Kulturella och religiösa faktorer i sjuksköterskans

Hälsa och samhälle Kulturella och religiösa faktorer i sjuksköterskans bemötande/omvårdnad av döende. En litteraturstudie som belyser vilka kunskaper en sjuksköterska bör ha, då hon möter döende judar, muslimer och buddhister. ANNA GUNNESSON LAURA ODEBERGER Examensarbete Kurs OV1052 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2004 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

Kulturella och religiösa faktorer i sjuksköterskans bemötande/omvårdnad av döende. En litteraturstudie som belyser vilka kunskaper en sjuksköterska bör ha, då hon möter döende judar, muslimer och buddhister. Anna Gunnesson Laura Odeberger Gunnesson, A & Odeberger, L. Kulturella och religiösa kunskaper en sjuksköterska bör ha, då hon möter döende judar, muslimer och buddhister. En litteraturstudie. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Examensarbete i omvårdnad 10 p. Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad (2004). Syftet med vår litteraturstudie var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen. Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döendet och döden i samband med sin egen eller sina anhörigas död. Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar. Resultatet visar en del av den kulturella och religiösa kunskap en sjuksköterska bör ha. Vidare visar resultatet att det finns likheter och skillnader mellan judendomen, islam och buddhismen. Detta bör en sjuksköterska känna till i sitt yrkesutövande. Det är även viktigt att veta att det finns individuella skillnader. Genom kunskap kan vi undvika många konflikter och missförstånd. Sjuksköterskor har idag bristande kunskap om andra kulturer och religioner och forskningen inom området är begränsad. Nyckelord: buddhister, döden, döende, judar, kultur, muslimer, omvårdnad, religion. 2

Cultural and religious factors of a nurse treatment/caring of the dying. A literature review, which illuminates what knowledge a nurse ought to have when she meets dying Jews, Muslims and Buddhists. Anna Gunnesson Laura Odeberger Gunnesson, A & Odeberger, L. Cultural and religious knowledge a nurse ought to have when she meets dying Jews, Muslims and Buddhists. Examination paper, 10 credit points, Nursing programme, Malmö University, Health and Society, Department of Nursing (2004). The aim with our literature study was to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family. The literature study is based on six scientific articles. The result shows a part of the cultural and religious knowledge a nurse ought to have. Further on, the result shows that there are similarities and differences between the Judaism, the Islam and the Buddhism. This is cognizance a nurse ought to know about in her profession. It is also of utmost importance to have knowledge about the existing individual differences. Throughout knowledge we may avoid an amount of conflicts and misunderstandings. Nurses today have a lack of knowledge about other cultures and religions and the research within the field is defined. Keywords: Buddhists, death, dying, Jews, culture, Muslims, care, religion. 3

FÖRORD Vi vill rikta ett stort TACK till vår handledare, Kerstin Gebru som med stor noggrannhet, beundransvärt tålamod, djup kunskap och sitt glada humör har väglett oss genom vårt arbete. Vi vill även tacka våra familjer, som stått ut med vår ständiga frånvaro, både fysiskt och psykiskt. Malmö den 2 januari 2004 Anna och Laura 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 7 BAKGRUND 8 Kultur livsåskådning religion 9 Kulturrelativism och kulturetnocentrism 10 Kulturrelativistisk inställning 11 Kulturetnocentrisk inställning 11 Den judiska kulturen Att vara jude 11 Det judiska livet 11 Det judiska hemmet 12 Maten 12 Män och kvinnor 12 Den islamiska kulturen Att vara muslim 12 Koranen 13 Sharia 13 Islams fem pelare 13 Det islamiska familjelivet 14 Man Kvinna 14 Maten 14 Den buddhistiska kulturen Att vara buddhist 14 Elefanten 15 Människans uppgift 15 Samhället 16 Hem och familjeliv 16 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 17 METOD 17 RESULTAT 20 Generell kunskap om kultur och religion inför döendet och döden som en sjuksköterska bör ha 20 Specifik kunskap om judar inför döendet och döden som en sjuksköterska bör ha 22 Omvårdnadsspecifika faktorer som underlättar den judiska patientens, dess släktingars och anhörigas möte med döden 23 Specifik kunskap om muslimer inför döendet och döden som en sjuksköterska bör ha 24 Omvårdnadsspecifika faktorer som underlättar den muslimska patientens, dess släktingars och anhörigas möte med döden 26 Specifik kunskap om buddhister inför döendet och döden som en sjuksköterska bör ha 27 Omvårdnadsspecifika faktorer som underlättar den buddhistiska patientens, dess släktingars och anhörigas möte med döden 28 Resultatsammanfattning 29 Likheter och Skillnader 29 5

DISKUSSION 30 Resultatdiskussion 32 Generell kunskap 32 Judar 34 Muslimer 36 Buddhister 38 Slutsatser 38 REFERENSER 40 BILAGOR 42 Bilaga 1: Artikelgranskning enligt Polit, Beck och Hungler (2001) 43 Bilaga 2: Ordlista 44 Bilaga 3: Artikelgranskning 45 6

INLEDNING Vi ska alla den vägen vandra Oberoende av ålder, kön, etniskt ursprung eller kultur, skall vi alla någon dag knacka på dödens port. Vi kan inte alltid påverka när, vid vilken ålder eller av vad vi ska dö. Det vi däremot kan påverka är upplevelsen av tiden innan och omkring själva dödsögonblicket. Kanske inte själva, på grund av ålderdom, sjukdom eller andra hinder, men vi har oftast andra människor omkring oss. Släktingar, anhöriga (grannar och vänner m fl) och vårdpersonal kan hjälpa till med det praktiska i vardagen, t ex hygienen samt med att ge det stöd man kan behöva för att, in i det sista, orka bejaka sin egen identitet. Det är viktigt att döden, i all sin storhet, blir så kulturellt och religiöst anpassad som möjligt. Det behövs mer kunskap om kulturellt anpassad vård för att avhjälpa de eventuella brister som förekommer mellan vårdpersonal och patienter med annan kulturell/religiös bakgrund (Gebru, 2003). Vi är alla olika, även inför döden. Får vi bara vara oss själva, med de värderingar och normer vi är vana vid, är det kanske lättare att träda över dödens tröskel. Enligt Hanssen (1998) är våra föreställningar och värderingar till stor del påverkade av den kultur vi vuxit upp i. Föreställningarna och värderingarna utgör i sin tur grunden för hur vi beter oss, uttrycker våra tankar och känslor, lever och dör. Kulturen är ett tankeunderlag som hjälper individen att strukturera sin omgivning en referensram som överförs från en generation till en annan. I början av 1980-talet var de asylsökande, i Sverige, så få att man enligt Gebru (1996) inte framställde någon statistik över antalet asylsökande. Det var först 1987 som statistiken blev fullständig. Sedan dess har antalet asylsökande varierat, dels med oron ute i världen dels med vilken invandringspolitik som drivits i Sverige. Malmö som är en invandrartät stad, hade den 1 januari 2003, 265 481 invånare. Av dessa var 64 476 invandrare (utrikes födda eller andragenerations invandrare), alltså 24 procent av Malmös totalbefolkning. Det fanns 161 nationaliteter representerade i samma område (SCB, 2003). Statistiken visar enligt Invandrarförvaltningens tidskrift Tro i Malmö (1997), att det år 1995 fanns cirka 1 500 judar, 250 buddhister och 37 000 muslimer i Malmö. Enligt Becirov (2003) har dock Malmös muslimer idag ökat till 45 000. Vi anser att man även måste ha i åtanke att det utöver dessa personer finns judar, buddhister och muslimer som inte är med i statistiken eftersom de inte finns registrerade i något trossamfund. Det mångkulturella samhället har kommit för att stanna och migrationen kommer att öka (Gebru, 1996), vilket i sin tur kommer att leda till att fler invandrare med annan kultur än den dominerande kommer att dö i Sverige. Varje år utexamineras ca 200 sjuksköterskor vid Malmö högskola och de flesta av dem kommer att arbeta inom hälso- och sjukvården. Genom sitt yrkesutövande kommer förmodligen många av dessa att möta patienter, deras släktingar och anhöriga som kommer från andra kulturer än den omvårdnadsgivande sjuksköt- 7

erskans, och många av dessa patienter kommer att vara döende och dö. Det är viktigt att dessa sjuksköterskor har transkulturell kunskap, förförståelse och förståelse för den döende människans värderingar, normer, seder, bruk, tankar, funderingar och känslor. BAKGRUND Döden har enligt Socialstyrelsen (1981) en ofantlig betydelse för livets alla områden som en av tillvarons allt överskuggande realiteter. I alla stora världsreligioner, kulturer och läror är dödsproblematiken ett centralt tema. Döden tillhör varje människolivs stora frågor och rädslor. Det är därför av största vikt att utgå från varje persons individuella synsätt på hur han/hon ser på sitt döende och sin död. Det finns enligt Jensen m fl (1996) olika aspekter på döden till exempel medicinska och psykologiska. De medicinska aspekterna kan gälla frågor som hjärtoch hjärndöd och de psykologiska aspekterna kan gälla hela upplevelsen inför döendet som dödsångest, förlust av självkontroll, identitet och medmänniskor. Vad som däremot enligt Socialstyrelsen (1981) kan vara svårare att komma till insikt om, få förståelse för och kunskap om är de sociala och kulturella skillnader inför döden som finns mitt ibland oss. Döendet och döden är ett område där sociala, etniska och kulturella värderingar har stor betydelse även om man inte gärna vill medge det. Om den döende dessutom bekänner sig till en religion eller kultur som skiljer sig från den vårdande sjuksköterskans, eller tillhör en etnisk minoritetsgrupp, är det ännu svårare för sjuksköterskan och annan vårdpersonal (läkare, undersköterska och sjukvårdsbiträde) att veta vad han/hon skall göra för att underlätta döendet för patienten. Tyvärr påverkas, enligt Rodhe och Nylund (1991), även de anhörigas inställning till döden och deras sorg kan bli negativ av sådan brist på kunskap och förståelse hos vårdpersonal och inte så sällan färgar det i praktiken patientens egen syn på sig själv. Gebru (2003) framhåller att det är en extra utmaning för personalen att vårda döende patienter med en annan kulturell bakgrund, eftersom meningen i döendet skapas på olika sätt i varje kultur. Att vårda döende patienter ställer enligt Gebru (2003) stora krav på vårdpersonalens förmåga till helhetssyn. Kraven ökar ytterligare då patienten har en annan religiös eller kulturell bakgrund. Kultur och religion påverkar ofta medvetet eller omedvetet människors värderingar och attityder. Detta gäller särskilt vid sådana avgörande händelser som när en människa går bort. Då kan religionen och kulturen enligt Jensen m fl (1996) och Socialstyrelsen (1981) bli mycket viktiga även om de inte annars är det i det dagliga livet. Rodhe och Nylund (1991) framhäver att alla som tillhör en viss kultur inte behöver följa samma regler och ha samma önskemål. De kan ha bott i skilda delar av världen, där kulturen och religionen kan ha utvecklats olika. Eftersom religion, tradition och kultur hör nära samman, kan önskemålen ändras efter en tids vistelse i ett annat land. De Marinis (1998) menar att det inte finns en person från en kultur som är den andra lik och betonar att var och en är en individ som delar en gemensam kulturell grund med andra (s 30). 8

För att alla människor skall behandlas på lika villkor vad gäller döendet och omhändertagandet av den döde samt dennes anhöriga krävs egentligen inte mer än att samma respekt visas för alla oberoende av religiös, etnisk eller kulturell tillhörighet och att man så långt som möjligt försöker tillmötesgå deras önskemål. De Marinis (1998) menar att det är omvårdnaden av den döende människan som människa som är avgörande för god vård i livets slutskede. Detta kan enligt Socialstyrelsen (1981) verka som ett onödigt påpekande, men samtidigt kan det i vissa fall vara svårt att förstå regler och önskemål som kanske står i strid med de värderingar och normer var och en av oss har inom oss, och som blivit djupt rotade i den egna personligheten. För att nå förståelse för andra människor och deras sätt att se på världen måste man enligt Dahlberg (1997), ha en viss förförståelse och kunskap om deras värld och ur vilket perspektiv de ser på den. Socialstyrelsen (1981) framhäver vikten av att varje patient har rätt att uppleva att han/hon har rätt att dö på det sätt han/hon vill och önskar. Det är ett oundgängligt krav om man vill respektera hans/hennes personlighet och hans/hennes egen upplevelse av den sista tiden. Detta kommer dessutom att stanna i de efterlevandes minne och alltid kasta en skugga bakåt (s 10). Kultur livsåskådning religion Hanssen definierar kultur som de färdigheter, idéer och sätt att vara på som människor har tillägnat sig som medlemmar i ett samhälle (1998, s 19). Det är kulturen som bestämmer människans bild av sig själv, av världen och om vad som är riktigt och oriktigt. Tankeunderlaget, eller kulturen, manifesterar sig enligt Hanssen i människors liv och levnad som ett karakteristiskt sätt att organisera tillvaron på. Detta ger medlemmarna av en bestämd kultur igenkännande särdrag, som t ex klädedräkt, språk, matvanor och religiös utövning. Men de kan också ha mer utmärkande drag som reaktioner vid smärta, fruktan, glädje och sorg. Vidare menar Hanssen att det som avgör livssynen, är vilken inställning individen har till sig själv, till sina medmänniskor och till omvärlden. Livssynen avgör också hur erfarenheter och händelser upplevs och tolkas. Alla människor sorterar, väljer ut och tolkar sina intryck av det som uppfattas som bra och riktigt. Livsåskådning och religion har enligt Jensen m fl (1996) ett mycket nära samband i de flesta samhällen. Gemensamt för de två begreppen är enligt Hanssen (1998) att båda innebär en helhetssyn på tillvaron och säger något om meningen med människors liv. Rodhe och Nylund (1991) menar att begreppet religion så som man använder det idag, är en ganska modern västerländsk produkt. I många av världens kulturer finns inget ord som motsvarar allt det, som man i västvärlden lägger in i det. Själva ordet är dock gammalt. Det är latin och har som grundbetydelse bindning eller bundenhet. Bland forntidens romare menade man förmodligen bundenhet till tradition och sed. Människor hölls samman av gemensamma seder och bruk, en gemensam rituell kod. Det var enligt Rodhe och Nylund en medborglig dygd att respektera dessa fäderneärvda regler. Denna respekt uttrycktes med ordet religio. Om man använder ordet i just denna mening kan man säga att religion förekommer hos alla folk och kulturer. 9

Rodhe och Nylund (1991) menar att om man undersöker innehållet i ett folks seder och bruk, finner man snart att de rymmer en mängd reflektioner över livet och döden. Sederna och bruken har en insida, en mening. Man finner också att seder och bruk kan leva kvar långt efter det att människorna tappat kontakt med dess innebörd. De får ett egenvärde. De allra flesta etniska svenskar håller kvar vid seden att döpa sina barn, gå i kyrkan vid någon stor helg, viga sig där framför allt låta sina avlidna begravas i kristen form. I åtskilliga fall har man obetydlig kontakt med själva innehållet i dessa handlingar. Motsvarande finner man i samhällen över hela världen. Jensen m fl (1996) hävdar att kultur och religion är så hårt sammanflätade att det är svårt att urskilja vad som är vad. Det är då enklare att se det som en helhet där de båda delarna är beroende av varandra. Hanssen (1998) menar att religioner uppstår i kulturella sammanhang och innehåller symboler, dogmer, värdesystem och normer. Man kan säga att ett trossystem i stor utsträckning går ut på att beskriva livet och definiera det i förhållande till tankar om naturen och det övernaturliga. Trossystem rymmer en bestämd uppfattning om livets tillblivelse och dess utslocknande och det markerar på ett speciellt sätt att ett nytt liv börjar och att ett gammalt tar slut (a a). Madeleine Leininger är en omvårdnadsteoretiker som redan på 1940-talet började fundera över hur sjuksköterskan skulle få en helhetsbild av patientens situation i ett mångkulturellt samhälle. Leininger är en teoretiker med kultur som fokus. Leininger ser kultur som en sammanfattning för de uppfattningar om hur man, när man tillhör en viss grupp, bör hålla sig frisk, leva samt hur man bör dö. Genom sin kulturtillhörighet har individen en sorts färdiga lösningar för sina problem. Kulturen lärs in och förs sedan vidare från generation till generation. Den kulturella gruppen konfronteras hela tiden med nya problem och nya lösningar måste skapas, om de gamla inte längre fungerar. Kulturen är därför föränderlig. Leininger menar att i kulturmöten finns en tendens för den dominerande kulturgruppen att påtvinga sin kultur på den mindre dominerande kulturgruppen. En grundläggande kunskap om likheter och olikheter mellan kulturer kan hjälpa sjuksköterskan att öppna sina sinnen. Sjuksköterskan kan då få ett holistiskt synsätt och på så sätt kunna ge kulturspecifik professionell omvårdnad. Leininger benämner denna omvårdnad som transkulturell. Teorin Culture Care Diversity and Universality fokuserar på att utveckla kunskaper om omvårdnad av människor med olika kulturella arv och olika sätt att leva. Teorin anger ett nytt sätt att upptäcka samt ett nytt sätt att se på omvårdnadskunskapen. Leiningers Sunrise - modell skall ge en begreppsmässig översikt av Culture Care -teorins komponenter. I modellen anges olika begreppsområden och komponenter som en sjuksköterska måste beakta för att kunna ge en kulturkongruent omvårdnad (Leininger,1995). Kulturrelativism och kulturetnocentrism Förmodligen kommer det alltid att uppstå känsliga spörsmål och svårigheter när två kulturer möts. Man tar sina egna traditioner, idéer och beteendemönster för givna. Ett sätt att tänka och handla på är det riktiga sättet. Hanssen (1998) menar att det är först i kontakten med människor från andra kulturer som man blir varse om att det kan finnas olika meningar om vad som är riktiga tankar, idéer och handlingar. 10

Kulturrelativistisk inställning Om man har en kulturrelativistisk attityd menar Hanssen (1998) att man anser att det inte finns någon kultur som är bättre än någon annan. En kulturrelativistisk person är intresserad av att lära sig om den främmande kulturen och försöka förstå, varför människor i den tänker och handlar som de gör. En kulturrelativist önskar varken att påverka eller bedöma den andra kulturen. Kulturetnocentrisk inställning Enligt Hanssen (a a) anser den som har en kulturetnocentrisk attityd att den egna kulturen omfattar de bästa föreställningarna och värderingarna och eventuellt de enda acceptabla. Man saknar förmågan eller viljan till att förstå andra kulturers världsbild. En kulturetnocentrisk person utgår alltså från att den egna kulturen är överlägsen och en sådan inställning riskerar att leda till feltolkningar, fördömanden och konflikter. Vidare menar Hanssen att etnocentrism uppstår till följd av bristande kontakt med eller kunskap om andra kulturer. Det viktigaste är dock inte vilken av ovanstående inställningar man har, utan att ha respekt för den enskilda individen samt dennes vilja och önskningar istället för att stirra sig blind på den kultur han/hon kommer ifrån (a a). Den judiska kulturen Att vara jude Vem är jude? Enligt Rodhe och Nylund (1991) är den jude som har en judisk mor eller som väljer att bli jude, men svaret är lite mer invecklat än så. Att vara jude har även en religiös, kulturell, historisk och social innebörd. Wood (1995) menar att en jude tror på en enda Gud, håller sabbat en dag i veckan, tycker om judiska sånger, äter särskild mat och använder speciella uttryck. Hon framhåller också att judar tillhör ett folk som är 4000 år gammalt och att de måste ha en förståelse för att händelser som skedde i det förflutna påverkar deras liv idag. Erman och Norgren (2000) anser att judar helst vill vara och umgås med andra judar och på så sätt känna att alla judar hör ihop, i både tanke, själ och handling. Det finns enligt Wood (1995) inget hebreiskt ord för judendom eller ens för religion. Det hebreiska ordet för det judiska sättet att leva, nämligen att följa den judiska lagen, är halaka, vilket betyder att gå. Många judar är enligt Wood inte särskilt religiösa eller troende. Ofta firar de judiska högtider, men de utövar inte sin religion i alla delar eller utövar den över huvud taget inte. De kallas ibland kulturella judar. En del av dem tror inte ens på Gud. Erman och Norgren (2000) menar att de kulturella judarna tycker att den judiska religionen och kulturen är för svår att följa eller att judendomen inte har förändrats tillräckligt mycket i den moderna världen. Det judiska livet De olika stadierna i en människas liv markeras enligt Jensen m fl (1996) inom judendomen, som inom de flesta kulturer, med olika ceremonier. De har oftast en biblisk motivering och har i första hand omfattat männen, även om det senaste århundradet har inneburit förändringar på denna punkt. För männen är den första ceremonin de genomgår, enligt Hanssen (1998), omskärelsen på åttonde dagen. Vid tretton års ålder blir pojken enligt Jensen m fl (1996) bar mitvah och religiöst myndig och ansvarig för sitt religiösa liv. Flickan blir bat mitsvah vid tolv års ålder. 11

Det judiska hemmet Enligt Erman och Norgren (2000) har hemmet stor betydelse för judarna. Alla viktiga händelser i en människas liv och alla högtider firas och högtidlighålls i hemmet synagogan kommer först i andra hand. Det är enligt Wood (1995) främst i hemmet som barnen lär sig om sin religion, kultur och historia. De lär sig genom att utföra judiska handlingar, som att vidröra den så kallade mezuzan (liten behållare innehållande en bit pergamentrulle med text ur Toran) vid dörren till sitt hem och sedan kyssa sina fingrar. Andra handlingar kan vara att lägga pengar i en insamlingsbössa, genom att hjälpa till inför sabbaten och genom att diskutera vad som är rätt och fel. Maten Det moderna livet påverkar enligt Wood (1995) judar lika mycket som alla andra. De kan slänga i sig en snabb frukost i köket och äta middag framför TV: n, precis som vem som helst, men de försöker att äta tillsammans åtminstone en gång om dagen. Under sabbaten äter man dock alltid tillsammans. Renlighetskraven när det gäller kosten är enligt Hanssen (1998) stränga inom judendomen. Tillåten föda kallas koscher. Det kött man äter får inte innehålla blod, och därför slaktas djuren enligt särskilda ritualer. Efteråt tvättas djurkropparna enligt Jensen m fl (1996) med vatten och salt för att blodet ska dras ur. Rena djur är enligt Hanssen (1998) nötboskap, får, getter, höns, änder, kalkoner samt fisk med fjäll och fenor. Orena djur är hästar, svin, harar, rovdjur, fisk utan fjäll och fenor (t ex ål) samt skaldjur. Mjölk får inte blandas samman med kött, vare sig under tillagningen eller vid serveringen. Enligt Wood (1995) kommer det från en vers i Toran Koka inte en killing i dess modersmjölk (s 27) och ska påminna judarna om känslorna mellan en mor och hennes barn. Enligt denna tolkning är kött en symbol för döden, medan mjölk är en symbol för livet och därför får de två inte blandas. Ortodoxa judar har separata uppsättningar porslin och bestick för mjölk respektive kötträtter. Hanssen (1998) menar att judar inte kan servera en mjölkbaserad sås till en kötträtt samt att de inte kan dricka kaffe med mjölk direkt efter en köttmåltid. Män och kvinnor Män och kvinnor har ibland olika uppgifter när judiska högtider firas. Kvinnan brukar enligt Wood (1995) vara den som tänder de levande ljusen inför sabbaten, medan mannen välsignar brödet. Judiska män och kvinnor ser på varandra som jämlikar. Man hjälps åt med det mesta t ex matlagning, städning och badning av barnen (Erman och Norgren, 2000). Den islamiska kulturen Att vara muslim Vem är muslim? Enligt Jensen m fl (1996) är det mycket som ryms under beteckningen islam. Det är en tro och världsåskådning som anger ritualer, andakt och religiös upplevelse, livsmönster och värderingar, kultur och rättstradition, referensramar för religiöst och politiskt språkbruk, gemenskap, men också våldsamma kontroverser. Utgångspunkten är dock i grund och botten gudstron. 12

Ordet islam är arabiska och översätt vanligen med underkastelse. Man skall enligt Rodhe och Nylund (1991) underkasta sig Guds vilja, sådan den meddelas i den heliga skriften Koranen. En annan översättning av ordet islam är fred, frid. Den som hör till islam kallas muslim. Enligt Samuelsson (1999) anser muslimer att den är muslim, som har en muslimsk fader och ingen annan, medan Rodhe och Nylund (1991) menar att den, som väljer att leva sitt liv efter Koranen, även han/hon kan vara muslim. Koranen Koranen är islams heliga skrift, som enligt muslimerna har utgått direkt från Allah. Hanssen (1998) menar att boken är rättesnöret för hur muslimer ska leva. Att tillhöra Allahs gemenskap kräver obetingad lojalitet med Hans vilja, och en konsekvent inordning i Hans plan för människorna. Koranen utgör enligt Jensen m fl (1996) både en religiös och en kulturell vägledning samt grundlagen för islamisk lagstiftning. Den utgör enligt Hanssen (1998) Allahs fullständiga vägledning till hela mänskligheten. Religionen är en livsstil och måste förstås och definieras på ett annorlunda sätt än etniska svenskar är vana vid. Hanssen menar vidare att muslimerna anser att religionen är ett med kulturen och livsformen samt att den inte har något med trons djup att göra. Islam är offentlighetens religion och kultur. Religionen omfattar alla aspekter på människolivet och omsluter individen från vaggan till graven. Ingen skillnad finns mellan sekulära och religiösa värden: religion, kultur, kosthållning, utbildning, ekonomi och medicinsk orientering är en helhet. Koranen reglerar såväl individens vardagsliv som sättet att leda ett företag. Sharia Sharia är den islamiska lagen. Termen sharia betyder vägen till vattenhålet, det vill säga människans väg till Gud, som är livets källa, med vetskapen att det finns mer än en väg till samma vattenkälla. I den svenska debatten ses sharia som en färdig och slutgiltig lag som inte är möjlig att förändra. En grundläggande orsak till denna uppfattning är att de flesta muslimer själva diskuterar sharia i dessa termer. Muslimerna pratar ofta om att sharia är Guds lag och att den därför är oföränderlig (Quis & Roald, 2003). Islams fem pelare För en muslim gäller enligt Erman och Norgren (2000) fem huvudplikter och dessa utgör islams fem pelare : 1. Genom att ständigt upprepa trosbekännelsen vittnar människan om sin tro och tillhörighet. 2. Fem gånger om dagen bör en troende förrätta bön. Man kan be var som helst, men fredagens middagsbön bör ske i gemensamt gudstjänstrum. Bönetider kan flyttas eller sammanföras för att passa olika situationer. 3. Alla har skyldighet att dela med sig av sitt överflöd genom allmosor. Formen för givandet kan växla. 4. Under en hel månad, Ramadan, skall muslimerna fasta och då avhålla sig från, mat, dryck och sexuellt umgänge från solens uppgång till dess nedgång. De sjuka behöver inte fasta. 5. Genom vallfärden till Mecka markeras muslimernas samhörighet med varandra och med traditionen. 13

Både som religiös person och som samhällsmedlem har en muslim enligt Hanssen (1998) skyldighet att underkasta sig sina föräldrar, sin släkt och Allah. Det islamiska familjelivet Familjen utgör själva fundamentet för samhällets funktion. Samspelet inom familjen styrs enligt Hanssen (1998) av strikt hierarki. När beslut skall fattas, rådfrågas och åtlyds familjens överhuvud, som oftast är den äldste manlige släktingen (t ex farfar, morfar, farbror, morbror). Mönstret följs också när en individ befinner sig i Skandinavien medan resten av medlemmarna däribland de äldre har stannat kvar i t ex Pakistan. Man Kvinna Islam har en patriarkalisk samhällssyn. Lagarna gäller i regel främst männens liv och straffen för överträdelser är hårdare för män än för kvinnor (Rodhe och Nylund, 1991; Hanssen, 1998). Jensen m fl (1996) menar däremot att kvinnorna straffas strängare än männen vid lagbrott. Rodhe & Nylund (1991) menar att kvinnorna inte har samma självständiga ansvar. Vidare menar de att kvinnan har i de islamiska länderna ofta betraktats som mannens egendom och har hållits i avskildhet i hemmet för att inte träffa någon annan man än sin äkta make. Ofta har hon utomhus uppträtt beslöjad. Enligt Hanssen (1998) är det enligt islamisk lag förbjudet för en kvinna att ha fysisk kontakt med en man som inte är hennes make, pappa, bror eller son. Detta kan ställa till med problem inom sjukvården, eftersom det t ex finns färre kvinnliga gynekologer än manliga. Hanssen menar att kvinnorna är väldigt generade över sina kroppar. När en kvinna beger sig utanför hemmets dörrar måste hon alltid åtföljas av en man. Om maken eller pappan följer med henne, är det alltid han som svarar på de frågor som ställs till hustrun eller till dottern. Muslimer kan hysa vissa fördomar mot sjuksköterskor och barnmorskor. I sjuksköterskans arbetsuppgifter kan ingå fysisk kontakt med det motsatta könet, och både sjuksköterskor och barnmorskor har enligt Hanssen (a a) med så kallade orena funktioner att göra, t ex hjälpa någon av det motsatta könet med hygienen eller handskas med urin och avföring. Renhet är något principiellt betydelsefullt inom islam det hävdas att renhet utgör halva tron. Man kan varken röra vid Koranen, be eller gå in i en moské om man är rituellt oren. Eftersom vänsterhanden enligt Jensen m fl (1996) är toaletthanden, kan den varken användas till att äta med eller hälsa med. Maten Principen om renhet präglar även kosthållningen. Koranen innehåller enligt Hanssen (1998) strikta kostföreskrifter, eftersom måltiderna är en helig handling för den rättrogne. Produkter av svin och fisk utan fjäll och fenor (b l a ål), inälvsmat, självdöda djur och alkohol är strängeligen förbjudna. Djuren måste slaktas enligt särskilda bestämmelser. All mat som enligt de rituella normerna är ätlig kallas halal. Den buddhistiska kulturen Att vara buddhist Ordet buddhist kommer av det indiska ordet Buddha och betyder upplyst. Inom buddhismen gäller det enligt Rodhe och Nylund (1991) att på egen hand men med hjälp av lärare, finna den rätta insikten om livet. 14

Jensen m fl (1996) menar att de flesta inte ser buddhismen som någon religion, utan som en filosofi och ett sätt att leva. Arvon (1993) framhåller att buddhismen både är en religion och en kultur samt att buddhistens hela vardag, sätt att tänka och handla på, baseras på den täta sammanflätning som dessa två utgör. Någon tro på Gud som världens skapare och på uppenbarelser av honom finns enligt Rodhe och Nylund (1991) inte inom buddhismen. Alla buddhister följer Buddhas lära men de tolkar den på olika sätt vilket i sin tur enligt Hanssen (1998) leder till att de lever på olika sätt. Många buddhister är t ex vegetarianer, medan andra inte har något emot att äta kött. Rodhe och Nylund (1991) anser att de buddhistiska tankarna i många länder har blandats med andra föreställningar, kulturer och traditioner, så att det blir svårt att avgöra vilka som skall kallas buddhister. Enligt Jensen m fl (1996) finns det ingen organisation som kan avgöra vad som är rätt buddhism. Elefanten Enligt Hewitt (1995) berättade Buddha följande historia när munkar rapporterade till honom att heliga män grälade om sin trosuppfattning: En gång bjöd en kung in alla blinda män till sitt palats. Sedan sa han åt en tjänare att föra in en elefant. Tjänaren gjorde så och sa: En elefant är här. Och han bad varje blind man att känna på olika delar av djuret. Därpå kom kungen och bad de blinda att beskriva vad en elefant är för något. De som hade känt på huvudet sa: `Ers Höghet, elefanten är som en kruka. De som hade känt på örat sa: `Den är som en sädesrensningskorg. Beten liknades vid en stång, snabeln vid ett plogskaft, kroppen vid ett sädesmagasin, foten vid en pelares fot, rumpan vid en mortel, svansen vid en mortelstöt och svansspetsen vid en sopkvast. Sedan började de gräla och bråka. `Jag har rätt. Du har fel. Och det slutade med slagsmål. Buddha sa: att den som tror att just han har rätt, och alla andra har fel, påminner om de blinda som trodde att en del av elefanten var hela djuret (s 21). Människans uppgift I sin första predikan formulerade Buddha, enligt Rodhe och Nylund (1991), sin syn på livet i fyra heliga sanningar : 1. Allt liv är lidande (födelse är lidande, åldrande är lidande, sjukdom är lidande, samvaro med det man inte tycker om är lidande, frånvaro från det man tycker om är lidande, att mista vad man vill ha är lidande). 2. Lidandets orsak är begäret (livstörst, som leder från återfödelse till återfödelse; begär efter nöjen, efter existens, efter sådant som är förgängligt). 3. Lidandet upphör genom att begäret utplånas, förintas. 4. Vägen till begärets förintande och därmed lidandets upphörande är åttafaldig: rätt insikt, rätt beslut, rätt tal, rätt handling, rätt yrke, rätt strävan rätt medvetenhet, rätt meditation. 15

Hewitt (1995) menar att alla sidorna av den åttafaldiga vägen måste finnas med i människornas vardag. Buddhister ska försöka att tänka osjälviskt och med medkänsla. De ska tala sanning och tala på ett sätt som kan vara till hjälp för andra och vara vänliga och omtänksamma i allt de gör. Buddhister ska välja arbeten som är nyttiga och inte skadar människor eller miljö. De ska anstränga sig att leva klokt och främja det goda. Att som buddhist vara vaksam och tänka rätt innebär vidare enligt Hewitt, att vara medveten om vad man tänker, känner och gör, så att man inte uppträder på ett sätt man får ångra senare. Samhället Medlidandet, som enligt Rodhe och Nylund (1991) bör prägla buddhisternas liv i denna lidandets värld, skall inte bara vara passivt utan bör också ta sig uttryck i social aktivitet. Att göra goda gärningar för att hjälpa medmänniskor och djur är aldrig meningslöst. Hewitt (1995) menar att alla är fångna i samma lidandets kretslopp och behöver varandras hjälp. Varje god gärning bidrar till en minskning av lidandet. Inga goda gärningar är förgäves eftersom varje gärning förr eller senare obönhörligen bär frukt. Inom buddhismen finns det enligt Rodhe och Nylund (1991) en uppdelning mellan vanliga buddhister och munkar. Det är lekmännen, de vanliga buddhisterna som skall sköta samhällsuppgifterna, medan munkarnas uppgift är att studera, meditera och undervisa. Hem och familjeliv Eftersom de flesta människor arbetar under veckorna, och de flesta barn går i skolan, är söndagen enligt Hewitt (1995) en bra dag att umgås, träffa vänner, äta tillsammans och besöka ett kloster om det finns möjlighet. Andakt och meditation kan äga rum hemma. En familj sätter upp ett altare i en del av ett rum eller till och med i ett litet särskilt rum. På altaret står enligt Rodhe och Nylund (1991) en Buddha-staty, ljus, rökelse och friska blommor. Detta ska påminna familjemedlemmarna om Buddha och den godhet som alla kan utveckla. Blommorna vissnar ner naturligt och förändras på det sättet, precis som allting annat förändras. Enligt Hewitt (1995) ställer en del buddhister också vatten och små offergåvor med mat på altaret. Det är brukligt att buga sig för altaret av vördnad och tacksamhet för Buddha, och som ett tecken på ödmjukhet. Altaret är en plats för familjen att slå sig ner framför, och kanske sjunga och meditera tillsammans. Många familjer försöker hinna med att meditera morgon och kväll, genom att sitta i tysthet tillsammans med händerna i knäet och ögonen helt eller delvis slutna. Enligt Hewitt (1995) menade Buddha att man kan meditera när man sitter, står, går eller ligger. Föräldrar försöker hjälpa sina barn att förstå vikten av att alltid visa respekt och generositet mot alla människor och Hewitt menar att för att kunna leva som en buddhist i det dagliga livet så måste man följa de fem moralbuden: 1. Skada inte levande varelser. 2. Låt bli att stjäla. 3. Använd inte sexualiteten för att skada dig själv eller andra. 4. Ljug inte och tala inte illa om andra. 5. Använd inte drycker och droger som skadar hjärna och kropp. 16

På grund av det första moralbudet väljer munkar, nunnor och många andra buddhister att bli vegetarianer. Men munkarna och nunnorna måste ta emot all mat de får, även kött och äta det (Rodhe & Nylund, 1991). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Den kulturella och religiösa mångfalden i Sverige och i Malmö är stor. Detta i sin tur leder till att personer från andra kulturer än vår egen (etniskt svenska), dör på svenska sjukhus och i sina hem. Det borde vara en trygghet, både för sjuksköterskan och för patienten, om sjuksköterskan besitter någon form av kulturell och religiös grundkunskap och förståelse om patientens kulturella tillhörighet. Det är av största värde för en människa att få vara den specifika individ som han/ hon är. Döden är oftast en fruktad händelse för de flesta av oss och då är det desto viktigare att man som sjuksköterska ger omvårdnad utifrån den drabbades egna kulturella och religiösa perspektiv. Detta kan kanske ge ökad trygghet och leda till att det blir lättare att lämna jordelivet bakom sig. Syftet med vår litteraturstudie var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar och på så sätt få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap och förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende personer från andra kulturer och religioner än sin egen. Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döendet och döden i samband med deras egen eller deras anhörigas död. Frågeställningar: 1. Vilka kulturella och religiösa kunskaper inför döendet och döden bör en sjuksköterska ha generellt? 2. Vilka kulturella och religiösa kunskaper inför döendet och döden bör en sjuksköterska specifikt ha beträffande judar, muslimer och buddhister? 3. Vilka omvårdnadsspecifika faktorer underlättar den judiska, muslimska och buddhistiska patientens, dess släktingars och anhörigas möte med döden? I vår litteraturstudie använder av vi oss av begreppen släktingar och anhöriga. Med släktingar menar vi personer som är bundna till personen genom blodsband t ex moder, fader, syskon, mor- och farföräldrar, döttrar och söner. Med anhöriga menar vi personer som står patienten mer eller mindre nära, t ex make, sambo, flick- och pojkvänner, vänner, goda grannar, nära arbetskamrater. METOD Vår litteraturstudie baseras på kurslitteratur, annan facklitteratur men främst sökningar i databasen PubMed. Vi har även använt oss av databasen CINAHL. Vi sökte även på andra databaser, men vi ansåg att PubMed var den mest givande samt att den var mest omfattande inom vårt studieområde. Det var svårt att finna 17

vetenskapliga artiklar och många av de vi fann var artiklar som inte var vetenskapligt grundade. Våra sökord varierade under sökningen. Eftersom vårt ämne är ett område med få artikelträffar har vi fått använda oss av flera sökord och olika kombinationer av dessa. Våra begränsningar har vi också fått ändra under de olika sökningarna på grund av de få träffar vi till en början fick. T ex använde vi oss till en början av för snäva begränsningar då det gällde årtalen. Vi påbörjade våra sökningar med begränsning mellan åren 1990- och 2000-talet. Slutligen valde vi dock att utöka sökningarna mellan åren 1980 till 2003. Våra vetenskapliga artiklar är dock från 1990- och 2000-talet. Vi valde också att begränsa artiklarna till engelska och att de skulle röra människor i vuxen ålder, 19 år och äldre. Vi påbörjade dock våra sökningar med att även söka efter svenska artiklar men utan resultat. Se tabell 1-4. Förutom databassökningen sökte vi vetenskapliga artiklar i tidskriften Journal of Transcultural Nursing på Malmö Högskola, Hälsa och samhälles bibliotek. Detta var den tidskriften vi fick fram genom våra databassökningar som kunde ge oss material och som fanns tillgänglig på biblioteket. Trots att det inte framgår i våra tabeller, har vi även sökt på judar. Vi har använt oss av ordet i många olika former och olika sökord därtill. Vi fann dock inget som var specifikt för judar och som var relevant för oss. Orsaken till att dessa sökningar inte finns dokumenterade i våra tabeller är att, vi gjorde dessa sökningar i början, för att prova oss fram och se vad som fanns tillgängligt. Den enda artikel, om judar, som var av värde för oss, var den artikel vi fann i tidskriften Journal of Transcultural Nursing. Tabell 1. Sammanfattning av söksystem i databasen PubMed. Limits: All adult 19+, 1995-2003, English, human, only items with abstract. 2003-11-10. Sökord Träffar Granskade Använda /Beställda Attitudes to death 109 3 1 AND Culture Tabell 2. Sammanfattning av söksystem i databasen PubMed. Limits: All adult 19+, 1990-2003, English, human, only items with abstract. 2003-11-12. Sökord Träffar Granskade Använda /Beställda Culture 626 4 3 AND Death 18

Tabell 3. Sammanfattning av söksystem i databasen PubMed. Limits: All adult 19+, 1980-2003, English, human, only items with abstract. 2003-11-13. Sökord Träffar Granskade Använda /Beställda Dying patients 2 2 1 AND Quality AND Cultural needs Cultural variations 3 1 0 AND Care AND Dying Cultural 77 3 1 AND Dying Vi beställde 15 stycken artiklar genom fjärrlån på Malmö Högskola Hälsa och Samhälles bibliotek. När vi 5 veckor senare fick artiklarna sorterades 12 av artiklarna bort eftersom de inte uppfyllde Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för en vetenskaplig artikel. De 2 andra artiklarna fick vi fram i fulltext. 1 av artiklarna fann vi i tidskriften Journal of Transcultural Nursing. Tabell 4. Sammanfattning av söksystem i databasen CINAHL. 2003-11-14. Sökord Träffar Granskade/ Använda Beställda Death AND 4 1 0 Buddhist AND Clients Death AND 15 1 0 Muslims AND Care Två artiklar fann vi på databasen CINAHL och dessa beställde vi som fjärrlån genom Malmö Högskola Hälsa och samhälles bibliotek. När vi en vecka senare fick artiklarna upptäckte vi att båda var kvantitativa samt att en av dem inte var vetenskaplig. Den kvantitativa som var vetenskaplig, valde vi bort eftersom vi gör en kvalitativ studie. Sammanlagt fick vi fram 6 artiklar som vi ansåg passa vår litteraturstudie. Våra artiklar har granskats utifrån Polit, Beck och Hungler (2001) kriterier för en vetenskaplig artikel samt utifrån våra egna förkunskaper. Artiklarna har även 19

granskats utifrån dess innehåll, där relevansen till vårt arbete har varit avgörande (se bil 1). Vid bearbetningen av artiklarna läste vi först artiklarna var för sig och sedan diskuterade vi artiklarna tillsammans. Detta på grund av att vi skulle vara säkra på att vi hade uppfattat artiklarna på samma sätt och därefter kunna sammanställa resultatet. Granskningen av artiklarna (se bil 3). Vi har valt att ha med en ordlista som bilaga för att på så sätt underlätta för läsaren ifall han/hon skulle undra över ett specifikt ords innebörd (se bil 2). RESULTAT Här nedan presenteras vårt resultat utifrån de sex vetenskapliga artiklar vi fann och som besvarar våra frågeställningar. Vi har delat in resultatredovisningen i olika underrubriker så att våra frågeställningar tydligt besvaras samt att det blir mer överskådligt och mer lättläst. Generell kunskap om kultur och religion inför döendet och döden som en sjuksköterska bör ha Om man som person kommer till ett annat land med en annan dominerande kultur än ens egen, tar man på olika sätt till sig den nya kulturen. Då döden närmar sig eller hälsan försämras, brukar man som person oftast använda sig av sin egen ursprungliga kultur och de traditioner som tillhör döendet och döden. Dessa traditioner kommer sedan att vara viktiga och tillämpas när personen befinner sig inom sjukvården (Sarhill m fl, 2001). I en studie gjord av Kayser-Jones (2002) visar resultatet att det finns en brist på uppmärksamhet, rörande kulturella behov inför döden, och hon menar att det behövs framtida forskning gällande icke-engelsk talande patienter. Av deltagarna i studien var majoriteten vita, en tredjedel var kineser, en tiondel var afroamerikaner, en liten del var från Filippinerna och några personer gick under annan kategori. En av undersökningsfrågorna ville få fram vilka kulturella faktorer som påverkar upplevelsen att dö. Det deltagarna poängterar, var vikten av att vara tillfreds med Gud innan man dog. Var man tillfreds med Gud ansågs det lättare att lämna livet bakom sig och somna in. De kulturella behov som en sjuksköterska bör ta hänsyn till är b l a kommunikation. De deltagare som var från Asien, var de flesta oförmögna att tala engelska. Detta innebar att de inte kunde fråga efter hjälp då de behövde hjälp av vårdpersonalen i olika situationer. De som inte hade sin familj i landet eller i närheten blev socialt isolerade. Deltagarna från Asien nämner också maten som ett kulturellt behov som vårdpersonal bör ta hänsyn till. Det är en stor omställning för en person från Asien med den tillhörande matkulturen, att vänja sig vid den västerländska matkulturen. I studien nämns en asiatisk kvinna som inte kunde behärska språket. Hon hade inga släktingar i landet och talade med en kinesisk dialekt som endast en socialarbetare på sjukhuset kunde förstå. Då socialarbetaren besökte kvinnan var hon glad och öppen, de andra dagarna var hon ensam och ledsen. Hon frågade socialarbetaren om hon inte kunde besöka henne varje dag. Kvinnan tyckte inte om den västerländska maten. Hon berättade för socialarbetaren att hon 20

var hungrig nästan dygnet runt. Under en månad hade hon tappat flera kilo i vikt. Under den sista veckan i livet, blev kvinnan oförmögen till att röra sin arm. Vårdpersonalen blev tillsagd att hjälpa kvinnan vid måltiderna, men ingen hjälpte henne. Hon fick kämpa för att få i sig lite bröd, ris och dricka på egen hand (Kayser-Jones, 2002). I en studie gjord av Steinhauser m fl (2000) undersökte de hur man som människa kan få en så tillfredsställande död som möjligt. Detta gjordes genom observationer av patienter, familjer och vårdare. Av deltagarna i studien var nästan två tredjedelar protestanter, nästan en tredjedel var katoliker och resterande identifierade dem själva som judar. I den västerländska kulturen brukar den sista tiden innan man dör, vara en process där man pratar om sitt liv och ser tillbaka på alla upplevelser man haft med sin familj och sina vänner. Kommer man från en annan kultur brukar denna tid, fram till dödsögonblicket, innehålla många kulturella och religiösa ritualer som är viktiga för patienten och familjen. Även de kulturspecifika ritualerna efter döden är viktiga. En sjuksköterska i studien beskriver sina upplevelser med en familj från en annan kultur: They asked to bring in their religious representative. It was important to them that the patient be completely bathed as she was dying as well as when she was dead. I had some weird looks from physicians who were saying, You are wasting your time. That wasn t an effective intervention. But it was because when all was said and done, they (the family) had accepted it (Steinhauser m fl, 2000, s 5). Förhållandet mellan sjukvårdspersonalen, patienten och anhöriga är viktigt. Sjukvårdspersonalen har en stor påverkan på vårdkvalitén under patientens sista tid kvar i livet. Sjukvårdspersonalen påverkar hur både patientens och de anhörigas upplevelser av döendet blir (Kayser-Jones, 2002). Kayser-Jones (2002) betonar vikten av tillit mellan vårdpersonal och patient. En man som nyligen emigrerat från Filippinerna sade att många av de döende patienterna kommer till en punkt då de inte längre litar på andra personer. De döende litar inte heller på sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna i sin tur har inte tid till att bygga upp en bra relation med god kommunikation och tillit, eftersom hon/han har ansvar för många andra patienter. Vidare betonar Kayser-Jones att vårdpersonal inte har någon utbildning i hur man skall bemöta döende patienter varken från sin egen eller en annan kultur (a a). Forskning angående kulturella behov för familjen och vårdpersonal i slutet av livet är begränsad. De deltagare i studien som var från Skottland, tyckte det var viktigt att deras själsliga behov blev tillgodosedda. De tyckte att det borde finnas speciella rum på sjukhusen där man, som patient kunde be i fred eller endast reflektera över sin pågående situation. Som patient var det viktigt att vårdpersonalen informerade dem om det fanns någon präst de kunde träffa eller tidpunkter under dagen då de kunde besöka kyrkan (Kayser-Jones, 2002). En afro-amerikansk kvinna och en kinesisk kvinna i studien beskrev vikten av att tillämpa de kulturella traditionerna i slutet av livet. De menade att kultur endast är viktig då den ses som en helhet med patientens unika historia, familjkonstellation 21

och den socioekonomiska statusen (Kayser-Jones, 2002). I studien gjord av Steinhauser (2000), nämns sex olika komponenter för en god död. En av komponenterna är att bekräfta patienten som en hel person, vilket bl a innebär att ta hänsyn till de själsliga och kulturella behov patienten och familjen har, samt vikten av en öppen kommunikation mellan patient och vårdpersonal. En princip vid vården i livets slutskede är att fastställa och hantera psykosociala, sociala samt själsliga/religiösa problem. I den palliativa vården är det viktigt att hantera bl a kulturella problem och behov. Därför är det nödvändigt med forskning som identifierar de kulturella problemen från patientens och dess familjs perspektiv (Kayser-Jones, 2002). Vad som anses vara en god död, skapas inte endast av den person som är döende, utan av hela familjen, vännerna och sjukvårdspersonalen som finns i den döende personens närhet (Steinhauser m fl, 2000). I sjukvården förekommer det att äldre patienter som blir inlagda på sjukhus automatiskt får blöja. Även om den äldre patienten inte är inkontinent, får han/hon blöja dygnet runt. Om patienten inte kan tala språket, kan det anses vara lättare för vårdpersonalen att sätta på en blöja, då man inte genom kommunikation kan ta reda på om han/hon är inkontinent. En äldre kinesisk patient nämner i studien att ingen kunde förstå honom eftersom han inte kunde behärska det engelska språket. Han berättade att han ville hem och att han inte hade någon att prata med då han låg inlagd på sjukhuset. Han berättade att en av anledningarna till att han ville hem var, att han på sjukhuset var tvungen att bära en blöja. På kvällarna och nätterna, då han behövde gå på toaletten, vägrade sjukvårdspersonalen att hjälpa honom dit. De menade att han kunde göra vad han behövde i blöjan. Mannen förstod inte varför de inte ville hjälpa honom till toaletten. Han kunde själv gå dit, men behövde en hjälpande hand (Steinhauser m fl, 2000). Deltagarna i studien förklarar hur viktigt det är att se patienten som en unik person och att se patienten som en helhet. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen tilltalar patienten med respekt och inte endast ser patienten som en sjukdom utan kan förstå att denna person har en plats i livet med värderingar och förkärlek (Steinhauser m fl, 2000). I studien gjord av Kayser-Jones (2002) tar hon upp upplevelser av döden och vilka faktorer som påverkar dödssituationen på ett positivt eller negativt sätt. Studien visar att det fanns brist på kunskap angående kulturella behov inför döden. Det fanns brist på kunnig personal och kommunikationen mellan sjukvårdpersonal och patient samt dennes familj var dålig. Kommunikationen är en mycket viktig faktor som påverkar upplevelsen av döden i allra högsta grad. Patienten och dennes familj måste känna tillit och förtroende för vårdpersonalen. Döende patienter och deras anhöriga värderade högt en öppen och fortlöpande kommunikation med sjukvårdspersonalen. Speciellt viktigt var detta när det fanns behov av att kunna uttrycka sina känslor, ställa frågor och kunna berätta sin syn på den pågående händelsen. Specifik kunskap om judar inför döendet och döden som en sjuksköterska bör ha Samtlig text som presenteras under denna rubrik baseras på Bonura m fl (2001). Bonura m fl belyser i sin studie, kulturkongruent vård under sista tiden i livet för judiska patienter och deras familjer. De attityder som judar har till döden är influerade av tron om ett liv efter döden och ett lidande. Den teori som används i den- 22