PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 9 / 2009 19.8.2009 1 Sammanträdestid: Onsdagen den 19 augusti 2009 kl. 18.00 20.55 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande Börje Salonen I vice ordförande Jan Drugge medlem Eva-Stina Hellbom Johanna Jansson Kerstin Lindholm Kurt Tuominen Merja Lammervo ersättare Johan Johansson Frånvarande: Kalevi Kallonen II vice ordförande Ingalill Granlund medlem Övriga närvarande: Inger Wretdal fge ordf. Curt Dannström fge I vice ordf. Sixten Laine fge II vice ordf. Rune Friman fge III vice ordf. Tom Simola kommundirektör Tomy Wass sekreterare förvaltningschef Marléne Eriksson 124-129 (kl. 19.05-20.00) ekonomichef Erika Strandberg 123 (kl. 18.35-18.55) bildningschef Ärenden: 118-135 Underskrift: Ordförande Sekreterare Justering, tid och plats: Mårten Nurmio Tomy Wass Kommunkansliet i Dalsbruk den 28 augusti 2009 Kerstin Lindholm Protokollet framlagts till påseende: Kurt Tuominen : Kimitoön den 31 augusti 2009 Tomy Wass
FÖREDRAGNINGSLISTA Organ Utfärdad den Blad Kommunstyrelsen 9 / 2009 12.8.2009 2 Sammanträdestid: Onsdagen den 19 augusti 2009 kl. 18.00 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Ärendets nummer Ärendet 118 LAGLIGHET OCH FÖRHET 119 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 120 ÄNDRING AV GRUNDAVTAL Egentliga Finlands förbund 121 AVTAL OM UTTRÄDE UR ÅBOLANDS YRKESINSTITUT SAMKOMMUN 122 ÖVERFÖRING AV UTBILDNINGSUPPGIFTEN FRÅN ÅBOLANDS YRKESIN- STITUT SKN TILL AXXELL UTBILDNING AB 123 UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLANS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS SKOLNÄT PÅ KIMITOÖN Begärande av utlåtande 124 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV 2008 ÅRS REVISION 125 DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 126 ANSÖKAN OM FINANSIERINGSSTÖD ENLIGT PRÖVNING 127 TILLSÄTTANDE AV PROJEKTSTYRGRUPPER 128 PROJEKTET "ÅBOLÄNDSK UTVECKLINGSSTRATEGI 129 AVTAL FÖR NYA KOPIERINGSMASKINER 130 VERKSTÄLLIGHETSÄRENDE Fge:s beslut 131 UTLÅTANDE TILL BESVÄR, båtplatsuthyrning 132 FÖREDRAGNINGSLISTANS FORM 133 AV FÖRTROENDEORGAN OCH TJÄNSTEINNEHAVARE 134 DELGIVNINGSÄRENDEN 135 ANSÖKAN OM HYRESBIDRAG, Åbolands hantverk r.f. Protokollet framläggs till påseende, tid och plats Ordförande Kimitoön den 31 augusti 2009 Mårten Nurmio
Kommunstyrelsen 118-119 19.8.2009 3 LAGLIGHET OCH FÖRHET Kst: 118 FÖRSLAG Sammanträdet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört. Sammanträdet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört. VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Kst: 119 Kommunstyrelsen beslutar utse två protokolljusterare att justera protokollet. I tur att väljas till protokolljusterare är Kerstin Lindholm och Kurt Tuominen. Till protokolljusterare utsågs Kerstin Lindholm och Kurt Tuominen.
Kommunstyrelsen 120 19.8.2009 4 ÄNDRING AV GRUNDAVTAL Egentliga Finlands förbund Kst: 120 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) Landskapsfullmäktige för Egentliga Finlands förbund beslöt vid sitt möte 15.6.2009 29 att företa ändringar i grundavtalet och tillsända medlemskommunerna det ändrade utkastet för godkännande enligt 79 kommunallagen samt att inbegära svaren före 30.9.2009. Till kallelsen bifogas Egentliga Finlands förbunds skrivelse av den 3.7.2009 samt 29 i landskapsfullmäktiges protokoll den 15.6.2009, varav framgår de föreslagna ändringarna i grundavtalet. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar godkänna bifogade utkast till nytt grundavtal för Egentliga Finlands förbund.
Kommunstyrelsen 121 19.8.2009 5 AVTAL OM UTTRÄDE UR ÅBOLANDS YRKESINSTITUT SAMKOMMUN Kst: 121 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) Delägarkommunerna i samkommunen för Åbolands yrkesinstitut, förutom Åbo stad, har förordat att utbildningsuppgiften för Åbolands yrkesinstitut överflyttas till Axxell Utbildning (tidigare Ab Västra Finlands yrkesinstitut). Åbo stad har i tidigare beslut kopplat ihop en överföring av utbildningsuppgiften med kravet på tilläggsplatser vid Åbo yrkesinstitut. Undervisningsministeriet har dock inte beaktat en sammankoppling av dessa frågor utan rekommenderat att utbildningsuppgiften överförs på Axxell Utbildning (Undervisningsministeriet DNro 5/500/2009). Åbo stad har i förhandlingar med Väståbolands stad och Kimitoöns kommun meddelat att de önskar utträde ur samkommunen för ÅYI. ÅYI har tillsatt en arbetsgrupp med representanter för Åbo stad, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun och ÅYI:s ledning samt personal för att utreda frågor kring en överföring av utbildningsuppgiften (en motsvarande överföring har gjorts när Västra Nylands yrkesinstitut övertogs av Axxell Utbildning). Inom arbetsgruppen har man även utrett villkoren för Åbo stads utträde ur samkommunen. Axxell Utbildning har under processen medverkat på ett sätt som tryggar en smidig övergång. Åbos, Väståbolands och Kimitoöns fastighetsförvaltningar har fungerat som sakkunniga vid beräkningar av värdet på samkommunens egendom. I det bifogade förslaget till avtal framgår villkoren för Åbo stads utträde ur samkommunen (bilaga). Åbo stads utträde kan förverkligas genom att avtalet om detta godkänns av fullmäktige i Åbo stad, Väståbolands stad och Kimitoöns kommun. Eftersom de andra delägarkommunerna, förutom Åbo stad, redan tidigare meddelat om att de önskar att utbildningsuppgiften överförs från samkommunen till Axxell kan Undervisningsministeriets förslag om detta verkställas från 1.1.2010. Med tanke på att kommunerna från årsskiftet gått samman till två nya kommuner är det dock befogat att ytterligare bekräfta dessa ställningstaganden i respektive fullmäktige. I diskussioner mellan Axxell, Väståbolands stad, Kimitoön och ÅYI har man varit enig om en framtida modell för förvaltningen av ÅYI:s fastigheter. Avsikten är att bilda ett fastighetsbolag med samkommunen och Axxell som delägare där samkommunen överför byggnaderna och fastigheten som apport och Axxell i bolaget placerar kapital motsvarande den summa som Åbo stad erhåller vid utträde ur samkommunen. Axxell har meddelat att de kommer att koncentrera all utbildning i Pargas till ÅYI:s fastigheter och att de är beredda att öka sin andel i fastighetsbolaget genom nya investeringar i fastigheten. Väståbolands stad och Kimitoöns kommun har meddelat att man inte kommer att delta i dessa nyinvesteringar. Efter att utbildningsuppgiften överförts till Axxell och fastigheterna övertagits av fastighetsbolaget har samkommunen ingen funktion och det kan därför vara ändamålsenligt
Kommunstyrelsen 121 19.8.2009 6 att samkommunen upplöses och kommunerna blir direkt delägare i fastighetsbolaget. Ägandet i fastighetsbolaget motsvarar fördelningen av andelen av grundkapitalet i samkommunen. Axxell har aviserat att man på sikt kan tänka sig att fusionera fastighetsbolaget för ÅYI med det fastighetsbolag som äger fastigheterna vid övriga utbildningspunkter som hör till Axxell. Till kallelsen bifogas avtal om utträde. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner bifogade avtal om Åbo stads utträde ur Åbolands yrkesinstitut skn.
Kommunstyrelsen 122 19.8.2009 7 ÖVERFÖRING AV UTBILDNINGSUPPGIFTEN FRÅN ÅBOLANDS YRKESINSTITUT SKN TILL AXXELL UTBILDNING AB Kst: 122 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) I kommun- och servicestrukturreformen har man utgått från att befolkningsunderlaget för upprätthållarna av andra stadiets yrkesutbildning skall vara minst 50 000 invånare. Som en följd av reformen har flera stora förändringar ägt rum, även i sydvästra Finland. Undervisningsministeriet har påskyndat reformerna och gett sina rekommendationer, senast genom cirkulär Dnro 5/500/2009 (2.4.2009), där man rekommenderar att Åbolands Yrkesinstitut överflyttas till Axxell Utbildning. För att kunna verkställa en överföring från 1.1.2010 bör ministeriet meddelas om detta senast inom augusti detta år. Med stöd av de åboländska kommunernas rekommendation har samkommunen för ÅYI förhandlat med Axxell med sikte på en överföring av utbildningsuppgiften från 1.1.2010. Inom Åboland har Brusaby-enheterna i Kimitoön från tidigare hört till Axxell Utbildning medan utbildningsuppgiften för Åbolands folkhögskola och Karis kurscentral överförts till Axxell som en följd av kommun- och servicestrukturreformen. Fiskeri- och miljöinstitutet förhandlar som bäst om att ansluta sig till en tvåspråkig samkommun med bl.a. Loimaa, S:t Karins, Pemar och Väståboland som medlemmar. I och med att utbildningsuppgiften för ÅYI överförs till Axxell har andra stadiets yrkesutbildning i Åboland uppfyllt de krav som ställts i KSSR. Axxell Utbildning blir med detta huvudaktör och ansvarig för andra stadiets yrkesutbildning i Kimitoön och Väståboland. Genom att sammanföra de olika utbildningarna i Pargas till ÅYI kan man åstadkomma en ännu starkare och effektivare enhet med ansvar för såväl den traditionella yrkesutbildningen som vuxenutbildningen. Axxell Utbildning Ab har verksamhet på 9 orter i Svenskfinland, bland annat i Kimitoön, Väståboland och Åbo. De största enheterna finns i Västnyland. I Axxell ingår andra stadiets yrkesutbildning, vuxenutbildning och folkhögskolor. Aktiefördelningen i Axxell Utbildning Ab är Svenska folkskolans vänner 1 800 000, Stiftelsen Svenska småbruk och egna hem 750 000 samt Raseborgs stad 200 000. I styrelsen ingår för tillfället en ledamot från Kimitoön och en från Väståboland. Huvudaktionärerna i Axxell har meddelat att den åboländska representationen i styrelsen kommer att bibehållas. De tidigare kommunerna som nu bildar Kimitoöns kommun har alla godkänt att utbildningsuppgiften överförs från samkommunen för Åbolands yrkesinstitut till Axxell Utbildning Ab och samkommunen har vidtagit åtgärder för att detta skall kunna verkställas 1.1.2010. Om Åbo stad vid fullmäktiges sammanträde 31.8 godkänner förslaget om utträde och samtidigt konstaterar att en överföring av utbildningsuppgiften godkänns av Åbo stad kan överföringen ske. På grund av att ministeriet har meddelat att de vill ha besked om överföringen inom augusti har Axxell Utbildning Ab hos undervisningsministeriet anhållit om överföring av utbildningsuppgiften, med förbehållet att kommunerna godkänner detta. Trots att de tidigare kommunerna redan godkänt en överföring är det befogat att även fullmäktige i Kimitoöns kommun tar ställning till överföringen av utbildningsuppgiften.
Kommunstyrelsen 122 19.8.2009 8 Kommunstyrelsen förslår att fullmäktige godkänner att utbildningsuppgiften för Åbolands yrkesinstitut skn överförs till Utbildning Axxell Ab.
Kommunstyrelsen 123 19.8.2009 9 UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLANS OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS SKOLNÄT PÅ KIMITOÖN Begärande av utlåtande Kst: 123 BEREDNING (bildningschef Erika Strandberg) Elevunderlaget i Kimitoöns skolor är sjunkande. Då elevantalet inom den grundläggande utbildningen åk 1-9 år 2009 är 700, beräknas det år 2015 vara 565 elever. Granskar man elevprognosen bakåt under motsvarande tidsperiod tid, sex år, vilket också är senast det gjorts strukturella förändringar i skolnätet då Vreta-Kyrkoby skola sammanfördes till gemensamma utrymmen i Amosparkens skola, så kan man se utvecklingen ännu tydligare. 2003: 891 elever 2009: 700 elever 2015: 565 elever På sex år har elevunderlaget minskat med 191 elever (21 %) och prognostiseras minska med ytterligare 135 elever (19 %). I motsvarande takt minskar kommunens inkomster i form av statsandelar till bildningssektorn. Elevenhetspriset för år 2009 är 8787 / elev, vilket betyder att statsandelarna minskar med ca 1,2 miljoner euro då elevunderlagt sjunker enligt detta. Organisationskommissionen beslöt 13.5.2008 att beställa en skolnätsutredning av en utomstående konsult. Uppdraget gick till Audiator/Esa Kohtamäki som i maj 2009 överlät sin rapport Utvecklingsplan för förskolans och den grundläggande utbildningens skolnät på Kimitoön. Utvecklingsplanen presenterades för personalen, förtroendevalda och media i maj 2009. I augusti ordnas nio öppna informations-, hörande- och diskussionstillfällen i de berörda skolorna samt ett motsvarande tillfälle riktat till personalen. I utvecklingsplanen är de föreslagna åtgärderna följande: - Ytterkulla skolas elever flyttas till Dalsbruks skola - Furubo flyttas till Ytterkulla skolas fastighet - Björkboda skolas elever flyttas till Västanfjärds skola - Tjuda skolas elever flyttas till Amosparkens skola - Mjösundin koulus och Taalintehtaan koulus elever åk 1-4 flyttas till utrymmen som frigörs i Björkboda. I Kemiönsaaren keskuskoulu undervisas åk 5-9. - Utrymmen för småbarnsfostran byggs i samband med Amosparkens skola - Den finskspråkiga specialundervisningen koncentreras till Keskuskoulu. Frågan bereds av kommunstyrelsen som med utvecklingsplanen som grund begär utlåtande av de berörda organen. Bifogas skolnätsutredningen, bilaga 1. Kommunstyrelsen begär utlåtande av bildningsnämnden, svenska skolsektionen samt finska skolsektionen inom respektive organs ansvarsområde på basen av utvecklingsplanen och dess åtgärdsförslag. Utlåtandena skall vara kommunstyrelsen till handa senast 18.9.2009.
Kommunstyrelsen 123 19.8.2009 10
Kommunstyrelsen 124 19.8.2009 11 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV 2008 ÅRS REVISION Kst: 124 BEREDNING (ekonomichef Marléne Eriksson) Revisionsnämnderna för Dragsfjärds kommun, Kimito kommun, Västanfjärds kommun och Kimitoöns Hälsocentral samkommun har avgett utvärderingsberättelser för år 2008 och samtidigt har slutrevisionerna hållits. Kommunfullmäktige har 17.6.2009 godkänt boksluten och beviljat föreslagen ansvarsfrihet. I utvärderingsberättelserna påpekar revisionsnämnderna bl.a. riskhanteringen, vikten av en fungerande intern kontroll, uppställande av målsättningar för kommunkoncernen samt dokumentation gällande upphandlingar. Revisionsberättelserna, revisionsnämndernas utvärderingsberättelser samt revisionsprotokoll bifogas, bilaga 2. Kommunstyrelsen uppmanar samtliga organ och avdelningar att vidta de åtgärder som revisionsnämnderna påpekar i utvärderingsberättelserna och revisionsprotokollen för år 2008 samt inlämna genmäle till revisionsnämnden angående utvärderingsberättelserna senast 1.10.2009. Direktiv för den interna kontrollen, koncerndirektiv och upphandlingsdirektiv uppgörs under ekonomiplaneperioden.
Kommunstyrelsen 125 19.8.2009 12 DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 Kst: 125 BEREDNING (ekonomichef Marléne Eriksson) Enligt Kommunallagen 65 skall fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för följande kalenderår. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Vid uppgörande av budgetdirektivet har som utgångspunkt använts sammanräknat bokslut för år 2008, den ändrade budgeten för år 2009 samt de målsättningar som fastslagits i budgeten och i den för de nuvarande kommunerna och samkommunen. Som utgångspunkt har även samgångsavtalet beaktats i vilket fastslogs att de allmänna ekonomiska målsättningarna för Kimitoöns kommun är att kommunens skuldbörda får vara högst vid landets medeltal och att underskott inte uppstår under avtalsperioden (2009-2011). För att avdelningarna skall komma igång med budgetarbetet bör direktiv och ramar avges trots att statens budgetproposition inte är klar och uppskattningen av skatteinkomster och statsandelar därmed är mycket preliminär. Kommunstyrelsen avger direktiv och ramar för budget 2010 och ekonomiplan 2010-2012 i enlighet med bilaga 3.
Kommunstyrelsen 126 19.8.2009 13 ANSÖKAN OM FINANSIERINGSSTÖD ENLIGT PRÖVNING Kst: 126 BEREDNING (ekonomichef Marléne Eriksson): Enligt 13 lagen om statsandelar till kommunerna kan finansieringsunderstöd enligt prövning beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden. Villkor för att finansieringsunderstöd skall beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som skall vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Statsbidragsmyndigheten kan för beviljandet och användningen av understödet även ställa andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. För understödet kan användas 15 milj.. Ansökan skall sändas in före den 31 augusti 2009. Kommunstyrelsen beslutar ansöka om finansieringsunderstöd enligt prövning för år 2009 totalt 800.000.
Kommunstyrelsen 127 19.8.2009 14 TILLSÄTTANDE AV PROJEKTSTYRGRUPPER Kst: 127 BEREDNING (utvecklingschef Gunilla Granberg) Projektfinansiärerna kräver allt som oftast att huvudmannen för ett projekt tillsätter en styrgrupp bestående av representanter från samtliga projektpartners som deltar i projektets genomförande, samarbetspartners samt de centrala finansiärerna. Styrgruppen övervakar och leder projektet så att målsättningarna uppnås, samt att budgeten följs, allt i enlighet med projektbeslutet. Styrguppen tar del av mellanrapporteringarna, utbetalningsansökningarna samt slutrapporteringen som skall tillsändas finansiärerna i enlighet med en fastslagen tidtabell som finansiärerna uppgjort. Kommunstyrelsen beslutar att ge utvecklingschefen rätt att tillsätta/utnämna styrgrupper för projekt där Kimitoön är huvudman samt att även utse representanter från Kimitoön i de fall där huvudmannen är någon annan, men där Kimitoön har representation i form av projektpartners, samarbetspartners eller finansiär. ÄRENDETS HANDLÄGGNING Eva-Stina Hellbom (sdp) understödd av Börje Salonen (sdp) föreslog att beslutet att utnämna styrgrupper fattas av kommunstyrelsen och inte av utvecklingschefen. Vid verkställd omröstning med handuppräckning erhöll Hellbom/Salonens förslag fem (5) röster (Hellbom, Johansson, Lammervo, Salonen, Tuominen) mot fyra (4) röster för föredragandes förslag (Drugge, Jansson, Lindholm, Nurmio). Kommunstyrelsen besluter att kommunstyrelsen tillsätter/utnämner styrgrupper för projekt där Kimitoön är huvudman samt utser representanter från Kimitoön i de fall där huvudmannen är någon annan, men där Kimitoön har representation i form av projektpartners eller finansiär.
Kommunstyrelsen 128 19.8.2009 15 PROJEKTET "ÅBOLÄNDSK UTVECKLINGSSTRATEGI Kst: 128 BEREDNING (utvecklingschef Gunilla Granberg) Efter kommunsammanslagningarna i Åboland, är både Kimitoöns kommun och Väståbolands stad i behov av att skapa sina kommunala strategier. En del av detta arbete utfördes i samband med samgångsavtalen, men båda åboländska kommunerna saknar ännu strategier. Dessa strategier kommer i sin tur att ha en stor inverkan på tyngdpunkterna i och det praktiska genomförandet av det gemensamma åboländska utvecklingsarbetet. I Egentliga Finlands förbund har man påbörjat arbetet med att förnya landskapsstrategin och innehållet i denna strategi är mycket beroende av att alla regioner i landskapet har välgenomtänkta utvecklingsstrategier, till vilka de lokala politikerna har bundit sig. I Åboland kommer denna regionala utvecklingsstrategi att bygga på dels den existerande utvecklingsstrategin "Utvecklingsprogram för Åboland 2007 2013" och dels på de strategier som kommunerna nu skapar. Landskapsstyrelsen i Egentliga Finland har i sitt möte 29.6.2009 158 beslutit bevilja 70 % finansiering, max 15.000 per region, för att stöda det regionala strategiarbetet i de regioner som ansökt pengar för detta ändamål (Salo, Åbo, Åboland). Arbetet är meningen att genomföras under detta år. I Åboland går projektet under namnet "Åboländsk utvecklingsstrategi". Helhetsbudgeten är 21.450, varav Kimitoöns andel är ca 2150. Väståbolands stad fungerar som huvudman. Som projektchef 1.7 31.12.2009 har Väståbolands stad anställt Sven Ivars. Ivars kommer att stöda kommunerna i sina egna och gemensamma strategiprocesser. Sven Ivars arbetar delvis utgående från kommunkansliet i Dalsbruk. Kommunstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.
Kommunstyrelsen 129 19.8.2009 16 AVTAL FÖR NYA KOPIERINGSMASKINER Kst: 129 BEREDNING (IT chef Marcus Pellas) Majoriteten av de gamla kommunernas kopieringsmaskiner har skaffats med leasingavtal, varav de flesta går ut under 2009 eller början av 2010. Varje enhet har tidigare skaffat sina egna kopieringsmaskiner och gjort leasing- och underhållsavtal med maskinleverantörerna. Detta har lett till variation i avtalen bl.a. olika slutdatum och villkor, vilket i sin tur lett till att administrationen av avtalen varit mycket arbetsdryg. Med skilda avtal finns inte heller någon möjlighet till volymrabatter, vilket har höjt kostnaderna för de enskilda maskinerna och även priset per kopia. En offertförfrågan för nya kopieringsmaskiner har satts ut på HILMA. Inom utsatt tid lämnades offerter in av sex leverantörer, som representerar de största kopieringsmaskinstillverkarna. För att få de bästa möjliga volymrabatter kommer alla kopieringsmaskiner vars avtal går ut under 2009 eller 2010 att förnyas på en gång, med ett gemensamt avtal. Detta kommer även att underlätta förnyandet av avtalen i framtiden, då alla går ut samtidigt. Som en del av villkoren i offertbegäran var att den valda leverantören skall ta hand om de obetalda raterna i leasingavtalen för de maskiner, som inte ännu betalats i sin helhet. På detta sätt uppstår inga extra kostnader för kommunen då de gamla leasingavtalen sägs upp innan de gått ut. Offertförfrågan och jämförelse av offerterna som bilaga 4. I offertbegäran har även vikt satts på central administration av kopieringsmaskinerna samt förhandsservice, båda vilka kommer att underlätta administrationen samt minimera den tid maskinerna är ur bruk p.g.a. maskinfel. Vid en jämförelse av de gamla kommunernas leasingavtal till de nya offerterna kan klara inbesparningar konstateras. Sammanlagda månatliga kostnaden för de nuvarande leasingavtalen för de 12 kopieringsmaskiner som de nya avtalen ersätter är över 3900. Månadspriset för 14 nya kopieringsmaskiner i den billigaste offerten är en tredjedel av detta, 1300. På ett tre års avtal är skillnaden nästan 100 000. På basis av anbuden väljer kommunstyrelsen EKMs offert som den totalekonomiskt mest fördelaktiga enligt kriterierna i offertanbudet.
Kommunstyrelsen 130 19.8.2009 17 VERKSTÄLLIGHETSÄRENDE Fge:s beslut Kst: 130 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) Fullmäktiges protokoll av den 7.6.2009 föreligger för granskning av lagligheten i fattade beslut samt verkställighet i enlighet med KomL 56. Protokollet har varit framlagt till påseende 25.6.2009. Kommunstyrelsen konstaterar att besluten tillkommit i laga ordning och besluter verkställda desamma. - 15 godkännande av bokslut och ansvarsfrihet för Kimito kommun för år 2007 har beslut och handlingar returnerats till Åbo förvaltningsdomstol. - 16-23 revisionsberättelser jämte bokslut och ansvarsfrihet år 2008 för Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral skn. Boksluten tillställs sedvanliga instanser. Utvärderingsberättelserna handlägges separat. - 24 köksfunktionen vid Bäddavdelningen i Dalsbruk mm. Besluten tillställs omsorgs- och tekniska nämnderna. Beträffande tillägget till beslutet att fullmäktige uppmanar kommunstyrelsen att upphäva organisationskommissionens beslut av den 26.8.2008 79 att verksamheten vid tvätteriet i Hanna-hemmet upphör 1.1.2009, besluter kommunstyrelsen att nämnda beslut upphävs till den del det gäller stängningen av tvätteriet den 1.1.2009. - 25 uppvaktningsstadga för förtroendevalda tillställs alla organ och börjar tillämpas omedelbart. - 26 uppvaktningsstadga för anställda tillställs alla enheter och börjar tillämpas omedelbart. - 27 fastställande av årsarvoden för fullmäktigegruppernas ordförande tillämpas fr.o.m. 2009. 28 budgetändring 2009. Den ändrade budgeten tillställs samtliga enheter. Beträffande av fullmäktige godkänd ändring av tekniska nämndens budget gällande båtplatshyror är ärendet underkastat besvär och handläggs separat. Fullmäktiges ställningstagande gällande nya båtplatshyror tillställs tekniska nämnden. - 29 försäljning av byggnadsfastigheter och bostäder tillställs beslutet tekniska nämnden. - 30-32 godkännande av stranddelgeneralplaneändringar tillställs planerna stadgade myndigheter och sakägare enligt Markanvändnings- och byggnadslagen samt kungöres då besluten vunnit laga kraft. - 34 hemortsstipendium, tillställs beslutet bildningsnämnden för verkställighet. - 35 av Curt Dannström inlämnad motion angående ändring av förvaltningsstadgan, skickas ärendet till ledningsgruppen för beredning.
Kommunstyrelsen 131 19.8.2009 18 UTLÅTANDE TILL BESVÄR, båtplatsuthyrning Kst: 131 BEREDNING (kommundirektör Tom Simola) Fullmäktige behandlade budgetändring för år 2009 vid sitt sammanträde 17.6.2009. I samband med handläggandet av budgetändringsparagrafen kom frågan om båtplatsuthyrning till behandling. Ingmar Forne har anfört besvär över fullmäktiges beslut till den del beslutet gäller båtplatsuthyrning. Forne motiverar besväret med att fullmäktiges beslut strider mot kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga. Vidare framhåller Forne att budgeten enligt fullmäktiges beslut är bindande för nämnderna på huvudansvarsområdesnivå. Ett beslut om att höja båtplatshyran hör således till tekniska nämnden. Kommunstyrelsen besluter avge följande utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol i anledning av Ingmar Fornes besvär. Kommunstyrelsen avger följande utlåtande med anledning av besväret: Bakgrund Tekniska nämnden har beslutat om båtplatsuthyrningen vid sitt sammanträde 3.3.2009. Kommunstyrelsen övertog ärendet 18.3.2009 och skickade ärendet till tekniska nämnden för ny behandling. Tekniska nämnden fattade igen beslut i ärendet 22.4.2009. Över nämndens beslut gjordes ett rättelseyrkande som nämnden förkastade 3.6.2009. Tekniska nämndens beslut har sedan vunnit laga kraft. Motiveringar Enligt Kimitoöns kommuns förvaltningsstadga ( 43 p. 16) beslutar tekniska nämnden om principerna för uthyrning av kommunala båtbryggor. Enligt samma stadga ( 25 p. 5) fastställer respektive nämnd kommunens taxor inom sitt verksamhetsområde. Inom den kommunala förvaltningen råder regeln att en högre myndighet inte har rätt att utan ett uttryckligt bemyndigande i en bestämmelse befatta sig med ett ärende som en lägre myndighet har befogenheter att avgöra. Det är alltså fråga om strikta befogenhetsgränser. (Kommunallagen - Bakgrund och tolkningar, Harjula och Prättälä, 2004, sid. 176-180). I bestämmelsen om delegering bör det tydligt framgå vilka befogenheter som har överförts och till vilket organ. Eftersom befogenhetsgränserna i princip är stela måste överföringen av befogenheter specificeras tillräckligt. I förvaltningsstadgan för Kimitoöns kommun har såväl principerna för båtplatsuthyrningen och taxan delegerats till tekniska nämnden. Om ett ärende genom en instruktion eller ett subdelegeringsbeslut utgående från en instruktion har vidaredelegerats till exempel till en tjänsteinnehavare, har tjänsteinne-
Kommunstyrelsen 131 19.8.2009 19 havarens chef, direktionen, nämnden eller kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i princip inte rätt att ta upp ärendet till behandling. Rätten att överta ärenden enligt 51 i kommunallagen utgör dock ett uttryckligt avgränsat undantag från strikta befogenhetsgränser. Rätten att överta ärenden innebär att en högre myndighet på eget initiativ kan ta en lägre myndighets beslut till ny behandling. Rätten att överta ärenden får alltså användas först efter att den lägre myndigheten har fattat ett beslut genom att utöva delegerade befogenheter. Kommunstyrelsen och nämnderna har inom de gränser som bestäms i lagen möjlighet att uppta till ny behandling ett beslut som fattats av en underställd sektion eller myndighet. Fullmäktige har ingen rätt att överta ett ärende. Fullmäktige kan till exempel inte på eget initiativ avgöra ärenden som det delegerat till kommunstyrelsen eller en nämnd. Ett ärende som hör till kommunstyrelsens befogenheter eller till en nämnd kan i princip inte heller delegeras till fullmäktige för beslut. Fullmäktige har i samband med godkännande av budgeten fastställt att i budgetens verksamhetsdel är verksamhetsbidraget bindande (enligt nettoprincipen) gentemot fullmäktige för de fyra ansvarsområdena koncerntjänster, bildningsavdelning, omsorgsavdelning och avdelningen för miljö och teknik. Fullmäktige kan fritt besluta om budgeten, men inte ens vid godkännande av budgeten avvika från principen om strikta kompetensgränser. I detta fall handlar behandlingen i fullmäktige i första hand om att ändra ett redan gjort beslut, inte om att ge allmänna riktlinjer för ifrågavarande nämnd. Besvärsskriften bifogas, bilaga 5. Slutsats Kommunstyrelsen konstaterar att fullmäktiges beslut inte är i enlighet med kommunens förvaltningsstadga och kommunallagens princip om strikta kompetensgränser. Kommunfullmäktiges beslut kan närmast tolkas som en allmän anvisning eller rekommendation till tekniska nämnden. Kommunstyrelsen uppmanar tekniska nämnden att beakta fullmäktiges ställningstagande vid fastställandet av principer och taxor för båtplatsuthyrningen i kommunen.
Kommunstyrelsen 132 19.8.2009 20 FÖREDRAGNINGSLISTANS FORM Kst: 132 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) Vid kommunstyrelsens sammanträde 19.5.2009 efterlystes separata paragrafer för mötets öppnande, godkännande av föredragningslistan samt en paragraf för övriga ärenden. Kommunstyrelsen beslöt att frågan undersökes närmare innan några förändringar vidtas. Motsvarande förfarande i Sibbo, Raseborg och Väståboland har kontrollerats. En paragraf med mötets öppnade tillämpas inte i en enda av kommunerna. Protokollformaliteterna framgår av protokollets första sida (tidpunkt, klockslag, närvarande). I samtliga kommuner inleds sammanträdet med paragrafen för konstaterade av laglighet och beslutförhet. En paragraf för godkännande av föredragningslistan tillämpas i Sibbo och Raseborg men inte i Väståboland. Föredragningslistan godkänns av ordförande vid utskick av kallelsen och handläggningen sker i enlighet med detta. Organet fattar separat beslut att handlägga ett extra ärende. En paragraf Godkännande av föredragningslistan kunde vara bra såtillvida att alla eventuella extra ärenden hämtas fram genast i början av mötet. Någon paragraf för Övriga ärenden är inte kutym i det vedertagna protokollsystemet, helt enkelt därför att extra ärenden bör rubriksättas var för sig enligt ärendets innehåll. Systemet kan tillämpas av samtliga organ förutom fullmäktige, som följer egna bestämmelser. Från och med nästa sammanträde innehåller kallelsen som tredje punkt en paragraf för Godkännande av föredragningslistan. Vid denna paragraf bör alla förslag till eventuella extra ärenden framföras. I övrigt tillämpas samma form för kallelsen som hittills. Med tanke på att ett elektroniskt ärendehanteringssystemet ibruktas under hösten och kallelse- och protokollsidor senast då bör förenhetligas rekommenderar kommunstyrelsen att samtliga organ, utom fullmäktige, intar samma paragraf i sina kallelser.
Kommunstyrelsen 133 19.8.2009 21 AV FÖRTROENDEORGAN OCH TJÄNSTEINNEHAVARE Kst: 133 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) Följande beslut som faller under kommunstyrelsens övervakning har fattats: Bygg- och tillsynsnämnden 26.5.2009 62 69 23.6.2009 70 78 Landsbygdsnämnden 17.6.2009 18-23 Omsorgsnämnden 11.6.2009 50-63 Kommundirektören beslut nr 41-50 Ekonomichefen beslut nr 26-29 Personalchefen beslut nr 20-29 Utvecklingschefen beslut nr 1-22 Antecknas för kännedom.
Kommunstyrelsen 134 19.8.2009 22 DELGIVNINGSÄRENDEN Kst: 134 BEREDNING (förvaltningschef Tomy Wass) 1. Åbo förvaltningsdomstol har den 30.6.2009 i anlednings av Rabbe Bergströms besvär angående stängningen av Vreta småavfallsstation fattat följande avgöranden: - Kommunstyrelsens i Kimitoöns kommuns beslut av den 1.12.2008 gällande Bergströms rättelseyrkande på basen av kommunallagen har upphävts av förvaltningsdomstolen, enär det enligt domstolens tolkning i ärendets rättelseansökningsprocess borde ha följts besvärsbestämmelserna i Avfallslagen och inte kommunallagen. - Förvaltningsdomstolen har därefter upptagit ärendet som förvaltningsbesvär över organisationskommissionens beslut av den 16.9.2008. Domstolen prövar inte besväret på den grund att Bergström saknar besvärsrätt i ärendet. 2. Umberto Casagrande har den 4.12.2008 till Åbo förvaltningsdomstol inlämnat besvär över beviljat undantagslov. Kommunstyrelsen i Kimitoöns kommun har avgivit utlåtande. - Casagrande har den 22.6.2009 återtagit sitt besvär, men begärt att förvaltningsdomstolen ska undersöka lagligheten i områdesarkitektens handlande. - Förvaltningsdomstolen konstaterar den 7.7.2009 att behandlingen av besväret förfaller. Domstolen upptar inte kravet på granskning av områdesarkitektens handlande till prövning. 3. Arbetslösheten 06/2009 Arbetslösheten i Kimitoöns kommun var i juni 2009 5,7 % (186 personer). Motsvarande siffra i juni 2008 var 4,2 % (133 personer). 4. Befolkningsutvecklingen 05/2009 och 06/2009 Vid utgången av maj månad 2009 har invånarantalet i Kimitoöns kommun ökat med +5 personer jämfört med månaden innan och i juni månad 2009 med ytterligare +12 personer. Födelseunderskottet var -8 resp. -4 personer och nettoflyttningen +13 respektive +16 personer. Kimitoöns befolkning uppgick den 30.6.2009 till 7 281 personer. Ändring fr.o.m. 1.1.2009 var -22 personer. 5. Aktuell översikt av kommundirektören. Antecknas för kännedom.
Kommunstyrelsen 135 19.8.2009 23 ANSÖKAN OM HYRESBIDRAG, Åbolands hantverk r.f. Kst: 135 BEREDNING (kommundirektör Tom Simola) Åbolands hantverk (Gullkorna) har lämnat in en ansökan om hyresbidrag på 4.800 för år 2009. Ansökan som bilaga 6. Åbolands hantverk har år 2008 beviljats totalt 4.527 i stöd av Kimito kommun. År 2009 har samma förening beviljats totalt 3.400 i bidrag av kultur- och fritidsnämnden i Kimitoöns kommun. I beloppet 3.400 har helheten beaktas, även tidigare hyresbidrag. Kommunen har inte möjlighet att betala mera bidrag i dagens ekonomiska läge. Även framöver bör alla bidrag sökas inom ramen för det normala förfarandet och inom ansökningstiden som kultur- och fritidsnämnden fastställer. Kimitoöns kommun behandlar framöver separata bidragsansökningar av föreningar, endast om särskilda skäl föreligger. Åbolands hantverk r.f. beviljas inte bidrag.
Kommunstyrelsen 118-135 19.8.2009 24 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD och vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt 91 KomL rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: 118-125, 128, 130-134 Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. KomL kan framställas över beslutet. Paragrafer: 126-127, 129, 135 Enligt 5 1 mom. FörvProcessL/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grunder för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos: Kommunstyrelsen Malmvägen 2, 25900 Dalsbruk Paragrafer: 126-127, 129 Rättelseyrkan skall anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit avsänts eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det. BESVÄR I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärstid 30 dagar. Besvärsmyndighet, adress och postadress Åbo förvaltningsdomstol Lasarettsgatan 2-4, 20100 Åbo Kommunalbesvär, paragrafer: Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress Paragrafer Besvärstid Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit avsänts eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. BESVÄRSSKRIFT I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringar till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas i original eller som officiellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas. INLÄMNANDE AV BESVÄRSHANDLINGARNA TILL BESVÄRSMYNDIGHET Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram under besvärstidens sista dag innan ämbetsverket stängs. DELGIVNING AV Protokollet har framlagts till påseende / 2009 och beslut ( ) delgivits sakägaren med post den / 2009. Lämnats till sakägaren den / 2009. Fogas till protokollet / till utdraget emottagarens underskrift