Tobaksplantage och garverikar

UV VÄST RAPPORT 2000:47 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås. Västergötland, Alingsås, RAÄ 239 Carina Bramstång

UV VÄST RAPPORT 2000:47 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås. Västergötland, Alingsås, RAÄ 239 Carina Bramstång Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11, 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se Bildredigering Anders Andersson Fyndteckningar Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Utgrävningen pågår intill Frälsningsarméns lokaler. Foto: Carina Bramstång. Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:47 ISSN 1404-2029 4 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Innehåll Inledning 7 Historisk bakgrund 7 Kvarteret Hägern 2 10 Kvarterets 1800-tals byggnader 14 Tidigare arkeologiska undersökningar 15 Undersökningens syfte och metodval 15 Förundersökningen 16 Slutundersökningen 20 Anläggningsbeskrivningar 20 Fynden 23 Sammanfattande diskussion 24 Källor 25 Administrativa uppgifter 26 Bilaga. Fyndlista från slutundersökning 27 Figurförteckning 29 Tabellförteckning 30 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 5

V ä n e r n V ä t t e r ALINGSÅS Göteborg D a n m a r k Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan, med Alingsås stad i Västergötland markerad. 6 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Inledning Riksantikvarieämbetet har utfört en arkeologisk undersökning i Kvarteret Hägern i Alingsås. Orsaken till undersökningen var Frälsningsarméns planer på en tillbyggnad till sina lokaler. Platsen är belägen nära hörnet Norra Ringgatan Torggatan, i utkanten av det äldre stadsområdet, inom fornlämningen Raä 239. Exploateringsområdet omfattade ca 10 17 meter plus några rörschakt i kv. Hägern 2. Ett äldre trähus ut mot Torggatan hade rivits för att bereda plats för nybygget. Det rivna huset saknade källare och var nergrävt i äldre kulturlager. Ytan skulle schaktas ut här till ett djup av 2 meter, och en källarvåning anläggas i den nya byggnaden. Då resterande del av exploateringsytan endast kom att beröras genom ett mindre rörschakt undersöktes denna yta ej närmare. Vid undersökningen iakttogs rester efter två skilda bebyggelseskeden. Dels påträffades en grupp med träkar. Träkaren var resterna efter den garveriverksamhet som idkats på platsen. Fynd av bl.a. kalk, bark och läder gjordes i karen. Dels påträffades en äldre byggnadsnivå en dryg halvmeter under träkaren. Nivån utgjordes av en stenlagd plan golvyta omgärdad av större syllstenar. På den plana stenlagda ytan iakttogs rester efter brädor som täckt ett golv. De fynd som tillvaratogs härrör till stor del från den hantverksamhet som idkats på platsen under 1700- och 1800-talet. Historisk bakgrund I Alingsås möter sydvästra Västergötlands skogsbygder det inre landskapets slättbyggd, och detta strategiska läge utnyttjades till uppförandet av den stora borg på en udde i säveån, som går under namnet Stynaborg. Själva kyrkbyn Alingsås var belägen precis där vägarna till Gamla och Nya Lödöse korsades, vilket ökade dess betydelse som mötes- och marknadsplats. Grundandet av Alingsås stad går tillbaka till krigshändelserna mellan Sverige och Danmark åren 1611 1613. Efter att ha förstört det nyanlagda Göteborg år 1611 erövrades Älvsborg, Gullberg och Nya Lödöse av danskarna året därpå. Gustaf II Adolf begav sig i början av juni 1612 till Västergötland för att försöka hejda danskarnas framfart och den 29 juni anlände kungen Alingsås. Alingsås gårdar härjades svårt av både danska och svenska härar. Knäredfreden 1613 gjorde slut på striderna men riksgränsen kom att gå genom Mjörn fram till 1619, då Älvsborgs lösen till fullo erlades samma år som Alingsås fick stadsprivilegier (Hylander 1989:18 f., Sawyer 1984:122 f.). Trots att Alingsås fick stadsrättigheter redan år 1619 så utfärdades inte de formliga privilegierna förrän år 1639 av Drottning Kristina. I privilegierna fick staden sitt vapen (fig. 3), en hjort, stående under ett träd (Ewald 1951:5). Förbindelserna mellan Nya Lödöse och Alingsås går tillbaka till 1500- talet då Nya Lödöse hade tillstånd till en frimarknad förordnad i Alingsås vilken drogs in 1593 på egen begäran. I Räkenskaper för Elfsborgs lösen 1615 presenteras en förteckning över de borgare från Nya Lödöse som på platsen för brända och utplundrade gårdar i Alingsås fick flytta till denna handelsplats högre upp vid Säveån. Medräknat familjen bör antalet inflyttade från Nya Lödöse uppgå till mellan 120 150 personer (Hylander 1989:18 f., Sawyer 1984:122 f.). Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 7

3 1 2 5 4 Fig. 2. Karta med kvarter- och gatunamn utmärkta över Alingsås stad. Den nu undersökta ytan, kv. Hägern 2, är markerad i grått. De arkeologiskt undersökta platserna i Alingsås som nämns under rubriken tidigare undersökningar är utsatta med siffror. 1) Kyrkoparken. 2) Kv. Hägern 4. 3) Kv. Liljan. 4) Kv. Hjorten. 5) Kv. Storken. Fig. 3. Alingsås äldsta sigill från år 1639. Bilden är hämtad ur Bolin 1920:48. Två premisser ligger alltså till grund för byn Alingsås utveckling. Främst Alingsåsbygdens strategiska läge vid korsande kommunikationsleder. Därefter den tidiga regionala marknadshandeln, som mot 1500-talets slut antog internationella mått. Staden Alingsås grundande blev en naturlig följd av centralmaktens ihärdiga försök att reglera handeln i allmänhet och gränshandeln i synnerhet. Genom att upphöja byn Alingsås till köpstad, legaliserades handeln här, och därmed kunde myndigheterna utöva en effektivare kontroll. Nya Lödöse hade spelat ut sin roll som handelsstad i och med Göteborgs grundande, och kanske kan också Alingsås delvis ses som arvtagare till Nya Lödöse (Sawyer 1984:126). Alingsås fick sin storhetstid som stad med Jonas Alströmer. Han är bl.a. känd för att ha propagerat för potatisen som maträtt och var den förste som 8 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Fig. 4. Wilhelm Kruses karta från 1726 med den undersökta ytan i kv. Hägern 2 markerad. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 9

odlade den i större skala här i landet. På sin gård Nolhaga började han 1724 att odla nolor som han kallade potatisen. Medicinalväxter, färgväxter och tobak odlades också direkt utanför staden. Han startade också ett ylleväveri. Alströmers manufakturier bestod av band-, strump- och klädesväveri, nål-, tapet- och hattmakeri, färgeri, ullkammning och tobaksspinneri. Tobaksspinneriet tillverkade såväl rök- som tuggtobak och snus. I anslutning till tobaksspinneriet låg tobaksplantaget med tre torkhus norr om Norra Ringgatan. Råvaran räckte sällan varför man försökte intressera borgarna i Alingsås och bönderna på landet utanför staden att odla tobak för Manufaktursocietetens räkning. För eldfarans skull var pipbruket beläget utanför staden på Nolhagas ägor. Den enda av Manufakturverkets många verksamhetsgrenar, som var riktigt vinstgivande var tobaksspinneriet. För dess produkter var det aldrig några avsättningssvårigheter och den delen av verksamheten tillförde Manufakturverket kontanter i så pass stor utsträckning att det i stort sett räckte till alla avlöningarna. De läderfabriker som fanns i Alingsås på 1700-talet tillhörde framförallt enskilda personer. Garverinäringen var beroende av vattendrag och rik tillgång på ekbark vilket gjorde Alingsås till en ypperlig plats för ändamålet. Skinn- och läderfabriken som tillhörde Alströmers privategendom hade en mästare och 5 andra arbetare. Men redan 1768 avstannade skinn- och läderfabriken (Nyman 1890:40, Bolin 1920:177). Kvarteret Hägern 2 Den äldsta kända stadskartan över Alingsås är Wilhelm Kruses karta från 1726. Den undersökta ytan på kv. Hägern 2 låg då utmed Nolgatan och söder om prästgårdens ägor (fig. 4). Vid denna tid hade endast en del av stadsområdet tagits i anspråk för bebyggelse. Efter Wilhelm Kruses karta upprättades år 1728 en karta med tomter avdelade (fig. 5). Den nu undersökta ytan motsvarar här tomt 21. I beskrivningen till denna karta står att läsa om tomt 21: Fehlas mycken förbättring, varit för Borgaren Anders Andersson tillhörig, som den medelst fattigdom måst försälja till en [.]man som den ännu äger, men hyres af manufacteurs svarfare. Tomten har alltså ägts av Borgaren Anders Andersson, men på grund av den svårlästa skriften kan jag inte riktigt uttyda till vem Anders Andersson sålt tomten som i sin tur hyrt ut den till manufakturiet. Av ovanstående skrift framgår inte klart om tomten är bebyggd eller inte, men det är dock troligt att så är fallet då tomten uthyres till en manufacteurs svarfare. Carl von Linné beskriver Alingsås stad i sin Västgötaresa: Alingsås... är aldeles anlagd och bygd med räta och stenlagda gator, såsom en stad; 4 gator gå långsåt staden i öster och wäster, af hwilka den tredje ligger på ömse sidor om floden, som flyter igenom staden: utom desse är ringgatan, som innesluter staden på alla 4 sidor, af lika längd; men denne gatan är dock allenast på inre sidan bebygd. Hwart quarter af staden är delt uti 4 lika tomter, på hwilka husen äro bygde wid hörnen, men i centro af quarteret, där tomterne stöta tilsammans, är en commun Brunn för alla 4 tomterna.... Husen i Staden äro merendels små trähus, til et par wåningars högd... (Linné 1747). 10 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 11 Fig. 5. 1728 års karta efter Wilhelm Kruse, nu med tomter avdelade. I förklaringen till kartan framgår bl.a. vilka personer som innehar varje tomt. Texten som är inflikad i kartan är en kopia på vad som står att läsa om tomt 21.

Fig. 6. Stadskarta utförd av Striedbeck år 1750 med den undersökta delen av kv. Hägern 2 markerad. 12 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Fig. 7. Forsells karta över staden Alingsås avmätt 1769 t.h. och ett senare stadsplaneförslag utformat år 1876 av Th Wästfelt. På Forsells karta från 1769 motsvarar platsen för undersökningsområdet delar av tomt nummer 56, vilken sedermera övergår till att bli tomt nummer 48 på senare kartor. Efter stadsbranden 1749 förändrades gatunäten och tomterna i stadsplanen något, bl.a. anlades nya gator utanför det tidigare planerade området. Stadskartan från år 1750 visar att hela området innanför stadsgränsen är indelat i tomter. Lillån är nu omlagd för att passa in i det nya gatunätet och tomter är indelade och bebyggda söder därom. Anders Timan Kvarteret Hägern finns utlagt för första gången på stadskartan från år 1750 benämnt som D och avdelat i fyra tomter. Den nu undersökta ytan återfinns på den östra delen av kvarteret, tomt nr 4 (fig. 6). Av Striedbecks karta framgår att två av de fyra tomterna var bebyggda vid den här tiden. Halva tomt 4 var bebyggd och andra halvan av tomten användes för tobaksplantering. Tomten ägdes nu av sämskemakare Timan. Första gången denne man nämns är i husförhörslängden år 1747. Där står det att läsa om en sämskomakare Timan som bor på en tomt nummer 62 med hustrun Christina, svärmodern Kirstin och lärogossen Anders. I husförhörslängden från år 1748 påträffas en 23 årig gesäll på bandväveriet som heter Anders Timan vilken torde vara samma person. En tomt nummer 62 finns utmärkt på 1728 års karta (fig. 5). På en karta avmätt år 1769, av Forsell (fig. 7), finns ytterligare en tomt nummer 62 på ungefär samma ställe. Då tomternas numrering och beteckningar i Alingsås ändrats ett flertal gånger är det svårt att säga vilken av dessa två tomter som åsyftas ha bebotts av Anders Timan. År 1749 eldhärjades flera av dom östra kvarteren, däribland tomt nummer 62 utmärkt på 1728 års karta. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 13

I beskrivningen till Striedbecks karta från 1750 framgår också att alla tomter i detta kvarter var avbrända. Kanske är det efter branden 1749 som Anders Timan flyttar tvärs över gatan och bosätter sig på tomt nummer 4 i kvarteret D (Hägern 2). Tillsammans med ett drygt fyrtiotal andra manliga Alingsåsbor blev Anders Timan år 1768 antagen som borgare i staden (Bolin 1920:171). I husförhörslängen från åren 1768 1773 så bor sämskomakaren Anders Timan på Nordgatan (vilken sedemera blev Drottninggatan) med sin hustru Chatarina Wikström, barnen Johan Petter, Fridrich och Anna Stina. En son som hette Jonas samt svärmor Kirstin Hagberg var avlidna. Denna adress skulle kunna stämma in på både tomt nummer 62 och på tomt nummer 56/48 (se 1769 års karta). Enligt 1773 års ägolängd äger Anders Timan Sterbhus tomt nummer 48, men han avlider strax därefter. I husförhörslängen från åren 1774 1777 framgår att Timans änka Ovisa Wikström bor med sin dotter Anna Stina Timan på Stora gatan, tomt nummer 59, på Jonas Bengtssons gård. Änkan och dottern verkar nu ha flyttat och i husförhörslängden från åren 1778 1784 bor änkan och dottern fortfarande kvar. Uppgifterna i husförhörslängderna är ibland missvisande och kanske i vissa fall felaktiga (t.ex. byter Timans hustru namn tre gånger, såtillvida inte Timan byter hustru tre gånger om) men det mesta tyder på att sämskomakaren Anders Timan med familj först bodde på tomt 62 (efter 1728 års karta) och flyttade därefter till kvarter D, tomt 2 (1750 års karta), efter stadsbranden 1749. Där bodde familjen kvar fram till Anders Timans död. Kvarterets 1800-tals byggnader Det är osäkert vad som sker med tomt 48 i slutet av 1700-talet. Husförhörslängder saknas delvis för denna period. Under större delen av 1800-talet präglas området av garveriverksamhet. På Th Wästfelts karta från år 1876 är de flesta för dagens Alingsås så karaktäristiska tvåvåningshusen i trä redan uppförda. Troligen byggdes trähuset på kv. Hägern 2 efter 1881 då garveriverksamheten upphörde på platsen. Flerfamiljshuset mot Drottninggatan finns kvar än idag, men huset mot Ringgatan revs i samband med att frikyrkobyggnaden i sten uppfördes åren 1912 1913. Huset mot Torggränden står delvis kvar, däremot har nu halva detta hus rivits i samband med Frälsningsarméns tillbyggnad till sina lokaler. Lindquistska garveriet Tre generationer Lindquist karduanmakare och garveri fabrikörer ska ha idkat garveriverksamhet i angränsning till det nu undersökta området under 1800-talet. Karl Karlsson, sedemera Lindquist, (f. 1768 1834) var på slutet av 1700-talet lärling men fick ett eget ämbete innan 1804. Hans son Johan Lorens Lindquist (f. 1801 1861) övertog verksamheten efter sin far. Gården där garveriet låg ska ha byggts om samma år som fadern dog. En tredje generation Lindquistare, Axel ( 1877) och Herman ( 1868), drev garveriet gemensamt fram till 1868 då Herman Lindquist dog. Axel Lindquist övertog garveriet ensam, samt ytterligare ett garveri Lugnet vid Säveån, och drev dessa fram tills han avled 1877. De båda garverierna drevs sedermera av en Axel Jhonsson fram tills denne sköt sig 1881. Därefter upphörde garveriverksamheten på kv. Hägern 2 och Lugnet övertogs av Alingsås garveri AB. 14 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Tidigare arkeologiska undersökningar Ett fåtal arkeologiska undersökningar har genomförts i Alingsås. De som gjorts har haft karaktären av provschaktgrävningar (se fig. 2). Karaktäristiskt för Alingsås är de tunna och torra kulturlagren och avsaknaden av organiskt material. Fynden har huvudsakligen bestått av keramik, glas och kritpipor. Detta förhållande kan förklaras på flera sätt: området har varit glest bebyggt, den sandiga marken har inneburit att organiskt material snabbt dränerats bort och renhållningen i staden har sannolikt varit god, d.v.s. man har forslat bort sopor och avfall innan de har hunnit bilda kulturlager (Rosén, projektplan). År 1985 utförde Älvsborgs länsmuseum en undersökning i stadskyrkan Christine kyrka. Då påträffades gravar från ca 1650 1750. 1986 grävdes ett antal sökschakt i kyrkoparken. Bebyggelsespår från slutet av 1600-talet fram till 1800-talet dokumenterades (Ekre 1986). I kvarteret Hägern gjorde Älvsborgs länsmuseum en förundersökning 1991, då man bl.a. dokumenterade spår efter byggnader som inte var riktade mot dagens gatunät. Detta tolkades som att de tillkommit före branden 1749. En del av fyndmaterialet ansågs kunna dateras till 1600-talets senare del (Älveby 1991). En arkeologisk förundersökning i kvarteret Liljan genomfördes 1992 av RAÄ UV Väst, varvid 1700-talskeramik påträffades och spår efter äldre gårdsytor. Detta område bedömdes ha saknat bebyggelse under 1600-talet (Stibéus 1993). Den senaste undersökningen gjordes 1996, då en del av kv. Hjorten förundersöktes. Undersökningen visade att området troligen inte bebyggts förrän under 1800-talet (Rosén, projektplan). Två förundersökningar har alltså gjorts intill det nu aktuella området. Vid båda undersökningarna hittades lämningar från 1700-talet, kanske också senare delen av 1600-talet. Lämningarna var dock av så ringa omfattning att inga vidare undersökningar ansågs motiverade. Undersökningens syfte och metodval Syftet med den arkeologiska undersökningen var att gräva och dokumentera byggnadsrester och kulturlager inom kv. Hägern 2. Vidare undersöka vilken datering dessa har och vilken spegling fornlämningsbilden ger denna del av Alingsås. En viktig frågeställning är i vilken utsträckning de äldre kartornas uppgifter om förekomst eller icke förekomst av tomtindelningar och bebyggelse speglar verkliga förhållanden. Tidigare undersökningar i staden har visat, dels att bebyggelse kan ha funnits i ett område innan det stadsplanerades (se t.ex. kv. Hägern 4), dels att stadsplanerade områden inte nödvändigtvis har innehållit bebyggelse på alla tomter (se t.ex. kv. Hjorten). Den nu genomförda undersökningen tyder på att det som idag utgör kv. Hägern 2 kan ha varit bebyggd redan innan själva kv. Hägern lagts ut. Området slutundersöktes genom att ytan schaktades av med grävmaskin på det tilltänkta exploateringsområdet. De olika byggnadslagren togs fram Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 15

med hjälp av maskin i ett par sekvenser och grävdes sedan ut för hand. Lämningarna i schakten rensades fram och dokumenterades, fynden togs tillvara och schaktväggarnas profiler dokumenterades. Dokumentationen gjordes för hand av praktiska omständigheter. Studier av historiskt källmaterial, i form av äldre kart- och arkivstudier, har utförts inom slutundersökningen. Stor hjälp med arkivstudier har vi erhållit från Monica von Brömsen och Gösta Sandberg på Alingsås museum, samt Tomas Samuelsson på Folkrörelsernas arkiv i Alingsås. Förundersökningen På den del av kv. Hägern 2 som vetter ut mot Torggatan fanns som tidigare nämnts ett äldre trähus med två våningar byggt på senare delen av 1800- talet. Huset saknade källare och var nergrävt i äldre kulturlager. För att bereda plats för nybygget revs halva detta hus veckan innan förundersökningen påbörjades. Resten av byggnaden stod kvar utan yttervägg mot grävningsytan. För att undvika sättningar i denna fastighet fick vi inte gräva närmare än 1,5 meter från huset och med en schaktlutning på en viss procent. Detta begränsade placeringen av schakten något, tillsammans med de stora vattenledningar som gick tvärs genom undersökningsområdet. N Schakt 2 Frälsningsarméns byggnad Fig. 8. Schaktplan över befintliga byggnader samt planerad tillbyggnad, med schakt ett och två utmärkta från förundersökningen. Skala 1:200. Resterande del av äldre trähus Schakt 1 10 m Torggatan 16 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Två schakt grävdes vid förundersökningen. Det första schaktet (1) grävdes diagonalt mot Torggatan där huset rivits. Det andra schaktet (2) grävdes längre in mot gården, också detta diagonalt mot Torggatan. Där huset stått återstod endast en yta med sönderbrutet murbruk samt en delvis murad grundkant. Rester efter ett träkar påträffades direkt under murbruket i schakt 1. Träkaret var skadat i toppen. Skadan kan ha tillkommit i samband med nedläggningen av garveriet och byggnationen av trähuset på senare delen av 1800-talet. Schakt 1 grävdes rakt igenom träkaret (kar 4) och under karet framkom ytterligare en konstruktion, nu i form av en stenlagd yta. Profilen dokumenterades (se fig. 9). I schakt 2 påträffades en kraftig murrest. Den var uppbyggd av mellan 0,3 0,9 m stora tillhuggna stenar. Muren, vars längdsträckning gick i nordsydlig riktning, var i det närmaste två meter bred och 2,4 m hög. Ett parti i mitten av muren, mellan stenarna, var fyllt med sentida material som tegelsten, mindre sten och lite annat bråte som t.ex. glas. En liten eau de Cologne flaska i glas tillvaratogs här. På flaskan stod att läsa; RUE de la CLOCHE, No 4711 á Cologne. Denna murrest bör ha utgjort en grund till ett hus med en annan riktning än dagens byggnader. Huset måste ha föregått frälsningsarmens byggnad uppförd 1912 1913 och trähuset byggt utmed Torggatan under senare delen av 1800-talet. Fyllningen i muren bör ha tillkommit vid ett Trottaor 1 Husgrund 2 3 Murbruk 6 5 Träbrädor 5 4 7 8 9 L = Lera S = Sten = Kalk Skiktad sand 10 Stengolv Sjösand 11 12 Fig. 9. Profil över förundersökningsschakt 1 mot söder. Skala 1:25. 1) Torggatans trottoar. 2) Rest av Husgrund. 3) Murbruk. 4) Humusblandad sand. 5) Träbrädor. 6) Innanmätet på karet var fyllt med humus- och lerinblandad sand, enstaka stenar och ett hörne med kalk. 7) Kalk. 8) Trägolv. 9) Lera. 10) Skiktad sand. 11) Stengolv. 12) Orörd sand. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 17

Fig. 10. Profil över förundersökningsschakt 2 mot norr. Skala 1:40. 1) Påfört grus. 2) Lager med gatsten. 3) Stenar i muren. 4) Fyllning med tegel, små sten och grus. 5) Mörkfärgad sand, nergrävningskant. 6) Ljus sand. 3 4 1 2 5 6 Fig. 11. Träkar 1 och 2 grävdes ut för hand medan övriga ytor grävdes med hjälp av grävmaskin. På fotot syns Carina Bramstång och grävmaskinist Kjell Wallgren. Foto: Louise Olsson. 18 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Fasad mot frälsningsarmens byggnad Trottoar utmed Torggatan Förundersökningsschakt Släntad ej utgrävd del Planritning över avbaningsschaktet Kar 3 Kar 1 Kar 4 Kar 5 med anläggningarna utritade. De kvadratiska träkaren ligger som ett övre skikt, där under den stenlagda ytan som Kar 6 framkom en dryg halv meter under botten på träkaren. Skala 1:80. Kar 2 N Husfasad Fig. 13. De sex iakttagna träkaren var delvis sammanbyggda med gemensamma väggar i trä och lera och de var dessutom formerade så att de bildade en hästsko liknande form. På fotot är Louise Olsson i färd med att gräva ut träkar1. Till vänster på fotot syns träkar 2 och till höger kar 4, som påträffades redan vid förundersökningen. Foto: C. Bramstång. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 19

senare tillfälle, kanske vid uppförandet av Frälsningsarmens huvudbyggnad som måste ha krävt omstrukturering av hela gården. Slutundersökningen Vid slutundersökningen avbanades återstoden av grundläggningen till det rivna huset. När ytan rensats från resent virke och murbruk framkom tämligen omedelbart ytterligare rester av rektangulära träkar. Risken för sättningsskador på fastigheten söder om schaktet förelåg även vid slutundersökningen och schaktkanterna fick släntas kraftigt mot huset där. Träkaren grävdes ut för hand medan övriga ytor avbanades ytterligare med gräv maskin. Den stenläggning som iakttagits vid förundersökningen frilades och rensades fram för hand. Anläggningsbeskrivningar Träkaren var delvis sammanbyggda med gemensamma väggar. Rester efter sammanlagt 6 träkar iaktogs vid slutundersökningen placerade i en hästskoliknande kvadratisk form. Fyra träkar var någorlunda intakta medan två var delvis skadade, förmodligen söndergrävda vid ledninggsdragningar till fastigheten. Träkaren var omgärdade av en grusig sand som övergick i fin sjösand under. Karens yttermått mätte omkring 1,8 2 1,20 m. Väggarna bestod av diagonalt lagda fastspikade plank som mätte ca 0,25 m i bredd. Insidan av väggarna var behandlade med kalk och på utsidan var de täckta med en upp till 1 decimeter tjock vägg av lera. Dessutom var golvets insida belagt med kalk och underminerat av 1 decimeter tjock lera. Ett träkar (kar nr. 4) dokumenterades delvis redan vid förundersökningen och grävdes därför inte ut för hand utan med maskin. Däremot undersöktes kar 1 och 2 mer detaljerat. Träkar 3, 5 och 6 grävdes inte alls. Kar 3 var förstörd av ledningsdragningar för fjärrvärme och kar 5 och 6 låg för nära det delvis rivna huset i söder. Risken för sättningsskador i den kvarvarande delen av fastigheten begränsade åtkomsten. Träkar 1 Konstruktionsdetaljer: Träkaret var byggt med ihop spikade plankor. Det var upp emot 2 m långt och 1,2 m brett med ett djup på mellan 0,7 0,8 m. Det hade förstärkts med hörnstolpar inne i karet. Hörnstolparna var mellan 0,12 0,13 m breda och ca 0,8 m långa. De var fastspikade i väggarna från både inoch utsidan. Väggarna var behandlade med kalk, liksom planken och golvtiljona. Utanför karet har väggarna klätts med lera. Likaså under karets botten låg ett 0,15 0,16 m tjockt lager med lera. Ovanpå detta lerlager hade golvbrädorna placerats. Inuti kar 1 påträffades framförallt i karets södra ände ett 0,1 m tjockt lager med behandlat skinn. En hel del horn och ben tillvaratogs också ibland dessa skinnrester. Förutom detta insamlades ett antal kakelplattor, en mängd keramik, glas, 1 trasig munblåst glaskupa, 1 spelmarker av horn, glaskärl, kniv, spik och andra redskap. Träkar 2 Konstruktionsdetaljer: De olika träkaren var uppbyggda på ungefär samma sätt och var delvis sammanhängande. Kar 2 var byggt diagonalt ut från kar 1, 20 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Fig. 14. I förgrunden syns en del av det behandlade skinn som tillvaratogs i Träkar 1. Det mörka på fotot, Träkar 2, ligger direkt bakom, vägg i vägg. Foto: Carina Bramstång. 2 2 L 1 L 3 L L L L L L L 4 L L L L L 5 Vinkel mot Kar 1 Fig. 15. Profil av Träkar 2 mot norr. Skala 1:25. 1) Träbrädor 2) Hörnstolpar 3) Spik 4) Lera 5) Sand Fig. 16. På denna närbild av Träkar 2 syns flera av konstruktionsdetaljerna som kalket på insidan väggarna och hörnstolparna. Foto: Carina Bramstång. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 21

utskjutande mot väster (se fig. 14). Det mätte ca 1,8 m på längden och var ca 1,20 m brett med ett djup på upp emot 0,8 m. Även detta kar var förstärkt med fastspikade hörnstolpar, ca 0,12 m breda och 0,9 m långa. Karet var på samma sätt behandlat med kalk och omgärdat av lera som kar 1. Fyndmängden i kar 2 var ej lika stor som i kar 1 och framför allt saknades den stora mängd skinn som kar 1 innehöll. Fynd som samlades in från kar 2 var främst keramik och glas. Till stor del bestod keramiken av B-gods. B-gods med glasyr i olika färger och i form av blomdekor, slinga och prickmönster. Glasskärvor tillvaratogs efter dricksglas eller annan behållare, fönsterglas och både brunt och grönt buteljglas, liksom en spegel, 33 25 cm stor. Putsfragment förekom med brun och grön dekor och kakelrester med vit glasyr samt porslin med vit och blå glasyr. Metall föremål sågs också, främst spik samt delar av kritpipor. Ben, av förmodad gnagare, grävdes fram samt en kotand mm. Stengolvet Stenläggningen som iakttagits redan vid förundersökningen rensades fram så långt det var möjligt. Vi fick aldrig fatt i begränsningen åt söder och öst. I öst fortsatte stenläggningen in i schaktväggen åt Torggatan till och i söder gick den vidare in under den släntade schaktväggen mot trähuset. En del av själva golvytan hade också skadats vid förundersökningen då stenar grävts bort med grävskopa. Det går därför inte att säga hur stort och omfattande stengolvet varit. Den yta som blev framrensad mätte i alla fall 2 3 m. Stenarna var lagda i en kvadratisk form delvis omgärdade av större syllstenar som Fig. 17. På den plana stenläggningen låg resterna av ett trägolv av plank lagda i östvästlig riktning. Golvet omgärdades av kantställda syllstenar. Stengolvet motsvarar förmodligen äldsta bebyggelse på tomten. Stengolvet har definitivt föregått träkaren på platsen och träkaren är med all sannolikhet kvar efter den Lindquistska garveriverksamhet som idkats på tomten från första delen av 1800-talet. Därför är det mycket troligt att det är resterna av en 1700-talsbyggnad som nu dokumenterats i form av ett stengolv, troligen ett källargolv. Möjligt är också att det är sämskemakaren Anders Timans källare vi stött på. Foto: Carina Bramstång. 22 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

stack upp högre än själva golvet. De kantställda syllstenarna var långsmala och placerade med långsidan mot golvets kant. De mätte ca 0,2 m på bredden, upp emot 0,4 m på höjden och mellan 0,25 0,7 m på längden. Stenarna i golvet varierade i storlek från 0,1 m upp till ca 0,4 m. En del av dom var plana och flertalet var lagda med den planaste sidan upp. Ovanpå stengolvet låg resterna av ett trägolv lagt i väst-östlig riktning. Det var delvis förmultnat men bitvis syntes trästrukturen efter jämnt lagda plank. Stengolvet kan ha utgjort ett källargolv i en äldre byggnad på tomten som kanske rivits i samband med att träkaren placerades på platsen. Fynden Läder och sämskinn De behandlade läderbitarna som tillvaratogs i karen var skurna i små bitar om ca 0,05 0,2 m. Efter att de torkats mättes den totala vikten läder till drygt 22 kilo, varav så gott som allt påträffades i kar 1. Några analyser av lädermaterialet fanns det ej något utrymme för inom de ekonomiska undersökningsramarna. Kritpipor Kritpipor är ett användbart kronologiskt hjälpmedel för en snävare datering av 16 1700-tals kulturlager i stadsarkeologiska sammanhang. Men de kritpipsfynd som nu gjorts på kvarteret Hägern har tyvärr inte uppvisat någon daterbar dekor eller stämpelmarkering. På tomterna intill har däremot många fynd av dekorerade kritpipor gjorts enligt boende i kvarteret och dessa kritpipor ska vara tillverkade på pipbruket i Nolhaga i utkanten av Alingsås. Troligt är därför att de rester efter kritpipor som nu är funna på tomt 4 är inhemska produkter. Fyndnr Anl.typ Lager Typ Vikt i g 20 Garverikar 1 På botten Kritpipor, 6 delar 14 23 Garverikar 1 Strax utanför Kritpipor, 2 delar 6 38 K-lager Kritpipdelar, 13 st 25 40 Grop K-lager Kritpipdelar, 2 st 2 52 Golv K-lager Kritpipor, 4 delar varav en med dekor 10 76 Garverikar 2 Kritpipor, delar av 8 Tabell 1. Tabellen visar mängden kritpipor som tillvaratogs vid undersökningen. Keramik och porslin Rödgods, den vanligaste typen av keramik i sexton- och sjuttonhundratalslager, s.k. B-gods, har tillverkats i Alingsås under 1700-talet, varför en del pottskärvor som nu påträffats kan vara regionala produkter. I träkar 1 samlades sammanlagt 241 gram rödgods in och i kar 2 påträffades närmare ett och ett halvt kilo. Rödgodset är så pass allmänt förekommande under denna tidsperiod och utformningen varierar relativt lite varför de i regel inte är så användbara att datera stadslager med, mer än sånär på ett par hundra år. Porslin är då en mer pålitlig dateringskälla, då den ger en snävare datering bakåt i tiden. I kar 1 påträffades tre skärvor importerat kinesiskt porslin. Fyndnummer 1 är en skärva från en riktig raritet. Detta porslin kom till Svergie först omkring år 1760 1770. Skärvan kommer från ett tefat med växtmotiv Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 23

i sepia och rostrött. Men det som gör den dyrbarare än kinesiskt massimporterat porslin är den svåra teknik som ligger bakom det pålagda guldet ovanpå glasyren (muntlig uppgift Göte Nilsson-Shönborg). Fyndnummer 2 är en del av ett fat med den mer traditionella färgsättningen med blå dekorering. Också denna skärva dateras till mitten av 1700-talet och ca 25 år framåt. Även en skärva efter en liten skål hittades i kar 1, fyndnummer 3, med ett landskapsmotiv i den vanliga blå dekoren. Utsidan på denna skål har dock haft en bataviabrunglasyr. Denna skärva dateras till ca 1750. I kar 2 sågs förutom rödgodset endast en skärva fajans och en skärva flintgods med blå glasyr som dateras till sent 1700-tal. Ovanpå golvet, det s.k. källargolvet, tillvaratogs en skärva med kinesiskt porslin (fyndnummer 53). Skärvan kommer från en liten kopp, pagod, glaserad med den vanliga blå dekoren och dateras till åren 1750 1770. Därutöver påträffades en flintgodsskärva från en tallriksbotten som kan dateras till sent 1700-tal samt en porslinsskärva med tryckt mönster varför den dateras till 1800-tal. Keramik, fajans, porslin och kakel har det gemensamt att brukningstiden ofta är lång, formerna mångskiftande och långlivade, men tidpunkten för depositionen i kulturlagret är vanligen svår att bestämma nogrannare än inom en femtioårs period. När ostindiskt porslin används för datering får man ha i åtanke att porslinet ofta är i omlopp under lång tid och dessutom är brukningstiden längre för dessa värdefulla varor. Brukningstiden är t.ex. betydligt kortare för rödgods som får ses som en förbrukningvara. Sammanfattande diskussion Det var vanligt att kålgårdar och åkergärden med nyttoväxter omgav mindre städer och Alingsås var inget undantag. Vad som var speciellt med Alingsås angränsande utmarker var att de under 1700-talet till så stor del bestod av tobaksplantage. Likaså var många tomter i Alingsås till hälften uppodlade med tobak eller trädgårdsväxter. Som tidigare nämnts (se Sämskemakare Timan) var norra halvan av tomt D:4 (nuvarande kv. Hägern 2) till hälften bebyggd kring år 1750 resterande bestod av tobaksplantering. Detta är det första skriftliga belägget för en bebyggelse på tomten men troligtvis har tomten varit bebyggd dessförinnan, i alla fall från början av 1700-talet. Det fyndmaterial som tillvaratagits på platsen är ej äldre än några år före 1750. Den arkeologiska lämning som skulle kunna motsvara äldsta bebyggelse, på nuvarande kv. Hägern 2, är det stengolv som påträffades knappt 2 meter under dagens gatunivå. Stengolvet har definitivt föregått träkaren på platsen och träkaren är med all sannolikhet kvar efter den Lindquistska garveriverksamhet som idkats på tomten från första delen av 1800-talet. Därför är det mycket troligt att det är resterna av en 1700-tals byggnad som nu dokumenterats i form av ett stengolv, troligen ett källargolv. Möjligt är också att det är sämskemakaren Anders Timans källare vi stött på. Min hypotes är att 1700-talsbyggnaden har rivits och källarutrymmet har därefter fyllts med sand i vilken träkaren sedan har grävts ner. Rivningen bör ha skett i samband med att gården byggdes om år 1834. Ett fynd begränsar källargolvets användning framåt i tiden och det är en porslinsskärva, funnen i kulturlagret direkt ovanför golvet, med ett tryckt mönster som inte tillverkades förränn på 1800-talet. 24 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Något som inte kunnat förklaras helt är den murrest efter en husgrund som påträffades vid förundersökningen. Den var lagd i en annan längdriktning än de nuvarande byggnaderna på tomten och det äldre stenlagda källargolvet. Muren var dessutom mycket mäktig, 2 meter bred och 2,4 meter hög, eller snarare djup då den påträffades under dagens markyta. Antingen kan detta förhållande förklaras med att markytan har höjts kraftigt genom att sandmassor påförts muren eller, mer troligt, så har muren grävts ner något. Murresten kan vara en lämning efter det äldsta byggnadsskedet på tomten, något som talar för det är att den ligger så djupt, men denna kraftiga mur kan också ha tillkommit omkring 1834 då gården ska ha byggts om och byggnaden som tillhört det stenlagda källargolvet rivits. Då har garveriverksamheten krävt mer utrymme, träkaren har grävts ner i sanden och kanske har då en ny byggnad uppförts på tomten. När garveriet sedan upphör efter 1881 så byggs tvåvåningshuset i trä utmed Torggränden och efter det har knappast någon byggnad stått kvar ovan murresten. Källor Bolin, Gustaf Adolf. 1920. Bidrag till Alingsås stads historia. Ekre, Rune. 1986. Rapport över provgrävning för anläggning av ytjordsvärme i Alingsåskyrkopark. Manus. Älvsborgs länsmuseum. Ewald, Gustaf. 1951. Alingsåsbygden. Historiska platser och minnesmärken, kyrkor och gårdar m.m. Alingsås. Hylander, Carl. 1989. Alingsås från hedenhös till Lea-Karl. Glimtar ur Alingsåstraktens drygt tiotusenåriga historia. Alingsås. Linné, Carl von. 1747. Västgötaresa. Nyman, F. W., 1890. Det Alingsås som gått. Nytryck (faksimil). Alingsås. 1991. Rosén, Christina. Projektplan för kv. Hägern, Alingsås. Arbetshandling. 1997. Rosén, Christina. Manus. Arkeologisk förundersökning i kv. Hjorten 15 17, Alingsås stad, Västergötland. Manus på redaktion. Sawyer, Birgit och Peter. 1984. Innan Alingsås blev stad. En västsvensk gränsbygds äldsta historia. Alingsås. Stibéus, Magnus. 1992. Arkeologisk förundersökning inom kv. Liljan 1 i Alingsås. RAÄ UV Väst Internrapport 1993:10. Älveby, Kristina. 1991. Rapport från slutförd förundersökning av kv. Hägern 4 inom fornl. 239 i Alingsås k:n. Manus. Älvsborgs länsmuseum. Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 25

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2722-1997, 421-4344-1997. Länsstyrelsens dnr: 220-1006-97, 220-7854-97. Personal: Arkeologer Carina Bramstång, Louise Olsson och grävmaskinist Kjell Wallgren. Belägenhet: Ekonomiska kartan, blad 7C 5b, edition 2-Nov 1984. x 6427,7 y 1305,25. Koordinatsystem: rikets. Höjdsystem: rikets. 26 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Bilaga. Fyndlista från slutundersökning Fyndnr Anl.typ Lager Typ Vikt i g 1 Garverikar 1 Porslin, fat (tefat), vit glasyr med sepia-, roströd- och guldfärgad dekor växtmotiv 2 Garverikar 1 Porslin, fat, vit ljusblå glasyr med blå dekorering 6 3 Garverikar 1 Porslin, skål, vit glasyr med blå dekorering, bataviaglaserad utsida, landskapsmotiv 4 Garverikar 1 Pimpsten 5 5 Garverikar 1 Bark 6 6 Garverikar 1 B-gods, rött, brun dekor 60 ca 7 Garverikar 1 Buteljglas, brunt 136 8 Garverikar 1 B-gods, rött, brun glaserad insida och brun-, beige- och grönfärgad glasering på utsidan 9 Garverikar 1 På botten Söndrig, glasflaska, liten, kvadratisk i 2 delar. På nederdelen av flaskan står engelsk text...land -...ASSAR -...INAD -...UINE [= GENUINE] 10 Garverikar 1 Glas, plant (fönsterglas) 95 11 Garverikar 1 B-gods, rött, gul glasyr 58 12 Garverikar 1 På botten Glas, flaska i 2 delar, hela mynningsbiten 16 13 Garverikar 1 Glas, mynningsdel till liten flaska 7 14 Garverikar 1 På botten B-gods, rött 105 ca 15 Garverikar 1 Ben/horn, kohorn ett tiotal i varierande storlek 700 ca 16 Garverikar 1 Träbit, tillskuren kilformad 35 17 Garverikar 1 Metallföremål, bl.a. spik, plattor, rörformad bit 900 18 Garverikar 1 På botten Tegel, rött 14 19 Garverikar 1 Metall, spik m.m. 500 ca 20 Garverikar 1 På botten Kritpipor, 6 delar 14 21 Garverikar 1 Glas, förmodligen buteljglas, grön färg 18 22 Garverikar 1 På botten Bark 32 23 Garverikar 1 Strax utanför Kritpipor, 2 delar 6 24 Garverikar 1 Mot botten Metall, plattor 80 25 Garverikar 1 På botten Metall, spik m.m. 540 26 Garverikar 1 Horn, kohorn 175 27 Garverikar 1 Metall 1000 28 Garverikar 1 Ben 20 29 Garverikar 1 På botten Trä 40 30 Garverikar 1 Ben 100 31 Golv K-lager Kol 32 Grop K-lager Metall, del av redskap 12 33 Grop K-lager Glas, fönster 7 34 Grop K-lager Porslin, kinesisk import, glasyr: blå dekor på vit botten 1 35 Grop K-lager B-gods, mynningsbit 8 36 Grop K-lager Glas, mynningsbit, förmodligen flaska 5 37 Golv K-lager Porslin, tryckt mönster, vit glasyr med blå dekor 15 38 K-lager Kritpipdelar, 13 st 25 39 Grop K-lager Ben 260 40 Grop K-lager Kritpipdelar, 2 st 2 41 Golv Mellan stenarna Träbit 14 42 Grop K-lager Kakel gjort av tegel, med vit glasyr 40 43 Golv Mellan stenarna Murbruk, prov 4 44 Golv K-lager Glas, grön butelj 57 45 Golv K-lager Tegel 38 46 K-lager B-gods, brun glaserad insida 11 1 7 18 21 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 27

Fyndnr Anl.typ Lager Typ Vikt i g 47 K-lager Glas, förmodl. genomskinlig flaska 2 48 K-lager Ben, brända 2 49 K-lager Glas, mynning med mönster ränder 5 50 K-lager Glas, grönt buteljglas 70 ca 51 Golv K-lager Flintgods, tallriksbotten 38 52 Golv K-lager Kritpipor, 4 delar varav en med dekor 10 53 Golv K-lager Porslin, liten kopp, s.k. pagod, vitglaserad med blå dekor 3 54 K-lager Metall, spik 200 ca 55 Golv K-lager Glas, fönsterglas 33 56 Golv K-lager Glas, brunt buteljglas 22 57 Golv K-lager Metall, spik 37 58 K-lager Läder 2 59 Garverikar 2 Glas, skärvor efter dricksglas, fot 5 60 Garverikar 2 Glas, brunt 3 61 Garverikar 2 Glas, ev. fönsterglas 1 62 Garverikar 2 Glas, grönt buteljglas 24 63 Garverikar 2 Glas, grönt glas med beläggning 2 64 Garverikar 2 B-gods med blomdekor slinga 23 65 Garverikar 2 B-gods med roströd glasyr och vita diagonala ränder på utsidan av de 2 krukskärvorna 66 Garverikar 2 B-gods med gul glasyr med brunt mönster på insidan krukskärvorna 28 67 Garverikar 2 Putsfragment med brun och grön dekor 5 68 Garverikar 2 B-gods med brun och gul glasyr 3 69 Garverikar 2 B-gods, 2 mynningsbitar som passar ihop med mönster, glasyren borta 35 70 Garverikar 2 Kakelrester med vit glasyr 4 71 Garverikar 2 B-gods, med grön, gul och brun röd glasyr 31 72 Garverikar 2 Fajans + flintgods med vit och blå glasyr 12 73 Garverikar 2 Spegel, 33 25 cm stor 620 74 Garverikar 2 B-gods, brun glasyr 200 ca 75 Garverikar 2 Ben, av förmodad gnagare 8 76 Garverikar 2 Kritpipor, delar av 8 77 Garverikar 2 Läder 4 78 Garverikar 2 B-gods, prickmönster, svag glasyr 13 79 Garverikar 2 Ben, bl.a. kotand m.m. 65 80 Garverikar 2 B-gods, hank och mynning bl.a. brun glasyrbotten med beige och grön dekor 81 Garverikar 2 B-gods, mynningar m.m., brun och beige glasyr 90 82 Garverikar 2 B-gods, övrig 400 ca 83 Garverikar 2 Metall, främst spik 375 ca 84 Garverikar 1 Metall, spik m.m. 800 ca 85 Garverikar 1 Rödgods och tegel m.m. 620 86 Garverikar 1 Tegelsten avbruten 1310 87 Garverikar 1 Tegelsten avbruten 1360 88 Garverikar 1 Tegelsten avbruten 925 89 Garverikar 1 Tegelsten avbruten 1720 90 Garverikar 1 Läder, sämskskinn 22 000 ca 13 138 28 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan, med Alingsås stad i Västergötland markerad.... 6 Fig. 2. Karta med kvarter- och gatunamn utmärkta över Alingsås stad. Den nu undersökta ytan, kv. Hägern 2, är markerad i grått. De arkeologiskt undersökta platserna i Alingsås som nämns under rubriken tidigare undersökningar är utsatta med siffror. 1) Kyrkoparken. 2) Kv. Hägern 4. 3) Kv. Liljan. 4) Kv. Hjorten. 5) Kv. Storken.... 8 Fig. 3. Alingsås äldsta sigill från år 1639. Bilden är hämtad ur Bolin 1920:48.... 8 Fig. 4. Wilhelm Kruses karta från 1726 med den undersökta ytan i kv. Hägern 2 markerad.... 9 Fig. 5. 1728 års karta efter Wilhelm Kruse, nu med tomter avdelade. I förklaringen till kartan framgår bl.a. vilka personer som innehar varje tomt. Texten som är inflikad i kartan är en kopia på vad som står att läsa om tomt 21... 11 Fig. 6. Stadskarta utförd av Striedbeck år 1750 med den undersökta delen av kv. Hägern 2 markerad.... 12 Fig. 7. Forsells karta över staden Alingsås avmätt 1769 t.h., och ett senare stadsplaneförslag utformat år 1876 av Th Wästfelt. På Forsells karta från 1769 motsvarar platsen för undersökningsområdet delar av tomt nummer 56, vilken sedermera övergår till att bli tomt nummer 48 på senare kartor.... 13 Fig. 8. Schaktplan över befintliga byggnader samt planerad tillbyggnad, med schakt ett och två utmärkta från förundersökningen.... 16 Fig. 9. Profil över förundersökningsschakt 1 mot söder. Skala 1:25. 1) Torggatans trottoar. 2) Rest av Husgrund. 3) Murbruk. 4) Humusblandad sand. 5) Träbrädor. 6) Innanmätet på karet var fyllt med humus- och lerinblandad sand, enstaka stenar och ett hörne med kalk. 7) Kalk. 8) Trägolv. 9) Lera. 10) Skiktad sand. 11) Stengolv. 12) Orörd sand.... 17 Fig. 10. Profil över förundersökningsschakt 2 mot norr. Skala 1:40. 1) Påfört grus. 2) Lager med gatsten. 3) Stenar i muren. 4) Fyllning med tegel, små sten och grus. 5) Mörkfärgad sand, nergrävningskant. 6) Ljus sand.... 18 Fig. 11. Träkar 1 och 2 grävdes ut för hand medan övriga ytor grävdes med hjälp av grävmaskin. På fotot syns Carina Bramstång och grävmaskinist Kjell Wallgren. Foto: Louise Olsson.... 18 Fig. 12. Planritning över avbaningsschaktet med anläggningarna utritade. De kvadratiska träkaren ligger som ett övre skikt, därunder den stenlagda ytan som framkom en dryg halv meter under botten på träkaren.... 19 Fig. 13. De sex iakttagna träkaren var delvis sammanbyggda med gemensamma väggar i trä och lera och de var dessutom formerade så att de bildade en hästsko liknande form. På fotot är Louise Olsson i färd med att gräva ut Träkar 1. Till vänster på fotot syns Träkar 2 och till höger kar 4 som påträffades redan vid förundersökningen. Foto: Carina Bramstång.... 19 Fig. 14. I förgrunden syns en del av det behandlade skinn som tillvaratogs i Träkar 1. Det mörka på fotot, Träkar 2, ligger direkt bakom, vägg i vägg. Foto: Carina Bramstång.... 21 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås 29

Fig. 15. Profil av Träkar 2 mot norr. Skala 1:25. 1) Träbrädor. 2) Hörnstolpar. 3) Spik. 4) Lera. 5) Sand.... 21 Fig. 16. På denna närbild av Träkar 2 syns flera av konstruktionsdetaljerna som kalket på insidan väggarna och hörnstolparna. Foto: Carina Bramstång.... 21 Fig. 17. På den plana stenläggningen låg resterna av ett trägolv av plank lagda i östvästlig riktning. Golvet omgärdades av kantställda syllstenar. Stengolvet motsvarar förmodligen äldsta bebyggelse på tomten. Stengolvet har definitivt föregått träkaren på platsen och träkaren är med all sannolikhet kvar efter den Lindquistska garveriverksamhet som idkats på tomten från första delen av 1800-talet. Därför är det mycket troligt att det är resterna av en 1700-talsbyggnad som nu dokumenterats i form av ett stengolv, troligen ett källargolv. Möjligt är också att det är sämskemakaren Anders Timans källare vi stött på. Foto: Carina Bramstång.... 22 Tabellförteckning Tabell 1. Tabellen visar mängden kritpipor som tillvaratogs vid undersökningen.... 23 30 Tobaksplantage och garverikar hantverk i kvarteret Hägern, Alingsås

Riksantikvarieämbetet har utfört en arkeologisk undersökning i Kvarteret Hägern i Alingsås. Vid undersökningen iakttogs rester efter två skilda bebyggelseskeden. Dels påträffades en grupp med träkar. Träkaren var resterna efter den garveriverksamhet som idkats på platsen. Fynd av bl.a. kalk, bark och läder gjordes i karen. Dels påträffades en äldre byggnadsnivå en dryg halvmeter under träkaren. Nivån utgjordes av en stenlagd plan golvyta omgärdad av större syllstenar. På den plana stenlagda ytan iakttogs rester efter brädor som täckt ett golv. De fynd som tillvaratogs härrör till stor del från den hantverksamhet som idkats på platsen under 1700- och 1800-talet. ISSN 1404-2029