Nr: 3/27 Sid:1 Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia INFLUENSA Årets influensa kom strax före sportlovet och är fortfarande inte helt över. Utvecklingen har varit likartad under de flesta en på 2-talet. Bilden visar andelen patienter som sökt med influensaliknande symtom hos någon av alla de vdcentraler som är med i sentinellrapporteringen. I är det en stor dominans för influensa A där Wisconsinstammen har övervägt. Det är samma stam som ingått i ets vaccin varför vaccinskyddet bör ha varit bra. Detta virus liknar även de virusstammar vi haft under senare varför det ändå är relativt få som insjuknat då många redan utvecklat immunitet. Vaccinationstäckning Denna vinter hade vi hoppats på att kunna använda Cambio till att utvärdera vaccinationstäckningen. Enligt Cambio skulle dock bara 5 % av ålderspensionärerna ha varit vaccinerade. Med tanke på hur många vaccin som levererats från apoteken kan man dra slutsatsen att alla vaccinerade ej registrerats i datajournalerna. Vi har därför även i har skickat ut enkät till 1 kronobergare. Liksom förra et fick vi svar från 92 %. I hela pensionärsgruppen anger 66 % att de vaccinerat sig. Detta är en minskning från förra vintern då hela 72 % hade fått influensavaccin. Vi har haft samma upplägg båda säsongerna med information hem till alla pensionärshushåll. Minskningen beror troligen på att influensa ej har haft samma utrymme i media jämfört med förra et då tidningarna var fulla med rapporter om fågelinfluensa och pandemi. Under flera har vi dessutom haft relativt lindriga
2 influensaepidemier. Även andra län har i en lägre vaccinationstäckning så vi ligger fortfarande bland de län som vaccinerar störst andel av sina pensionärer. Delar vi in materialet i åldersgrupper visar det sig att bland personer som är 8 eller äldre har 75 % vaccinerat sig. Lägst är täckningen bland de nyblivna pensionärerna där 5 % har tagit influensavaccinet. 9% 8% 7% 6% Vaccinationsfrekvens (%) Närsjukvden tar hand om en allt 5% större del av patienterna, hela 8 % % är vaccinerade på sin vdcentral. 7 % har fått vaccination på sitt Åldersgrupp äldreboende eller i hemmet. Att distriktssköterskor vaccinerar så mycket är en viktig förklaring till den höga vaccinationstäckningen bland de allra äldsta. Privata vdgivare st för 6 % medan länssjukvdens andel bara är 3 %. Vi ser även en variation mellan länets kommuner. Speciellt i de mindre kommunerna blir osäkerheten i siffrorna dock stor. 8 7 65-69 7-7 75-79 8-8 85-89 Totalt Andel vaccinerade i % i åldersgruppen >65 per kommun Av dem som vaccinerat sig i 6 26/7 rapporterar 3 % någon 5 biverkan. Det rör sig oftast om lindriga influensaliknande symtom eller lokal rodnad och klåda. Däremot uppger hela 36 % av dem som ej vaccinerade sig att en bidragande orsak är rädsla för biverkningar! Den vanligaste orsaken att man ej låter vaccinera sig är att man känner sig frisk och att det inte blir av (6 %). Lite anmärkningsvärt är att sju personer säger sig blivit avrådda av vden för att de har andra sjukdomar t.ex. cancer, reumatiska sjukdomar, diabetes eller KOL. Det normala är annars att dessa sjukdomar stärker indikationen för att vaccinera. Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge SKOLVACCINATION Sedan många följer vi upp hur stor andel av skolbarnen som låter vaccinera sig. Vi tar in uppgifterna från länets skolsköterskor. Statistiken gäller alla som gått ut klass 6. Dessa barn har erbjudits stelkramp och difterivaccin vid 1 s ålder och en andra dos med mässlings-, påssjuke- och rödahundvaccin (MPR) när de var 12. Barn födda från 22 kommer att få polio- difteri- stelkramp- och kikhostevaccin nr fyra före skolstart och MPR nr två i första klass. Växjö Älmhult 25/6 Barnen som redovisas är födda 1993, vilket förklarar den låga andelen som är vaccinerade mot kikhosta. Under 1993 och 9 ingick många barn i vaccinationsstudier men vaccinet kom först 1996 med i det allmänna vaccinationsprogrammet. För stelkramp, difteri och polio ligger vaccinationstäckningen mycket bra. För enstaka individer har det ej gått att få fram antalet vaccinationer varför totalsumman inte riktigt blir 1.
3 Kommun Difteri (%) Tetanus (%) Polio (%) Pertussis (%) 1-3 Inga 1-3 Inga 1-3 Inga 1-3 Inga Alvesta 98,5,7-98,5,7-98,2 1,1-17,7 6,5 12,2 Lessebo 95,6 2,9-98,6 - - 97,1 1,5-17, 3,5 37,7 Ljungby 97,3 1,6-97,3 1,6-96,5 1,6,5 15,7 9,7 26, Markaryd 96,9 1,6-96,9 1,6-96,9 1,6-3,1 7,3 8,1 Tingsryd 99,,5-99,,5-99,,5-2,6 2, 5,3 Uppvidinge 99,2 - - 99,2 - - 97,7 1,6-2,3 32,8 39,8 Växjö 98, 1, - 98, 1, - 97,8 1-9,8 3,7 3, Älmhult 97, 2,6-97, 2,6-99,1,9 -,3 9,1 6,6 Totalt 97,9 1,1 98, 1, 97,7 1,1,9 11,3,8 33,6 Hämofilusvaccinerna kom 1991 och 92. Under 1992 kom de att ingå i barnvaccinationsschemat. Åtminstone i en del kommuner hade man dock låg vaccinationstäckning för barn födda 1993. Nu använder vi ju Pentavac vilket gör att fler vaccineras. MPR har en bra täckning, över 99 % har fått minst en dos. För hepatit B och BCG har socialstyrelsen gett ut rekommendationer där barn till föräldrar som kommer från länder med intermediär till hög prevalens skall erbjudas vaccination. Cirka 15-2 % av barnen har föräldrar födda i annat land. En hel del av dessa barn erbjuds ej dessa vacciner hos oss. Kommun Hib (%) MPR (%) BCG-vaccinerad HB-vacc 3 1-2 Inga 2 1 dos Inga (%) (%) Alvesta 83, 8,1 1,1 98,5 1,1-7,7,7 Lessebo 91,3,3-97,1 2,9-2,9 1, Ljungby 9,5,1 3,5 95,7 3,5-1,3 1, Markaryd 28,7 63,6,7 93,8 5, - 1,1 2,3 Tingsryd 87,,1 5,2 97, 2,1-5,7,5 Uppvidinge 86,7 7,8,7 95,3 3,9,8 6,2,8 Växjö 9,5,3 3,1 96,5 2,6,3 1,6 1,1 Älmhult 89,7 5,2,3 95,7 3,,9 5,2 1,7 Totalt 85,5 8, 3,2 96, 2,8,2 9, 1,1 Jämför vi oss med riket måste vi se på siffror för läset 23-2 då vi ej har tillgång till nyare data. När det gäller stelkramp, difteri, polio och MPR ligger vi något bättre än riksgenomsnittet. För BCG har dock 13,2 % av rikets barn vaccinerats och för hepatit B är siffran 1, %. För att se vad som hänt under en tiosperiod kan man jämföra dessa siffror med statistik från BVC av de barn som är födda 2. Av dessa barn har 99,3 % fått tre dosor av Pentavac och är därmed vaccinerade mot stelkramp, difteri, kikhosta, polio och HIB. MPR har getts till 96, %. Drygt 9 % av riskbarnen är vaccinerade med BCG men fortfarande har bara 1,7 % som fått vaccin mot hepatit B. ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING Strama har nu funnits i drygt 1. Verksamheten startade som ett frivilligt nätverk 1995 men har nu en fast organisation inom Smittskyddsinstitutet med en statlig finansiering. Riskerna med ökad resistensutveckling har även anammats av media vilket gjort att befolkningen i 15, 1, 13, 12, 11, Antibiotikaförbrukning öppenvd i riket och Kronoberg Riket Kronoberg 2 21 22 23 2 25 26
dag har betydligt större kunskaper. Allt färre patienter kräver antibiotika om detta inte är nödvändigt. Speciellt är skillnaderna tydliga för de minsta barnen där antalet antibiotikarecept minskat med 39 %. När Strama började använde vi betydligt mer antibiotika än Danmark och Norge men i dag använder Sverige minst antibiotika i Norden. Även inom Kronoberg har vi haft en minskning av antibiotikaanvändningen. Efter att under alla haft en relativt hög förbrukning använde vi 26 mindre antibiotika än riksgenomsnittet. Antibiotika i öppen vd DDD 1 inv/dag 26 16 1 12 1 8 6 2 Skåne Stockholm Blekinge Västra Götaland Uppsala Halland Riket Kalmar Kronoberg Västmanland Örebro Gotland Södermanland Västernorrland Östergötland Norrbotten Värmland Jönköping Gävleborg Jämtland Västerbotten Dalarna Skillnaderna är dock små mellan de landsting som ligger kring medeltalet. Däremot använder man 6 % mer antibiotika i Skåne jämfört med Dalarna, en mycket stor skillnad. Även inom länet varierar användningen av antibiotika. Alvesta brukar hamna högst medan Lessebo eller Markaryd använder minst antibiotika. Förra et var skillnaden 17 %. Minskningen har varit tydligast i den äldsta åldersgruppen. En trolig förklaring är att vi nu har striktare rutiner för antibiotika när det gäller urinvägsinfektioner hos äldre. Vi ser även en minskning hos de allra yngsta vilket kan bero på att otiter ej längre behandlas lika ofta som tidigare. Observera att figuren redovisar antal recept i stället för DDD. 16 1 12 1 8 6 2 1 2 1 Alvesta 8 6 2 Tingsryd DDD/1 inv och kommun 26 Uppvidinge Ljungby Kronoberg Älmhult Växjö Markaryd Lessebo Recipien per 1 inv och i G-län i åldersgrupper 21 22 23 2 25 26-5 - 1 15-5 - 6 65-7 75-8 85 -
Detta för att få jämförbara siffror mellan barn och vuxna. Ytterligare en faktor som har bidragit till v lägre antibiotikakonsumtion är trimetoprimstudien. När vi slutade använda trimetoprim ökade användningen av andra uvimedel men ökningen är inte lika stor som minskningen av trimetoprim. 5 KLAMYDIA 7 6 5 3 2 1 199 1992 199 KLAMYDIA G-län 1996 1998 2 22 Förra et hade vi en minskning i antalet anmälda klamydiafall. Minskningen var 18 %. Tyvärr visade det sig att orsaken var att vi har en klamydiaklon som muterat och därför ej upptäcks på laboratoriet. Sedan mitten av februari har vi nu en ny metod som även upptäcker dessa muterade stammar. Under ets 12 första veckor har antalet fynd ökat med 38 %. Sedan man införde den nya analysmetoden finner man att 38 % av fynden utgörs av den muterade stammen d.v.s. hela uppgången förklaras av den stam vi tidigare missade. När ni gör spning är det viktigt att känna till att det klamydiatest som togs i januari kan ha varit falskt negativt. Har indexpatienten den muterade stammen måste kontakterna lämna nya prov (om det eventuella kontrollprovet var innan 15 februari i ). Det framg inte av svaret från laboratoriet vilken stam patienten har men behöver ni veta detta för att avgöra om ni skall kalla in en person som tidigare är testad f ni ringa mikrobiologen eller smittskyddet så kan vi ta fram uppgiften. 7 6 5 3 2 1 2 15-19 26 Klamydiafall v 1-12 26 resp 27 2-2 25-29 3-39 -9 över 5 26 27
6