Utveckla och bevara Biblioteksplan del 1 för Sigtuna kommun

Utveckla och bevara Biblioteksplan del 1 för Sigtuna kommun Sigtuna kommun Kultur och Fritid Monica Dahlgren 2006-06-01

UTVECKLA OCH BEVARA... 2 DEL I: BIBLIOTEKSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN 20060511... 2 1 UPPDRAGET... 2 1.1 STYRANDE DOKUMENT... 4 1.1.1 UNESCOs folkbiblioteksmanifest... 4 1.1.2 UNESCOs skolbiblioteksmanifest... 4 1.1.3 Bibliotekslagen... 4 1.1.4 Kultur- och fritidsnämndens mål 2005... 5 1.2 Bibliotekens uppgift och ansvarsfördelningen... 5 1.2.1 Ansvarsfördelningen mellan folk- och skolbiblioteken... 5 1.3 Omvärldsförändringar... 6 1.4 Biblioteksverksamheten... 7 1.4.1 Styrkor och svagheter... 7 1.4.2 FOLKBIBLIOTEKSVERKSAMHET... 8 1.5 Biblioteksstruktur och verksamhetsmodell... 10 1.5.1 Strukturmodell: Sigtunas biblioteksstruktur fram till år 2012... 10 1.5.1.1 Fullservicebibliotek... 11 1.5.1.2 Områdesbibliotek... 11 1.5.1.3 Specialbibliotek... 11 1.5.1.4 Skolbibliotek... 11 1.5.2 Verksamhetsmodell: Tre bibliotekstyper integreras... 12 1.6 Servicegarantier... 13 1.6.1 Tillgänglighet... 14 1.6.2 Utbud... 14 1.6.3 Lika service till alla... 14 1.7 Vad krävs för att uppnå önskat resultat?... 15 1.7.1 Strategier... 15 1.7.2 Riktlinjer för inköp av media... 16 1.7.3 Medarbetarna... 16

2006-06-01 2 UTVECKLA OCH BEVARA DEL I: BIBLIOTEKSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN 20060511 1 UPPDRAGET Kommunfullmäktige beslutade 2003-12-18 i verksamhetsplanen 2004-2006 att varje nämnd och styrelse i samband med beslut om budget skulle fastställa uppdrag till respektive förvaltning utifrån Mål för verksamheten: rättvisa, utveckling och ekologisk hållbarhet. Utifrån detta arbetade Kultur- och fritidsförvaltningens ordförande fram uppdraget till kulturoch fritidsnämnden att inleda arbetet med en biblioteksplan som skulle vara klar 2005 Arbetet med biblioteksplanen kom att inledas först i februari 2005. Arbetet har skett i projektform med bibliotekschefen som projektledare och KFN:s AU som styrgrupp. Sammanfattning av biblioteksplanen: KFN föreslås besluta följande: Ansvar Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för de allmänna folkbiblioteken Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för skolbiblioteken i grundskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för det kommunala gymnasiebiblioteket Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för biblioteksservice till kommunal vuxenutbildning. Struktur Biblioteksstrukturen i Sigtuna kommun skall vara uppbyggd enligt följande modell: 1 Fullservicebibliotek Områdesbibliotek Skolbibliotek Bibliotekens olika ansvarsområden och huvudmannaskap samt gränssnitten gentemot dessa utreds separat. Verksamhetsmodell För ett fullservicebibliotek utgörs basverksamheten av det traditionella biblioteket, med E- biblioteket och det lokala biblioteket som integrerade delar. 1 Modellen för biblioteksstrukturen är lånad från Haninge kommuns biblioteksplan. Se http://www.haninge.se/upload/12934/biblioteksplan%202.pdf (opaginerad).

2006-06-01 3 Servicegarantier Tillgänglighet: Folkbiblioteken i Sigtuna kommun skall vara tillgängliga för alla med avseende på: Funktionshinder Språk Öppettider Utbud: Bibliotekets kärnverksamhet skall vara avgiftsfri. Lika service till alla: Alla besökare skall behandlas lika och bemötas med respekt. Medieinköp Följande riktlinjer skall gälla för bibliotekens inköp av media: Allmänhetens behov ska vara vägledande vid inköp. Biblioteket ska vara lyhört för låntagarnas önskemål. Mångfald och kvalitet ska känneteckna samlingar och förvärv. Biblioteket ska vara neutralt vad gäller moraliska, politiska och religiösa frågor. Biblioteket skall ta avstånd från litteratur som innehåller pornografi, rasism, våld, fördomar och förvrängning av fakta. Biblioteket ska värna om klassikerna. Alternativa medier (CD, DVD; MC, VHS) ska inköpas på samma villkor som böcker. Dessa urvalsprinciper gäller även gåvor från enskilda personer och företag. Medarbetarna Folkbiblioteken i Sigtuna skall utgöra en utvecklande och stimulerande arbetsplats. Folkbiblioteken i Sigtuna skall ha en kår av medarbetare som borgar för att åtaganden kan verkställas. Personalstyrkan skall vara rätt dimensionerad för att mål och åtaganden skall kunna uppnås.

2006-06-01 4 1.1 STYRANDE DOKUMENT Biblioteksverksamheten i Sigtuna kommun styrs av måldokument kommunala, statliga och internationella. 1.1.1 UNESCOs folkbiblioteksmanifest 2 1949 antog UNESCO ett folkbiblioteksmanifest. 1994 antogs en tredje version. Sverige har ratificerat detta manifest. Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. UNESCO uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. UNESCO uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. 1.1.2 UNESCOs skolbiblioteksmanifest 3 1999 antog UNESCO ett skolbiblioteksmanifest. Även detta har Sverige ratificerat Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare 1.1.3 Bibliotekslagen 4 Den 1 januari 1997 fick Sverige en bibliotekslag. Lagen är en ramlag och föreskriver att varje kommun ska ha ett folkbibliotek och att allmänheten skall avgiftsfritt få låna litteratur till viss tid. Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken på högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten Den 8 december beslutade riksdagen att bifalla ett förslag ändring i bibliotekslagen. 5 Paragraf 7 får från och med 1 januari 2005 följande tillägg: 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. 2 Svenska Unescorådets skriftserie nr 2/2000 3 http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/pdf/tva00version2.pdf 4 SFS 1996: 1596 5 Lag 2004:1261

2006-06-01 5 1.1.4 Kultur- och fritidsnämndens mål 2005 Sigtuna kommun arbetar med verksamhetsmål enligt den s.k. Richard-modellen: visioner, mål och åtgärder. De övergripande verksamhetsmål som föreligger för bibliotek och media är följande: Erbjuda kommunens invånare bibliotek med generösa öppettider Ge kommunens invånare tillgång till böcker och andra media och informationsteknik för information, kunskap och kulturupplevelser Särskilt tillgodose barns behov av böcker och läsning oavsett språklig och kulturell bakgrund 6 De utvärderingsbara målen kommer att ses över nästa verksamhetsår. 1.2 Bibliotekens uppgift och ansvarsfördelningen I UNESCOs båda biblioteksmanifest fastslås både likheterna och skillnaderna mellan folkoch skolbiblioteken. Gemensamt för båda är tonvikten på det livslånga lärandet. Folkbibliotekens roll handlar till stor del om öppenhet och demokrati med fri och obegränsad tillgång till information, tankar, kultur och litteratur. Skolbibliotekets roll är att ge eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Folkbiblioteket är vårt främsta offentliga rum. Det är en av de få öppna platser i samhället där människor av alla slag kan mötas utan krav på ärende, utbildning, medlemskap eller pengar. Det är också en plats för det goda samtalet. 1.2.1 Ansvarsfördelningen mellan folk- och skolbiblioteken Ansvaret för biblioteksverksamheten åvilar den nämnd där biblioteket ingår som en integrerad del av kärnverksamheten. Däremot skall folkbiblioteket fungera som ett komplement till övriga biblioteksverksamheter. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för de allmänna folkbiblioteken Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för skolbiblioteken i grundskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för det kommunala gymnasiebiblioteket Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för biblioteksservice till kommunal vuxenutbildning. Samverkan mellan olika huvudmän är sedan den 1 januari påbjuden enligt lag. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. 6 Årsredovisning 2004: verksamhetsberättelser/sigtuna kommun. - 2005.

2006-06-01 6 1.3 Omvärldsförändringar Biblioteken utför omvärldsbevakning kontinuerligt. Nyheter dokumenteras och sprids i organisationen. Följande är i dag kännetecknande för de delar av utvecklingen i kommunen som i varierande grad berör biblioteksverksamheten: Användare Utvecklingen går mot en polarisering där vissa biblioteksanvändare får allt mindre tid att röra sig med, samtidigt som andra får alltmer fritid. Detta ställer högre krav på biblioteken att synas utåt, samtidigt som nättjänster blir allt betydelsefullare då många användare inte har tid att besöka biblioteket på plats. Med mer fritid följer att individuellt anpassad information efterfrågas i större utsträckning, varför kompetenshöjande insatser inom nya kunskapsområden blir allt viktigare i biblioteksarbetet. Ekonomi Den kommunala ekonomin har förbättrats och visar nu på ett positivt resultat, 7 samtidigt som biblioteksanslagen ökar. Folkbildning Folkbildningen förväntas fortfarande ha en central roll i bibliotekens verksamhet. IT/Teknik Den tekniska utvecklingen har möjliggjort satsningar på 24-timmarsbiblioteket. I kommunen nås i nuläget 98 % av befolkningen av bredbandsutbyggnaden. Legalt EU accepterar inte de svenska reglerna för biblioteksersättning och vill att dessa görs om, vilket på sikt kan medföra ökade kostnader för biblioteken. Nybyggnation Samtliga stadsdelar i Märsta förväntas öka sin befolkning. Större nybyggnationer planeras inom följande områden: Valsta Centrum 200 bostäder och Södergatan Norr 200 bostäder. En ny stadsdel, Steningehöjden, beräknas innehålla ca 290 bostäder. 8 I Sigtuna kommuns kommunala bostadsförsörjningsprogram för Västra Rosersberg beräknas hela området innehålla ca 300 bostäder med beräknad byggstart år 2006 och i Sigtuna stad beräknas antalet bostäder under åren 2005 2008 till 468. 9 Andelen pensionärer förväntas öka i samtliga stadsdelar, liksom andelen barn i åldrarna 0-15 år (med undantag för Odensala). 7 Årsbokslutet för 2004 visar ett överskott på 31,3 mkr. Se http://www.sigtuna.se/main/index.asp?id=138 8 Dpl Steningehöjden etapp 1 och 2 Se http://www.sigtuna.se/main/index.asp?id=138 9 Sigtuna kommun / Kommunalt bostadsförsörjningsprogram. 2004.

2006-06-01 7 1.4 Biblioteksverksamheten Biblioteksverksamheten inom Kultur- och fritidsförvaltningen i Sigtuna kommun omfattar i dag ett huvudbibliotek i Märsta centrum och ett integrerat folk- och skolbibliotek beläget i Valstaskolan. I Sigtuna stad bedrivs upphandlad biblioteksverksamhet sedan 1947 i Sigtunastiftelsens lokaler. I Rosersberg bedriver Svenska kyrkan sedan 1994 biblioteksverksamhet i församlingshemmet. Bidrag för mediekostnader erhålls från kommunen för dessa bibliotek. I Rosersberg finns dessutom Räddningsverkets bibliotek ett statligt bibliotek med inriktning på risk- och säkerhetsutbildning samt Storbodaanstalten, där Kriminalvårdsmyndigheten Stockholm Norr har avtal med Sigtuna kommun om att bedriva biblioteksverksamhet. Två gymnasiebibliotek finns i kommunen - ett kommunalt bibliotek som är inrymt i Kunskapens hus sedan starten 1980 och ett på det stiftelseägda riksinternatet SSHL, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. SSHL har ett mycket nära samarbete med Sigtunastiftelsens bibliotek. Kunskapens hus har ett nära samarbete med Räddningsverkets skola beträffande enstaka utbildningar. 1.4.1 Styrkor och svagheter Under våren 2005 har en analys i verksamhetens styrkor respektive svagheter genomförts i dialog med bibliotekspersonalen. Denna har använts som en del i underlaget för arbetet med biblioteksplanen. De styrkor som anses viktigast att bevara gäller i första hand bibliotekets goda rykte och personalens serviceorienterade arbete. De svagheter som bedöms mest angelägna att åtgärda i dagsläget avser främst serviceförbättringar (t ex teknikproblem och otillräckliga öppettider).

2006-06-01 8 1.4.2 FOLKBIBLIOTEKSVERKSAMHET Nedanstående tabell sammanfattar dagens folkbiblioteksverksamhet i kommunen, samt i förekommande fall planerade insatser (här markerade med mindre stil). Användargrupp Ålder Arbetsmetod Generellt Alla Barn 0-6 6-10 10-13 Medier för upplevelser. Föräldrahylla. Hälsohörna. Musikhörna. EU-hylla. Miljöhylla. Lokalsamling. Fjärrlån. Klassbesök utanför öppettid. Bokgåva till nyfödda. Biblioteksbesök och presentbok till 6- åringar. Bokjuryn med prisböcker. Föräldrahylla. Klassbesök utanför öppettid. Börja läsahylla. Bokjuryn med prisböcker. Klassbesök utanför öppettid. Genrehyllor. Biblioteksvisning och presentbok åk 4. Biblioteksorientering åk 7. Bokjuryn med prisböcker IT inkl. Nättjänster Internet. Datorer med Officepaket. Databaser. E-biblioteket. 24-timmarsmyndigheten. Länksamlingar. Dator med CDromspel. Dator med CDromspel. Dator med CDromspel. Övriga aktiviteter Informationssökning och handledning. Programverksamhet, Utställningar. Nyhets- och informationsbrev till kommunens musikföreningar (för hösten 2005) Studierum Valsta. Bokpresentationer. Temapaket på förfrågan. Sagostunder på Sigtuna museum. Sagostunder på sportlov och på Världsbokdagen. Bokpresentationer. Temapaket på förfrågan. Sagostunder på Sigtuna museum. Sagostunder på sportlov och på Världsbokdagen. Bokpresentationer. Temapaket på förfrågan. Samarbete, överenskommelser & avtal Studieförbund, föreningar, skolor förskolor, hembygdsföreningar, Ung samverkan, Valstasatsningen. Gemensam IT-upphandling med övr. bibliotek, skolor och förvaltningar. Skolor, BVC, Familjecentrum Valsta, Pedagogcentrum i Sagoprojekt, Sigtuna museum. Skolor, Sigtuna museum. Skolor. 13-16 Klassbesök utanför öppettid. Bokjuryn med prisböcker. Tillgång till Internet från 15 år. Bokpresentationer. Temapaket på förfrågan. Skolor. Grundskola, personal Pedagogikhylla, Valsta Nyhetsbrev till Valstaskolans lärare. Valstaskolan.

2006-06-01 9 Unga vuxna 15-25 Egen hylla med skön- och facklitteratur. Föräldrahylla. Äldre 65-75 Seniornet. Boken Kommer. 75- Talboksservice. Vuxenstuderande 20- Läshandikappade Alla Personer m. utl. bakgrund 0-20 20-65 65- Studielitteratur inkl. fjärrlån. Studieplatser. Informationssökning. Talboksservice. Inlån av litteratur från Internationella biblioteket. Inlån av litteratur från Internationella biblioteket. Biblioteksorientering för SFI-elever. Inlån av litteratur från Internationella biblioteket. Allmänna ITtjänster. Lärcentrum med dataplatser. Internet. Databaser. Utbud av tjänster till studerande på hemsidan. E-ljudböcker. Dator med förstoringsprogram och talsyntes för läshandikappade. Internationella tidskrifter via Internet. Internationella tidskrifter via Internet. Studierum Valsta. Programverksamhet. Programverksamhet. Programverksamhet. Seniornet, Pensionärsföreningar. KomVux, ABF, Arbetsförmedlingen Studieförbunden, Lokala kulturföreningar. SFI/Gula skolan, Studieförbunden, Lokala kulturföreningar. Studieförbunden, Lokala kulturföreningar.

2006-06-01 10 1.5 Biblioteksstruktur och verksamhetsmodell Vägledande för biblioteksstrukturen i Sigtuna kommun bör vara den geografiska och demografiska strukturen. Utgångspunkten är den lokala förankringen med avseende på dess möjligheter till utveckling. Att utgå från bibliotekets samlingar, och inte dess lokaler, är ytterligare ett sätt att se på verksamheten. På så vis blir en jämlik fördelning av biblioteksresurserna möjlig. 1.5.1 Strukturmodell: Sigtunas biblioteksstruktur fram till år 2012 Biblioteksstrukturen i Sigtuna kommun skall vara uppbyggd enligt följande modell: 10 Fullservicebibliotek Områdesbibliotek Skolbibliotek Kommentar: Fullservicebibliotek åläggs folkbibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen. Områdesbiblioteken bedriver samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Fullservicebibliotek: Centrumbiblioteket i Märsta. Områdesbibliotek: Valstabiblioteket, integrerat folk- och skolbibliotek. Rosersbergs bibliotek, folkbibliotek med begränsad service. Skolbibliotek: Befintliga skolbibliotek i kommunen. 11 Följande förändringar i biblioteksstrukturen föreslås: Avtalet med Sigtunastiftelsen omprövas. Folkbibliotek behövs i framtiden i Sigtuna stad. Utöver fullservicebibliotek, områdesbibliotek och grundskolbibliotek finns två gymnasiebibliotek varav ett kommunalt Kunskapens hus - och två specialbibliotek i kommunen. 10 Modellen för biblioteksstrukturen är lånad från Haninge kommuns biblioteksplan. Se http://www.haninge.se/upload/12934/biblioteksplan%202.pdf (Opaginerad). 11 Anm.: Dessa föreslås en separat utredning.

2006-06-01 11 Specialbibliotek: Sigtunastiftelsens bibliotek Biblioteket vid Räddningsverkets skola i Rosersberg Kommunens mål bör vara att förstärka de gemensamma biblioteksresurserna inom skola och kultur. Ett delmål är att samtliga bibliotek bör ingå i ett nätverk med gemensam bibliotekskatalog. 1.5.1.1 Fullservicebibliotek Huvudman för fullservicebiblioteken är Kultur- och fritidsnämnden. Fullservicebiblioteken ansvarar för att fullgöra de uppgifter som kommunens bibliotek är ålagda i bibliotekslagen. 1.5.1.2 Områdesbibliotek Områdesbiblioteken kännetecknas av samverkan mellan KFN och BUN eller annan huvudman. Kommunen har enligt bibliotekslagen skyldighet att ägna särskild uppmärksamhet åt bl. a invandrare samt åt barn och ungdomar genom att främja deras språkutveckling och främja till läsning. Områdesbiblioteken i Valsta och Rosersberg skall ha en profil som motsvarar detta. 1.5.1.3 Specialbibliotek Specialbiblioteken har andra huvudmän än de kommunala och omfattas därför inte av uppdraget. I de fall där samverkan sker enligt avtal skall de omfattas av samma gällande lagar som för folk- och skolbiblioteken. 1.5.1.4 Skolbibliotek Skolbiblioteken ansvarar för att fullgöra de uppgifter, som kommunen är ålagd i biblioteksoch skollag. Folkbiblioteken ska inte ersätta skolbiblioteken utan väl komplettera dem. Huvudman för de kommunala skolbiblioteken är Barn- och ungdomsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för de allmänna folkbiblioteken. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för de kommunala skolbiblioteken i grundskolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för det kommunala gymnasiebiblioteket samt för biblioteksservice till kommunal vuxenutbildning. Bibliotekens olika ansvarsområden och huvudmannaskap samt gränssnitten gentemot dessa utreds separat.

2006-06-01 12 1.5.2 Verksamhetsmodell: Tre bibliotekstyper integreras Verksamhetens inriktning på fullservice- och områdesbiblioteken skall präglas av tre bibliotekstyper: Det traditionella biblioteket Det elektroniska biblioteket Det lokala biblioteket Med det traditionella biblioteket avses tjänster som utlåning av skön- och facklitteratur och tidskrifter, fjärrlån, dagstidningar, barnverksamhet, uppsökande tjänster riktade till äldre och funktionshindrade samt grundläggande service till studenter. Det traditionella biblioteket är synonymt med begrepp som frihet och demokrati. Det är viktigt att bevara/stärka bilden av biblioteket som ett offentligt rum, en mötesplats för alla oavsett ålder eller grupptillhörighet och en plats som erbjuder fri information. Respekt och anonymitet för alla och envar är andra nyckelord. Det elektroniska biblioteket erbjuder digitaliserat material på webben. Från 24- timmarsbiblioteket kan låntagarna reservera böcker, söka i databaser, ladda ned skön- och facklitteratur och musik till sin egen dator. Via länkar på bibliotekets hemsida har kommuninvånarna även tillgång till kommunal information och annan viktig samhällsinformation. En central del av det elektroniska biblioteket är att kommunens olika biblioteksenheter delar katalog; böcker kan snabbt distribueras efter låntagarnas önskemål från t ex huvudbiblioteket till någon av filialerna. Ett väl utbyggt intranät medför således att också bibliotekets fysiska medieutbud blir större. En digital samverkan mellan kommunens bibliotek är också kostnadseffektiv, då biblioteken till exempel kan dela på prenumerationer av databaser och andra webbtjänster. Det lokala biblioteket skall vara skräddarsytt utifrån faktorer som geografiskt läge och befolkningssammansättning. Biblioteket skall spegla sitt närområde och se till de lokala behoven oavsett om det är fråga om ett fullservicebibliotek eller ett områdesbibliotek på mindre ort i kommunen. Exempelvis kan ju ett bibliotek som rent geografiskt ligger i närheten av en eller flera för- och grundskolor förväntas ha en generellt yngre målgrupp än huvudbiblioteket i kommuncentrum. För ett fullservicebibliotek utgörs basverksamheten av det traditionella biblioteket, med E- biblioteket och det lokala biblioteket som integrerade delar. Modell Exempel: Fullservicebibliotek E-biblioteket Lokala biblioteket Det traditionella biblioteket

2006-06-01 13 För till exempel Valstabiblioteket, som är ett områdesbibliotek vilket ofta besöks av elever från de många närliggande för- och grundskolorna i området, blir de lokala förutsättningarna mer centrala för verksamheten. Här utgörs basen av det traditionella biblioteket och det lokala biblioteket, med det elektroniska biblioteket som en integrerad del. Modell Exempel: Områdesbibliotek E-biblioteket Det traditionella biblioteket och det lokala biblioteket 1.6 Servicegarantier Folkbibliotekets åtaganden gentemot allmänheten är reglerat i lag. Målen är satta inom kommunen i nämnd och fullmäktige. De åtgärder/strategier som biblioteket sätter in för att uppfylla målen redovisas varje år i verksamhetsberättelsen och revideras fortlöpande. Utvärdering sker via enkät med biblioteksbesökarna varje år. Dessa är dock satta på en mer övergripande nivå. I dialogen med besökarna vill biblioteket klargöra vad de har rätt att förvänta sig av biblioteket på en mer konkret nivå och även vad de inte kan. Varje kontakt med biblioteket i form av muntliga eller skriftliga synpunkter besvaras alltid. Det är viktigt att besökaren känner att vi har ett genuint intresse för deras synpunkter. I detta avsnitt presenteras tre övergripande servicegarantier som bibliotekspersonalen förbinder sig att uppfylla gentemot kommuninvånarna. Därtill kommenteras vad som anses eftersträvansvärt, men som på grund av olika anledningar inte kan garanteras i dagsläget. Demokrati och användarinriktning är nyckelorden. De tre servicegarantierna är: Tillgänglighet: Folkbiblioteken i Sigtuna kommun skall vara tillgängliga för alla med avseende på: Handikapp Språk Öppettider Utbud: Bibliotekets kärnverksamhet skall vara avgiftsfri. Lika service till alla: Alla besökare skall behandlas lika och bemötas med respekt.

2006-06-01 14 1.6.1 Tillgänglighet Huvudbiblioteket i Sigtuna kommun har öppet sex dagar i veckan (måndag lördag) året runt. Undantagen är röda dagar och helgdagsaftnar. Kommunens bibliotek har minskat öppethållande under sommaren. Via bibliotekets hemsida kan låntagarna dygnet runt bland annat söka, reservera och låna om böcker i katalogen och använda e-bibliotekstjänsten (e-böcker, e-musik och e-ljudböcker). På 24-timmarsbiblioteket kan låntagarna också lämna inköpsförslag och boka datorer. Generösare och mer regelbundna öppettider skulle öka kvaliteten på bibliotekets service gentemot kommuninvånarna. Önskemål om detta har också uttryckts från låntagarnas sida i den besöksenkät som genomfördes under 2004. Alla människor skall ha möjlighet att besöka biblioteket oavsett handikapp, språk och etnisk tillhörighet. En tillgänglighetsplan bör upprättas till år 2007. 1.6.2 Utbud Bibliotekets kärnverksamhet skall vara avgiftsfri. Här avses lån av media, internetbokning, användning av bibliotekets databaser, handledning i informationssökning och nedladdning av bibliotekets elektroniska medier. Avgifter tas dock ut för lån av spelfilm för barn och ungdom, fjärrlån, reservationer för vuxna samt försenade eller förkomna medier. Vissa tjänster som inte direkt rör bibliotekets utbud är också avgiftsbelagda, som t ex fax, kopiering och utskrifter. Följande föreslås angående förändringar i utbudet av avgiftsfria tjänster: Barn skall inte betala reservationsavgift. Barn skall inte betala avgift för meddelandeutskick. 1.6.3 Lika service till alla Alla besökare skall behandlas lika och bemötas med respekt. Individuella behov skall i största möjliga utsträckning mötas och låntagargrupper som av olika skäl behöver särskild service skall speciellt beaktas. Biblioteket erbjuder t ex Bokenkommer-service till låntagare som pga. funktionshinder inte kan besöka biblioteket, och låntagare på Storbodaanstalten garanteras samma service som övriga biblioteksanvändare (regleras via avtal mellan kommunen och kriminalvårdsstyrelsen). Samtliga delar i kommunen skall i möjligaste mån erbjudas samma service.

2006-06-01 15 1.7 Vad krävs för att uppnå önskat resultat? 1.7.1 Strategier I stort sett samtliga punkter vad gäller strategier syftar i någon grad till att förbättra servicen till kommuninvånarna. Utvärdering av det strategiska arbetet kräver regelbundna revideringar av biblioteksplanen, förslagsvis vart fjärde år. Barnverksamhet Barns behov av böcker och läsning skall stimuleras och tillgodoses oavsett språklig och kulturell bakgrund. Hjälp till självhjälp: Barn skall stimuleras till att söka böcker själva i biblioteket genom en pedagogisk skyltning, samt fortlöpande ges handledning i biblioteksanvändning. Biblioteket skall arbeta utåtriktat med barnverksamheten för att främja läsning. Biblioteket skall eftersträva fördjupad samverkan med förskolorna i kommunen. Integration Integrationsverksamheten skall genomsyra alla delverksamheter i biblioteksarbetet. Biblioteket skall stödja ett identitetsskapande som innebär att man både kan ta del av det svenska samhället samtidigt som man tillför sitt nya samhälle impulser och synsätt baserade på den egna kulturen och identiteten. Biblioteket skall ge våra nya medborgare tillgång till litteratur och nyheter på det egna språket samt stödja och stimulera den svenska språkinlärningen. Vid förfrågningar om litteratur på språk vi inte har skall böcker lånas in från Internationella biblioteket. IT/Teknik Det elektroniska biblioteket skall till fullo integreras i det traditionella biblioteksarbetet. Nya tjänster skall utvecklas. Av prioritet är regionala/nationella partnerskap när det gäller nättjänster, samt licensavtal i lokala partnerskap. Bibliotekets hemsida skall spegla aktuell samhällsdebatt och vara en vägledande resurs för studerande. Problem med datorer och annan teknisk utrustning skall i möjligaste mån lösas snabbt och på plats av kompetent personal. En arbetsgrupp skall regelbundet mötas för översyn/utveckling av de elektroniska resurserna. Utannonserade låntagarundervisningar i databaser och annan e-media skall medverka till ökad användning av e-biblioteket, och dessutom vara ett gott bidrag till det livslånga lärandet. Lokaler Bibliotekens geografiska placering skall avspegla de lokala förutsättningarna. Fokus sker på bevakning av tendenser i kommunens utveckling vad gäller inflyttning, befolkningssammansättning och andra demografiska förhållanden. Bibliotekens lokaler skall i möjligaste mån vara utformade efter låntagarnas behov och allas trivsel. Marknadsföring Biblioteket skall ha en god marknadsföring av de egna tjänsterna till kommuninvånarna, såväl som till övriga kommunförvaltningar. Skyltningen i biblioteksbyggnaderna skall vara tydligt utformade, samtidigt som skyltningen utomhus skall vägleda såväl som inbjuda till besök.

2006-06-01 16 Medier Arbetet med medieplanering skall uppföljas regelbundet med möten. Medieplanen skall revideras. Utbudet skall svara till efterfrågan såväl som till förändringar i omvärlden. Personal Intern/extern kompetensutveckling skall ske fortlöpande efter en kompetensutvecklingsplan. Uppföljning av personalutbildning skall göras regelbundet. Samarbete Biblioteket skall ta initiativ till närmare samarbete med skolan, lokala föreningar och de kommunala förvaltningarna. Samarbetet mellan kommunens bibliotek skall intensifieras; här avses t ex IT, tillgänglighet till bokbestånd och kännedom om de enskilda bibliotekens uppdrag. 1.7.2 Riktlinjer för inköp av media Följande riktlinjer skall gälla för bibliotekens inköp av media samt utnyttjande av mediebeståndet: Mål: att skapa bredd i medieurvalet (populär smal litteratur) Allmänhetens behov ska vara vägledande vid inköp. Biblioteket ska vara lyhört för låntagarnas önskemål. Mångfald och kvalitet ska känneteckna samlingar och förvärv. Biblioteket ska vara neutralt vad gäller moraliska, politiska och religiösa frågor. Biblioteket skall ta avstånd från litteratur som innehåller (ett förhärligande/ett positivt framställande av) pornografi, rasism, våld, fördomar och förvrängning av fakta. Biblioteket ska värna om klassikerna. Alternativa medier (CD, DVD; MC, VHS) ska inköpas på samma villkor som böcker. Dessa urvalsprinciper gäller även gåvor från enskilda personer och företag. 1.7.3 Medarbetarna Den viktigaste personen i mötet mellan besökaren och biblioteket är bibliotekets personal. Medarbetarnas kunskap, engagemang och genuina intresse att se till att varje besökare får den information han/hon söker är en viktig komponent och borgar för kvalitet i detta möte. Folkbiblioteken i Sigtuna skall utgöra en utvecklande och stimulerande arbetsplats. Folkbiblioteken i Sigtuna skall ha en kår av medarbetare som borgar för att åtaganden kan verkställas. Personalstyrkan skall vara rätt dimensionerad för att mål och åtaganden skall kunna uppnås.