Bohusläns museum RAPPORT 2016:40

Bohusläns museum RAPPORT 2016:40 Säveåns norra strandbrink Arkeologisk schaktningsövervakning Raä Göteborg 218:1, Göteborg 740:162 & Olskroken 743:70 Göteborgs stad kommun Matthew Gainsford

Bohusläns museum RAPPORT 2016:40 Säveåns norra strandbrink Arkeologisk schaktningsövervakning Raä Göteborg 218:1, Göteborg 740:162 & Olskroken 743:70 Göteborgs stad och kommun Matthew Gainsford

Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.bohuslansmuseum.se ISSN 1650-3368 Författare Matthew Gainsford Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Säveåns norra strandbrink från öster, foto Matthew Gainsford. Tryck Bording AB, Borås 2016 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Syfte...6 Landskap, fornlämningar och kulturmiljö...6 Kartor...6 Historiskt material...8 Nya Lödöse/Nylöse...8 Nya Lödöses övergång i landerier...8 Tidigare undersökningar och fynd i närområdet...9 Strömbom 1916 1917...9 Göteborgs arkeologiska museum 1971...10 Bohusläns museum 2007...10 Rio kulturkooperativ 2011...10 Fynd av ett svärd...10 Bohusläns museum 2012...10 Nya Lödöse-projektet 2012...10 Rio Kulturkooperativ 2012...10 Nya Lödöse-projektet 2013...10 UV Väst 2014...11 Bohusläns museum 2015...11 Nya Lödöse-projektet 2015...11 Metod...11 Resultat...12 Förslag till fortsatta åtgärder...12 Referenser...14 Tekniska och administrativa uppgifter...15

4 Bohusläns museum Rapport 2016:40 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Säveåns norra strandbrink 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 : 5 000.

6 Bohusläns museum Rapport 2016:40 Sammanfattning Bohusläns museum utförde i februari 2016 en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom del av Raä Göteborg 218 :1, vilken utgörs av stadslager härrörande från staden Nya Lödöse/Nylöse ( 1473 1624 ). Inom fornlämningsområdet finns även vissa landerier. Undersökningsområdet, som var 111 kvadratmeter stort, var beläget vid den norra stranden av Säveån. Undersökningen föranleddes av en planerad anläggning av fundament för en gångbro över Säveån. Undersökningen bestod av schaktningsövervakning inom en redan etablerad spontgrop. Utgrävningen inom spontgropen resulterade i ett begränsat flis- och tegellager som bedöms härröra från»landeritid«, det vill säga från efter det att Nya Lödöse upphörde att vara stad. Bohusläns museum anser att fortsatta antikvariska insatser ej är nödvändiga. Bakgrund På uppdrag av Göteborgs stads fastighetskontor har Bohusläns museum utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämning Göte borg 218 :1 och fastigheterna Gamlestaden 740 :162 och Olskroken 743 :70 i Göteborgs stad och kommun. Fornlämningen utgörs av stadslager härrörande från staden Nya Lödöse/Nylöse ( 1473 1624 ). Där finns även inom fornlämningsområdet de landerier som etablerades efter borgarnas flytt till Göteborg. Undersökningen gjordes för att fastighetskontoret avser att etablera en gångbro över Säveån. Arbetet är en del av den pågående omdaningen av stadsdelen Gamlestaden. Undersökningen berörde ett område på Säveåns norra åbrink som var cirka 20 meter långt och 5,5 meter brett ( 111 kvadratmeter ) ( figur 1, 2 & 3 ). Fältarbetet utfördes under perioden 15 19 februari 2016. Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Undersökningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ( 2016-02-09, dnr 431-2351-2016 ). Föreliggande rapport är författad av Matthew Gainsford. Syfte Målen för den arkeologiska undersökningen var att ta fram, dokumentera och tolka de lämningar som kunde tänkas framkomma vid schaktningsövervakningen. Landskap, fornlämningar och kulturmiljö Undersökningsområdet är beläget på den norra sidan av Säveån, mitt emot Gamlestadens fabriker, inom vad som bedöms vara den forna strandszonen. Detta är Säve åns sista sträcka innan ån mynnar ut i Göta älv. Säveån sträcker sig här i ungefärlig öst västlig riktning. Undersökningsområdet ligger inom Raä Göteborg 218 :1 och tangerar de gamla landerierna Marieholm, Kviberg, Ånäs och Kristinedal ( Ånäs och Kristinedal ligger på södra sidan Säveån ). Göteborg 218 :1 utgörs av stadslager från den historiska staden Nya Lödöse/Nylöse. Inom området för Göteborg 218 :1 finns även lämningar efter landerierna. Lämningen omfattar enligt FMIS en yta som ligger inom området för Gamlestadens fabriker och Gamlestadstorget. Ytan upptas idag till allra största delen av stadsbebyggelse och infrastruktur, vilket betyder att stora delar av lämningen redan är exploaterad ( figurer 2 och 3 ). Vid en förundersökning utförd av Rio Kulturkooperativ år 2011 i nära anslutning till det nu aktuella undersökningsområdet påträffades kaj-/hamnanläggningar ( efter Staden Nya Lödöse ) en förmodad stenläggning och kulturlager. En bearbetad timmerstock daterades till 1460-talet ( Bakunic Fridén 2014, Sandin, Thorsberg & Wennberg 2011 ). Från Säveåns botten, på den södra sidan av ån, finns sedan tidigare fynd av en hamnanläggning samt en fartygslämning ( Göteborg 452 ). I samband med nuvarande exploatering inför gångbron påträffades ytterligare delar av fartygslämningen vid spontning. Lämningen ligger enligt uppgift från bland annat anläggningsdykare nedbäddad i sediment på en dryg meters djup. Kartor Det äldsta kartografiska materialet över platsen för den medeltida staden är från år 1677 respektive år 1696 ( figur 4 5 ). Kartorna återger åkermark och bebyggelse på ömse sidor av Säveån. Över ån löper en bro som synes vara förhållandevis tydlig. Sannolikt har konstruktionen bestått av nedslagna pålar, möjligen i kombination med stenkistor. I det att kartorna är så skissartade är det inte möjligt att via rektifiering fastställa brons exakta position. Den norra åbrinken upptas av ägorna till Marieholms och Kvibergs landerier, och den södra åbrinken Ånäs landeri. På senare tid under 1800-talet var södra sidan Säveån dominerade av olika industri, sedermera Gamlestadens fabriker ( Gustavsson & Sandin 2013 :5).

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med översikt över undersökningsområdet markerat. Skala 1 : 1 250. Säveåns norra strandbrink 7

8 Bohusläns museum Rapport 2016:40 Figur 4. Utsnitt ur David Lydinghielms karta över Göta älvs dalgång mellan Göteborg och Lärjeholm från år 1677. Regionarkivet, Göteborg. Akt : 0424 :037 :370a. Undersökningsområdet har markerats ungefärligt på kartan. Historiskt material Nya Lödöse/Nylöse Nya Lödöse som etablerades år 1473 har en relativt kort historia. Under de cirka 150 år som staden existerade har den brunnit och återuppbyggts vid flera tillfällen. De sista borgarna flyttade slutligen till Göteborg år 1624. Vid Nya Lödöses etablering tvångsförflyttades befolkning från Gamla Lödöse till den nya staden. Innan Nya Lödöse etablerades använde bönder i Kvibergs by huvudsakligen marken som ängs- och betesmark. Stadens etablering var en respons på behovet av en svensk exporthamn. All export från staden Gamla Lödöse var tvungen att passera förbi det norsk/danska fästet Bohus, vilket var ofördelaktigt för svenskarna. Gamla Lödöses borgare uppmanades därför att flytta sina verksamheter till den nya staden vid Göta Älvs mynningsområde. Namnet Nya Lödöse eller Nylöse är förstås en anspelning på den gamla stadens namn, i syfte att stimulera fortsatt handel med Hansastäderna. Under stadens tidigaste skede finns inte mycket skriftligt material bevarat förutom ett mindre antal kungliga brev. Staden brändes år 1501 under en dansk belägring av Älvsborg, liksom år 1521 vid unionskrigets slut. Gustav Eriksson ( Vasa ) bestämde att staden skulle vara en knutpunkt för handeln på Nordsjön och stadens försvar förstärktes vid denna tid genom att Gullbergsklippan befästes. Mellan åren 1547 1563 förflyttades staden till Älvsborg ( Älvsborgsstaden ), men efter att den bränts ned år 1563 återbefolkades Nya Lödöse vid krigsslutet 1570. Staden fick förnyade stadsprivilegier år 1572 av Johan III. Det är dock troligt att en del av befolkningen blev kvar vid Nya Lödöse under stadens tillfälliga flytt till Älvsborg. Nya Lödöse brändes även ned under Kalmar kriget år 1612. Staden Nya Lödöse har haft en utbredning som omfattar båda sidor av Säveåns mynningsområde i Göta älv. Stadens uppbyggnad, som har bevisats genom arkeologin, bestod huvudsakligen av lägre trähus och små kullerstensbelagda gator. Minst en bro har funnits för att invånarna skulle kunna korsa Säveån. Den totala befolkningen uppges år 1500 till 1 200 1 300 individer ( Gustavsson & Sandin 2012, Gustavsson & Sandin 2013, Svensson & Westergaard 2014, Pye & Rosén 2015, Rosén 2014 ). Nya Lödöses övergång i landerier Efter att Nya Lödöse upphört som stad förvandlades det gamla stadsområdet till utarrenderade landerier som var en viktig försörjning mot den nya staden Göteborg. Uttrycket landeri har uppkommit som en sammanfattande benämning för de markområden utanför det bebyggda stadsområdet, som tillsammans utgjorde Göteborgs stads ägor. Mot 1600-talets slut blev det allt vanligare att förmögna landeriinnehavare uppförde små lantgårdar på sina områden. Denna utveckling ledde till att landerierna på 1700-talet började utvecklas till borgerliga herrgårdar ( Almquist 1929 :175; Sjölin 1989 :53f). Syftet med att inrätta landerier var att ge möjlighet för stadens invånare att bruka jorden. Landerierna arrenderades ut till personer med bostad i staden. Därmed kunde familjens tomtmark inne i staden användas till annat än byggnader för djurhållning och förråd.

Säveåns norra strandbrink 9 Figur 5. Utsnitt ur geometrisk avmätning av landerimarkerna från år 1696 av lantmätare Erik Kuus. Undersökningsområdet har markerats ungefärligt på kartan. Landerierna kom i stor utsträckning att arrenderas av magistratens ledamöter och framstående köpmän och beboddes främst sommartid. Tidigt tycks små stugor, så kallade arbetarbostäder, ha byggts på landeriernas marker. De flesta stadsbor hade inte tillgång till landerimark utan odlade för husbehov i små kålgårdar i anslutning till bebyggelsen. På 1600-talet började staden lösa in landerierna från den»ständiga besittningsrätt«som arrendatorerna så småningom fått. Städernas jordbruk avvecklades under 1800-talet( Lindström et al. 2005 :22f ). I anslutning till undersökningsområdet har legat tre landerier : på norra sidan Säveån fanns i nordost Marieholms landeri, ytterligare längre österut låg Kvibergs landeri och på södra sidan mitt emot Marieholms landeri fanns Ånäs landeri och även Kristinedals landeri ( figur 5 ) ( Sandin, Thorsberg & Wennberg 2011 :11ff ). Tidigare undersökningar och fynd i närområdet Strömbom 1916 1917 Kunskapsläget för Säveåns sträckning inom Gamlestaden hänför sig framförallt till Sixten Strömboms undersökningar mellan åren 1916 och 1917 ( Strömbom 1924 :128ff, 174 ). Undersökningarna berörde»en remsa av cirka tre meter utifrån åbrädden«, från den samtida Järnvägsbron och uppströms på båda sidor av ån. Till sin hjälp hade Strömbom ett mudderverk med vilket han företog provgrävning med okänt intervall. Från en punkt 50 meter uppströms järnvägsbron och till och med landsvägsbron/stenbron gjordes ett stort antal fynd längs åns norra sida. Fynden bestod av keramik ( rödgods, stengods, fajans ), glas ( butelj, fönster ), mynt, tennfa/-skålar, yxor, svärdfäste, ryttarepistol, pilspetsar och en dolk. Strömboms datering av fynden är 1400

10 Bohusläns museum Rapport 2016:40 1500-tal. Cirka 80 meter uppströms järnvägsbron ansåg han sig även ha påträffat en stenkista, även denna längs den norra åsidan ( ibid. ). Göteborgs arkeologiska museum 1971 I samband med byggnationen av en spårvägsbro över Säve ån inom Gamlestaden 1971 påträffades en fartygslämning och en eller flera stenkistor. Anläggningarna framkom när man konstruerade kofferdammar inför gjutning av brofundamenten. Det är oklart om stenkistorna och fartygslämningen påträffades i samma koffer damm. Den senare uppges ha legat längs kanten av den ena kofferdammen, cirka 1,5 meter ned i åbottnen. Lämningen togs upp i delar av exploatören och dokumenterades på land genom dåvarande Göteborgs museum. I en PM författad av den ansvariga arkeologen Marianne Djurfelt anges att»förmodligen finns resten av båten ännu kvar nere i ån, utanför järnspåntkanten«( Göteborgs stadsmuseums arkiv ). Anläggningarna är registrerade i FMIS som Göteborg 452 ( övrig kulturhistorisk lämning ). Bohusläns museum 2007 Något nedströms spårvägsbron i Gamlestaden utförde Bohusläns museum år 2007 en marinarkeologisk förundersökning inför byggandet av en ny järnvägsbro. Resultatet blev en mindre mängd historisk keramik och sentida pålanläggningar ( Bergstrand 2007 ). Rio kulturkooperativ 2011 I oktober 2011 utförde Rio Kulturkooperativ en förundersökning av Göteborg 218. Detta föranleddes av detaljplanearbete av Göteborgs stad, Fastighetskontoret. Förundersökningen resulterade i att kulturlager, stenläggningar och träkonstruktioner påträffades ( Sandin, Thorsberg & Wennberg 2011 ). Fynd av ett svärd Under 2012 inrapporterades till Bohusläns museum ett fynd av ett svärd. Fyndet gjordes i början av 2000-talet av en anläggningsdykare. Svärdet påträffades enligt uppgift utanför Gamlestadens fabriker på den södra sidan av ån, fritt liggande ovanpå ett recent erosionsskydd av sten. Svärdet har uppenbarligen omdeponerats i samband med någon sentida exploatering. Enligt en bedömning av Thomas Roth vid Armémuseum kan svärdet antingen ha varit ett jaktsvärd eller mer troligt ett enkelt vapen, typiskt för en bondebeväpning, på tyska kallad Bauernwehren eller Messer. Svärdet kan troligen dateras till 1300- eller 1400-talet ( Roth 2012 ). Bohusläns museum 2012 År 2012 utförde Bohusläns museum en förundersökning av en del av Säveåns sträckning genom Gamlestaden, vilken är belägen inom fornlämning 218 :1. Som resultat av förundersökningen påträffades två pålade anläggningar från 1600-talet samt delar från fartygslämningen Göte borg 452. Den senare kunde genom dendrokronologisk analys dateras till 1520-talet. Ett kulturlager med bland annat keramik påträffat i samma område kunde dateras till perioden sen medeltid till och med 1700-tal ( Bergstrand 2013 :16). Nya Lödöse-projektet 2012 Under 2012 gjordes ett flertal förundersökningar inom fornlämningen Göteborg 218. Två av ytorna ( F och R ) tangerar det nu aktuella undersökningsområdet. Inom yta F och i schakten påträffades en träkonstruktion och torviga påförda lager. Inom yta R kom stolpar och kulturlager. Lagren i detta område är relativt störda ( Rosén 2014 ). Rio Kulturkooperativ 2012 I maj juni 2012 utförde Rio kulturkooperativ en förundersökning inom området för Gamlestadens fabriker på södra sidan Säveån. Förundersökningen resulterade i att kulturlager påträffades från Nya Lödöse, landerierna och 1700 1800-talets industrier ( Gustavsson & Sandin 2013 ). Nya Lödöse-projektet 2013 På grund av planerad tillfällig spårvagnslinje utfördes en arkeologisk förundersökning inom Göteborg 218 på norra sidan Säveån. Undersökningen resulterade i mindre rester av recenta kulturlager ( Westergaard 2015 ).

Säveåns norra strandbrink 11 Figur 6. Foto som visar platsen för undersökningsområdet ( till vänster i bilden ). Foto : Matthew Gainsford, Bohusläns museum. UV Väst 2014 September 2013 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Väst, en förundersökning av Gamlestadens fabriker på södra sidan Säveån. Förundersökningen resulterade i kulturlager från senare delen av 1500-talet fram till landeriernas tid i första hälften av 1600-talet ( Svensson & Westergaard 2014 ). Bohusläns museum 2015 Vid en marinarkeologisk utredning påträffades sju nya lämningar : sex pålanläggningar och ett område med kulturlager. Dessutom konstaterades förekomst av kulturlager inom ytan för Göteborg 218 :1. Samtliga pålanläggningar tolkades preliminärt som fiskeanläggningar eller någon form av bryggkonstruktion. Lämningarna BM2015 :354 dock bedömdes som recent. Kulturlagret påträffades i vattenområdet mellan Sävenäs säteri och Kvibergs landeri, keramiken ligger inom tidsperioden 1600- till 1700-tal. Inom Göteborg 218 :1 påträffades relativt omfattande kulturlager samt en okstock och annat kraftigt timmer. Kulturlagret innehöll bland annat rödgods från tidsperioden 1500-1600 talet ( Gainsford 2015 :14ff ). Nya Lödöse-projektet 2015 Projektet utförde en förundersökning i den sydvästra delen av fornlämningen ( södra sidan av Säveån ) Göteborg 218. Förundersökningen påvisade att området var kraftigt omrört och innehöll få arkeologiska spår ( Pye & Rosén 2015 ). Metod Arbetet bestod av schaktningsövervakning med maskin. Arbetet utfördes inom en redan anlagd spontgrop ( figurer 6 & 7 ). Innan det arkeologiska arbetet och inom spontgropen hade omfattande pålningar genomförts för att stabilisera marken. Schaktningen utfördes i i tre moment. Inledningsvis schaktades mittenpartiet bort, därefter den västra tredjedelen och slutligen den östra

12 Bohusläns museum Rapport 2016:40 Figur 7. Spontgropen innan schaktningsarbetet påbörjades. Foto : Matthew Gainsford, Bohusläns museum. tredjedelen. Samtliga partier schaktades ner till 1,35 meter djup från nuvarande marknivå. Efter varje schaktningsmoment lades en betongplatta på schaktets botten. Betongplattan ska fungera som fundament till den planerade gångbron. Misstänkta anläggningar frilades för hand med spade och skärslev. Arbetet dokumenterades med RTK GPS, noteringar och foto. Resultat I den östra delen av undersökningsområdet framkom ett begränsat träflis- och tegelflislager på cirka en meters djup. Lagret är antagligen omdeponerat material från landeriernas tid, dittransporterat och avsatt av ån. Ovanför tegel- och flislagret fanns fyllnadsmaterial som innehöll byggnadsrester i form av bland annat makadam och recenta konstruktionstimmer samt mindre stenar. Under detsamma bestod lagren av grus och jordmassor. Då schaktet inte grävdes djupare än vad som krävdes för exploateringen kan det sägas med säkerhet om detta är naturligt avsatta lager eller om de representerar äldre utfyllnader ( figur 8 ). I den västra och mittersta delarna av undersökningsområdet var lagerföljden annorlunda. Här var jordmassorna överlag väldigt omrörda. Massorna innehöll utfyllnadsmaterial i form av rivningsmaterial, recenta konstruktionstimmer, sand, lera och stora stenar. Spår efter bland annat recenta pålningar och kabeldragningar påträffades på ett djup av maximalt 1,30 meter. Två trädstubbar påträffades också i detta område ( figur 8 ). Resultatet av undersökningen får betecknas som synnerligen magert. Eftersom någon säker naturlig marknivå aldrig påträffades kan det emellertid inte uteslutas att äldre lämningar kan finnas på större djup ( figur 8 ). Förslag till fortsatta åtgärder Efter utförd schaktningsövervakning anser Bohusläns museum att fortsatta arkeologiska insatser ej är nödvändiga.

Figur 8. Karta över undersökningsområdet som visar båda trädstubbarna samt det magra fyndlagret. Skala 1:250. Säveåns norra strandbrink 13

14 Bohusläns museum Rapport 2016:40 Referenser Almquist, H. 1929. Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren. Förra delen : från grundläggningen till enväldet ( 1619 1680 ). Göteborg. Bergstrand, T. 2007. Marinarkeologi i Säveån. I : T. Wennberg ( red. ). Dubbelspåret Gamlestaden. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007 :13. Göteborg. Bergstrand, T. ( med bidrag av S. von Arbin ) 2013. Säveån genom Gamlestaden. Arkeologisk förundersökning Göteborg 218, Gamlestaden 740 :162 m.fl. Göteborgs stad, Göteborgs kommun. Rapport 2013 :8. Bohusläns museum. Uddevalla. Danielsson, R. ( red. ) 2008. Säveåns landskap. En natur och kulturmiljöstudie. Västarvet rapport. Gainsford, M. 2015. Åter till Säveån. Marinarkeologisk utredning. Göteborgs stad och kommun. Rapport 2015 :26. Bohusläns museum. Uddevalla. Gustavsson, J. & Sandin, M. 2012. Göteborg 218, Nya Lödöse. Yta J. Arkeologisk förundersökning. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 141. Fjällbacka. Gustavsson, J & Sandin, M. 2013. Göteborg 218, Nya Lödöse, Göteborgs stad och kommun. Gamlestadens fabriker, arkeologisk förundersökning. Kulturhistoriska rapporter 149. Rio Kulturkooperativ. Fjällbacka. Lind, I. 1923. Göteborgs handel och sjöfart 1637 1920. Historisk statistisk översikt. Göteborg. Lindström, J., Nieminen, J. & Nordström, K. 2005. Arkeologisk utredning i Kviberg med marinarkeologi i Säveån. Fastighet Kviberg 741 :34 m.fl., Göteborgs kommun. Arkeologisk Rapport 2005 :3. Göteborgs stadsmuseum. Göteborg. Pye, J. & Rosén, C. 2015. Förundersökning vid Gamlestadens fabriker. Arkeologisk förundersökning i Gamlestaden. Västergötland, Göteborgs stad och kommun, Göteborg 218. Arkeologerna, Bohusläns museum & Rio Kulturkooperativ. Nya Lödöse Rapport 2015 :2. Mölndal. Rosén, C. ( red. ). 2014. Förundersökningar i Nya Lödöse 2012 och 2013. Arkeologiska förundersökningar i Gamlestaden. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Göteborg 218. Nya Lödöse Rapport 2014 :1. Arkeologerna, Bohusläns museum & Rio Kulturkooperativ. Mölndal. Sandin, M., Thorsberg, K. & Wennberg, T. 2011. Nya Lödöse, Göteborg 218. Arkeologisk förundersökning. Kulturhistoriska rapporter 133. Rio Kulturkooperativ. Fjällbacka. Sjölin, M. ( red. ). 1989. Lejonet och Kronan. Stormaktstiden Göteborg. Göteborg. Strömbom, S. 1924. Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse ( 1915 1918 ). Göteborgs jubileumspublikationer. Göteborg. Svensson, P. & Westergaard, B. 2014. Göteborg 218, Nya Lödöse, Gamlestadens fabriker. Västra Götalands Län, Göteborgs stad och kommun, Göteborgs socken, Olskroken 18 :7, fornlämning 218. UV Rapport 2014 :29. UV Väst. Riksantikvarieämbetet. Westergaard, B. 2015. Gamlestadsvägen Ledningsstolpar och brunnar. Arkeologisk förundersökning i Gamlestaden 2013. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Göteborg 218. Nya Lödöse Rapport 2015 :1. Arkeologerna, Bohusläns museum & Rio Kulturkooperativ. Mölndal. Arkiv Göteborgs stadsarkiv Arkivhandlingar rörande båtfynd i Säveån Regionarkivet Göteborg Karta ( 1677 ). Utsnitt ur David Lydinghielms karta över Göta älvs dalgång mellan Göteborg och Lärjeholm. 0424 :037 :370a. Krigsarkivet Karta ( 1696 ). Utsnitt ur geometrisk avmätning av landerimarkerna från 1696 av lantmätare Erik Kuus. Otryckta källor Bakunic Fridén, I. 2014. Nya Lödöse efter utflyttningen till Göteborg. ( www ). <http ://www.stadennyalodose.se/ artiklar/2014-09-16/nya-lodose-efter-utflyttningen-tillgoteborg/>. Hämtad April 2016. FMIS 2016. Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister ( www ). <http ://www.fmis. raa.se/cocoon/ fornsok/search.html> Hämtad mars 2016. Roth, T. 2012. E-post angående typologisering och datering av svärd från Säveån, daterad 2012-11-16.

Säveåns norra strandbrink 15 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-2351-2016 Bohusläns museum dnr : BM 16/0095 Bohusläns museum pnr : 16007 Län : Västra Götalands län Kommun : Göteborg Socken : Göteborgs stad Fastighet : Gamlestaden 740 :162 & Olskroken 743 :70 Ek. karta : 7B1e Läge : X 6402268, Y 321628 Koordinatsystem : SWEREF 99TM Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Göteborgs stads fastighetskontor Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford Fältarbetstid : 2016-02-15 2016-02-19 Arkeologidagar i fält : 3 Undersökt yta : 111 kvadratmeter Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs