97,4 17 Sekundära icke-jordbruksaktiviteter 3 388 96,8 100,0 96,8 18 Jordbrukssektorns produktion (16+17) 57 327 96,9 100,5 97,4 19 Total insatsförbrukning 40 124 98,2 98,8 97,1 20 Förädlingsvärde brutto till baspris (18-19) 17 202 93,9 104,6 98,2 21 Kapitalförslitning 9 912 99,0 101,6 100,6 22 Förädlingsvärde netto till baspris (20-21) 7 291 86,9 109,2 94,8 23 Löner och kollektiva avgifter 3 296.. 103,2 25 Övriga produktionssubventioner 8 468.. 105,2 26 Faktorinkomst (22+25) 15 759.. 100,4 27 Driftsöverskott netto (22-23+25) 12 463.. 99,6 28 Arrende- och hyreskostnader 2 826.. 102,0 29 Räntekostnader 1 943.. 91,7 30 Ränteintäkter 469.. 91,7 31 Företagsinkomst netto (27-28-29+30) 8 164.. 100,2 40 Total arbetsinsats (1 000 årsverken) 60,0.. 98,3 Prisförändring BNP.. 102,3.

Statens Jordbruksverk 5 JO 45 SM 1603 Fakta om statistiken EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat. Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (dvs. värden i fasta priser) på inkomstsidan och för vissa poster på utgiftssidan. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till Eurostat enligt fastställd tidsplan. EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den så kallade sektorskalkylen. Detta omfattar statistiken EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper. EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karakteristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom skogsbruk eller anställning. I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling inklusive trädgårdsodling, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. På vegetabilieområdet ska all produktion värdesättas, även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar på kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet. På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am- och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut. I EAA redovisas produktionsvärden och kostnader både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar direktersättningar (subventioner), vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Vidare uppdelas direktersättningar i produkt- respektive produktionsrelaterade direktersättningar. Produktionsrelaterade direktersättningar, såsom miljöstöd, redovisas under en särskild post.

Statens Jordbruksverk 6 JO 45 SM 1603 Definitioner och förklaringar De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt: + Värdet av vegetabilieproduktionen (10) + Värdet av animalieproduktionen (13) + Intäkter från jordbrukstjänster (15) + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (17) = Jordbrukssektorns produktionsvärde (18) - Kostnader för insatsvaror och tjänster (19) = Förädlingsvärde brutto till baspris (20) - Kapitalförslitning (21) = Förädlingsvärde netto till baspris (22) + Övriga produktionssubventioner (25) = Faktorinkomst (26) - Löner och kollektiva avgifter (23) = Driftsöverskott netto (27) - Arrende- och hyreskostnader (28) - Nettoräntekostnader (30-29) = Företagsinkomst netto (31) Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer. Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt. Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke. Indikator C: Real Företagsinkomst. Så görs statistiken EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, arrendekostnader, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt avskrivningskostnader för maskiner och redskap. Statistikens tillförlitlighet EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik för endast ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen vanligen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från omkring 11 000 företag. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseende det senaste året baseras på en stor andel preliminära uppgifter och prognoser, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den har en hög grad av osäkerhet. Bra att veta Annan statistik Denna statistik kan i första hand jämföras med motsvarande statistik för övriga EU-länder som publiceras av Eurostat.

Statens Jordbruksverk 7 JO 45 SM 1603 Definitiv statistik för 2015 publicerades 2016-10-06 i JO 45 SM 1602. Slutlig statistik för 2016 publiceras i oktober 2017. Elektronisk publicering Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 8 JO 45 SM 1603 In English Summary If you would like to download the publication in PDF format, then please click on the link Första sidan I korta drag above, then click on the link Hela publikationen (PDF). The value of agricultural output 2016 is expected to decrease by almost 3 % compared with 2015. The value of crop output is expected to decrease by 8 % and animal output is expected to increase by 2 %. Total harvest of cereals is expected to be about 5.4 million metric tonnes in 2016, a decrease by 12 % compared with 2015. Output prices of cereals are expected to decrease during the crop year 2016/2017 compared with 2015/2016. In total, the value of cereal production is expected to decrease by 14 % compared with the previous harvest year. Total harvest of rape and turnip rape is expected to decrease by 25 % compared with 2015. Even if prices during the crop year 2016/2017 are expected to increase, the total production value of oilseeds is estimated to decrease by 17 %. The slaughter of cattle and pigs is expected to remain almost unchanged during 2016. At the same time, prices are expected to increase. As a consequence, the value of cattle and pigs is expected to increase by 10 and 7 % respectively. The value of milk production is expected to decrease by 6 % during 2016 while the average output price of milk is expected to decrease by 4 % and the production of milk is estimated to decrease by almost 2 %. The output of the agricultural industry at basic prices is expected to decrease by 3 % in 2016 compared with 2015. At the same time, the value of total intermediate consumption is also expected to decrease by almost 3 %. Factor income is calculated as the sum of the production value and subsidies less the expenses of intermediate consumption and fixed capital consumption. Factor income is expected to remain almost unchanged during 2016 due to increased subsidies on production. Net entrepreneurial income is also expected to remain almost unchanged in 2016. List of tables Explanation of symbols 4 1. Agricultural output at basic prices, intermediate consumption and other costs 2015 in million SEK and a first estimate for 2016, index 2015=100 4 List of terms Andra/Annan Animalieproduktion Animaliska produkter Arbetsinsats Arrende Baspris Other Animal output Animal products Labour input Rent Basic price

Statens Jordbruksverk 9 JO 45 SM 1603 Blommor och växter BNP Brutto Bränslen och drivmedel Byggnader Djur Djurfoder Driftsöverskott Elektricitet Energi Faktorinkomst Fjäderfä Foderväxter Frukt och bär Får och getter Färska Företagsinkomst Förädlingsvärde Handelsgödsel Havre Hyreskostnader Hästar Industrigrödor Icke-jordbruksaktiviteter Insatsförbrukning Jordbruk Jordbruksproduktion Jordbrukssektorn Jordbrukstjänster Jordbruksvaror Kapitalförslitning Kollektiva avgifter Korn Köksväxter Löner Maskiner och utrustning Mjölk Netto Nötkreatur Flowers and plants GDP Gross Fuels and propellants Buildings Animals Animal feed Operating surplus/mixed income Electricity Energy Factor income Poultry Forage plants Fruits Sheep and goats Fresh Entrepreneurial income Value added Fertilizers and soil improvers Oats Real estate rental charges Equines Industrial crops Non-agricultural activities Intermediate consumption Agriculture Agricultural output Agricultural 'industry' Agricultural services Agricultural goods Fixed capital consumption Social security charges Barley Vegetables Compensation of employees Machinery and equipment Milk Net Cattle

Statens Jordbruksverk 10 JO 45 SM 1603 Oljeväxter Plantskoleväxter Potatis Prisförändring Produkter Produktion Produktionssubventioner Proteingrödor Råg Ränteintäkter Räntekostnader Sekundära Sockerbetor Spannmål Svin Underhåll Utsäde Vegetabilieproduktion Vegetabiliska produkter Vete Veterinärkostnader Växter Växtskyddsmedel Årsverken Ägg Övriga Oil seeds Horticultural products Potatoes Change in price Products Production/Output Subsidies on production Protein crops Rye Interest received Interest paid Secondary Sugar beet Cereals Pigs Maintenance Seeds Crop output Crop products Wheat Veterinary costs Plants Plant protection products and pesticides Annual working unit Eggs Other