Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2011

Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2011

Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll 3 Styrelsens berättelse 4 Ordföranden har ordet 5 Medlemsstatistik 6 sk årsredovisning 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 11 statistik 14 Ungdomsstyrelsen 15 Kansliet 16 Elit Senior 17 Elit Junior 18 Schack-SM 20 Bredd Junior 22 Tidskrift för Schack 23 Schack i skolan 26 Schackfyran 30 Korrschack 32 Allsvenskan 33 Övriga områden 35 SSF:s kommittéer 38 Schackakademien 39 Stiftelsen Doktor Tore Riltons fond 40 Resultat 2011 48 Stadgar 50 Historik över förtroendevalda 51 Sveriges Schackförbunds styrelse Styrelsens berättelse för SSF:s 95:e verksamhetsår den 1 januari 31 december 2011 Antalet betalande medlemmar per den 31 december 2011 var 3 829 seniorer (26+ år), 22 022 ungdomar (6 25 år) och 33 yngre medlemmar (0 5 år), vilket totalt blir 25 884 medlemmar fördelade på 478 föreningar i 25 distrikts förbund. Kongressen ägde rum den 15 juli 2011 i Västerås. Styrelsen har under 2011 sammanträtt vid fem tillfällen. Av stor vikt är också det arbete som har bedrivits i de under styrelsen lydande kommittéerna samt i de arbetsgrupper som har utsetts med anledning av kongress- och styrelsebeslut. Utmärkelser har under verksamhetsåret 2011 beslutats i följande fall: Rogardplaketten i guld: Sven-Gunnar Samuelsson, Stockholms SS; Lennart Örnmarker, SK Rockaden Sthlm och Nils Grandelius, Lunds ASK Rogardplaketten i silver: André Nilsson och Mats Sjödin, Västerås SK; Jan Wikander, SK Rockaden Sthlm; Peter Hlawatsch, Täby SK samt Gunnar Wahlberg, Storstockholms SA Rogardplaketten i brons: Peter Holmgren, Bollmora SK; Allan Axelsson, Stockholm; Olle Jeansson, Stockholm; Per Johansson, Södra SASS; Kjell Olofsson, Stockholm; Jockum Wahlberg, Stockholms SS samt Kåre Gilstring. Österlens SV Collijnplaketten i guld: Jonas Dahlgren, Alingsås, Tapio Tikkanen, Tolita SK och Rolf Littorin, Stockholm Klippans SK, Staffan Thomasson och Bert Hillgren, Åstorps SS; Sixten Nordin, Sala SK; Jan-Olov Lind, Ervalla SS; Johan Berntsen, Limhamns SK samt Thomas Ehrnström, Billy Bast, Tony Hanoman, Ronny Lindkvist, Miomir Filipovic, SK Bele Ullmark, Erik Geijer, Leif Glimhester Eriksson, Leif Stenberg och Jonas Sandbom, alla SK Rockaden Sthlm Riltonmedaljen i silver: Sten Dillén, Stockholms SS, Anders Lundqvist, SK 33 Riltonmedaljen i brons: Stig Engström, Heby SS; Bo Nyberg, Upsala ASS och Michael Wiander, Stockholms SS Schack-Gideon för 2010: Pia Cramling, Sollentuna SK Nordens schackspelare 2010: Pia Cramling, Sollentuna SK (delat med Magnus Carlsen, Norge) Sveriges Schackförbunds ungdomsledarstipendium: Jan-Olov Lind, Örebro SS; Jens Pettersson, Kristallens SK; Jonas Sandbom, SK Rockaden Sthlm; Mats Sjödin, Västerås SK; Klas-Erik Nilsson, Hjärnarps SK och Andreas van der Wahl, Hässelby SK Vikingastipendiet: Axel Smith och Hans Tikkanen, Lunds ASK; Gabriel Svorono, SS Manhem samt Michael Wiander, Stockholms SS Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2011 Redigering, layout och texter: Niklas Sidmar Omslagsfoto: Peter Halvarsson Tryck: Tallinna Raamatutrükikoda, Estland 2012 Collijnplaketten i silver: Jonas Sandbom och Olle Eleby, SK Rockaden Sthlm; Jan Elmberg, Kunsgtornet; Claes Göran Westerberg, SK Kristallen; Torsten Gustafsson, Stockholm; Robert Spångberg, Stockholms SS; Tuve Lindeberg, Storstockholms SA samt Svante Wedin, Bollmora SK Collijnplaketten i brons: Roland Johansson, En Passant Svedala; Björn Gambäck, Michael Pargman och Urban Byland, Kristallens SK; Clas-Erik Nilsson, Hjärnarps SK; Tore Bengtsson, Helsingborgs SS; Roland Johansson och Per-Gösta Jansson, Skromberga SS; Kurt Ahlgren, och Sixten Salomonsson, HG-Schack; Beril Öjerskog, Ett stort varmt TACK, Norrköping i maj 2012 Erik Degerstedt Vice ordförande Inna Agrest Mats Eriksson Sebastian Nilsson Anil Surender Förbundsordförande Peter Halvarsson Skattmästare Robert Danielsson Fredric Hillertz Håkan Winfridsson 2 3

Ordföranden har ordet Hurra! Anil Surender Ordförande Sveriges Schackförbund Medlemsstatistik Medlemsantal 1996-2010 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Seniorer 5 553 5 257 5 223 5 275 5 095 4 824 4 774 4 421 4 233 4 065 3 864 3 715 3 647 3 824 3 829 Juniorer 12 106 11 401 12 462 12 632 12 125 12 070 12 223 13 618 13 151 12 211 12 088 15 136 15 742 16 181 22 055 TOTALT 17 659 16 658 17 685 17 907 17 220 16 894 16 997 18 039 17 384 16 276 15 952 18 851 19 389 20 005 25 884 Medlemsantal per distrikt 2008-2011 2008 2009 2010 2011 Blekinge 160 78 76 333 0 271 62 Dalarna 172 398 107 97 0 32 65 Gotland 103 97 93 85 0 29 56 Gästrikland 242 183 178 169 1 98 70 Göteborg 1 033 1 185 1 238 1 100 0 639 461 Halland 829 810 1 139 1 422 2 1 278 142 Hälsingland 75 83 73 74 0 28 46 Jämtland-Härjedalen 223 261 578 630 0 554 76 Medelpad 36 53 30 27 0 1 26 Nordskåne 140 248 225 288 0 56 13 Nordvästra Skåne 221 656 1 284 2 440 2 2 271 167 Norrbotten 311 444 408 647 0 568 79 Roslagen 363 307 338 255 1 188 66 Skåne 1 463 1 651 1 637 1 851 7 1 515 329 Småland 502 562 569 1 036 2 781 253 Stockholm 8 548 8 488 8 444 9 344 10 8 459 875 Södermanland 68 71 69 510 0 438 72 Uppland 417 412 466 1 382 2 1 266 114 Värmland 807 982 374 628 0 575 53 Västerbotten 180 115 101 202 0 129 73 Västergötland 481 390 358 334 1 90 243 Västmanland 953 813 969 1 218 4 1 071 143 Ångermanland 42 40 139 317 0 284 33 Örebro län 299 361 352 414 0 332 82 Östergötland 1 183 701 760 1 081 1 904 176 TOTALT 18 851 19 389 20 005 25 884 33 22 022 3 829 I medlemssiffrorna för 2008 ingår även sekundärmedlemmar. I siffrorna för 2009 och framåt ingår endast huvudmedlemmar, det vill säga varje medlem räknas bara en gång. Inklusive sekundärmedlemmar var 2011 det totala antalet medlemmar 26 946. 2011 0 5 2011 6-25 2011 26 4 5

sk årsredovisning 2011 Resultat Resultatet för 2011 innebär ett underskott på drygt 120 000 kronor. För att kunna fortsätta satsningen på i första hand projektet Schack i skolan budgeterades med ett underskatt på nära 300.000 kr. Tack vare budgetdisciplin och allmän sparnit kunde dock underskottet hållas på en betydligt lägre nivå. Intäkter Trots ökande medlemssiffror minskade de statliga bidragsintäkterna med nästan 600 000 kronor jämfört med året innan. Orsaken till detta var ett stort inflöde av nya organisationer i bidragssystemet, något som dessutom gjorde att denna utveckling var svår att förutse med ledning av de förhandsbesked som Ungdomsstyrelsen givit. Medlemsavgiften för vuxna höjdes från 120 kronor till 140 kronor, vilket medförde att intäkten liksom de senaste åren ökade. Antalet vuxna medlemmar har ökat marginellt de senaste åren. Allsvenskans intäkter fortsätter att minska något varje år och nettot av materialförsäljning ökade, bland annat tack vare att priserna på utbildningsmaterial höjdes i början av verksamhetsåret. De exakta kostnaderna och intäkterna för materialförsäljning är alltid svåra att budgetera, varför det är mest intressant att jämföra nettot av materialförsäljningen med budget. Bortsett från materialintäkterna var de totala intäkterna i organisationen drygt 200 000 kronor högre än budgeterat. Kostnader De kraftigt minskade bidragsintäkterna medförde att styrelsen tvingades att göra kraftiga besparingar under verksamhetsåret, flera av dem med förhållandevis kort varsel. Den mest dramatiska av dessa besparingar var att styrelsen ansåg sig nödsakad att säga upp Schackfyrans projektledare Per Hultin, och hans anställning upphörde 1 september. Även kostnaderna för elitverksamheten minskades kraftigt jämfört med tidigare år, såväl på senior- som på juniorsidan. De många skolklubbar som nybildats genom projektet Schack i skolan har medfört att bidragen till klubbar och distrikt har fortsatt att öka mer än budgeterat, då dessa nybildningar är förenade med nyetableringsstöd och fadderbidrag. Totalt i hela organisationen var kostnaderna, bortsett från materialkostnader (se ovan), ungefär 50 000 kronor högre än budgeterat. Eget kapital Det egna kapitalet har varierat kraftigt de senaste åren, vilket kan förklaras med den förändrade hanteringen av bidragsintäkter och bidragsutbetalningar (se 2009 års Verksamhetsberättelse). Idag har vi ett eget kapital som uppgår till 771 789 kronor och består av balanserade vinstmedel uppgående till 893 756 kronor och årets resultat som uppgår till -121 967 kronor. Styrelsen anser att detta ger en rättvisande bild av SSF:s ekonomiska situation och föreslår att 771 789 kronor balanseras i ny räkning. Framtida utveckling Styrelsen anser att det är önskvärt att på lång sikt bygga upp ett större eget kapital, och har av det skälet genomfört stora satsningar på bredd- och rekryteringsverksamhet under de senaste åren. Även om dessa satsningar kräver stora investeringar på kort sikt förväntas de ge en stabil ekonomi på längre sikt. I enlighet med önskemål på 2011 års kongress tillsatte styrelsen den så kallade femårsutredningsgruppen, som fick uppdraget att utreda förbundets ekonomiska situation på längre sikt. Efter rekommendationer från gruppen fastslog styrelsen som sin målsättning att öka det egna kapitalet till 2 500 000 under en åttaårsperiod, vilket innebär att det krävs ett årligt överskott på i genomsnitt 200 000-250 000 kronor under den här perioden. Den positiva utvecklingen när det gäller hela projektet Schack i skolan, inklusive Schackfyran och skolschackklubbarna börjar få genomslag på allvar i 2012 års ekonomi, och styrelsen budgeterar med ett överskott på närmare 900 000 kronor under 2012. Anledningen till det onormalt stora överskottet är främst att de fadderbidrag som grundar sig på 2011 års nybildade klubbar bokföringsmässigt kommer att belasta 2013 och 2014 (se redovisningsprinciper på nästa sida). Det innebär att kostnaderna för nyetableringsstöd och fadderbidrag är förhållandevis låga under 2012 medan de kommer att bli mycket höga främst 2013. I kombination med den osäkerhet som finns när det gäller de statliga bidragen bedömer styrelsen att ett överskott i den här storleksordningen är vad som krävs för att kunna vara relativt säker på att hålla den uppbyggnadstakt som nämns ovan under den kommande treårsperioden. Redovisnings- och värderingsprinciper Bokföring sker enligt Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Resultaträkningen presenteras sedan förra året uppdelad efter verksamhetsområden, med detaljerade siffror på områdesnivå i anslutning till respektive verksamhetsbeskrivning. För att möjliggöra jämförelse med tidigare år har siffrorna från 2009 i möjligaste mål anpassats till den nuvarande redovisningsmodellen. Det är förklaringen till att de totala intäkterna respektive de totala kostnaderna har förändrats jämfört med tidigare verksamhetsberättelser (även om resultatet naturligtvis är oförändrat). Ett sådant exempel är lönebidrag, som tidigare har bokförts som ett statligt bidrag, men numera bokförs som en minskning av lönekostnaden. Den nya kontoplan som gjordes under 2009 har i allt väsentligt behållits. Det är bara sammanställningen av kontona som nu sker på ett annat sätt. Intäkter i form av registreringsavgifter till SSF bokförs på det år de betalas av distriktsförbunden. Intäkter i form av bidrag från Ungdomsstyrelsen, vinst delning från Svenska Spel och övriga bidrag bokförs också på det år de utbetalas, trots att verksam heten som bidragen grundar sig på hör till ett tidigare verk samhets år (se närmare information i 2010 års verksamhetsberättelse). Tidigare har nyetableringsstöd och fadderbidrag bokförst på det år de har utbetalats, men under 2011 har detta förändrats så att dessa i bidrag i konsekvens med ovanstående princip bokförs på det Redovisning av fondförvaltning år de statliga bidragen för motsvarande verksamhet utbetalas. I praktiken innebär detta att fadderbidrag och nyetableringsstöd som grundar sig på 2011 års registrering kommer att synas först i 2013 års resultat. Beträffande allsvenska serien redovisas kostnader och intäkter för en och samma säsong på samma verksamhetsår. Det innebär att hela säsongen 2011/12 bokförs på verksamhetsåret 2011. Fördelen med detta är att kostnader och intäkter som hör till samma allsvenska säsong hålls samman. Nackdelen är att en del av de kostnader som uppstår på våren inte är kända när bokslut görs och måste uppskattas. Beträffande Schackfyran bokförs kostnader på det verksamhetsår de uppstår. Prenumerationsavgifter för TfS interimsförs så att intäkterna bokförs på det år prenumerationen gäller. Arbetsgivaravgifter fördelas på de kommittéer där de genereras och följer därmed motsvarande löner och ersättningar. Förändringen i den semesterskuld som SSF har till sina anställda är dock inte uppdelad på detta sätt utan är samlad under kansliets personalkostnader. Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffnings värdet eftersom innehavet är att be trakta som lång siktigt. Ned skrivning görs endast om marknadsvärdet väsentligt understiger anskaffningsvärdet och om värdeminskningen bedöms som bestående. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 Martin Andersons fond 27 234 27 234 27 256 27 419 28 013 Erik Olsons fond 171 126 171 126 171 157 161 393 152 230 Tillgångarna i Martin Andersons fond har ökat med 595 kronor (ränta 2011). Av avkastningen i Erik Olsons fond har 10 000 kronor använts till prispengar i Schack-SM 2011. Intäktsräntan under 2011 var 837 kronor. Totalt har tillgångarna i fonden minskat med 9 163 kronor. 6 7

Resultaträkning 2011 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 INTÄKTER 6 864 841 7 023 522 6 251 176 6 632 866 6 453 456 MEDLEMSAVGIFTER 477 160 590 900 600 000 621 070 695 380 STATLIGA BIDRAG 4 510 373 4 558 408 3 912 676 3 959 391 3 899 076 STÖD OCH SPONSRING 166 042 203 542 245 000 256 093 285 000 KANSLI 17 971 18 144 20 000 17 569 20 000 ALLSVENSKA SERIEN 780 500 750 300 715 000 716 530 715 000 KORRSCHACK 122 129 118 318 123 000 113 012 109 000 TIDSKRIFT FÖR SCHACK 101 275 71 710 65 000 63 703 60 000 SCHACKFYRAN 1 464 554 70 000 12 500 76 625 50 000 SCHACK I SKOLAN 2 0 147 905 100 000 164 250 10 000 UTBILDNINGAR/LÄGER 70 823 61 400 58 000 65 910 60 000 MATERIALFÖRSÄLJNING 1 66 080 375 260 400 000 564 660 535 000 ÖVRIGA INTÄKTER 87 934 57 635 0 14 053 15 000 KOSTNADER -5 533 201-7 495 299-6 572 000-6 754 778-5 587 000 KANSLI 3-986 893-943 129-892 000-908 934-745 000 ALLSVENSKA SERIEN 4-640 981-838 971-705 000-698 220-690 000 SCHACK-SM -74 560-141 373-180 000-162 715-195 000 ELIT SENIOR -148 321-283 225-162 000-129 454-117 000 ELIT JUNIOR -214 160-264 451-153 000-113 478-98 000 BREDD JUNIOR 5-245 694-262 257-150 000-131 821-118 000 KORRSCHACK -150 681-129 552-123 000-117 259-97 000 TIDSKRIFT FÖR SCHACK -329 871-338 291-339 000-345 036-345 000 SCHACKFYRAN -1 815 166-1 459 186-1 110 000-1 188 092-535 000 SCHACK I SKOLAN 6 0-582 165-675 000-767 299-805 000 UTBILDNING/LÄGER -137 686-142 698-118 000-84 042-100 000 BIDRAG KLUBBAR OCH DISTRIKT -289 952-1 142 609-1 275 000-1 354 142-900 000 SAMMANTRÄDEN -194 887-146 217-115 000-71 965-96 000 MATERIALFÖRBRUKNING 24 721-360 345-325 000-505 496-470 000 ÖVRIGA KOSTNADER -329 070-460 830-250 000-176 825-276 000 RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER 1 331 640-471 777-320 824-121 912 866 456 FINANSIELLA POSTER 60 902 39 118 40 000 215 20 000 Ränteintäkter 61 100 39 118 40 000 52 844 20 000 Räntekostnader 7-198 -52 629 ÅRETS RESULTAT 1 392 542-432 659-280 824-121 967 886 456 Noter 1 Intäkterna för Schackfyran har ökat tack vare anordnarbidrag i samband med en Fas 3-anställning. Såväl materialkostnader som materialintäkter för Schackfyran har fram till och med 2009 bokförts på ett separat konto under Schackfyran. Från och med 2010 bokförs samtliga kostnader och intäkter för materialförsäljning på samma ställe medan Schackfyrans materialsubventioner fortfarande bokförs under Schackfyran. Av praktiska skäl har inte redovisningen för 2009 anpassats till nu gällande rutiner och för att kunna jämföra siffrorna från år till år måste man alltså ta hänsyn både till "Schackfyran" och "Materialförsäljning". 2 I intäkterna för Schack i skolan 2011 ingår utöver det budgeterade projektbidraget på 100 000 kr intäkter från försäljning av bland annat Schack i skolan-tjänster samt bidrag specifikt avsedda för Schack i skolan. 3 Löner och arvoden är dels samlat under Kansliet, dels fördelat på kommitténivå. Totalt har löner och arvoden under året uppgått till 1 888 772 kr (2010: 1 911 043). De sociala avgifterna var 565 335 kr (varav löneskatter 19 542 kr) (2010: 566 108 respektive 9 945 kr) och pensionskostnaderna var 80 554 kr (2010: 40 992). Inga styrelsearvoden har förekommit. 4 Kostnaderna för Allsvenska serien varierar kraftigt beroende på det geografiska utfallet av serieindelningen, något som inte är känt under budgetarbetet. Normalt budgeteras därför med genomsnittliga kostnader, och avvikelser från budget får accepteras (men bör jämna ut sig på lång sikt). 5 "Bredd Junior" består till största delen av kostnader för de nordiska skoltävlingarna. Kostnaderna varierar kraftigt från år till år beroende på vilka länder som arrangerar de olika tävlingarna. 6 Kostnaderna för Schack i skolan är knappt 100 000 kr högre än budgeterat. Detta beror på att kringkostnaderna i projektet (material, kurser mm) blivit betydligt högre än väntat. 7 Under 2011 har samtliga värdepapper sålts. Då vinster och förluster på värdepapper bokförs vid försäljningstillfället har förlusten, som uppgick till 52 552 kr, bokförts under Räntekostnader. Mer detaljerade noter finns i anslutning till redovisningen av respektive verksamhetsområde. Balansräkning 2011 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 Tillgångar Not 2 332 208 2 087 542 2 758 755 2 435 328 2 129 410 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 982 661 990 459 1 030 920 1 063 664 0 Värdepapper 1 957 669 979 243 1 030 920 1 063 664 0 Inventarier 24 992 11 216 0 0 0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 349 547 1 097 083 1 727 835 1 371 664 2 129 410 Varulager 2 0 157 011 519 482 724 098 820 875 Kundfordringar 309 441 43 418 189 022 162 121 169 015 Övriga kortfristiga fordringar 74 239 43 613 57 635 840 4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 107 635 294 485 96 691 53 932 465 266 Kassa och bank 858 232 558 556 865 005 430 673 674 250 EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 332 208 2 087 542 2 758 755 2 435 328 2 129 410 EGET KAPITAL 2 985-66 126 1 326 416 893 756 771 789 Ingående saldo 2 519 671 2 985-66 126 1 326 416 893 756 Årets resultat -2 516 686-69 111 1 392 542-432 660-121 967 LÅNGFRISTIGA SKULDER 132 736 132 736 132 736 122 736 112 736 Erik Olsons fond 4 132 736 132 736 132 736 122 736 112 736 KORTFRISTIGA SKULDER 2 196 487 2 020 932 1 299 603 1 418 836 1 244 885 Leverantörsskulder 391 580 219 157 87 765 102 352 182 592 Övriga kortfristiga skulder 69 876 92 701 134 771 77 517 148 702 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 1 735 031 1 709 074 1 077 067 1 238 967 913 591 Noter 1 Finansiella anläggningstillgångar (värdepapper i form av andelar i AMF-fonder) värderas till anskaffningsvärdet. Alla utdelningar har omsatts i nya andelar varför anskaffningsvärdet har ökat årligen, men under 2011 såldes samtliga andelar. Marknadsvärdet vid försäljningstillfället var 1 104 534 kr. 2 Allt utbildningsmaterial lagerförs så att kostnaden för inköpt material inte uppstår förrän materialet används. 3 2010-12-31 2011-12-31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 932 465 266 Förutbetalda hyror 10 999 11 068 Nyetableringsstöd och fadderbidrag 2010, återförs 2012 95 200 Nyetableringsstöd oich fadderbidrag 2011, återförs 2013 270 887 Övriga poster 42 933 88 111 4 Skuld till Erik Olsons fond. 2010-12-31 2011-12-31 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 238 967 913 591 Semesterlöner inkl. sociala avgifter 241 992 43 886 Upplupna skatter och sociala avgifter 117 743 97 309 Allsvenska serien 2010/11 564 765 454 420 Aktivitetsstöd ht 2010 107 136 98 748 Övriga poster 207 331 219 228 8 9

Revisionsberättelse statistik Till kongressen i Sveriges Schackförbund Organisationsnummer 802002-9347 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen (intagen i Verksamhetsberättelsen på sidorna 6-9) för Sveriges Schackförbund för år 2011. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed i Sverige och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och utfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Sveriges Schackförbund för år 2011. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust samt för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med stadgarna. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Norrköping den 5 maj 2012 Robert Söderlund Auktoriserad revisor Sthig Jonasson Revisor Eget kapital 2000-2011 och budget 2012 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0-500000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Den stora nedgången mellan 2006 och 2007 beror på att de statliga bidragsintäkterna flyttades fram till det år de utbetalas. Uppgången mellan 2008 och 2009 beror delvis på att man på samma sätt flyttade fram de bidragsutbetalningar som hör samman med intäkterna (se faktaruta på sidan 12). Intäkter 2011: 6 685 710 (2010: 7 023 522) Kostnader 2011: 6 807 677 (2010: 7 495 299) 2010 2010 Medlemsavgifter 621 070 590 900 Bidrag klubbar/distrikt 1 354 142 1 142 609 Statliga bidrag (ej S4) 2 959 391 3 335 408 Kansliet 908 934 943 129 Statliga bidrag (S4) 1 000 000 1 200 000 Allsvenskan 698 220 838 971 Materialförsäljning 564 660 375 260 Schackfyran 1 188 092 1 459 186 Allsvenska startavgifter 716 530 750 300 Schack i skolan 767 299 582 165 Schack i skolan 164 250 147 905 TfS 345 036 338 291 Övriga intäkter 659 809 600 749 Bredd Junior 131 821 262 257 Elit Senior inklusive Schack-SM 292 169 424 598 De statliga bidragen för Schackfyranmedlemmar Elit Junior 113 478 264 451 är en uppskattning av den andel av den totala bidragsutbetalningarna som gäller Schackfyranmedlemmar. Materialförbrukning 505 496 360 345 Övriga kostnader 502 990 879 297 10 11

2,5 miljoner i eget kapital är det långsiktiga målet SSF:s ekonomiska flöde Efter några års satsningar på stora utvecklingsprojekt är det nu dags för Sveriges Schackförbund att konsolidera sin ekonomi och åter börja bygga upp det egna kapitalet. På kongressen 2011 efterfrågades en ekonomisk femårsplan med anledning av att det egna kapitalet har minskat under 2010 och att styrelsen budgeterat med ett underskott även 2011. Bakgrunden är de stora satsningar på utvecklingsprojekten Schackfyran och Schack skolan som har genomförts under den senaste femårsperioden. Då dessa satsningar har gjorts samtidigt som det statliga bidraget har försämrats kraftigt har styrelsen varit tvungna både att fatta beslut om kraftiga nedskärningar och att budgetera med underskott två år i rad. Som vi ser det har vi varit tvungna att göra dessa satsningar för att kunna bygga upp både verksamhet och ekonomi på sikt. Alternativet hade varit att gradvis minska verksamheten i takt med att bidragen försämras, förklarar SSF:s ordförande Anil Surender. Under hösten 2011 utsåg styrelsen en grupp som fick i uppdrag att se över just de långsiktiga aspekterna av förbundets ekonomi. I gruppen ingick Peter Halvarsson, skattmästare; Niklas Sidmar, SSF:s kansli, Sven-Olof Andersson, tidigare skattmästare och nu ordförande i Jämtland-Härjedalens Schackförbund samt Lars-Erik Åberg, dåvarande kassör i Stockholms Schackförbund. Åberg lämnade gruppen i slutet av processen, dock hade redan konsensus i allt väsentligt uppnåtts. Styrelsen är också överens med utredningsgruppen i samtliga delar och har ställt sig bakom gruppens förslag i sin helhet, konstaterar Anil Surender Gruppen fick i uppdrag att besvara ett antal frågor av styrelsen. Den mest konkreta var frågan om det egna kapitalets storlek och man förslog styrelsen att ha som riktmärke att detta under en tidsperiod på åtta år bör byggas upp till 2,5 miljoner kronor. Idag är det egna kapitalet omkring 700 000 kronor, vilket betyder att man behöver ett genomslittligt överskott på omkring 250 000 kronor under den här perioden. Både utredningsgruppen och styrelsen anser att det är en lagom takt. Vi bedömer inte att det finns några enkla besparingar att göra för att snabbt öka det egna kapitalet utan att verksamheten drabbas för hårt, förklarar Peter Halvarsson. När satsningarna Schackfyran och Schack i skolan har genomförts har man gjort antagande om framtida bidragsnivåer som visat sig vara alltför optimistiska, då i själva verket de statliga bidragsnivåerna per ungdomsklubb och per ungdomsmedlem har sjunkit dramatiskt de senaste åren, något som främst har sin grund i ett inflöde av nya organisationer i bidragssystemet. Detta har gjort att det blivit fler organisationer som ska dela på samma eller till och med minskande statliga anslag. Den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med detta har styrelsen redan genomförts. I början av 2012 beslutades om ett nytt bidragssystem som ska säkra stabilitet och balans i förbundets ekonomi. Istället för att fortsätt att betala ut fasta belopp till klubbar och distrikt trots att motsvarande bidrag från staten minskar går det nya bidragsystemet ut på att förbundet delar ut bidrag till klubbar och distrikt i förhållande till de pengar som förbundet i sin tur får från staten. Riktlinjerna för denna föränding arbetades fram redan innan utredningsgruppen inledde sitt arbete. Gruppen var dock helt överens med styrelsen om att detta var en helt nödvändig åtgärd, säger Peter Halvarsson. Gruppen ombads också att utreda möjligheterna till ökad egenfinansiering samt tänkbara kortsiktiga besparingar. Vad gäller den första av dessa punkter diskurades bland annat olika typer av avgifter för SSF:s tjänster samt tävlingslicenser och höjda medlemsavgifter. Huvudalternativen bedömdes vara höjd medlemsavgift samt införandet av avgifter för utbildning av Schack i skolan-pedagoger, då dessa både ger störst intäkter och kan anses vara högst genomförbara, enligt Peter Halvarsson. Som tänkbara kortsiktiga besparingar, om det blir nödvändigt för att hålla den önskade uppbyggnadstakten nämns fyra punkter: Internationella åtagande på elitsidan - på detta område har redan stora besparingar genomförts men vid behov är det möjligt att spara ytterligare ca 200 000 kr/år. Minskning av stöd till SM-gruppen - genom att antingen sänka standarden på SM-gruppen eller föra över kostnader till arrangören skulle man kunna spara upp till ca 100 000 kronor. Nedläggning av TfS - SSF:s subvention av medlemstidningen är idag ungefär 250 000 kronor. Hela eller delar av detta belopp kan sparas beroende på om man lägger ner tidningen totalt eller ersätter den med någon form av webblösning. Minskning av resurserna i projektet Schack i skolan - något som kan bli nödvändigt om utvecklingstakten avstannar eller bidragsintäkterna minskar kraftigt. Eftersom de 700 000 kr som årligen satsas i projektet genererar stora intäkter är det dock en åtgärd som kräver stor eftertanke. Bilden visar hur flödet av intäkter och kostnader i Sveriges Schackförbund ser ut. Siffrorna är ungefärliga, och en del mindre belopp saknas. För en exakt redovisning av intäkter och kostnader, se tabellerna på sidan 11. 12 13

SSF:s kansli Bidragsintäkter från Ungdomsstyrelsen SSF:s kansli Bidrag från Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen har fyra olika bidragsformer, men det är strukturbidraget som har varit aktuellt för Sveriges Schackförbund. Strukturbidraget grundar sig dels på antalet medlemmar i åldrarna 7 25 år (en fast och en rörlig del), dels på antalet ungdomsföreningar (en rörlig del). För att räknas som ungdomsförening ska man ha minst fem medlemmar i åldern 7 25 år (detta ändras från och med underlagsåret 2011, då kravet är 60 procent ungdomsmedlemmar). I diagrammen till höger framgår det genomsnittliga bidraget Sveriges Schackförbund får för dels varje ungdomsmedlem, dels varje ungdomsklubb. Beloppen varierar beroende på dels hur mycket pengar som finns att betala ut, dels det totala antalet medlemmar respektive klubbar som pengarna till olika organisationer ska fördelas på. Det finns en fast del i medlemsbidraget som gör att bidraget inte ökar helt proportionellt med antalet medlemmar, men den fasta delen är inte med i statistiken till höger. Observera att de årtal som anges är underlagsår och att bidragen betalas ut två år senare (se diagrammet nedan). Såväl bidraget per ungdomsmedlem som bidraget per klubb var som högst för underlagsåret 2007, vilket gav utslag på SSF:s bidragsintäkter verksamhetsåret 2009. Åren därefter har snittbidragen minskat varje år, vilket gör att det totala statliga bidraget har minskat trots en fortsatt ökning av antalet medlemmar. Redovisningen av bidragen Principerna för dels utbetalning av bidrag till SSF från Ungdomsstyrelsen (fram till 2010 betalades en del av bidraget via Svenska Spel), dels vidare befordrandet av dessa bidrag från SSF till distrikt och klubbar, har förändrats under åren. För att förstå hur det hänger ihop bör man känna till 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Snittbidrag/ungdomsmedlem Snittbidrag/ungdomsklubb följande begrepp: 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Underlagsår är det år då verksamheten som ligger till grund för bidraget bedrivs. Ansökningsår är det år då verksamheten redovisas och ansökning sker. Bidragsår är det år bidragen betalas ut. Sedan 2008 betalas såväl de statliga bidragen till SSF som medlemsbidrag och klubbidrag från SSF till klubbar respektive distrikt under bidragsåret. Från och med 2011 redovisas även nyetableringsstöd och fadderbidrag på bidragsåret, även om det ofta betalas ut tidigare. Kanslichef Kent Vänman, Linköping Klubbkontakter Schackfyran Schack i skolan Personal Niklas Sidmar, Norrköping Information,, Tävling Hans-Göran Almgren, Norrköping Materialförsäljning, Kansliarbete Per Hultin, Norrtälje (till 2011-08-31) Projektledare Schackfyran (ej stationerad på kansliet) Jesper Hall, Lund Riksinstruktör med ansvar för Schack i skolan (ej stationerad på kansliet) Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Intäkter 17 971 18 144 20 000 17 569 20 000 KANSLI portointäkter 1 17 971 18 144 20 000 17 569 20 000 Kostnader -986 893-943 129-892 000-908 934-745 000 KANSLI administrativ utveckling 2-40 000-40 000-15 000-15 000-15 000 KANSLI redovisning -84 239-75 759-87 000-42 800-50 000 KANSLI personalkostnader 3-671 029-555 340-550 000-632 674-480 000 KANSLI förbrukningsmaterial -12 359-57 315-20 000-8 003-5 000 KANSLI lokaler 4-57 321-65 583-73 000-78 141-80 000 KANSLI kopiering -47 735-66 711-57 000-42 572-30 000 KANSLI telefon -22 024-32 334-25 000-24 357-25 000 KANSLI distribution 1-52 186-50 087-45 000-30 213-45 000 KANSLI övrigt -20 000-35 174-15 000 Kansliet netto -968 922-924 985-872 000-924 985-872 000 1 I portointäkter ingår den del av distributionskostnaden som vidarefaktureras till kunder. Nettokostnaden för distribution är alltså skillnaden mellan kontona "distribution" och "portointäkter". Distributionskostnader som kan knytas till ett specifikt verksamhetsområde bokförs på detta område och ingår inte här. 2 Administrativ utveckling är kostnader för utveckling av medlems- och resultatsystemet. 3 I personalkostnader ingår kanslipersonalens lön minus lönebidrag. Dock är en del av Niklas Sidmars lön utförd på Tidskrift för Schack samt en del av Kent Vänmans lön utförd på Schackfyran och Schack i skolan. Dessutom utförs en klumpsumma (under 2011 100 000 kr) till "personalkostnader allsvenskan"). Semesterskulden är inte utförd på kommittéerna för några anställda. Personalkostnaderna är minskade med intäkter i form av lönebidrag. Skillnaden mellan budget och utfall 2011 beror till största delen på att tjänstepension under året börjat gälla samtliga anställda istället för som tidigare kanslipersonal. Skillanden mellan utfall 2011 och budget 2012 beror på att resurser förs över från kansliet till Schack i skolan. 4 Lagerkostnader för Schackfyranmaterial har fram till september 2009 bokförts under Schackfyran. Efter flytten av kansliet betalas en klumpsumma för kanslilokaler och lager som bokförs på detta konto. Den totala kostnaden per månad är ungefär densamma i de nya lokalerna som i de gamla. 14 15

Elit senior Elit junior I verksamhetsområdet ingår de stora lagtävlingarna Schack-OS och Lag-EM, samt veteranschack och övriga elittävlingar. I verksamhetsområdet ingår de internationella ungdomstävlingarna samt olika typer av landslagsverksamhet och annan elitverksamhet för juniorer. Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Kostnader -148 321-283 225-162 000-129 454-117 000 EK Schack-OS 1-6 343-200 301-115 000 EK Lag-EM -150 000-112 709 EK veteran -17 898-1 946-2 000-1 349-2 000 EK elit senior övrigt -124 080-80 978-10 000-15 351 1 Schack-OS spelas jämna år äoch Lag-EM udda år. Till Lag-EM 2009 valde man att inte skicka något lag. Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Kostnader 1-214 160-264 451-153 000-113 478-98 000 EK Ungdoms-VM -42 219-72 697-58 000 EK Ungdoms-EM -55 135-64 517-60 000-52 062 EK Junior-VM -33 552-47 000-61 588-40 000 EK elit junior övrigt -116 806-93 685-46 000 172 1 Kostnaderna för juniortävlingar varierar beroende på var de olika tävlingarna spelas. 2009 deltog Sverige exempelvis inte med några spelare i Junior-VM, då denna tävling gick i Argentina. 2 Planerad verksamhet utöver Ungdoms-EM och Junior-VM ställdes in på grund av budgetläget. Ungt svenskt Nils tog EM- lag i Lag-EM Fakta guld i Albena Årets Lag-EM spelades i grekiska Porto Carras och Sverige ställde upp med ett ungdomsbetonat lag där Pontus Carlsson var det stora individuella utropstecknet. När Lag-EM spelades 2009 valde Sverige att inte delta med något lag. Den här gången ställde man istället upp med ett ungdomsbetonat manskap där de tre senaste stormästarna Hans Tikkanen, Nils Grandelius och Pontus Carlsson kompletterades med Daniel Semcesen och spelande lagledaren Stellan Brynell. Laget inledde med att sensationellt spela oavgjort mot sjätterankade Frankrike, men trots flera fina prestationer hade man inte den rätta turen när matcherna skulle avgöras och fick nöja sig med en tjugosjundeplats till slut. Hans Tikkanen och Nils Grandelius på de båda toppborden gjorda både preestationer i nivå med sina elotal, men för den främsta insatsen svarade utan tvekan Pontus Carlsson som gick obesegrad genom turneringen och noterade en prestationsrating på 2689. Matcherna i Lag-EM Sverige-Frankrike 2-2 Tikkanen ½, Grandelius ½, Carlsson 1, Semcesen 0 Sverige-Holland 1½-2½ Tikkanen 0, Grandelius ½, Carlsson 1, Brynell 0 Finland-Sverige 1½-2½ Tikkanen 0, Grandelius 1, Carlsson ½, Semcesen 1 Italien-Sverige 2½-1½ Grandelius 0, Carlsson ½, Semcesen 0, Brynell 1 Sverige-Kroatien 1½-2½ Tikkanen ½, Grandelius ½, Carlsson ½, Brynell 0 Luxemburg-Sverige 1-3 Tikkanen 1, Grandelius ½, Semcesen ½, Brynell 1 Sverige-Turkiet 2½-1½ Tikkanen 1, Grandelius ½, Carlsson ½, Semcesen ½ Sverige-Montenegro 2-2 Tikkanen 0, Grandelius 1, Carlsson 1, Semcesen 0 Georgien-Sverige 3-1 Tikkanen 0, Grandelius 0, Carlsson ½, Semcesen ½ FOTO: Björn Andersson Förra året tog Nils Grandelius brons i Ungdoms- VM och i år följde han upp den medaljen med guld i Ungdoms-EM som spelades i bulgariska Albena. Grandelius var utan tvekan en av favoriterna till slutrsegern eftersom han var den ena av två stormästare i startfältet. Han startade också strålande, med fyra raka segrar, och med en sådan start gjorde det ingenting att han fick nöja sig med en vinst och fyra remier på de fem återstående ronderna. Till slut belv det dock en stenhård toppstrid, med tre spelare på samma poäng, och när Grandelius tog remi i sitt parti i sista ronden mot ryssen Vadim Moiseenko visste han inte om det skulle räcka till guld. Utöver Nils deltog fyra svenskar i Ungdoms-EM: Linus Johansson (Pojkar 16), Angelina Fransson (Flickor 18), Jessica Bengtsson (Flickor 16) och Rina Weinman (Flickor 14). Bäst av dess lyckades Jessica som med 5½ poäng av 9 kom på artonde plats. 16 17

Schack-SM Schack-SM Schack-SM arrangeras normalt av en klubb eller ett distrikt på uppdrag av Sveriges Schackförbund. Sedan 2010 betalar SSF alla kostnader för SM-gruppen. Ansvaret för Schack-SM delas mellan två kommittéer. Elitkommittén ansvarar för SM-gruppen medan Tävlingsoch Regelkommittén har hand om övriga delar. FOTO: Calle Erlandsson Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Kostnader -74 560-141 373-180 000-162 715-195 000 EK SM-gruppen 1-64 854-115 265-155 000-132 226-170 000 TK Schack-SM övrigt -9 706-26 108-25 000-30 489-25 000 1 Från år 2010 ingår startbidrag, prispengar och logi i summan. Före 2010 stod arrangören för prispengar och logi. Tack vare bland annat att ovanligt många spelare bodde på arrangörsorten underskreds budgeten rejält under 2010. Tikkanen vann i Västerås 2011 års SM-grupp såg på förhand intressant ut, med de båda senaste stormästarna Hans Tikkanen och Nils Grandelius som utmanare till det förhållandevis gamla gardet Emanuel Berg, Jonny Hector, Tiger Hillarp Persson, Pontus Carlsson och Pia Cramling. Förra året i Lund kunde varken Tikkanen eller Grandelius rubba Emanuel Berg, men i Västerås var det dags för åtminstone tillfälligt maktskifte. Att Emanuel Berg skulle få svårt att försvara sina dubbla SM-guld från 2009 och 2010 stod snabbt klart eftersom han tidigt förlorade mot Hector, Tikkanen och Carlsson. Även Tikkanen fick dock en tuff start med ½ poäng på de två första ronderna, men fick sedan upp farten under resten av turneringen. Avgörandet lät dock vänta på sig, med tre ronder kvar att spela ledde Hector och Grandelius med en halv poängs försprång på Tikkanen, Hillarp Persson och överraskningen Bengt Lindberg. Hans Tikkanen säkrade slutsegern genom att vara den ende i trion som avslutade med tre vinster mot i tur och ordning Jonathan Westerberg, och Bengt Lindberg. Lindberg såg länge ut att ha partiet mot slutsegraren under kontroll men tappade hela poängen. Därmed blev det lottdragning mellan honom och Pia Cramling om tredjeplatsen. Cramling vann lottdragningn och kvalificerade sig till 2012 års SM-grupp, på Lindbergs bekostnad. Årets Schack-SM spelades i imponerande Aros Congress Center mitt i Västerås, där SM gick för första gången sedan 1954. Och även om antalet starter minskade något jämfört med året innan i Lund blev det ännu ett mycket lyckat arrangemang. Västerås SK har gjort sig känd som en av landets mest kompetenta tävlingsarrangörer de senaste åren och har haft ansvar för de flesta SSF-tävlingar vid något tillfälle. Nytt för i år var livestreaming, alltså direktsändning via Internet, från kommentatorsrummet, något som var mycket uppskattat bland dem som inte hade möjlighet att komma till SM-tävlingarna själva. 18 19

Bredd Junior Bredd Junior I verksamhetsområdet Bredd Junior ingår samtliga svenska och nordiska skoltävlingar, samt ungdomstävlingarna Talangjakten samt Junior- och Kadettallsvenskan. De skoltävlingar som arrangeras årligen är Skol-SM, Skol-SM för flickor och Skollags-SM. Dessa tävlingar är kvalificerande till Skol-NM, Skol-NM för flickor och Skollags-NM. De nordiska tävlingarna arrangeras omväxlande av de federationer som ingår i Nordiska Schackförbundet. Den kommitté som har ansvaret för dessa tävlingar är Ungdomstävlingskommittén (tidigare Skolkommittén). Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Kostnader -245 694-262 257-150 000-131 821-118 000 SK nordiska skoltävlingar 1-191 760-196 827-80 000-64 633-82 000 SK svenska skoltävlingar -16 033-15 479-25 000-5 332-25 000 SK övriga tävlingar 2-37 901-49 951-45 000-61 856-11 000 1 Kostnaderna för de nordiska skoltävlingarna varierar kraftigt från år till år beroende på dels vilken eller vilka av de nordiska skoltävlingarna som står på tur att arrangeras i Sverige, dels var de övriga spelas. 2 Juniorallsvenskan, Kadettallsvenskan och Talangjakten. Dubbla SM-guld till Limhamn FOTO: Kent Vänman Hemmaspelaren Daniel Johnson var en av nio guldmnedaljörer när Skol-SM avgjordes i Säffle i oktober. Med 8½ poäng på elva ronder vann han Klass F för spelare födda år 2000. Lisa Fredholm hette segrarinnan i yngsta klassen i Flick-SM som spelades i Göteborgs Schackcentrum i januari. De övriga tre guldmedaljerna togs av Nicole Loginger (gumnasiet), Jessica Bengtsson (högstadiet) och Rina Weinman (mellanstadiet). FOTO: Niklas Sidmar Finalen i Kadettallsvenskan spelades i augusti medan Juniorallsvenskan avgjordes i november. I båda tävlingarna blev det skånsk seger genom Limhamns SK, som visade på imponerande bredd på juniorsidan. I Kadettallsvenskan, som spelades i Stockholm, stod kampen om guldet mellan skåningarna och SK Rockaden Stockholm. Lämpligt nog möttes de båda huvudkombattanterna i en ren final i sista ronden, en final som Limhamn vann med förkrossande 5-1. SK Rockaden fick därmed nöja sig med silver medan Västerås SK tog bronset. I det kadettallsvenska guldlaget ingick Linus Johansson, Lars Åström, Martin Ollén, Joakim Mörling, Shayar Laibi, Jonas Tjärnemo, Patrik Liedbeck och Ina Kramer. Juniorallsvenskan spelades i Växjö och även här avgjordes guldstriden när Limhamn och Rockaden möttes i sista ronden. Den här gången blev det 2-2 vilket räckte för att Limhamn skulle hålla undan och vinna. I det segrande laget ingick Linus Johansson, Philip Lindgren, Lars Åström och Martin Ollén. På tredje plats i Juniorallsvenskan kom SS Manhem. Linus Johansson ingick i det vinnande Limhamnslaget både i Kadettallsvenskan och Juniorallsvenskan. FOTO: Peter Halvarsson FOTO: Calle Erlandsson Jonathan Westerberg blev ende svenske guldmedaljör i Skol-NM, som spelades i Oslo.Westerberg vann den näst äldsta gruppen med 4½ poän på sex ronder. Ytterligare en svensk medalj blev det i C-klassen genom Egor Norlin som tog brons. Bilden på Jonathan Westerberg är tagen vid Schack-SM 2011 där han spelade i SM-gruppen. 20 21

Tidskrift för Schack Schack i skolan Tidskrift för Schack är SSF:s medlemstidning. Den utkommer fyra gånger per år och skickas kostnadsfritt hem till alla förbundets medlemmar, samt till ett drygt hundratal prenumeranter och bibliotek. Projektet Schack i skolan inleddes i början av 2010 som ett sätt att ta tillvara på det enorma intresse som väcks genom Schackfyran. Det lyckade försöksprojektet i Lund hösten 2009 fick styrelsen att fatta beslut om att anställa Jesper Hall som riksinstruktör med huvudsaklig uppgift att starta verksamhet på skolor och bilda skolschackklubbar. Jesper Hall anställdes i februari 2010 och under året har ungefär sextio nya klubbar bildats och 160 nya schackledare utbildats genom projektet. Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Intäkter 101 275 71 710 65 000 63 703 60 000 TfS försäljning 45 176 36 440 40 000 32 983 35 000 TfS annonser 1 56 099 35 270 25 000 30 720 25 000 Kostnader -329 871-338 291-345 000-345 036-345 000 TfS tryck -85 034-76 623-80 000-74 243-75 000 TfS distribution -75 448-67 150-65 000-73 940-75 000 TfS redaktör -103 944-135 146-135 000-139 440-145 000 TfS medarbetare -58 025-53 598-50 000-54 531-45 000 TfS övriga kostnader -7 420-5 774-9 000-2 882-5 000 TOTALT -228 596-266 581-274 000-266 581-274 000 1 Annonsförsäljningen var onormalt hög 2009 på grund av sponsorintäkter (PwC) öronmärkta för annonsering i TfS. Under 2010 minskade denna andel av sponsringen för att i det nya sponsoravtal som skrivits 2011 utgå helt. Not Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Intäkter 0 147 905 100 000 147 905 100 000 UK SIS intäkter 1 0 147 905 100 000 164 250 10 000 Kostnader 0-582 165-675 000-767 299-805 000 UK SIS personalkostnader 2 0-470 281-600 000-596 080-660 000 UK SIS resekostnader 0-37 700-40 000-46 087-65 000 UK SIS material 3 0-55 360-30 000-73 631-15 000 UK SIS övrigt 1 0-18 824-5 000-51 501-65 000 TOTALT 0-434 260-575 000-603 049-795 000 1 Intäktskontot omfattar bidrag och stipendier till projektet Schack i skolan, samt intäkter då skolor har betalat för extra stöd av riksinstruktören. I utfallet för 2010 och 2011 ingår ett projektbidrag på 100 000 kr per år. 2 Personalkostnaderna utgörs huvudsakligen av Jesper Halls lön och sociala avgifter, men inkluderar också vissa kanslikostnader eftersom kansliet gör en del administrativt arbete i samband med projektet. 3 Det material som projektet bekostar är i huvudsak sådant som delas ut vid Schack i skolan-kurser. Reglerna för vilket material som delas ut kostnadsfritt har skärpts under 2011. Tre sidor av Schack i skolan Projektet Schack i skolan inleddes hösten 2009 i Skåne som ett försök att ta tillvara på det nyväckta schackintresset hos Schackfyranklasser. Projektet blev riksomfattande i början av 2010 då riksinstruktör Jesper Hall anställdes för att driva det. Under 2010 och 2011 har totalt 350 skolschackklubbar bildats runt om i landet, en oerhörd utveckling som överträffat redan högt ställda förväntningar. Att projkeket Schack i skolan redan från början har haft naturliga beröringspunkter med Schackfyran är det ingen tvekan om. På sikt är dock en viktig uppgift för projektet Schack i skolan att även koppla samman de traditionella skolschacktävlingarna med skolschackklubbar och Schackfyranmedlemmar. Om vi lyckas med att att hitta vägar för att förena skolschackklubbarna med det traditionella klubbschacket tror jag att projektet Schack i skolan kan bli det som vänder de negativa trender vi ser inom svenskt schack när det gäller tävlingsdeltagande och klubbdöd, förklarar SSF:s ordförande Anil Surender. 22 23

Schack i skolan Schack i skolan Antalet skolklubbar n kring Schack i skolan fortsätter att öka Efter ett lyckat utfall med 74 nya skolschackklubbar under 2010 var förhoppningarna stora inför 2011. Även de mest optimistiska förväntningar överträffades dock: Under 2011 bildades 172 nya skolklubbar och dessutom fortsatte i stort sett alla klubbar från 2010 att registrera medlemmar. I tabellen nedan framgår hur utvecklingen sett ut på distriktsnivå och totalt i landet. Flest skolschackklubbar finns det för närvarande i Nordvästra Skåne, Uppland och Stockholm. Fakta Skolschackklubbar 2009 Skolschackklubbar 2010 Skolschackklubbar 2011 nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl Blekinge 0 0 0 0 0 0 6 6 147 Dalarna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gästrikland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Göteborg 1 1 15 1 2 2 1 2 3 Halland 0 0 0 13 13 296 8 21 615 Hälsingland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Jämtland-Härjedalen 0 0 0 9 9 245 1 9 317 Medelpad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nordskåne 0 0 0 0 0 0 1 1 45 Nordvästra Skåne 0 0 0 16 16 787 55 71 2 154 Norrbotten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Roslagen 0 0 0 0 0 0 3 3 84 Skåne 3 3 78 4 7 236 9 16 314 Småland 0 0 0 1 1 83 7 8 338 Stockholm 0 0 0 16 16 339 32 57 1 232 Södermanland 0 0 0 0 0 0 1 1 5 Uppland 0 0 0 2 2 27 42 44 824 Värmland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Västerbotten 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Västergötland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Västmanland 0 0 0 5 5 139 1 5 237 Ångermanland 0 0 0 1 1 15 0 1 22 Örebro län 0 0 0 0 0 0 1 1 31 Östergötland 0 0 0 0 0 0 4 4 85 TOTALT 4 4 93 68 70 2 183 172 250 6 453 Att Schack i skolan har blivit en verksamhetsmässig framgång är det ingen tvekan om. Men hur ser den ekonomiska sidan av projektet ut? Är projektet en långsiktig investering som kommer att betala sig eller innebär det kostnader som vi får acceptera för att få fart på verksamheten? Svaret är det är mycket svårt att veta säkert, men att projektets framtid för närvarande ser ljus ut. Det finns dock flera osäkerhetsfaktorer som gör att det kommer att dröja innan vi kan dra några helt säkra slutsatser Den viktigaste av dessa är att det finns stor osäkerhet kring den framtida utvecklingen av det statliga bidraget. Eftersom de bidrag vi får för ett års verksamhet kommer först två år senare kan vi idag bara gissa vilka bidragsnivåer som gäller år 2013 och 2014. En annan sak som påverkat ekonomin kring de nybildade skolklubbarna är nyetableringsstödet och det gamla fadderbidragssystemet som gjorde att varje nybildad klubb utöver projektkostnaderna genererade ca 4 000 kronor i kostnader första året och 1 500 kronor andra året. Styrelsen beslutade att ta bort fadderbidraget vid årskiftet 2011/12, vilket förstås betyder att projektets kostnader minskar. Det återstår fortfarande att se hur detta påverkar antalet klubbar som bildas. Det håller inte att betala ut summor i storleksordningen 600.000 kronor per år när vi inte vet hur intäktssidan ser ut förrän två år senare, förklarar Anil Surender Det huvudsakliga problemet med fadderbidraget var dock att det stimulerade nybildandet av klubbar, medan det för oss egentligen är viktigare att hålla liv i de gamla,. Rimligen kräver det ju betydligt mindre resurser att hålla liv i befintliga klubbar än att bilda nya. skt är gamla klubbar lika mycket värda och verksamhetsmässigt är det förstås stabila klubbar som kan integreras med den traditionella verskamhet vi eftersträvar, menar Anil Surender. Just de nya klubbarnas livslängd är därför den kanske viktigaste osäkerhetsfaktorn när det gäller projektets framtid. Att bilda klubbar som överlever något enstaka år är inte önskvärt, vare sig ekonomiskt eller verksamhetsmässigt. Om däremot en stor andel av de nya klubbarna överlever finns det goda chanser att Schack i skolan lägger grunden till både SSF:s verksamhet och SSF:s ekonomi under många år framöver. Därför är det mycket positivt att nästan alla klubbar som bildades 2010 registrerade medlemmar även 2011. Om det fortsätter på det sättet är jag inte alls orolig för projektets framtid, slår Anil Surender fast. 24 25