Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:6 KEMIKALIER I ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER

Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:6 KEMIKALIER I ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 2 (76) INLEDNING Miljöstyrningsrådet låter, vid behov, utarbeta underlagsrapporter till stöd för arbetet med utveckling av förslag till upphandlingskriterier. Detta är en underlagsrapport. Det är författaren som själv ansvarar för innehåll och slutsatser i rapporten. Slutsatserna behöver inte nödvändigtvis återspegla Miljöstyrningsrådets uppfattning.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 3 (76) FÖRKORTNINGAR BFR CMR CRT BBP DEHP DBP DEP DiBP DiDP DiNP DNOP ESIS ECHA LED HBCDD LCD NGO PBT PBB PBDE PBDD PBDF PCB REACH RoHS SCCP TBBPA WEEE Bromerade flamskyddsmedel (brominated flame retardant) Carcinogena Mutagena Reproduktionstoxiska Katodstrålningsrör (cathode ray tube) Butylbensylftalat Di(2-etylhexyl)ftalat Dibutylftalat Dietylftalat Di-isobutylftalat Di-isododecylftalat Di-isononylftalat Di-n-oktylftalat European Chemical Substance Information System Europeiska kemikaliemyndigheten Lysdiod (light emitting diode) Hexabromocyklododekan Flytande kristallskärm Non Govermental Organisation (icke statlig, ideel organisation) Persistent Bioackumulerande Toxisk Polybromerade bifenyler Polybromerade difenyletrar Polybromerade dibensoparadioxiner Polybromerade dibensofuraner Polyklorerade bifenyler Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. Restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment Kortkedjiga klorerade paraffiner (short chain paraffines) Tetrabrombisfenol A Waste electric and electronic equipment

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 4 (76) INNEHÅLL Inledning... 2 Förkortningar... 3 1 Introduktion... 6 1.1 Avgränsning... 6 2 Urval av ämnen... 7 3 Ingående delar/komponenter där angelägna ämnen kan återfinnas... 10 3.1 Dator... 10 3.2 Mobiltelefon... 12 3.3 TV... 12 3.4 Vitvaror... 13 4 Återvinning... 14 4.1 Problem med återvinning... 14 4.2 Återvinning i Sverige... 15 4.3 Slutsats... 19 5 Exempel på substitut... 20 6 Exempel på marknadens utfasningsarbete... 22 7 Sammanfattning... 25 7.1 Angelägna ämnen vid MSR:s kriteriearbete... 25 7.2 Diskussion... 30 8 Prioriterade ämnen... 30 8.1 Arsenik (As) och dess föreningar... 30 8.2 Antimontrioxid (Sb 2 O 3 )... 31 8.3 Bariumperoxid (BaO 2 )/Bariumkarbonat (BaCO 3 )... 33 8.4 Beryllium (Be)/Berylliumoxid (BeO)... 33 8.5 Bisfenol A (4,4 -isopropylidendifenol)... 35 8.6 Bly... 37 8.7 Diarseniktrioxid... 38 8.8 Dimetylformamid... 38 8.9 Ftalater... 39 8.10 2-etylhexylakrylat... 47 8.11 Formaldehyd... 48

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 5 (76) 8.12 Flytande kristaller... 49 8.13 Galliumarsenid (GAs)... 49 8.14 Bromerade flamskyddsmedel... 50 8.15 Kadmium (Cd)... 55 8.16 Kobolt (Co)/Koboltoxid (CoO)... 56 8.17 Sexvärt krom (Cr VI ) (kromvitrioxid)... 57 8.18 Kvicksilver (Hg)... 58 8.19 4,4 -metylendi-o-toluidin... 58 8.20 Nanopartiklar... 59 8.21 Nickel/Dinickeltrioxid (Ni 2 O 2 )... 60 8.22 Nonylfenoler/Nonylfenoletoxylater... 61 8.23 Kortkedjiga klorerade paraffiner, C10-C13 (SCCP)... 61 8.24 Mellankedjiga klorerade paraffiner, C14-17 (MCCP)... 63 8.25 Polyvinylklorid (PVC)... 64 8.26 Rosin... 65 8.27 Röd fosfor... 65 8.28 Selen (Se)... 66 8.29 Silver (Ag)... 67 8.30 Tallium (Tl)... 67 8.31 Vanadiumpentoxid... 68 8.32 Tennorganiska ämnen... 69 9 Referenser... 70

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 6 (76) 1 INTRODUKTION SYFTE Syftet med denna rapport är att ge underlag för det interna arbetet med kemikaliekriterier i Miljöstyrningsrådets (MSR) upphandlingskriterier för elektronik. Information om kemikalieinnehåll i elektronik har undersökts och där information fanns att tillgå har en beskrivning gjorts av respektive ämnes fara och risker under tillverknings-, användnings- och kvittblivningsfasen med hänseende på miljö- och hälsoegenskaper. 1.1 AVGRÄNSNING I denna rapport har avgränsing gjorts med avseende på elektronik nämnd i MSR kriterierna. Fler än nedan nämnda elektronikprodukter finns dock med bland MSRkriterierna, t.ex. belysning och medicinteknisk utrustning, men av tidsskäl har fokus gjorts på nedanstående områden. I RoHS 1 (Direktiv 2002/95/EC, Restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment) definieras elektriska och elektroniska produkter (EEE) enligt: Produkter som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera korrekt samt produkter för generering, överföring och mätning av sådan ström och sådana fält, och som omfattas av någon av de kategorier som anges i bilaga I A till direktiv 2002/96/EG (WEEE) och som är avsedda att användas med en spänning på högst 1000 volt växelström eller 1500 volt likström. Följande kriterieområden där MSR har miljökrav och elektronik ingår har valts ut: TELEKOM Trådlöst lokalt nätverk: Antennsystem och tillbehör. Fast lokalt nätverk (LAN): UPS, telefonväxel, server för telefoni och ingående tillbehör för dem såsom fiber- och kopparkabelsystem (inom/mellan fastigheter), mediakonverterare, kablage, switchar, hubbar, routrar, modem, nätverkskort och rackskåp. Telefoniutrustning: trådlösa telefoner, konferenstelefoner, fasta telefoner, mobiltelefoner samt modem för mobilt bredband. Tillbehör: Batterier (kemikalier i batterier dock ej med i denna rapport), laddare, adapter och headset. IT-PRODUKTER Datorer och bildskärmar: Systemenhet, mobil/bärbar dator, server, bildskärm, tangentbord, mus, dockningsstation och extern nätadapter.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 7 (76) Dokumenthanteringsprodukter: Skrivare, kopiator, multifunktionsprodukt, scanner, fax och tillbehör. AV-PRODUKTER Tv-apparater, video- och dvd-bandspelare, musikandläggningar, analog/digitalomvandlare och enkla digitalboxar. VITVAROR / STORKÖK Diskmaskiner, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, kylskåp, frysar, kombiskåp, spisar, ugnar, snabbnedkylningsskåp samt kokgrytor. 2 URVAL AV ÄMNEN KÄLLOR TILL INFORMATION Flertalet företag inom elektronikbranchen redovisar information om sitt kemikaliearbete på deras respektive hemsidor. En del företag redovisar listor över ämnen de reglerar för användning i produktionen och/eller i produkterna. Även redan utfasade ämnen och ämnen reglerade enligt lagstiftning ingår oftast i dessa kemikalielistor. Information om kemikalier i elektronik har erhållits från: En rapport från ÖKO-institut i Tysklans om farliga ämnen i elektronik till EUkommissionen inför pågående revidering av RoHS 2. Elektronikföretags kemikalistor över utfasade och framtida utfasningsämnen. En rapport till Naturvårdsverket om farliga ämnen i elektronikavfall 3. Rapporter från NGOs som Greenpeace och SwedWatch. Vetenskapliga publikationer. Kontakt med återvinningsföretag i Sverige. Kontakt med producerande företag inom elektronikbranchen. LAGSTIFTNING Flera ämnen som har använts och fortfarande används i elektriska och elektroniska produkter är reglerade enligt europeisk lagstiftning. Genom EU-direktiven RoHS Fel! Bokmärket är inte definierat. och WEEE 4 (Direktiv 2002/96/EC, Waste electrical and electronic equipment), regleras användandet av farliga ämnen i elektronik. Även genom EU:s gemensamma kemikalielagstiftining, REACH, regleras användandet av kemikalier i varor 5. Enligt RoHS är bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom, polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyletrar (PBDE) förbjudna att användas i elektriska och elektroniska produkter inom EU from 1:a juli 2006 Fel! Bokmärket är inte definierat., undantag för

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 8 (76) användning finns dock, se information om respektive ämne i bilaga 1 där en sammanställning av ämnen i elektronik som kan vara problematiska ur hälso- och miljösynpunkt har gjorts. RoHS-direktivet omfattar för närvarande ett stort antal produkter som använder elektricitet, däribland små och stora hushållsapparater, datoroch telekomutrustning och konsumentvaror som radioapparater, TV-apparater, videokameror och ljudanläggningar. En revidering av RoHS pågår under 2009/2010 i vilken hexabromocyklododekan (HBCDD), Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP), Butylbensylftalat (BBP) och Dibutylftalat (DBP) nämns som prioriterade ämnen 6. Inför revideringen av RoHS gjordes en studie av Öko-Institut i Tyskland med syfte att ta fram underlag för revideringen till kommissionen 2. Där listas 14 prioriterade ämnen varav Tetrabromobisfenol A (TBBPA), HBCDD; DEHP, BBP och DBP föreslogs som kandidater att införlivas i RoHS 2. I omarbetning av RoHS föreslog rapportören i EU-parlamentets miljöutskott (Committe on the Environment, Public Health and Food Safety) att bromerade och klorerade flamskyddsmedel, klorerade mjukgörare samt PVC ska förbjudas för användning i elektronik (RoHS bilaga IV, förbjudna ämnen) 7. Övriga bromerade och klorerade ämnen föreslogs hamna i lista över prioriterade ämnen i RoHS (RoHS bilaga III, prioriterade ämnen). I november 2010 röstade EU-parlamentet om ändring av RoHS. Förslaget som röstades igenom innebär att det inte kommer införlivas några nya ämnen på förbudslistan i RoHS, ej heller kommer det att bli någon prioriteringslista 8. Dock kommer en metod för indentifiering och införlivning av nya ämnen att inkluderas i RoHS. Detta inkluderar ämnen som kan ge farliga omvandlingsprodukter/nedbrytningsprodukter under förbränning vid otillräckliga temperaturer. EU-kommissionen ska använda den n y ametoden för HBCDD och tre ftalter (med hänvisning till utredning av ÖKO-Institut) under en treårsperiod efter att reviderade RoHS-direktivet har börjat gälla. Direktivet kommer även att utvidgas till att omfatta alla elektriska och elektroniska produkter, däribland medicinsk utrustning samt övervaknings- och kontrollinstrument 9. Inom REACH 5 finns en kandidatlista över ämnen till REACH bilaga XIV över ämnen som kräver tillstånd 10. Kandidatförteckningen 11 är en lista över kemiska ämnen som kan medföra allvarliga effekter på människors hälsa eller miljö, så kallade SVHC-ämnen (substances of very high concern). Identifieringen av ämnen som tas upp på kandidatförteckningen är en kontinuerlig process. Det innebär att nya ämnen förs upp successivt. SVHC-ämnen inkluderar ämnen som är 11 : Carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR), persistenta, bioackummulerande och toxiska eller mycket persistenta och mycket bioackummulerande (PBT eller vpvb) enligt kriterierna i REACH 5 bilaga XIII och/eller identifierade på fall-till fall basis, utifrån vetenskapliga bevis, att sannolikt orsaka allvarliga effekter på människa eller miljö med likvärdiga farhågor ( of an equivalent level of concern ) som de ovan nämnda t.ex. hormonstörande.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 9 (76) MSR KEMIKALIESTRATEGI I Miljöstyrningsrådets kemikaliestrategi ingår egenskaper på ämnen enligt SVHC-ämnen och även egenskaper som: ozonnedbrytande hög akut giftighet allergiframkallande hög kronisk giftighet Miljöstyrningsrådets kemikaliestrategi är indelad i Nivå 1-ämnen (Ämnen som inte ska, i största möjligaste mån, förekomma i varor) och Nivå 2-ämnen (Ämnen som ska begränsas i största möjliga mån i varor). För ämnen med på REACH kandidatlista (SVHC) gäller att företag inom EU som säljer varor där någon/några av dessa ämnen ingår i halter över 0,1 viktprocent är skyldiga att vid förfrågan från kunder redovisa detta innehåll och säkert användande av ämnen. Från 1 juni 2011 ska ett ämne anmälas till den Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) om ämnet finns upptaget på kandidatförteckningen och den sammanlagda mängden av ämnet i samtliga varor överstiger 1 ton per producent eller importör per år. Dessutom krävs att halten av ämnet i varan överstiger 0,1 viktprocent. Anmälan ska göras av den som tillverkar eller importerar varan. Dock finns två olika tolkningar av hur viktprocenten beräknas, baserat på hela varans vikt eller baserat på homogent material. Detta diskuteras vidare i en rapport från Nordiska ministerrådet 12 inför ECHA:s översyn av vägledning om ämnen i varor 13. Enligt nuvarande vägledning kan informationsplikten upphöra att gälla för en mindre vara då byggts in i en sammansatt vara. T.ex. för datorer som kan vara sammansatt av 100-tals olika komponenter där koncentrationen av SVHC-ligger under 0,1 % -gränsen baserat på hela datorns vikt samtidigt som ingående delar kan innehålla SVHC-ämnen över 0,1 viktprocent 12. Sveriges uppfattning (genom Kemikalieinspektionen) är att halten 0,1 procent ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten av varje vara (till exempel del eller material) som ingår i en sammansatt vara och som i sig uppfyller definitionen av en vara. URVAL Urval av angelägna ämnen i elektriska och elektroniska produkter har gjorts utifrån MSR:s kemikaliestrategi med hjälp av information från rapporten från ÖKO-institut i Tyskland om farliga ämnen i elektronik 2, en rapport från Naturvårdsverket om farliga ämnen i el-skrot 3 och med hjälp av företags kemikalistor. De angelägna ämnen, redovisade i kapitel 7 och 8, är utvalda enligt följande kriterier: Både är nämnda i rapporten från ÖKO-institut i Tyskland om farliga ämnen i elektronik till EU-kommissionen inför pågående revidering av RoHS 2 och även funnits med på elektronikföretags listor över av företagen reglerade/utfasade kemikalier.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 10 (76) Ämnen nämnda i rapporten från Öko-Institut 2 men ej funnits med på företagens kemikalielistor. Ämnen med i företagens kemikalielistor och även nämnda i en rapport till Naturvårdsverket över farliga ämnen i el-skrot 3. Ämnen som uppfyller egenskaperna för Nivå 1 eller Nivå 2 enligt MSR:s kemikaliestrategi. För nämnda ämnen i denna rapport har användningsområde och rådande europeisk klassificering där sådan har funnits angetts. Utifrån rådande europeisk klassificering, MSR:s kemikaliestrategi, information om hur stora volymer av respektive ämne som används, vad som är på gång inom europeisk lagstiftning, information från vetenskapliga artiklar och genom tillgänglig information om fara/risk vid produktion, användning och kvittblivning av respektive ämne har urval gjorts av angelägna ämnen att prioritera vid MSR:s kriteriearbetsutveckling, se kapitel 7. 3 INGÅENDE DELAR/KOMPONENTER DÄR ANGELÄGNA ÄMNEN KAN ÅTERFINNAS Nedan har gjorts en beskrivning över i vilka delar/komponenter och i vilka elektriska och elektroniska produkter ämnena nämnda i bilaga 1 kan återfinnas. Dessa ämnen markeras med understrykning i texten nedan. RoHS-direktivet gäller för produkter satta på marknaden efter 1 juli 2006 Fel! Bokmärket är inte definierat. men dock kan ämnena reglerade i RoHS ändå förekomma i elektriska och elektroniska produkter 14. Under hösten 2007 genomfördes ett Nordiskt samarbetsprojekt där företag som tillverkar och/eller importerar elektriska och elektroniska produkter som omfattas av RoHS-direktivet inspekterades. 208 EE-produkter analyserades och av dessa var det 12 procent som inte uppfyller kraven i RoHS-direktivet. För alla dessa produkter hade företagen dokumentation som visade att produkten var RoHS-kompatibel 14. 3.1 DATOR BESTÅNDSDELAR En dator består generellt av plast- eller metallhölje, inre plastdelar och metallinnehållande delar som kretskort och skärm. Katodstrålningstuber (Cathod Ray Tubes, CTR) var förr vanligt i skärmar men numera används mest plattskärmar som LCD (liquid crystal display) 15. INGÅENDE ÄMNEN Greenpeace analyserade olika delar av en bärbar dator inköpt i länder där ingen lagstiftning motsvarande RoHS fanns 16. Bly uppmättes i 4 av 10 lödtennprover i halter om 32-48 viktprocent. 3 av dessa prover var från lödtenn använt i moderkort och den fjärde var från lödtenn för en komponent på kretskort. Övriga metaller reglerade i RoHS

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 11 (76) hittades inte. Kablar analyserades på ftalatinnehåll varav ett av proverna, en kabel mellan DC-transformator och datorn innehöll fem olika ftalater (DBP (dibutylftalat), DEHP (di(2-etylhexylftalat)), DiBP (di-isobutylftalat), DiNP (di-isononylftalat), DiDP (diisodecylftalat)) i en totalkoncentration på 18 viktprocent. Denna kabel var gjord av PVCplast till vilka oftast ftalater sätts som mjukgörare 16. Samma år (2006) som RoHSdirektivet införlivades i EU så gjorde Greenpeace en studie på 18 bärbara datorer inköpta både inom och utanför EU 17. Varken bly, kadmium, kvicksilver eller sexvärt krom påvisades i dessa datorer. Dock påvisades bromerade flamskyddsmedel, PVC och ftalater. Bromerade flamskyddsmedel återfanns i kretskort och moderkort, men även helt bromfria kretskort och moderkort fanns. TBBPA och PBDE identifierades i 4 av 15 prover (bandkabel, musmatta) men inte PBB och HBCDD. Halterna av PBDE (och även TBBPA) var låga och under gränsvärdet i RoHS på 0,1 viktprocent och kunde inte förklara det totala brominnehållet som var betydligt högre. Det var även troligt att proverna innehöll andra BFR som inte var extraherbara för analysen, som t.ex. bromerade epoxyoligomerer och bromerade styrenpolymerer. PVC fanns i 44 % av alla plasttäckta interna och externa kablar. Ftalater fanns i alla plasttäckta kablar med upp till 28 viktprocent, DiNP och DIDP som dominerande blandningar 17. KRETSKORT Kretskort (Printed circuit boards) är tillverkade av vävda glasfiber (woven glass fiber) härdat med en flamskyddad epoxyharts 3. Kretskorten är täckta av ett lager koppar (copper traces). Kretskort med dess komponenter (strömbrytare, resistorer, kapacitorer, lysdioder LED) består av ca 40 % metaller, ca 30 % plast och ca 30 % keramiker 18. Metallerna utgörs till största delen av koppar (Cu), bly (Pb), järn (Fe), aluminium (Al) och nickel (Ni) 19. Även tantal (Ta), gallium (Ga), zink (Zn) och ädelmetaller som silver (Ag), guld (Au), platina (Pt) och palladium (Pd) återfinns i kretskort 15. Kretskortskomponenterna är fastmonterade på korten och löds ihop med kopparkretsen med lödmetall som kan vara en blandning av bly och tenn, antimon eller en kopparberylliumlegering 3. Reläer och strömbrytare innehåller ofta kvicksilver och ibland även kadmium 3. Resistorer, kapacitorer och mikrochips oftast innehåller koppar och aluminium 3. Lysdioder (Light emitting diodes, LED) Lysdioder innehåller galliumarsenid 3. KATODSTRÅLNINGSRÖR (CATHODE RAY TUBE, CRT) Katodstrålningsrör var förr vanliga i tv och datormonitorer. De består av en glastratt innehållande blyoxid och framför tratten finns en glasskiva som innehåller bariumoxid. Glasskivan och glastratten är sammanlödda med lödtenn innehållande blyoxid. Katodstrålningsrör innehåller även fluorescensbeläggning som innehåller kadmiumsulfid och även yttrium och zinksulfider 15.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 12 (76) FLYTANDE KRISTALLSKÄRMAR (LIQUID CRYSTAL DISPLAYS, LCD) LCD används i mobiltelefoner och plattskärmar till datorer. En LCD-display består bland annat av polariserande film, glassubstrat, färgfilter, transparenta elektrodskikt och flytande kristall (www.lcdcenter.se). I LCD används cold -katod fluorescentlampor för bakgrundsbelysning (backlighting) vilka innehåller blyoxid Fel! Bokmärket är inte definierat. och kan även innehålla kvicksilver 20. En skärm på en bärbar dator kan innehålla ca 0,5 g flytande kristaller 3. LCD-skärm kan även innehålla LED som belysningsfunktion. 3.2 MOBILTELEFON BESTÅNDSDELAR En mobiltelefon består i stort sett av plastytterhölje, plattskärmdisplay t.ex. LCD, kretskort och batterier 15. MATERIAL Se ingående ämnen/komponenter för kretskort (kap 3.1.1) och LCD (3.1.3) ovan. En mobiltelefon med LCD-skärm kan innehålla ca 0,5 mg flytande kristaller 3, mobiler med kamerablixtrar kan innehålla gallium 21 och en mobiltelefon kan innehålla ca 40 ppm (0,004 viktprocent) berylliumlegeringar i kretskorten 2. I övrigt kan en mobil ha följande materialfördelning enligt Nokia: Plast (termoplast och duroplast) 45% Metaller (koppar-, järn- och aluminiumlegeringar) 35% Glas och keramik 10% Batterielektroder 9% Ädelmetaller (guld, silver, palladium, platina) 0,11% Övrigt 0,9% 3.3 TV BESTÅNDSDELAR En tv består generellt av plast- eller metallhölje, inre plastdelar och metallinnehållande delar som kretskort och skärm. En tv kan vara antingen en LCD-tv, plasma-tv och LCD- LED-tv. Äldre tv-apparater har katodstrålningsrör (CTR) som bildrör. INGÅENDE ÄMNEN Se ingående ämnen/komponenter för kretskort (3.1.1), LCD (3.1.3) och katodstrålningsrör (3.1.2) ovan. LED innehåller, som nämnts ovan, galliumarsenid. Analys av polymerfördelning plasten i tv-apparater och monitorer har gjorts och visar vilka polymertyper som används mest 22 : Polyfenylenoxid PPO/polystyren PS 18% Akrylnitril-butadien-styren ABS med BFR 16%

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 13 (76) ABS utan BFR 16% High impact polystyren HIPS med BFR 9% HIPS utan BFR 20% ABS/polykarbonat PC 13% ABS/PVC 9% Utförligare diskussion om olika plastmaterial kommer i en kommande rapport från MSR om kemikalier i plaster. 3.4 VITVAROR 3.4.1 TVÄTTMASKIN BESTÅNDSDELAR Dessa delar och komponenter kan i en tvättmaskin bestå av: Ytterhölje, front och överdel i galvaniserat plåt. Trummans svep och behållare i rostfritt stål. Tvättemedelsbehållare och tvättmedelsfack i polypropen. Valkar i polypropen och med bly i lödförbindelser. Ytbehandling med pulverlack. (www.cylinda.se) MATERIAL Ex på vad en tvättmaskin kan bestå av enligt materialdeklaration (Electrolux EPD, 2000) Materialinnehåll (viktprocent) Metaller: stål 43 %, koppar 1 %, aluminium 5 % Plaster 18 %, kalk (fyllmedel i plast) 6 % Glas 2 % Trä 3 % Betong (cementklump/motvikt) 2 % Järnoxid 17 % Elektroniska komponenter 1 % Övrigt 2 % 69 % av plåten på produktens ytterhölje är förlackerad plåt och 31 % är pulverlackad plåt. Pulverlacken innehåller inga tungmetaller. Tvättmaskiner kan dessutom avge silverjoner i tvättvattnet i antibakteriellt syfte. 3.4.2 KYL- OCH FRYSSKÅP MATERIAL Ex på vad kyl-och frysskåp kan bestå av enligt materialdeklaration (Electrolux EPD år 2000): Produktens vikt är 89 kg med följande materialuppdelning (viktprocent): Metaller: stål 60 %, koppar 2.8%, aluminium 1.9% Plaster: Isolering (polyuretan 10.5%)

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 14 (76) Övrig plast 16.1% Glas 5.8% Isolergas (cyklobutan) 0.4% Köldmedium (isobutan) 0.2% Elektroniska komponenter 0.6% Övrigt 1.7% 15 % av plåten på produktens dörrar och skåp är förlackerad plåt och 85 % är pulverlackad plåt. Metallerna är inte ytbehandlade med kadmium, krom eller nickel. Metallackerna och plasterna innehåller inga pigment eller tillsatser baserade på kadmium, krom, bly eller kvicksilver eller deras föreningar. Antibakteriell funktion i kylskåp med tunn silverfilm på insidan i form av zeolit med silverjoner. Totalt mängd silver under 1 gram för ett kylskåp. 4 ÅTERVINNING 4.1 PROBLEM MED ÅTERVINNING Globalt uppskattas mängden avfall från elektriska och elektroniska produkter (WEEE) till uppemot 50 miljoner ton årligen 21. Mängden avfall från elektriska och elektroniska produkter i EU uppskattas i en rapport från EU-kommissionen för närvarande till 8,3 9,1 miljoner ton per år, och kommer enligt nyligen gjorda uppskattningar att ha ökat till omkring 12,3 miljoner ton år 2020 23. Trots WEEE-direktivet behandlas endast enligt rapporten en tredjedel av det elektriska och elektroniska avfallet i EU på lämpligt sätt. Resterande två tredjedelar går till deponier och potentiellt till undermåliga behandlingsanläggningar i eller utanför EU. Den illegala handeln med elektriskt och elektroniskt avfall som säljs till länder utanför EU fortsätter att vara utbredd 23. Enligt en rapport från SwedWatch exporterades/såldes år 2007 ca 2000 ton mobiltelefoner och ca 1000 ton stationära datorer från Sverige. En viss del bestod enligt SwedWatch säkerligen av redan uttjänt elektronik om man tittade på prisuppgifter, t.ex. 8 ton stationera datorer som såldes år 2007 till Etiopien för 267 kr styck och även 11 ton bärbara datorer som såldes 2007 till Ghana för 86 kr styck 21. Återvinning av elektronik under primitiva förhållanden kan ske på ett flertal sätt 15 24 : Öppen eldning av kretskort och kablar för att bränna bort plasten och återvinna metallerna. Eldning av kretskort för att separera komponenterna (som antingen återanvänds eller mals ner för metallåtervinning) eller för att återvinna lödtenn. Metallseparation från finfördelade kretskort genom vibration. Finfördelning och smältning av plastmaterial. Eldning av kablar för kopparåtervinning. Upphettning och syraurlakning (acid leaching) av kretskort.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 15 (76) Guldåtervinning från kretskort med cyanidsalter eller salpetersyra och kvicksilver amalgam. Manuell demontering av katodrörtuber och öppen eldning av plaster. Arbetarna exponeras via luften för metalldamm, bly, kadmium, beryllium, kvicksilver, PBDE, och dioxiner (PBDD/PBDF) men även långväga transport av dessa föroreningar sker. Läckage från askan (bottom ashes), inofficiella soptippar och toxiska vätskor från syra och cyanid urlakningsaktiviteter (leaching activities) har identifierats som andra viktiga källor för kontaminering av miljön och ökad risk för humanexponering genom påverkan på jord, grödor, dricksvatten, boskap, fisk och skaldjur 15 24. 4.2 ÅTERVINNING I SVERIGE ELEKTRONIKINSAMLING El-kretsen (www.elkretsen.se) är en branschorganisation för elektronikinsamling och ansvarar för samordning av insamling av elektronik i Sverige. Enligt El-kretsens verksamhetsberättelse för 2008 insamlades i Sverige år 2008 följande 25 : Stora vitvaror (exklusive kyl och frys) Övriga hushållsapparater IT, kontorsutrustning, telekom TV, video, audio Kameror, klockor, leksaker Ljuskällor, armaturer Kyl och frys Övrigt 41978 ton 10147 ton 28111 ton 32880 ton 612 ton 6255 ton 28839 ton 2994 ton Totalt 151796 ton El-produkterna transporteras till återvinningsanläggningar där elektroniken sorteras och demonteras. I första hand sker, om så är möjligt, produktåterbruk. Vid demonteringen av elektroniken sker identifiering och hantering av återvinningsbara/återbrukbara delar då komponentåtervinning har näst högsta prioritet efter produktåterbruk. Därefter prioriteras materialåtervinning och sista hand väljs deponering.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 16 (76) MATERIALFÖRDELNING I tabell 1 nedan illustreras exempel från El-kretsen på innehåll i insamlat skrot. T.ex. innehåller 1 ton insamlade vitvaror 5 kg nickel 25. Tabell 1 i kg/insamlat ton skrot Stora vitvaror (exklusive kyl och frys) Diverse elektronik Kylskåp och frysar Järn 750 kg/ton Bildskärmsglas 271 kg/ton Järn 760 kg/ton Aluminium 50 kg/ton Plast 80 kg/ton Aluminium 20kg/ton Koppar 10 kg/ton Järn 291 kg/ton Koppar 20 kg/ton Nickel 5 kg/ton Aluminium 29 kg/ton Plast 90 kg/ton Energiåtervinning 50 kg/ton Koppar 30 kg/ton Freon 9 kg/ton Guld 0,0049 kg/ton Energiåtervinning 90 kg/ton Silver 0,058 kg/ton Palladium 0,0023 kg/ton Energiåtervinning 123 kg/ton Tot 865 kg Tot 823 kg Tot 989 kg Att totala mängderna i tabellen ligger under 1 ton beror enligt El-kretsen på att t.ex. tvättmaskiner innehåller en cementklump vilken hamnar på deponi. Deponi, främst baserad på keramik, mineralull, cement och olika typer av glas brukar dock ligga på under 2 % enligt information från återvinningsföretag (Sims Recycling Jesper Nyberg). Energiåtervinningen kommer från plast (t.ex. plast med bromerade flamskyddsmedel), papper och isolering. Enligt WEEE-direktivet ska återvinningskvoten för stora hushållsapparater (t.ex. kyl, frys, tvättmaskin) vara minst 80 viktprocent och återanvändning och materialåtervinning för komponenter, material och ämnen vara minst 75 viktprocent. Vilket då enligt uppgifterna i tabellen ovan skulle upfyllas i Sverige. För t.ex. telefoner, datorer och tv-apparater gäller återvinningskvot på 75 viktprocent och återanvändning på 65 viktprocent, för små hushållsapparater (t.ex. dammsugare och brödrost) anges 70 viktprocent respektive 50 viktprocent 4. PRODUKTER OCH KOMPONENTER I WEEE-DIREKTIVET I Sverige ska el-avfall hanteras enligt WEEE-direktivet, EU-direktiv om el-avfall, omfattar följande kategorier av elektriska och elektroniska produkter 4 : 1. Stora hushållsapparater 2. Små hushållsapparater 3. IT- och telekommunikationsutrustning

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 17 (76) 4. Hemutrustning 5. Belysningsutrustning 6. Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag för storskaliga, fasta industriverktyg) 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning 8. Medicintekniska produkter (med undantag för alla implantat och infekterade produkter) 9. Övervaknings- och kontrollinstrument 10. Varuautomater Enligt WEEE-direktivet, bilaga II, ska följande komponenter/delar separeras från elskrot 4 : Kondensatorer som innehåller polyklorerade bifenyler (PCB). Komponenter som innehåller kvicksilver, t.ex. strömbrytare och bakgrundsbelysning. Batterier. Kretskort, allmänt i mobiltelefoner samt i andra apparater om kretskortets yta är större än 10 cm 2. Bläckpatroner, flytande och i krämform samt färgbläck. Plast som innehåller bromerade flamskyddsmedel. Asbestavfall och komponenter som innehåller asbest. Katodstrålningsrör. Freoner (CFC), halogenerade kolväten (HCFC), vätefluorkolföreningar (HFC) och kolväten (HC). Gasurladdningslampor. Bildskärmar med flytande kristaller (eventuellt tillsammans med höljet) som är större än 100 cm 2 och alla sådana som belyses bakifrån med gasurladdningslampor. Utvändiga elektriska kablar. Komponenter som innehåller eldfasta keramiska fibrer. Komponenter som innehåller radioaktiva ämnen. Elektrolytiska kondensatorer som innehåller potentiellt skadliga ämnen (höjd > 25 mm, diameter > 25 mm eller ungefär samma volym).

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 18 (76) ENSKILDA KOMPONENTER Kretskort Vid förbehandling av el-produkter demonteras farliga beståndsdelar/komponenter bort. Utsorterade kretskort går till avlödningsstation för att löda bort miljöfarliga komponenter. Kretskort finfördelas till små partiklar, sorteras magnetiskt som fattig och rik (rik på t.ex. järnoxid) och skickas vidare för metallutvinning vilket i Sverige sker på Rönnskärsverken, se nedan. Skärmar Enligt tabell 1 ovan består 1 ton elektronskrot (diverse elektronik) av 271 kg bildskärmsglas. Bildskärmsglass från TV-apparater med katodstrålningsrör (CTR) kan bli blästringsglas och röntgenglas (http://www.stenametall.com/swedish/ ). En LCDdisplay består som nämnts ovan av bland annat polariserande film, glassubstrat, färgfilter, transparenta elektrodskikt och flytande kristall. En återvinningsprocess för återvinning av LCD-skärmarnas displayer har utvecklats av ett företag i Sverige i vilken displayen delas upp i komponenter som kan användas i tillverkningen av solglasögon, nya displayer i telefoner, miniräknare och termometrar (www.lcdcenter.se). Kablar Kablar separeras för sig och på Rönnskärsverken har en process utvecklats för återvinning av bly och koppar ur kabelskrot, se mer info nedan. Plastkåpor Vissa plaster kan materialåtervinnas och övriga plaster återvinns genom energiåtervinning på fjärrvärmeanläggningar där värmen utnyttjas till fjärrvärme eller produktion av el. Utförligare beskrivning av olika plastmaterial kommer att göras i en kommande rapport från Miljöstyrningsrådet om kemikalier i plaster. Återvinning av metaller Återvinning av metaller i elektronikskrot sker i Sverige på Rönnskärsverken i Skelleftehamn. El-skrotet som hamnar där är förbehandlat för att minska innehållet av de för Boliden ointressanta ämnena som järn, aluminium och plast (Personlig kommunikation, Michael Borell, Boliden). Ca 40 000 ton el-skrot återvinns varje år på Rönnskärsverken som bl.a. ger 6 ton guld (Au) och 130 ton silver (Ag). Övriga metaller som fås är koppar (Cu), nickel (Ni), selen (Se), tellur (Te), antimon (Sb), platina (Pt), palladium (Pd), och zink (Zn). Återvinningen av koppar och ädelmetaller ur el-skrot börjar i Kaldougnen där fragmenterat el-skrot smälts till s.k. svartkoppar. Denna smälta går sedan vidare till kopparprocessen för utvinning av ren koppar i ett elektrolysverk. Kvarvarande slam innehållande ädelmetaller förs vidare till ett ädelmetallverk där guld, silver, selen, platina och palladium utvinns (www.boliden.se). Rönnskärsverken har för avsikt att uppföra en ny smältenhet för återvinning av metaller ur elektronikskrot. Den nya smältenheten kommer att kunna processa 68 000 ton elektronikskrot per år

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 19 (76) (Miljörapport 2008 Rönnskärsverken och Rönnskärs hamn). Bly som kommer med elektroniken avskiljs i reningsanläggningar för att slutligt deponeras/slutförvaras. För bly och koppar i kabelskrot har en process utvecklats för återvinning av metallerna. Processen baserar sig på att bly och koppar har olika smältpunkter. Skrotet placeras i en stor "tesil" där först blyet smälts vid lägre temperatur (400-500 grader). När blyet runnit bort lyfts återstoden (kopparn) upp och sänds till kopparverket. Bromerade flamskyddsmedel i plaster från el-skrotet destrueras till 99,99% i Rönnskärs förbrännings/smältningsanläggningar. Plastinnehållet i elektronik fungerar till viss del som bränsle i smältningsanläggningen men det får inte bli för mycket för då blir temperaturen för hög och det blir svårt att kyla processgasen. Det har varit en trend mot ökat plastinnehåll i el-skrot. Rönnskärsverkets största problem med BFR är vid hantering av skrotet före smältning då krossad/mald el-skrot delvis förvaras ute varvid dammspridningsproblem kan uppstå och föroreningar kan spridas till omgivningen. Ett investeringsprogram är påbörjat i syfte att eliminera öppen lagring av elektronikskrot. BFR har påvisats i sediment runt Rönnskärsverken. (Personlig kommunikation, Michael Borell, Boliden). KYL OCH FRYSAR Enligt tabell 1 ovan så kan 99 viktprocent av kyl och frysskåp material- eller energiåtervinnas. Äldre kyl och frysar innehållandes freoner i isolering och köldmedium skrotas i två steg. Först sugs köldmediumet ut och sen sönderdelas kylmöbeln i en sluten process för att kunna tillvarata freonet i isoleringen. Slutligen separeras metaller och plaster för att återvinnas som råvara i nya produkter. Freonerna skickas sedan till SAKAB för förbränning tillsammans med annat farligt avfall i temperaturer på minst 1200 C 25. MOBILTELEFONER Enligt en undersökning gjord av Telia refererad i en rapport från SwedWatch har Svenskar i genomsnitt två mobiltelefoner var som de inte använder 21. 12 % av de tillfrågade hävdade att de har fem eller flera mobiltelefoner som de inte använder. Ca 3 miljoner mobiltelefoner säljs årligen i Sverige och färre än en miljon mobiltelefoner lämnas till återvinning 21. Dock arbetar mobiltelefontillverkare aktivt med att öka andelen mobiltelefoner som lämnas in för återvinning. Ca 65-80 % av mobiltelefonen är återvinningsbar (www.nokia.se). 4.3 SLUTSATS Det el-avfall som samlas in för återvinning i Sverige genom El-kretsen ska hanteras enligt WEEE-direktivet och väl fungerade teknik för återvinning av ingående material finns. Problemet med el-avfall gäller de avfall som går till deponier och till primitiva behandlingsanläggningar i eller utanför övriga EU.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 20 (76) 5 EXEMPEL PÅ SUBSTITUT Det var som väntat betydligt lättare att finna information över reglerade och utfasade ämnen från elektronikföretagen än att få information om substitut och ämnen som faktiskt används. Dock ska nämnas att i studien från ÖKO-inst i Tyskland var omfattande och ett flertal företag och branschorganisationer svarade där på frågor om kemikalieanvändningen och möjliga substitut 2. Nedan redovisas viss information om substitut där ämnen nämnda i kapitel 7 är markerade med understrykning. I en nyligen publicerad skrift av Internationella kemikaliesekretariatet (Greening Consumer Electronics-moving away from bromine and chlorine) visas hur företag i elektronikbranschen har utvecklat helt halogenfria produkter 26, vilket visar på att alternativ finns till såväl PVC-plast som bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Exempel på polymerblandningar som har inneboende flamskydd är polyfenylenoxid PPO och polykarbonat PC 22. Ftalater är främst förknippade med PVC-plast. Det finns alternativ till mjukgörare i PVCplast, t.ex. adipatestrar (dietylhexyladipat) och di(2-etylhexyl)fosfat 2, se tabell 2 nedan. Alternativ till PVC-plast vilka inte kräver mjukgörare kan vara t.ex. polyetylen (PE), polypropylen (PP) och etylvinylacetat (EVA) 2. I tabell 2 nedan visas en sammanställning på alternativ till ftalater och bromerade flamskyddsmedel vilka är nämnda i studien från ÖKO-inst i Tyskland 2. Utförligare beskrivning om dessa alternativ kommer i en kommande rapport från MSR om kemikalier i plaster. Tabell 2 Sammanställning på alternativ till ftalter och BFR. Alternativ till mjukgörare (plasticizer) i PVC istället för ftalater och även för klorerade paraffiner 2 Dietylhexyadipat (DEHA) 103-23-1 Kommentar Registrerad som högvolymproduktionskemikalie 103-23-1 (tillverknings/importvolym på minst 1000 ton/år till EU) i ESIS (European Chemical Substance Information System) där även mer information om ämnen finns 30. Nämnd som alternativ till DEHP av ECHA Diisononyladipat (DINA) 33703-08-01 o-acetyltributylcitrat (ATBC) 77-90-7 Lågvolymproduktionskemikalie (tillverknings/importvolym mellan 10-1000 ton/år till EU) 30. Epoxiderad sojabönsolja 8013-08-08 Di(2-eylhexyl)fosfat 298-07-7 lågvolymproduktionskemikalie (tillverknings/importvolym mellan 10-1000 ton/år till EU) 30. Tris(2-etylhexyl)fosfat 78-42-2 Högvolymproduktionskemikalie (tillverknings/importvolym på minst 1000 ton/år till EU) 30.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 21 (76) Tris-2-etylhexyltrimellitat (TOTM) 3319-31-1 Nämnd som alternativ till DEHP av ECHA. Alternativ till additativa bromerade flamskyddsmedel 2 Metallfosfinater Melaminpolyfosfater Metallhydroxider som aluminiumhydroxid (Al(OH)3), aluminiummonohydrat (ALOOH), magnesiumhydroxid (Mg(OH)2) Trifenylfosfat 115-86-6 Resorcinol bis(difenylfosfat) 57583-54-7 Bisfenol A bis(difenylfosfat) 181028-79-5 Bisfenol A (difosfat) Substitut för additativt TBBPA och HBCDD i ABS-plast och HIPS-plast Registrerad som högvolymproduktionskemikalie (tillverknings/importvolym på minst 1000 ton/år till EU) i ESIS (European Chemical Substance Information System) där även mer information om ämnen finns 30. Substitut för addidativt TBBPA och HBCDD i ABS-plast och HIPS-plast lågvolymproduktionskemikalie (tillverknings/importvolym mellan 10-1000 ton/år till EU) 30. Substitut för additativt TBBPA och HBCDD i ABS-plast och HIPS-plast Substitut för additativt TBBPA och HBCDD i ABS-plast och HIPS-plast Alternativ till reaktiva bromerade flamskyddsmedel 2 Dihydroxyoxafosfafenantren (DOPO) och dess derivat, cykliska vätefosfinater. Poly(1,3-fenylmetylfosfonat) Substitut för nonylfenoler/nonylfenoletoxylater vilka används i relativt få applikationer inom elektronik antas finna enligt rapporten från ÖKO-institut då dessa redan har substituerats i andra applikationer 2. Blyersättare kan vara en blandning av tenn (Sn), silver (Ag) och koppar (Cu) som lödmetall (lod). Dock kräver tillverkning utan bly i lödningen högre temperatur för att smälta lödningen och då kretskortstillverkningen sker i Kina där stor mängd av energin kommer från kolkraftverk. Alternativ för berylliumkopparlegeringar är titankoppar (personlig kommunikation. Daniel Paska, Sony Ericsson), stål och fosforkoppar 2. Berylliumkopparlegering nämns av intressenter (stakeholder comments)i rapporten från ÖKO-institut som dyrare men mer hållbar än dess alternativ stål och fosforkoppar 2. Alternativ för berylliumoxid är

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 22 (76) aluminiumnitrid som dock endast har hälften av berylliumoxids värmeledningsförmåga, termiska konduktivitet 2. Galliumarsenid nämns i rapporten från ÖKO-institut där intressenter (stakeholder comments) nämner kisel som alternativ. Kisel är dock tekniskt sett inte lika bra som galliumarsenid men är billigare att framställa än galliumarsenid 2. Ersättare för antimontrioxid som synergist med bromerade flamskyddsmedel i polymerer som etylvinylacetat kan vara zinkborat 27. 6 EXEMPEL PÅ MARKNADENS UTFASNINGSARBETE Många företag lägger ut information offentligt om deras kemikaliearbete på respektive företags hemsidor. Tabell 3 nedan visar en sammanställning av hur några elektronikföretag arbetar kring exempelvis halogenerade ämnen, PVC och ftalater. De halogenerade ämnen som avses här är ämnen utöver de som regleras i RoHS (PBB och PBDE). Ftalataterna DEHP, BBP och DBP är föreslagna till REACH bilaga XIV över ämnen som kräver tillstånd 10. För mer information har Greenpeace även en rapport som uppdateras med jämna mellanrum där företag rankas med avseende på kemikaliearbete (Greenpeace Guide to greener electronics) 28. Internationella kemikaliesekretariatet, ChemSec, har nyligen gjort en marknadsöverblick över produkter helt fria eller nästan helt fria från bromerade flamskyddsmedel och PVC. Översikten listar mer än 500 befintliga artiklar på marknaden som t.ex. mobiltelefoner, datorer, tvättmaskiner, kaffebryggare och TV-apparater (www.chemsec.org/rohs/market-overview). Tabell 3 Exempel på information från elektronikföretag om deras arbete angående halogenerade ämnen, PVC och ftalater. Företag Ex. på produkter Halogenerade ämnen PVC Ftalater A Mobiltelefoner, kameror, videokameror, fotoramar, TV, DVD, Blue-ray, stereo, datorer, skrivare, kyl/frys, ugn, mikrovågsugn, spishällar, dammsugare, tvättmaskiner A har fasat ut BFR i "printing wire boards" i mobiler from 2007. TBBPA fasas ut i alla modeller from 2008. BFR har fasats ut i alla mobilmodeller och MP3-spelare fr.o.m. januari 2010. Klorerade FR i alla produkter är "under consideration" utan slutdatum. A ska ha fasat ut A ska ha fasat ut ftalter PVC i mobiler, MP3- från användning i spelare och mobiler och MP3- digitalkameror spelare fr.o.m. 2011, i fr.o.m. 2010. PVC i kablar/ledningar i kablar/ledningar TVapparater fr.o.m. apparater f.rom. 2013. monitorer och TV- 2011 och i Detaljerade lista finns: kablar/ledningar i Butylbenzylftalat monitorer fr.o.m. (BBP), Di(2-2012. ethylhexyl)ftalat (DEHP), Dibutylftalat (DBP), Diethylftalat (DEP), Diisodecyl ftalat (DIDP), Diisononylftalat (DINP), Dimethyl ftalate (DMP),Ndioctylftalat (DNOP),

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 23 (76) B Telefoner, webbkameror, bildskärmar, TV, DVD, blue-ray, köksapparater, dammsugare B fasar ut BFR i alla konsumentprodukter tillverkade efter 31 dec 2010. SCCP reglerad från användning. Ingen information om MCCP. B fasar ut PVC i alla Alla ftalater ska vara konsumentprodukter utfasade i tillverkade efter 31 konsumentprodukter dec 2010. tillverkade efter 31 dec 2010. C Diskmaskiner, kyl / frys, mikrovågsugn, spis, ugn, spishällar, tvättmaskiner, torkstumlare, torkskåp, dammsugare, köksapparater C nämner halogerande organiska föreningar som "substances of concern" PVC i kablar och Förbjudna/reglerade packningar (gaskets) ftalater är BBP, DEHP, nämns som DBP plus ftalater "substances of klassade CMR t.ex. concern" Bis(2-metoxyftalat) (BMP), diisopentylftalat (DIDP), di-npentylftalat, dipentylftalat (DPP). Övriga ftalter är "substances of concern" D Mobiltelfoner och tillbehör Alla halogenerade FR är förbjudna liksom klorerade paraffiner. E Telecom Alla halogenerade FR inklusive klorerade paraffiner är ämnen under observation, d.v.s. utöver PBDE, PBB reglerade i RoHS. F Datorer, servrar, skrivare Halogenerade FR är förbjudna/reglerade i mekaniska plastdelar i produkter (mechanical plastic parts for products). Undantaget är kretskort, elektronikkomponenter, fläktar, kablar, "printer fuser assembly" och elektriska komponenter. Dock nämns HBCDD, TBBPA och MCPP som ämnen som ska deklareras/redovisas men som inte är förbjudna. PVC är förbjudet. Hittar ingen information, förutom att klorerade polymerer i kablar och mediumlånga klorparaffiner (MCCP) är under observation. Förbjudet/reglerat. Med undantag för användning i kablar, kopplingsdon (connectors), elektriska komponenter, magnetisk tejp och liknande ickemekaniska plastdelar. Alla ftalater är förbjudna. Alla ftalater är under observation. Alla ftalater ska deklareras/redovisas. DEHP, BBP, DBP ska ha fasats i alla produtker fr.o.m. juli 2010. Persondatorer ska vara fria från halogenerade FR i fr.o.m. slutet av 2011. Persondatorer ska vara PVC fr.o.m. slutet av 2011. G TV, datorer, kyl / frys, ugnar, tvättmaskin, torktumlare, mikrovågsugnar BFR i mobiler ska ha fasats ut fr.o.m. 2010, i TV-apparater, monitorer och persondatorer PVC ej i mobiler from 2010, i hushållsapparater Ftalater förbjudna i TV-apprater, persondatorer och

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 24 (76) fr.o.m. 2012. Klorerade FR ska redovisas eller regleras. H Mobiltelefoner Alla BFR och klorerade ämnen utfasade from 2010. from 2014. PVC i TV och monitorer from 2012. PVC utfasat ur mobiler sedan 2006. Termoplast och duroplast istället. monitorer from 2012. Ftalater fasas ut i tvättmaskiner, kylskåp, mikrovågsugnar from 2014. Förbjudna i H:s produkter: Butylbensylftalat (BBP), di(2- etylhexyftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP), dietylftalat (DEP), diisodecylftalat (DiDP), di-isononylftalat (DiNP), dimetylftalat (DMP), di-n-oktylftalat (DNOP) I TV, DVD, Blue Ray, projektorer, telefoner, konferenstelefoner, datorer, kyl / frys, tvättmaskiner, mikrovågsugnar Information ej tillgänglig. Håller på att fasa ut Information ej PVC. Ska vara tillgänglig. utfasat från inre ledningar (internal wiring) i elektriska och elektroniska produkter from 2011. J Datorer, servrar Har fasat ut BFR förutom reaktivt TBBPA i kretskort. Klorerade FR ska rapporteras. BFR ska vara helt utfasat efter 2010. Yttre höljen för J:s produkter får inte innehålla PVC. Höljen för ledningar och kablar, kopplingsdon (connectors), och elektroniska komponenter är undantagna från detta krav. PVC ska vara helt utfasat efter 2011. Ftalaterana DEHP, dibutylftalat (DBP) och bis (2- metoxyetyl)ftalater är nämnda som rapporterbara ämnen. K Datorer, mobiltelefoner BFR ska vara utfasade. PVC ska vara utfasat. Ftalter inklsusive DEHP,DBP,BBP,DiNP håller på att fasas ut. L Tvättmaskiner, torktummlare, kyl / frys, spisar, ugnar, mikrovågsugnar, dammsugare BFR och klorerade paraffiner bör inte förekomma i produkterna. PVC bör inte användas i produkterna. Ftalater bör inte förekomma i produkterna. M Datorer, projektorer BFR ska inte förekomma i produkterna. PVC ska vara utfasat DEHP, from 2009 DBP,BBP,DiNP, DiDP, DNOP from 2009. Övriga ftalater fr.o.m. 2012.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 25 (76) 7 SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport är som nämnts att ge underlag för Miljöstyrningsrådets interna arbete med kriterieutveckling vilket sker i expertgrupper. Inför revideringen av pågående revidering av RoHS nämndes fjorton prioriterade ämnen i studien av ÖKO-inst i Tyskland 2 : TBBPA, HBCDD, MCCP, SCCP, DEHP, BBP, DBP, nonylfenoler/nonylfenoletoxylater, beryllium och berylliumoxid, antimontrioxid, bisfenol A, diarseniktrioxid och dinickeltrioxid. Alla dessa ämnen finns beskrivna i kapitel 7. Av dessa fjorton ämnen har alla utom nonylfenol/nonylfenoletoxylater föreslagits i pågående omarbetning av RoHS av rapportören i EU-parlamentets miljöutskott (Committe on the Environment, Public Health and Food Safety) att införlivas i RoHS 7. 7.1 ANGELÄGNA ÄMNEN VID MSR:S KRITERIEARBETE Angelägna ämnen att tänka på vid kriterieutveckling, i vilka produkter inom elektronik de återfinns samt motivation för val av dessa är som följer nedan. Även om användningsområde har angetts för varje ämne har det generellt sett med tillgänglig information varit svårt att knyta ett ämne till en viss produktgrupp utan mer till elektronik generellt. Dock kan nämnas att silver i antibakteriellt syfte endast används i kyl/frysskåp och tvättmaskiner. Galliumarsenid används i LED vilka förekommer både i kretskort för elektronik generellt och med belysningsfunktion i skärmar. För utförligare information om respektive ämne och specifika användningsområden, se kapitel 8. 7.1.1 FÖRSLAG ATT DISKUTERA SOM BASKRAV HBCDD Elektronik generellt MSR kemikaliestrategi nivå 2 Högvolymproduktionskemikalie inom EU 30. REACH kanditdatlistan över SVHC 11, med avseende på dess PBT-egenskaper, även föreslagen till REACH bilaga XIV 10. Hela gruppen av bromerade flamskyddsmedel föreslogs införlivas i RoHS 7 med avseende på PBT-egenskaper och att miljö-/hälsorisker föreligger vid primitiv hantering av elektronikskrot 2. Ftalaterna DEHP, BBP, DBP Kablar och elektronik generellt. Klassade som förmodade humanreproduktionstoxiska 31. MSR kemikaliestrategi nivå 1

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-12-20 SIDOR 26 (76) REACH kanditdatlistan över SVHC 11 med avseende på dess reproduktionstoxiska egenskaper, och även föreslagna till REACH bilaga XIV 10. Var föreslagna att införlivas i RoHS 7. Ftalaten DIBP Elektronik generellt Klassificerad som förmodad humanreproduktionstoxisk 11. MSR kemikaliestrategi nivå 1 Högvolymproduktionskemikalie inom EU 30. REACH kandidatlistan över SVHC 11, med avseende på dess reproduktionstoxiska egenskaper. Kortkedjiga klorerade paraffiner SCCP Elektronik generellt Klassade som misstänkt carcinogena 31. MSR kemikaliestrategi nivå 2 REACH kanditdatlistan över SVHC 11 med avseende på dess PBT-egenskaper, även föreslagna till REACH bilaga XIV 10. Klorerade mjukgörare var föreslagna att införlivas i RoHS 7 med avseende på PBTegenskaper och att miljö-/hälsorisker föreligger vid primitiv hantering av elektronikskrot 2. 7.1.2 FÖRSLAG ATT DISKUTERA SOM AVANCERADE KRAV ELLER SPJUTSPETSKRAV Antimontrioxid Kablar, tv-apparater, datorer och elektronik generellt. Klassad som misstänkt carcinogen 31. MSR kemikaliestrategi nivå 2 Högvolymproduktionskemikalie inom EU 30. Var föreslagen att införlivas i RoHS 7. Finns med på 10 av 13 undersökta företags kemikalielistor över reglerade / utfasade ämnen. Kan innebära hälso-/miljöfara vid primitiva återvinningsmetoder av elektronik då hög förbränningstemperatur gynnar mindre toxiskt femvärt antimon jämfört med trevärt antimon (antimontrioxid) 37. En in vitro-studier från 2009 på bakterier och däggdjursceller visade på att antimon var genotoxisk i båda testerna 40.