Sidantal 11 Ver. 6.0 (rev. 12-06-29) Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18
2(11).dat 1 FÖRORD 1.1 Syfte Anvisningen utgör tillsammans med övriga tekniska anvisningar funktions- och kvalitetsorienterade styrande dokument som redovisar Landstingets egen ambition och inriktning, utöver gällande myndighetskrav, vid projektering, byggnation, drift och egenkontroll samt myndighetstillsyn. - Brand är upprättad i syftet att Landstingets fastigheter ska ha en enhetlighet i val av tekniska lösningar, innehålla robusta brandtekniska lösningar, samordnade lösningar samt erbjuda en flexibilitet i planlösning med mera för respektive objekt. För att uppnå detta ska båda den organisatoriska- och den tekniska brandsäkerheten beaktas vid projekteringen det sätt ur ett långsiktigt perspektiv. Anvisning brand redovisar skyddsnivån ut över myndighetskraven vilket i daglig tal anges som egen ambition, tillsammans med fastställda föredragna lösningar, särskilt utredda och beslutade av Landstinget. 1.2 Omfattning - Brand utgör ett styrande underlag vid ändring via projektering, byggnation och installation av tekniska system inom Landstinget i Uppsala läns fastigheter. Externt inhyrda lokaler från annan fastighetsägare omfattas formellt sätt inte av dessa riktlinjer. I dessa fall regleras brandskyddsåtaganden genom avtal. Informationen i den tekniska anvisningen kan i dessa fall nyttjas som ett underlag vid brandtekniska frågor, i tillämpliga delar. Landningsplatser för helikoptrar behandlas inte i den tekniska anvisningen. Det förutsätts att Luftfartslag (SFS 2010:500), Luftfartsförordningen (2010:770)samt andra tillämpningsbara regelverk från Transportstyrelsen är uppfyllda i samtliga avseenden. 1.3 Ansvar Den tjänsteman eller konsult som utsetts att projektera och/eller organisera ett projekt är ansvarig för att de tekniska anvisningarna följs och uppnås i sin helhet. Samtliga tekniska anvisningar är underordnade gällande myndighetskrav. Projektering av tekniskt brandskydd ska ske integrerat med övriga teknik-discipliner, enligt Landstingsservice handbok för projektledning och i övrigt enligt branschpraxis. För detta ansvarar tjänsteman och alternativt den av tjänstemannen utsedda projektledare. Respektive konsult svarar fullt ut för sin produkt, dess funktion och kvalitet i överensstämmelse med Allmänna bestämmelser konsulträtt, ABK. Hänsyn ska alltid tas till andra regelverk och standarder som inte berörs i riktlinjerna men som erfordras för det enskilda ärendet eller projektet. -
3(11).dat Projektering av brandskydd i Landstingets fastighetsbestånd, inklusive upprättande av plan för brandskydd under byggtid, ska ske av person med kompetens Brandingenjör LTH / Brandingenjör LTU med dokumenterad erfarenhet av brandteknisk projektering. 1.4 Lagar, föreskrifter, rekommendationer samt egen ambition De brandtekniska krav som ska beaktas vid brandskyddsprojektering utgörs av samhällets krav i form av plan- och bygglagen, PBL (SFS 2010:900) och Plan- och byggförordning, PBF (SFS 2011:338). I plan- och bygglagen 8 kap. 4 anges att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand. I PBF 2 kap. 8 anges vidare att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att: - byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, - utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, - spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, - personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och - hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Boverkets byggregler, BBR 19 (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26) samt de europeiska konstruktionsstandarderna, EKS (BFS 2011:10 EKS 8) utgör grundstommen för att uppfylla ovanstående ändamål. 1.5 Uppbyggnad Innehållet i anvisningen följer uppbyggnad av en brandskyddsdokumentation och därav uppdelning enligt Boverkets byggregler kapitel 5. Enbart de punkter vart Landstinget har ett önskemål om teknisk funktion, viktig information eller en egen ambition utöver gällande myndighetskrav redovisas. -
4(11).dat INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FÖRORD 2 1.1 Syfte 2 1.2 Omfattning 2 1.3 Ansvar 2 1.4 Lagar, föreskrifter, rekommendationer samt egen ambition 3 1.5 Uppbyggnad 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 5 2.1 Allmänt 5 2.11 Dimensionering 5 2.12 Dokumentation 5 2.13 Betydelse av räddningstjänstens insats 5 3 TEKNISKA KLASSER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 6 3.1 Klassificering av verksamhet 6 3.2 Byggnadsdelar, klasser och definitioner 6 3.21 Brandbelastning 6 3.22 Utrymningsväg och säker plats 6 3.3 Brandtekniska installationer 6 3.31 Lamsystem 6 3.32 Automatiska släcksystem 7 3.33 Dörrstängare 7 3.34 Brandgasventilation 8 3.341 Utformning, övrigt 8 3.34 Nödbelysning 8 3.341 Utformning, övrigt 8 4 MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID 8 4.1 Tillgång till utrymningsväg 8 4.21 Gångavstånd till utrymningsväg 9 4.22 Utrustning 9 5 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV OCH GAS INOM BYGGNADER 10 5.1 Brandcellsindelning 10 5.11 Luftbehandlingsinstallationer och ventilationskanaler 10 5.12 Särskilda förutsättningar 10 5.2 Installationer för räddningsinsatser 10 5.21 Släckutrustning 10 5.22 Stigarledning 10 6 BILAGOR 11 7 ÄNDRINGAR 11 -
5(11).dat 2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Allmänt Det kan behövas tas särskilda hänsyn till Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) vilken i 2 kap. 1-3 tillsammans med tillhörande förordning (SFS 2003:789) 2 kap. 1-2, anger ramen för ägarens och innehavarens skyldigheter avseende utrustning och åtgärder kopplat till byggnaders brandskydd, nödlägesberedskap och krav på dokumentation och skriftlig redogörelse för brandskyddet. Kravnivåer beroende på olika kommuners insatsförutsättningar kan tillkomma, vilket ska beaktas. Kontakta Landstingsservice, Teknik Brand i fall att oklarheter föreligger. 2.11 Dimensionering Landstingets fastigheter kan under sin livstid ha genomgått om- och tillbyggnationer under olika lagstiftningar och regelverk, med varierande nivå på det byggnadstekniska brandskyddet till följd. Retroaktivt ställda krav på utförande är inte aktuellt, så länge byggnaden eller byggnadsdelen upprätthåller funktionen enligt det ursprungliga kravet och såvida byggnadsdelen inte påverkas av en ändring. Ovan angivna med undantag av krav på personsäkerhet, räddningstjänstens insatsmöjligheter eller skydd mot brands uppkomst, där vår ambition är att erhålla ett gott brandskydd. 2.111 Dimensioneringsmetod Samtliga byggnader ska projekteras genom förenklad eller analytisk dimensionering. För de byggnader som klassificeras som en Br0-byggnad enligt BBR 19 ska brandskyddet verifieras med analytisk dimensionering, och detta ska ske senast i programhandlingsfasen. I de fall analytisk utformningar av brandskyddet sker ska, utan undantag, en sådan tydliggöras samt verifieras genom en särskild utredning samt biläggas brandskyddsdokumentationen. En kvalitativ bedömning accepteras inte som verifieringsmetod. 2.12 Dokumentation Landstinget har låtit utföra inventeringar med förslag till åtgärder baserade på prioriteringsbeslut för merparten av vårt fastighetsbestånd. Även vissa särskilda utredningar i avseende brand har gjorts. Kontakta Landstingsservice, Teknik Brand i tidigt skede för att stämma av huruvida en särskild utredning eller inventering föreligger för det aktuella objektet. 2.13 Betydelse av räddningstjänstens insats Byggnader och lokalers brandtekniska utförande ska projekteras utan hänsyn taget till räddningstjänstens insatsmöjlighet. Brandförsvaren i Uppsala län är generellt dimensionerat för att omhänderta en normalstor lägenhetsbrand. Merparten av våra byggnader ligger inom områden där normal insatstid råder, det vill säga inom 10 minuter. Ett antal byggnader ligger dock i områden där insatstiden kan och vill överskrida10 min. I de fall insatstiden överskrider 10 min föreligger särskilda krav särskilt vid brandskyddsprojektering, då det eventuellt behövs särskilda brandtekniska lösningar för att ta hänsyn till den ökade insatstiden. Val av lösningar samt resultat av den särskild a utredningen ska redovisas för Landstingets -
6(11).dat brandsakkunniga samt i ett tidigt samråd redovisas för byggnadsnämnden/ räddningstjänsten i den aktuella kommunen. 3 TEKNISKA KLASSER OCH ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Klassificering av verksamhet Termen sjukhus nyttjas i dagligt tal som ett samlingsnamn på en byggnad eller ett byggnadskomplex som inrymmer en mängd olika verksamheter, med allt från blomsterhandel, kiosk, dagmottagning, kyrka, samlingslokal, operationssal, teknikutrymmen till lokaler för inneliggande patienter. Definitionen av sjukhus i avseendet klassificering av verksamhet härrör till en inrättning för i första hand sluten vård med inneliggande patienter, med andra ord vård av patienter med sjukdomar eller skador som inte kan behandlas inom primärvården eller annan institution för öppenvård. I projekteringssyfte ska typ av verksamheten utredas och tydligt anges, utan att nyttja term sjukhus som allmänt begrepp. I stället ska termerna lokal för inneliggande patienter alternativt sluten vård nyttjas som förtydligande i brandskyddsbeskrivningar och likande dokument. 3.2 Byggnadsdelar, klasser och definitioner 3.21 Brandbelastning Inga av landstingets lokaler får tillgodoräkna sig lägre brandbelastning till följd av installation av sprinkler. Brandbelastning ska redovisas som energi per golvarea (MJ/m 2 ). 3.22 Utrymningsväg och säker plats Utrymningsstrategin för lokaler med inneliggande patienter ska utformas så att tillgång till horisontell utrymning finns för sängliggande patienter, i två av varandra oberoende riktningar. Trapphus är inte att betrakta som en godtagbar utrymningsväg för sängliggande patienter. I de fall horisontell utrymning inte är möjlig av byggnadstekniska skäl ska särskilda åtgärder vidtas, som till exempel etablering av säker plats eller installation/anordnande av utrymningshissar. 3.3 Brandtekniska installationer 3.31 Lamsystem Samtliga lokaler i Landstingets fastigheter, såsom lokaler för öppen- och sluten vård samt kontor, teknikutrymmen etc, ska ha ett heltäckande automatiskt brandlarm kombinerat med ett utrymningslarm. Brandlarmets utförande ska ske enligt SBF 110:6 med komponenter enligt SS-EN 54. Inga undantag enligt bilaga A godtas. Utrymningslarmet ska generellt utföras enligt SBF:s rekommendation för utrymningslarm 2003. Möjlighet ska finnas för manuell aktivering av utrymningslarmet. -
7(11).dat Detektering ska generellt ske med rökdetektorer. Brand- och utrymningslarm ska kopplas direkt till driftcentralen som är bemannad dygnet runt. Utförande samt val av nivå och omfattning ska noggrant dokumenteras. Utrymningslarm ska ske med hjälp av akustiska larmdon, kompletterat med optiska don i publika utrymmen samt på RWC. I lokaler avsedda för inneliggande patienter, särskilt beaktat intensivvårdslokaler, ska varsamhet tillämpas avseende hörbarhet. 3.32 Automatiska släcksystem Vid ny- och ombyggnation eller ändring av verksamhetstyp till vårdlokal med inneliggande patienter (verksamhetsklass 5C) samt lokaler för personer som hålls innelåsta (verksamhetsklass 5D), ska lokalen förses med ett automatiskt släcksystem. Den automatiska vattensprinkleranläggningen ska utföras med komponenter som verifierats avseende tillförlitlighet och förmåga enligt SS-EN 12845 och SS-EN 12259. Operationsavdelningar där det kan förekomma sövda patienter är att betrakta som verksamhetsklass 5C. För utrymmen i verksamhetsklass 5C ska vattenkällan utgöras av förbättrad, dubblerad eller kombinerat vattentillopp enligt 9.6.2-9.6.4 i SS-EN 12845. Vid ny- och ombyggnation eller ändring av verksamhetstyp till behovsbeprövade boenden (verksamhetsklass 5B), ska en boendesprinkler installeras och utföras enligt SS-EN 12259 med egenskaper anpassade efter avsedd användning. I det fall det automatiska släcksystemet installeras med avsteg i omfattning och/eller att systemet inte driftsättas innan verksamhet startas/återupptas inom den aktuella ny- eller ombyggda lokalen, ska information utgå enligt särskild rutin. Kontakta i samtliga fall ansvarig Landstingsservice, Teknik Brand. 3.33 Dörrstängare Automatiska dörrstängare ska utformas i lägst brandteknisk klass C 1. Dörrar som förväntas vara uppställda ska förses med magnetuppställning kopplade till ett automatiskt brandlarm, eller kombinerat med rökdetektorer placerade på vardera sidan om dörrpartiet om ett brandlarm inte finns i lokalen. Branddörrstängare ska uppfylla SS-EN 1155 och SS-EN 1158, och uppfylla kraven för den aktuella brandavskiljande dörren. -
8(11).dat 3.34 Brandgasventilation 3.341 Utformning, övrigt Generellt ska luckor i mark/takplan undvikas, med tanke på snöröjning och marknyttjande. Föreskrivs luckor i stället för brandgasfläktar ska dessa placeras lodräta/på vägg. Brandgasventilation manövreras av brandförsvaret och ska därför ej förses med automatisk öppningsfunktion. Vid installation av fjärrmanövrering av brandgasventilation ska denna utföras på så sätt att luckorna ej öppnas automatiskt vid oplanerade strömavbrott. Luckor och manöver för brandgasventilation ska låsas med nyckel för att försvåra sabotage samt öka intrångsskydd. Med nyckel avses brandkårsnyckel. Rökevakueringsluckor/brandgasventilation ska placeras så att frisluftsintag inte risikerar att ta in brandgaser i händelse av evakuering av brandgaser. 3.34 Nödbelysning 3.341 Utformning, övrigt Samtliga trapphus ska förses med en belysningsstyrka som motsvarar minst 5 lux i gånglinjen. Samtliga kommunikationsytor (korridorer, entréer och likande) inom lokaler avsedda för öppen- och slutenvård ska förses med nödbelysning, med en belysningsstyrka som motsvarar lägst 1 lux längs med kommunikationsvägens centrumlinje. Kontrollera utförande UPS med Landstingsservice, Teknik El. 4 MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID 4.1 Tillgång till utrymningsväg Trapphus är inte att betrakta som utrymningsväg för vårdlokaler med inneliggande patienter. I lokaler avsedda för inneliggande patienter får båda utrymningsvägarna vara tillgängliga genom horisontell passage till intilliggande lokaler avsedda för vård. I de fall horisontell utrymning inte kan tillskapas med möjlighet för vidare förflyttning/utrymning, ska installation av brandhiss/utrymningshiss övervägas, då möjlighet ska finnas att fullfölja utrymning med säng ända ut till det fria. -
9(11).dat 4.2 Utformning och framkomlighet 4.21 Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånd till utrymningsväg för lokaler med inneliggande patienter (Vk 5C) får inte överstiga 30 meter. I detta fall får inte installation av ett automatiskt släcksystem medföra att gångavstånden ökas med en tredjedel. Sammanfallande gångväg beräknas motsvara dubbla sin verkliga längd. Gångavstånd i lokaler avsedda för öppenvård (dagmottagning, vårdcentral och liknande) ska inte överstiga 30 meter, där sammanfallande gångväg beräknas motsvara 1,5 gånger den verkliga längden. I detta fall får installation av ett automatiskt släcksystem medföra att gångavstånden ökas med en tredjedel som enda tekniska byte. 4.211 Utformning av utrymningsvägar Lokaler för inneliggande patienter samt operationssalar för nedsövda patienter ska ha utrymningsvägar anpassade efter sängbredder med tillhörande medicinsk utrustning, dock med en minimum fri bredd om 1,3 meter. Projektledare ansvarar för att kontrollera behov av fritt mått till/från angivna utrymmen, där svängradie och framkomlighet samt slagriktning på dörrparti(er) ska särskilt beaktas. Utrymningsvägar i lokaler för operationssalar med tillhörande pre-op/post-op där patienter inte ska sövas, oberoende av om dessa inryms inom dagmottagningar, ska förses med fritt mått om minimum 1,3 meter. 4.212 Dörrar Dörrar försedda med vred får inte vara försedd med kåpa. Vred får inte användas för att manövrera tryckesfallet. Dörrar som fungerar som utrymningsvägar från/mellan lokaler för inneliggande patienter får inte vara nyckellåsta och ska möjliggöra att personer kan återvända efter passage. Observera att krav på återinrymning inte gäller från trapphus för lokaler med inneliggande patienter, då trapphusen i dessa fall inte är att betrakta som utrymningsvägar. 4.22 Utrustning 4.221 Vägledande markeringar Samtliga lokaler för inneliggande patienter, lokaler under markplan (ej kulvert) samt publika utrymmen ska förses med genomlysta utrymningsskyltar, generellt kopplat till centralt belägen UPS för strömförsörjning vid bortfall av ordinarie strömkälla. Kontrollera utförande UPS med Landstingsservice, Teknik El. -
10(11).dat 5 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV OCH GAS INOM BYGGNADER 5.1 Brandcellsindelning Lokaler med särskilda skyddsbehov inrymmande till exempel drifttekniska system som datacentraler, reservkraftsrum, driftövervakninscentraler, rum för UPS:er, ska särskilt beaktas och skyddas mot brand. Generellt ska samtliga lokaler som inrymmer medicinsk utrustning som magnetkameror, strålningsbunkrar, Pet-CT och liknande särskilt beaktas i avseendet brantekniskt avskiljning, i kombination med val av automatisk släckutrustning. 5.11 Luftbehandlingsinstallationer och ventilationskanaler Där utrymmen samt ekonomi så tillåter föredras separata ventilationssystem för varje brandcell, ända ut i det fria. I övrigt gäller för nybyggnationer att val av ventilationstekniskt system ska ske i samråd med Teknik Brand. Befintliga huskroppar är ofta utformade för fläktar i drift, vilket vid ombyggnation kräver verifiering då en sådan inte finns. Kontakta alltid Landstingsservice, Teknik Brand avseende val av ventilationstekniskt utförande i de fall det finns ett befintligt ventilationssystem och val av utförande inte är att nyttja separata fläktar för den avsedda brandcellen. 5.12 Särskilda förutsättningar Lokaler för inneliggande patienter ska förses med automatiskt släcksystem, vilket även gäller vid ändringar av befintliga lokaler för inneliggande patienter. Gällande för Akademiska Sjukhusets lokaler i Uppsala är att samtliga lokaler ska förses med sprinkler i samband med lokalanpassningar och/eller enligt fastställd plan. Eventuella undantag från detta ska enbart ske i samråd med Landstingsservice, Teknik Brand. 5.2 Installationer för räddningsinsatser 5.21 Släckutrustning Samtliga lokaler för öppenvård samt inneliggande patienter ska förses med skumsläckare så att högst avstånd till närmaste släckutrustning understiger 25 meter. Kolsyrasläckare ska enbart förekomma i storkök. Pulversläckare ska enbart förekomma i lokaler ej avsedda för vård, det vill säga kulvertsystem, teknikutrymmen, kontor och liknande. Beakta särskilt i dessa fall de lokaler som har ventilationstekniskt skyddssystem med fläktar i drift. 5.22 Stigarledning Samtliga byggnader med fler än fyra våningsplan inrymmande lokaler för inneliggande patienter ska förses med stigarledning i trapphus. I övrigt gäller krav på installation av stigarledning för släckvatten i byggnader över 24 meter. -
11(11).dat 6 Bilagor -Tillstånd Kontrollista för brandfarligaheta arbeten, bilaga 1 -Heta arbeten Säkerhetsregler, bilaga 2 -Checklista Brandskydd vid projektering, bilaga 3 -Regler för konsulter och entreprenörer vid Akademiska sjukhuset, bilaga 4 -Brandskyddsregler byggarbetsplats, bilaga 5 -Avställning brandteknisk funktion, bilaga 6 7 Ändringar ideringar gentemot ursprungshandling (upprättat ) synliggörs genom att ändrade stycken utförs med markering i vänstre marg. idering har skett av följande avsnitt: - avsnitt 1.3 - avsnitt 1.4 - avsnitt 2.111 - avsnitt 3.1 -avsnitt 3.3.1 - avsnitt 3.32 -avsnitt 3.3.4 - avsnitt 6 - avsnitt 4.21 -