KF 60 Ärende KS 2013/840

Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 2014-05-12 KF 60 Ärende KS 2013/840 Åtgärdsplan 2014 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppföljning av åtgärdsplan 2014 görs efter varje prognostillfälle vid nästkommande Kommunfullmäktige sammanträde. Ärendet Åtgärdsplan 2014 är en åtgärdsplan som syftar till att sänka kommunens omkostnader och återställa det upparbetade underskottet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppföljning av åtgärdsplan 2014 görs vid varje prognostillfälle. Ordförande föreslår några redaktionella ändringar i Kommunstyrelsen förslag. Torsten Larsson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och Ordförandes förslag på redaktionella ändringar. Beslutsunderlag KS Se 53/2014 Tjänsteutlåtande Justerare Utdragsbestyrkande

1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT 2014-04-15 KS 2014/242 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 75003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Investering, elnät Rekommendation till beslut 1. att Vansbro kommun, om konsortiets anbud antas av Fortum, ska ingå som ägare av det lokala och regionala elnät som idag ägs av Fortum eldistribution. 2. Vansbro kommuns andel i projekt Faure får uppgå till högst 20 000 000 kr. De medel som ska användas för detta ändamål hämtas från likvida medel och nyupplåning. För kostnader som uppkommer i samband med genomförande av köpet får högst 200 000 kr ur kommunchefs budget användas. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna konsortialavtal och bolagsordning för ett med Mora, Orsa och Älvdalens kommuner nybildat samägt bolag, VÄMO Elnät AB, i enlighet med förslag daterat 2014-03-27. 4. NN och NN utses till Vansbro kommuns styrelseledamöter med NN och NN som suppleanter. 5. NN utses till Vansbro kommuns lekmannarevisor med NN som suppleant. 6. Kommunfullmäktige godkänner vidare grundprinciper för konsortialavtal mellan VÄMO Elnät AB och de i projekt Faure ingående intressenterna. 7. Detta beslut gäller under förutsättning att minst en av de övriga i VÄMO Elnät AB föreslagna delägarna fattar samma beslut och därmed ingår i det nybildade bolaget. 8. För den händelse att övriga tilltänkta delägare i VÄMO Elnät AB beslutar att inte medverka i affären bemyndigas kommunstyrelsen att med utgångspunkt i punkten 2 ovan förhandla med annan part. 140415 Investering ELNÄT Sammanfattning Elförsörjningen är en grundläggande samhällsfråga i Sverige och elnätet är en nödvändig del i överföringen av elektricitet. Det ligger i samhällets intresse att sådan samhällsviktig infrastruktur finns tillgänglig med god driftssäkerhet. Det moderna samhällets krav på elnätsinfrastrukturen kan förväntas öka under kommande årtionden. Redan idag finns flaskhalsar i utbyggnadstakt för att tillgodose tillskott av förnyelsebar el och etableringar av elintensiv industri. Utvecklingen inom elladdstolpar för elfordon Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(3) förväntas också öka, tillsammans med kraven på att elnätet ska utvecklas i riktning mot Smarta elnät. För att bygden ska kunna påverka utvecklingen finns nu en unik möjlighet att bli delägare till elnätsinfrastrukturen i Vansbro kommun. Det är sannolikt att elnätet i Vansbro kommun inom kort kommer att bli till salu. Under slutet av 2013 har sådana indikationer funnits och Vansbro kommun har uppvaktats av företrädare för ett konsortium där de ingående aktörerna till stor del har hel eller delvis offentliga ägare, för att Vansbro kommun ska fatta beslut om att deläga elnät. I samband med ett besök med företrädare för Dala Energi och Malungs Elnät gavs information om att Fortum sålt hela sitt elnätsinnehav i Finland. Köpare var ett kanadensiskt, ett australiensiskt samt två mindre finska pensionsförsäkringsbolag. Fortums nätinnehav i Norge är just nu ute till försäljning. Med största sannolikhet kommer hela Fortums elnät i Sverige också att bli till salu, sannolikt under andra eller tredje kvartalet 2014. Idag ägs elnätet i hela Vansbro kommun av Fortum Elnät AB, Fortum äger också elnätet i Mora och det regionala 130 kilovoltnätet, en gång ägt av Stora Kopparberg. Dessutom har man elnät på många andra håll i Sverige. Samtliga delar förmodas bjudas ut till försäljning. Fortum anger själva att man vill koncentrera sig på att producera energi och även siktar på att etablera sig i Ryssland. Därför avser man sälja elnätet även i Sverige. Andra tänkbara förklaringar kan vara att man helt enkelt tjänar för lite på nätverksamheten eller har behov av att lösgöra kapital för stora investeringar i andra delar av sin verksamhet. För samtliga elnätsbolag som i dagsläget ingår i det konsortium som kontaktat kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen och Vansbro ger en riskklassning hos UC grönt ljus och låga riskvärderingar. Elnätsinnehav är internationellt sett betraktat som säkra investeringar med trygg avkastning. Historiskt har elnät varit en lönsam affär för ägarna, där stora vinster gått tillbaks till huvudmannen varje år. Man kan också se vid jämförelser över Sverige, att de kommuner som behållit sitt elnät och inte sålt ut det, också har de lägsta elnätstaxorna i landet. I dagsläget genererar elnätet överskott och därmed intäkter till sina ägare. Den svenska elnätsmarknaden är reglerad av Energimarknadsinspektionen som avgör hur höga taxor elnätsbolagen får ha och hur stora höjningar man får göra. En utgångspunkt har så här långt varit att kunden betalar, men inte vilket pris som helst eftersom man inte kan välja elnätsleverantör. Det finns givetvis risker med att göra investeringar i ett ägande av elnät. Dels är elmarknaden reglerad och faktiskt utfall av nyligen avlagda domslut eller vilken reglering på priset och krav på underhåll som kommer att omfatta svenska elnät i framtiden är okänt. Exakt vilket skick elnätet Fortum säljer faktiskt är i är inte heller känt och ingen totalbesiktning kommer att hinna genomföras inför ett köp. 140415 Investering ELNÄT I dagsläget ser de två huvudalternativen ut att vara; att antingen genom ett kommunalt bolag (arbetsnamn VÄMO Elnät AB) äga det elnät som finns i Vansbro kommun eller att äga en andel i det större konsortium som planerar att förvärva hela Fortums elnätstillgångar i Sverige. I båda fallen krävs att kommunen ingår i det konsortium som vinner affären och att man är överens med övriga parter om hur ägandet kan fördelas. Eventuella svagheter beskrivs i detta avsnitt. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

3(3) Beslutsunderlag Konsortialavtal VÄMO Elnät AB, daterat 2014-03-27 Bolagsordning VÄMO Elnät AB, daterad 2014-03-27 Grundprinciper för konsortialavtal Fauré PM statsstödsutredning 140415 Investering ELNÄT Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

INTERNT ARBETSUTKAST 27 mars 2014 KONSORTIALAVTAL mellan Mora Kommun Orsa Kommun Älvdalen Kommun Vansbro Kommun angående gemensamt ägande i VÄMO Elnät AB

2 1. Definitioner... 3 2. Bakgrund... 4 3. Bolaget... 5 4. Överlåtelse av Aktier m.m.... 12 5. Konsortialavtalets giltighetstid, ikraftträdande och omförhandling. 13 6. Förtida uppsägning... 14 7. Inlösen av Aktier... 14 8. Värdering... 15 9. Villkor... 16 10. Sekretess... 16 11. Övriga bestämmelser... 16 12. Tvistelösning och tillämplig lag... 17

3 KONSORTIALAVTAL Detta konsortialavtal ( Konsortialavtalet ) har träffats den [ ] 2014 ( Avtalsdagen ) mellan Mora Kommun (org.nr 212000-2213), Orsa Kommun (org.nr 212000-2189), Älvdalen Kommun (org.nr 212000-2197) och Vansbro Kommun (org.nr 212000-2130). 1. Definitioner 1.1 I detta Konsortialavtal betyder: Aktiebolagslagen aktiebolagslagen (2005:551); Aktier Bolaget de aktier i Bolaget som Part direkt eller indirekt vid var tid äger; VÄMO Elnät AB Budet det bud som Budbolaget lägger enligt punkt 4.1 i Fauréavtalet nedan rörande förvärvet av Fortums Verksamhet; Budbolaget Budpartner(n) Budvillkoren Closing Fauréavtalet det av Budpartnern och Faurébolaget gemensamt ägda aktiebolaget [ ], org.nr [ ], för lämnande av Budet; [ ], den part med vilken Faurébolaget avser att tillsammans med lägga Budet; de villkor för Budet vars grundprinciper anges i bilaga till Fauréavtalet och som Budpartnern och Faurébolaget kommer att enas om och stå bakom; den dag då Budbolaget eller annan förvärvar Fortums Verksamhet; det konsortialavtal som avses att ingås mellan Dala Energi AB, Härjeåns Kraft AB, Jämtkraft AB, Ljusdal Elnät AB, Malungs Elnät AB, Sundsvalls Elnät AB, Söderhamn Nära AB och XY Finans AB och som Bolaget har för avsikt att bli part i; Faurébolaget det bolag som definieras i punkt 2.1.2; Fortums Verksamhet den verksamhet som definieras i punkt 2.1.1; Industriparterna parterna till Fauréavtalet förutom XY Finans;

4 Konsortialavtalet Parterna Uppdelningsavtalet Uppdelningskarta Verksamheten detta konsortialavtal, inklusive bilagor, vilka var och en utgör en integrerad del av Konsortialavtalet; Mora Kommun, Orsa Kommun, Älvdalen Kommun och Vansbro Kommun gemensamt; det avtal som förväntas ingås mellan Faurébolaget och Budpartnern, vars grundläggande uppdelningsprinciper för delning av Fortums Verksamhet som ska ske efter Closing anges i bilaga till Fauréavtalet; den karta, bilaga till Fauréavtalet, som visar den tänkta huvudsakliga uppdelningen av eldistributionsnäten mellan Budpartnern och Faurébolaget; och Bolagets verksamhet såsom den definieras i punkt 3.1 och i Bolagets bolagordning. 2. Bakgrund 2.1 Fortums verksamhet som är föremål för avyttring 2.1.1 Under 2014 förväntas Fortum avyttra sin svenska eldistributionsverksamhet Fortum Distribution AB. Den verksamhet som förväntas bli avyttrad definieras i bilaga 2 till Fauréavtalet ( Fortums Verksamhet ). 2.1.2 Dala Energi AB, Härjeåns Kraft AB, Jämtkraft AB, Ljusdal Elnät AB, Malungs Elnät AB, Sundsvalls Elnät AB, Söderhamn Nära AB och XY Finans AB avser att ingå Fauréavtalet och bilda det bolag ( Faurébolaget ) som tillsammans med Budpartnern kommer försöka förvärva Fortums Verksamhet genom Budbolaget. 2.1.3 Parterna har för avsikt att genom bildandet av Bolaget och ingåendet av Konsortialavtalet tillse att Bolaget blir part i Fauréavtalet och att Bolaget förvärvar aktier i Faurébolaget. Genom ingående av Fauréavtalet ska Bolaget ikläda sig samtliga de rättigheter och skyldigheter som enligt Fauréavtalet tillkommer Industriparterna. 2.1.4 Detta Konsortialavtal reglerar Parternas inbördes rättigheter och skyldigheter i förhållande till Bolaget. Fauréavtalet reglerar Bolagets rättigheter och skyldigheter i förhållande till de andra parterna i Fauréavtalet samt huvuddrag för hur Faurébolagets motsvarande rättigheter och skyldigheter mot Budpartnern är tänkta att regleras.

5 2.2 Konsortialavtalets omfattning - Parternas och Bolagets allmänna åtaganden 2.2.1 Konsortialavtalet reglerar Parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra och Bolaget i samband med ägandet av Aktierna samt Parternas övriga samarbeten och mellanhavanden inom de verksamheter som beskrivs häri. 2.2.2 Parternas och Bolagets agerande ska präglas av lojalitet för de principer som kommer till uttryck i detta Konsortialavtal och de vid var tid meddelade ägardirektiven för Bolaget, samt en vilja att i samförstånd skapa goda förutsättningar för Parternas och Bolagets verksamhet. Parterna och, i den mån tillämpligt, Bolaget åtar sig sålunda att: (a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) delta och rösta, själv eller genom ombud, på varje bolagsstämma i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Konsortialavtal och vid var tid gällande ägardirektiv för Bolaget; se till att Bolagets styrelse har den sammansättning som anges i detta Konsortialavtal; se till att de styrelseledamöter och suppleanter som utsetts på förslag av Part deltar i och röstar på styrelsemöten i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Konsortialavtal och de vid var tid meddelade ägardirektiven för Bolaget; så långt det är lagligt möjligt se till att Bolaget tillträder detta Konsortialavtal i tillämpliga delar samt efterlever de bestämmelser som rör Bolaget och att Bolaget lojalt accepterar de av den valda styrelsen framtagna bilagorna till detta Konsortialavtal, baserat på de principer som finns häri; delge varandra all sådan information som är nödvändig för att Parterna och Bolaget vid var tid ska kunna optimera sitt samarbete och åstadkomma gemensamt optimal drift; se till att Bolaget agerar i enlighet med Bolagets rättigheter och skyldigheter enligt Fauréavtalet; och i övrigt agera i enlighet med bestämmelserna i och syftet med detta Konsortialavtal och i enlighet med vid var tid gällande ägardirektiv för Bolaget. 3. Bolaget 3.1 Bolagets verksamhet 3.1.1.1 Bolagets verksamhet ska vara att äga och förvalta aktier i Faurébolaget. Bolaget ska därjämte efter särskilda beslut av var och en av Parterna kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. 3.1.1.2 Bolagets verksamhet ska bedrivas åt eller på uppdrag av de kommuner som utgör Parterna till detta Konsortialavtal.

6 3.1.1.3 Verksamheten i Bolaget ska bedrivas utifrån sakliga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer. Bolaget ska skapa de ekonomiska utrymmen som behövs för att kunna fullfölja Parternas intentioner avseende det kommunala ändamålet med Bolaget. Bolaget ska ha som ekonomiskt mål för sin verksamhet att ge värdebeständighet för insatt aktiekapital. Skulle Bolaget upplösas ska dess behållna tillgångar, utöver tillskjutet aktiekapital, tillfalla Parterna i proportion till aktieinnehavet. 3.1.1.4 Verksamheten i Bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. Om Bolaget eller Bolaget genom dess dotter- eller intressebolag bedriver verksamhet som enligt lag ska bedrivas på affärsmässig grund ska emellertid kommunallagens självkostnadsprincip inte tilllämpas i den delen. 3.2 Bolagsordningen och dess relation till Konsortialavtalet 3.2.1 Bolagets bolagsordning har vid ingåendet av detta Konsortialavtal den lydelse som framgår av upprättat förslag, daterat 2014-03-27 3.2.2 Vid bristande överensstämmelse mellan Bolagets bolagsordning och detta Konsortialavtal ska lydelsen i detta Konsortialavtal äga företräde mellan Parterna. 3.3 Ägardirektiv 3.3.1 Bolaget ska följa av ägarkommunerna gemensamt utfärdade ägardirektiv. 3.3.2 Ägardirektiven ska antas av respektive Parts kommunfullmäktige och därefter av bolagsstämman i Bolaget. 3.4 Ägar- och kapitalstruktur i Bolaget 3.4.1 Bolaget har vid undertecknandet av detta Konsortialavtal ett aktiekapital om 100 000 kronor fördelat på 100 aktier, vilka ägs av Parterna enligt följande: Part Antal Aktier och röster [Anm. aktierna fördelas efter gjort åtagande om maxkapital nedan [?]] Mora Kommun 40 Orsa Kommun 20 Älvdalen Kommun 20 Vansbro Kommun 20

7 3.5 Finansiering av Verksamheten på kort och lång sikt 3.5.1 Parterna är skyldiga att tillskjuta Bolaget det egna kapital som framgår av punkt 3.4, men ska därutöver inte ha någon skyldighet att tillskjuta medel till Bolaget utöver vad som följer av Bolagets förpliktelse att tillskjuta medel enligt Fauréavtalet, varvid sådant tillskott ska, vid behov, tillskjutas av Parterna i förhållande till deras aktieinnehav i Bolaget. Beslut att tillskjuta ytterligare kapital utöver vad som framgår av punkt 3.4 förutsätter, oavsett om frågan ska behandlas vid styrelsemöte eller på bolagsstämma och oavsett vad Aktiebolagslagen eller bolagsordningen i Bolaget stadgar, samtliga Parters respektive samtliga ledamöters samtycke. 3.5.2 Tillskott ska i första hand ske genom aktieägartillskott. Inför varje tillskott ska dock styrelsen pröva om aktuellt tillskott, utifrån en skatterättslig bedömning, istället rätteligen borde lämnas såsom driftsbidrag med den fördelningsgrund som fördelningen av aktiekapitalet utgör. 3.5.3 Tillskott ska verkställas inom 30 dagar från det att Bolagets styrelse begärt tillskott. 3.6 Bolagets förvaltning och organisation 3.6.1 Styrelsen 3.6.1.1 Styrelsen ska vid var tid bestå av åtta stämmovalda ledamöter och upp till åtta stämmovalda suppleanter, om inte annat överenskoms mellan Parterna. 3.6.1.2 Styrelseledamöterna och suppleanterna ska nomineras enligt följande: (a) (b) (c) (d) Mora Kommun har rätt att nominera två styrelseledamöter och två suppleanter; Orsa Kommun har rätt att nominera två styrelseledamöter och två suppleanter; Älvdalen Kommun har rätt att nominera två styrelseledamöter och två suppleanter; och Vansbro Kommun har rätt att nominera två styrelseledamöter och två suppleanter. 3.6.1.3 En styrelsesuppleant som nominerats av Part får bara ersätta sådan styrelseledamot som nominerats av samma Part. 3.6.1.4 Styrelsens ordförande - som också ska vara ordförande vid bolagsstämma - och vice ordföranden ska utses av styrelsen. 3.6.1.5 Parts rätt att nominera styrelseledamöter och suppleanter omfattar också en rätt för samma Part att när som helst begära att en tidigare nominerad styrelseledamot eller suppleant entledigas. När en styrelseledamot eller suppleant som nominerats av Part utträtt ur styrelsen eller entledigats, oavsett skäl, ska den Part som nominerat personen inom skälig tid nominera en efterträdare.

8 3.6.1.6 Parts rätt att nominera och entlediga styrelseledamot eller suppleant i enlighet med Konsortialavtalet ska utövas på bolagsstämma i Bolaget. Om Part önskar utöva sådan rätt ska styrelsen utan dröjsmål sammankalla bolagsstämma i Bolaget. På begäran av sådan Part ska bolagsstämman hållas per capsulam. Parterna förbinder sig att på bolagsstämman rösta i enlighet med den berättigade Partens instruktioner. 3.6.1.7 Arvode till styrelseledamöter och suppleanter (om sådana utsetts) ska inte utgå. 3.6.1.8 Parterna har gjort bedömningen att några arbetstagarrepresentanter inte enligt lag för närvarande behöver ta plats i styrelsen. Skulle det senare visa sig att arbetstagarna enligt tvingande bestämmelser i lag har rätt till att utse arbetstagarrepresentanter till styrelsen ska Parterna sträva efter, i den mån det är möjligt, att sådana representanter inte rubbar balansen mellan de partsutsedda ledamöterna enligt ovan. 3.6.1.9 Suppleanterna deltar normalt inte i styrelsemötena utan endast vid förfall för en ordinarie ledamot. 3.6.1.10 Styrelseledamöterna ska alltid agera i Bolagets bästa intresse. 3.6.2 Arbetsordning och instruktioner 3.6.2.1 Parterna ska tillse att Bolagets styrelse omgående antar en instruktion avseende ekonomisk rapportering samt om en verkställande direktör utses en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktionerna ska upprättas i enlighet med aktiebolagslagen och med beaktande av vad som överenskommits i detta Konsortialavtal. 3.6.2.2 Bolagets styrelse ska snarast efter tillträdandet utarbeta och fastställa en arbetsordning för styrelsens arbete. 3.6.3 Styrelsemöten 3.6.3.1 Styrelsen ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Ordföranden ska utfärda kallelse till styrelsesammanträde om och när Part så begär. 3.6.3.2 Kallelse till styrelsemöte med angivande av plats och dagordning ska skickas till samtliga styrelseledamöter minst en vecka före styrelsemötet om inte Parterna har överenskommit om en kortare tid eller ärendets brådskande natur så kräver. Dagordningen ska förberedas av ordföranden. Till kallelsen ska biläggas dokumentation och bakgrundsmaterial inför styrelsemötet. 3.6.3.3 Om inte annat beslutas av ordföranden, eller en styrelseledamot så begär, kan styrelsemötena hållas på lämpligt sätt utan att styrelseledamöterna träffas, t.ex. på telefon, varefter samtliga styrelseledamöter ska underteckna protokollet. 3.6.3.4 Om inte annat följer av Bolagets bolagsordning eller av detta Avtal ska styrelsens beslut fattas med enkel majoritet.

9 3.6.3.5 Om inte styrelsen beslutar annorlunda ska Bolaget teckna en VD- och styrelseansvarsförsäkring hos ett väletablerat och välrenommerat försäkringsbolag enligt vid var tid gällande branschpraxis. 3.6.4 Styrelsens ordförande 3.6.4.1 Styrelsens ordförande har utslagsröst i samtliga frågor som inte kräver enighet i enlighet med punkten 3.6.11 nedan. Parterna ska dock alltid sträva efter att ordföranden inte ska behöva använda sig av sin utslagsröst. 3.6.5 Verkställande direktör 3.6.5.1 Bolagets styrelse kan komma att utse en verkställande direktör för Bolaget. 3.6.5.2 En sådan utsedd verkställande direktör ska ansvara för Bolagets löpande verksamhet i enlighet med aktiebolagslagen och de instruktioner som meddelas av styrelsen från tid till annan. 3.6.5.3 Verkställande direktören ska vidare delta på styrelsemöten i Bolaget. 3.6.6 Fullmäktiges yttranderätt 3.6.6.1 Bolaget ska bereda respektive Parts kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten, som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, fattas. 3.6.7 Samrådsmöten 3.6.7.1 Bolaget och Parterna ska minst en gång per år ha samrådsmöten vid vilka parterna ska samråda kring Bolagets verksamhet och utveckling samt ekonomiska utveckling. Samrådsmötena ska tjäna som underlag för Parternas årliga kontroll av att Bolagets verksamhet följer bolagsordningen, detta Konsortialavtal och gällande ägardirektiv. 3.6.7.2 Parternas kommunstyrelser ska enligt 6 kap. 1 a kommunallagen i årliga beslut pröva om Bolagets verksamhet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3.6.8 Revisorer En revisor eller ett revisionsbolag och upp till en revisorsuppleant ska utses av Parterna för den huvudsakliga granskningen av Bolagets verksamhet och förvaltning. Vardera Part har dessutom rätt att utse en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsuppleant. 3.6.9 Övrig personal Styrelsen ska besluta i vilken utsträckning Bolaget ska anställa eller via konsultavtal kontraktera den nyckelpersonal som krävs för driften av Bolaget.

10 3.6.10 Bolagsstämma 3.6.10.1 Bolagsstämma ska hållas då så erfordras enligt lag, bestämmelserna i Bolagets bolagsordning eller enligt bestämmelse i detta Konsortialavtal. Extra bolagsstämma ska hållas i Bolaget om någon av Parterna begär det. 3.6.10.2 Parterna ska senast vid kallelsen till årsstämma av Bolaget erhålla avskrift av de redovisningshandlingar som ska behandlas på bolagsstämman och, senast tre veckor efter stämman, avskrift av bolagsstämmoprotokollet. 3.6.11 Enighet vid vissa beslut 3.6.11.1 För giltigt beslut på bolagsstämma eller vid styrelsebeslut krävs i nedanstående frågor enighet mellan Parterna och vid styrelsebeslut mellan Parternas styrelserepresentanter (med undantag för, i förekommande fall, utsedda arbetstagarledamöter, vilkas samtycke inte krävs för att sådan majoritet ska anses föreligga): (a) (b) ändring av bolagsordningen, dock ej innefattande ändringar som endast är påtvingade på grund av lag eller annan tvingande bestämmelse eller tvingande myndighetsbeslut eller som följer av detta Konsortialavtal; ändring av Bolagets aktiekapital, utgivande av konvertibler eller teckningsoptioner, upptagande av vinstandelslån eller kapitalandelslån samt övriga åtgärder eller avtal med liknande effekter om sådan ändring m.m. inte följer av detta Konsortialavtal; (c) beslut om tillskott enligt punkt 3.5.1; (d) vinstutdelning avvikande från Bolagets vinstutdelningspolicy enligt punkt 3.7 nedan; (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) annan värdeöverföring enligt 17 kap. Aktiebolagslagen från Bolaget till Part eller tredje man; ingående, ändring eller uppsägning av avtal eller annat beslut om vidtagande av åtgärd eller beslut om att underlåta att vidtaga åtgärd, allt i den mån densamma eller sådant beslut är av väsentlig eller principiell betydelse för Verksamheten; väsentlig ändring (inklusive förnyelse/förlängning) eller uppsägning av avtal mellan Bolaget och tredje man eller Part av väsentlig betydelse för Bolaget; väsentlig investering eller förvärv utöver Budet; avyttring av tillgång av väsentlig betydelse för Verksamheten liksom försäljning av hela eller väsentliga delar av Verksamheten; utseende och entledigande av verkställande direktör; planering eller påbörjande av verksamhet utanför ramen för Verksamheten;

11 (l) trädande i frivillig likvidation, eller beslut om ingivande av ansökan om företagsrekonstruktion eller konkurs; (m) utseende av firmatecknare; (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) bildande, förvärv eller nedläggning av dotter- eller intressebolag eller förvärv av aktier eller andra andelar i annan juridisk person; fastställande och fördelning av styrelsearvoden; ändringar i styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktör eller instruktion för ekonomisk rapportering; fusion eller delning enligt Aktiebolagslagen; upptagande av lån eller ställande av säkerhet utöver vad som följer av ordinär checkräkning för löpande utgifter och ändamålsenlig likviditetshantering; och beslut eller åtgärd enligt punkterna (a)-(r) ovan beträffande dotterbolag eller annan juridisk person ägd och kontrollerad av Bolaget. beslut om annan väsentlig förändring av del av eller hela Bolagets verksamhet 3.6.11.2 Om beslut i fråga där erforderlig majoritet för giltigt beslut av styrelse inte uppnås, ska ärendet bordläggas och avgöras vid ett nytt styrelsesammanträde som ska hållas tidigast fyra och senast åtta veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer, genom beslut med erforderlig majoritet vid det nya styrelsesammanträdet. Uppnås inte vid detta styrelsesammanträde erforderlig majoritet i enlighet med ovanstående, ska på yrkande av en styrelseledamot eller styrelsesuppleant frågan hänskjutas till avgörande på bolagsstämma, som ska hållas tidigast fyra och senast åtta veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. 3.6.11.3 Under tiden fram till bolagsstämman som ska hållas enligt punkt 3.6.11.2 ska Parterna försöka lösa oenigheten genom medling av en av Parterna gemensamt utsedd neutral person eller grupp av personer eller den denna utser, varvid det åligger vardera Part att förutsättningslöst och med iakttagande av den lojalitetsplikt som existerar under detta Konsortialavtal, söka nå enighet. Uppnås vid bolagsstämman inte erforderlig majoritet för giltigt beslut i frågan trots medlingen, ska frågan avföras från vidare behandling i Bolaget under en period om tolv månader. Den omständighet att erforderlig majoritet inte kan uppnås ska inte ge rätt till förtida uppsägning av detta Konsortialavtal. 3.6.12 Firmateckning Bolagets firma ska tecknas av styrelsen eller av dem bland styrelsens ledamöter, suppleanter och verkställande direktören som styrelsen därtill utser. Bemyndigandet får endast avse två personer i förening vilka ska ha nominerats av olika Parter. Verkställande direktörens firmateckningsrätt i visst avseende följer av Aktiebolagslagen.

12 3.7 Utdelning av vinst etc. När Bolaget har tillräcklig likviditetsreserv, ska överskjutande medel delas ut till Parterna i förhållande till deras respektive ägande i Bolaget i enlighet med bolagstämmans beslut. 4. Överlåtelse av Aktier m.m. 4.1 Allmänt 4.1.1 Part äger inte rätt att överlåta, pantsätta eller på annat sätt överföra eller belasta sina Aktier såvida annat inte framgår av detta Konsortialavtal och äger inte heller förhandla med tredje part om försäljning av Aktier såvida inte Parten har uppfyllt de skyldigheter som följer av denna punkt 4. 4.1.2 Oaktat vad som sägs i punkt 4.1.1 äger Part överlåta samtliga sina Aktier till en svensk juridisk person som är helägd av och till fullo kontrollerad av Part, under förutsättning att den nya aktieägaren tillträder detta Konsortialavtal till fullo genom att underteckna en kopia härav och under förutsättning att den överlåtande Parten garanterar förvärvarens uppfyllande av sina åtaganden enligt detta Konsortialavtal. 4.2 Principer för överlåtelser av Aktier Om Part önskar överlåta sina Aktier ska sådan Part i första hand påkalla förhandling angående överlåtelse av dennes Aktier med övriga Parter. Först om en överlåtelse av Aktierna (samtliga eller delar därav) till någon eller några av Parterna inte kommer till stånd äger Part rätt att avyttra de aktuella Aktierna till tredje man enligt bestämmelserna i denna punkt 4. En överlåtelse av Aktier får som tidigast initieras 24 månader efter Closing. 4.3 Påkallande av förhandling Part har rätt att påkalla förhandling med de andra Parterna angående överlåtelse av Parts Aktier enligt vad som framgår av denna punkt 4. Sådan påkallelse ska ske genom skriftlig begäran till Bolagets styrelse. 4.4 Om Parterna inte kan enas 4.4.1 För det fall Parterna inte kan enas om villkoren för en överlåtelse äger den Part som påkallat förhandling enligt punkten 4.3 rätt att, inom en tidsperiod om sex månader från det att förhandlingen har slutförts i enlighet med punkten 4.3 och efter det att de övriga Parterna givits möjlighet att under en period om 30 dagar matcha de villkor som erbjudits av tredje man, oavsett om sådant erbjudande lämnas före eller efter det att den ovan nämnda förhandlingen slutförts, överlåta samtliga sina Aktier till tredje man på villkor som inte är annorlunda än vad som erbjudits och att förvärvaren tillträder detta Konsortialavtal i den avyttrande Partens ställe.

13 4.4.2 Bestämmelserna om hembud i Bolagets bolagsordning ska inte tillämpas vid en överlåtelse i enlighet med punkt 4.4.1 ovan. 4.5 Annan parts inträde 4.5.1 Om annan än Parterna önskar inträda i Bolaget ska frågan därom prövas av bolagsstämma i Bolaget. Bolagsstämmans beslut ska vara enhälligt för att ny part ska tillträde Parterna förbinder sig att genom utövande av sin rösträtt på bolagsstämman se till att som villkor för bifall ställs: (a) (b) (c) att ytterligare anslutning är lämplig med hänsyn till Verksamheten; att sådan kommun ansluter sig till detta Konsortialavtal i dess aktuella lydelse med nödvändiga justeringar; och att inträdande kommun inträder i samtliga förpliktelser som på grund av detta Konsortialavtal åvilar Parterna gentemot Bolaget eller dess långivare. 4.5.2 Om beslut fattas att annan kommun ska inträda såsom aktieägare ska envars i Bolaget och i detta Konsortialavtal deltagande Parts andel i aktiekapitalet omfördelas med utgångspunkt från den fördelningsgrund som förevarit vid fördelningen av aktiekapitalet vid Konsortialavtalets ingående. 5. Konsortialavtalets giltighetstid, ikraftträdande och omförhandling 5.1 Detta Konsortialavtal träder i kraft den dag då det undertecknats av Parterna och Bolaget och gäller i tio år från undertecknandet. Om Konsortialavtalet inte sägs upp av någon Part senast ett år före avtalstidens utgång, anses Konsortialavtalet förlängt i nya femårsperioder, med en uppsägningstid av ett kalenderår. Om Budbolaget inte genom lämnande av Budet kunnat träffa avtal om förvärv av Fortums Verksamhet upphör Konsortialavtalet dock att gälla vid den tidigare tidpunkten av (i) tolv månader efter Closing, (ii) tolv månader efter besked att Budet inte accepteras, och (iii) tolv månader efter Budbolagets beslut att inte lämna Budet, såvida inte Faurébolaget på annat sätt kunnat träffa avtal om förvärv av den huvudsakliga delen av Fortums Verksamhet. 5.2 Bestämmelserna om sekretess ska äga fortsatt giltighet även efter Konsortialavtalets upphörande. Uppsägning av detta Konsortialavtal ska ske genom skriftligt meddelande till samtliga Parter. 5.3 Den Part som överlåter sina Aktier till annan i enlighet med bestämmelserna i detta Konsortialavtal ska anses frånträda detta Konsortialavtal i och med överlåtelsen. Den överlåtande Parten ska dock vara bunden av bestämmelserna om sekretess även efter överlåtelse av Aktierna.

14 6. Förtida uppsägning 6.1 Part äger rätt att i förtid och med omedelbar verkan säga upp detta Konsortialavtal gentemot annan Part om: (a) (b) den andra Parten har begått ett väsentligt brott mot detta Konsortialavtal och, i den mån det är möjligt, inte inom 60 dagar efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse; eller den andra Parten försätts i konkurs, ansöker om företagsrekonstruktion, ställer in sina betalningar, inleder likvidationsförfarande eller av annan anledning skäligen kan anses vara på obestånd. 7. Inlösen av Aktier 7.1 Inlösen på grund av kontraktsbrott 7.1.1 Bryter Part mot bestämmelse i Konsortialavtalet ( Felande Part ), och det är fråga om ett väsentligt avtalsbrott och vidtas inte rättelse inom 30 dagar från det att den Felande Parten fått en skriftlig uppmaning att upphöra med avtalsbrotten från annan Part, har övriga Parter ( Övriga Parter ) rätt att lösa in den Felande Partens Aktier. Part som uppmanar en Felande Part att vidta rättelse eller begär inlösen enligt denna föreskrift, ska samtidigt skicka en kopia av meddelandet till Övriga Parter och till Bolagets styrelse. 7.1.2 Inlösen enligt 7.1.1 utesluter inte andra påföljder i anledning av avtalsbrottet. I den mån skadestånd ska utgå på grund av avtalsbrottet och inlösen av den Felande Partens Aktier skett, ska dock den köpeskillingsreduktion som framgår av 7.1.5 beaktas vid beräkningen av skadeståndet. 7.1.3 Senast 30 dagar från det att rättelsefristen löpt ut ska var och en av de Övriga Parter som önskar inlösa den Felande Partens Aktier skriftligen meddela detta till den Felande Parten med kopia till Övriga Parter och Bolagets styrelse. Om Part inte själv önskar inlösa samtliga den Felande Partens Aktier, ska meddelandet innehålla en uppgift om det maximala antal Aktier som Parten önskar inlösa. Inkommer Part inte med sådant meddelande inom ovanstående trettiodagarsfrist, anses Parten ha avstått från sin rätt att begära inlösen av Aktierna. 7.1.4 Under förutsättning av att Övrig(a) Part(er) ensam, eller tillsammans, inom ovanstående inlösensfrist har anmält att inlösensrätten utnyttjas för samtliga den Felande Partens Aktier ska de relevanta Övriga Parterna förvärva Aktierna av den Felande Parten. Om mer än en Övriga Part önskar utnyttja inlösenrätten, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att Aktierna först, så långt detta kan ske, ska fördelas i förhållande till deras tidigare aktieinnehav i Bolaget. Ingen Övrig Part ska dock vara skyldig att förvärva fler Aktier än vad Parten, i förekommande fall, har angivit som maximalt antal i sin begäran om inlösen. Vid inlösensfristens utgång ska, om ovanstående villkor uppfyllts, den Felande Parten, i förekommande fall,

15 överlämna aktiebrev som svarar mot Aktierna vederbörligen transporterade till de Övriga Parter som begärt inlösen varvid äganderätten övergår. 7.1.5 Köpeskillingen vid inlösen enligt ovan är, om de berörda Parterna inte överenskommer om annat, 75 procent av det värde som Aktierna åsätts vid särskild värdering i enlighet med bestämmelserna i 8. Köpeskillingen för Aktierna ska erläggas kontant inom sju dagar från den dag då värdet på Aktierna slutligt fastställts. 7.2 Inlösen på grund av konkurs m.m. Om Part försätts i konkurs, inleder ackordsförhandling, ställer in betalningarna, inleder förfarande avseende företagsrekonstruktion eller annars skäligen är att anse på obestånd, har de andra Parterna rätt att lösa in sådan Parts Aktier. Inlösen enligt denna föreskrift ska ske med tillämpning av bestämmelserna i 7.1 mutatis mutandis, dock utan reduktion av köpeskillingen. Vidare ska inlösensfristen räknas från den dag då övriga Parter underrättades om den händelse som framgår ovan. Äganderätten övergår i samband med betalning av köpeskillingen för Aktierna. 8. Värdering 8.1 Vid inlösen av Aktier i enlighet med Konsortialavtalet, ska värdet av Parts Aktier fastställas enligt nedan om inte annat särskilt framgår av Konsortialavtalet. 8.2 Om berörda Parter inte inom 30 dagar från dagen då diskussioner om de relevanta Aktiernas värde inletts har enats om Aktiernas skäliga marknadspris har var och en av de berörda Parterna rätt att begära att marknadsvärdet fastställs av tre oberoende värderingsmän som samtliga ska utses av ordföranden för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. 8.3 Värderingsmännen ska fastställa Bolagets marknadsvärde per dagen för inlösensrättens påkallande enligt vid tidpunkten gällande praxis för företagsvärdering. Om värderingsmännen inte är eniga om värdet ska det värde som två av dem enas om gälla och i annat fall ska det värde som vare sig är högst eller lägst gälla. Det erhållna värdet ska därefter fördelas på samtliga aktier i Bolaget, varvid varje aktie i Bolaget ska anses ha den andel i värdet som svarar mot aktiens andel i Bolagets kapital. Övriga värdepapper och instrument (än aktier) ska värderas till marknadsvärde per dagen för inlösenrättens påkallande enligt vid tidpunkten sedvanliga värderingsprinciper. Om Part inkommer med upplysningar eller yttrande till värderingsmannen ska denne kommunicera uppgifterna med övriga berörda Parter och bereda dessa möjlighet att bemöta uppgifterna. 8.4 Värderingsmännen ska inom 45 dagar från uppdragets erhållande skriftligen avrapportera uppdraget tillsammans med det marknadsvärde som har åsatts de Aktier som omfattas av inlösen. Rapporterna ska ställas både till de berörda Parterna och Bolagets styrelse.

16 8.5 Kostnaderna för värdering enligt denna punkt 8 ska som huvudregel fördelas mellan Part vars Aktier är föremål för inlösen och de inlösande Parterna med hälften vardera. För det fall anledningen till inlösen hänför sig till 7.1 ska kostnaderna för värdering i sin helhet bäras av den Part vars Aktier inlöses. 8.6 Fråga om värdet av Aktierna ska anses slutligt fastställd när det bestämts enligt ovan. 9. Villkor 9.1 Konsortialavtalet förutsätter för sin giltighet att respektive Parts kommunfullmäktige, beslutat att godkänna de huvudsakliga villkoren för Fauréavtalet enligt Principer för Fauréavtalet. 9.2 Om inte godkännande enligt punkt 9.1 ovan lämnats senast den 31 december 2014 äger vardera Part rätt att säga upp detta Konsortialavtal till omedelbart upphörande. (Uppsägningsrätten gäller ej om beslut godkänts av respektive fullmäktige, men kommunalbesvär senare inlämnats mot beslutet så länge inte genom dom beslutet slutligt upphävts). 10. Sekretess 10.1 Parterna är överens om att den offentlighetsprincip som följer av 2 kap tryckfrihetsförordningen (1949:105) samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kommer att och ska gälla i Bolaget. 10.2 Delar av innehållet i detta Konsortialavtal och vissa av dess bilagor kan enligt Parternas mening utgöra sekretesskyddat material enligt offentlighets- och sekretesslagen, dock att en enskild sekretessprövning ska göras i varje enskilt fall. 11. Övriga bestämmelser 11.1 Var Part ska bära de kostnader och utlägg hänförliga till fullgörandet av detta Konsortialavtal som Part ådragit sig. Alla externa kostnader hänförliga till upprättandet, av detta Konsortialavtal, ska Parterna emellan fördelas enligt den överenskommelse som träffats dem emellan, eller betalas av Bolaget om Parterna så överenskommer och Bolagets revisorer ej har någon erinran däremot. 11.2 Tillägg till eller ändring av detta Konsortialavtal, inklusive tillägg eller ändring av denna punkt 11.2, ska vara skriftliga och vederbörligen undertecknade av samtliga Parter. 11.3 Parterna har inte med detta Avtal haft för avsikt att bilda ett enkelt bolag. Om detta Avtal ändå skulle medföra att Parterna anses ha ingått bolag, och grund för likvidation av detta bolag föreligger enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag, skall Bolaget inte likvideras, utan den Part till vilket likvidationsgrunden är hänförlig skall utträda ur det enkla bolaget. Dock får inte ett sådant utträde ske efter det att någon Part begärt att den Part till vilken likvidationsgrunden är hänförlig skall uteslutas (ge-

17 nom inlösen av dennes aktier i Bolaget) i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. Vid Parts utträde skall bestämmelserna i punkten 4.4 äga motsvarande tillämpning. 11.4 Om skiljenämnd, domstol eller myndighet skulle finna att någon bestämmelse i detta Konsortialavtal är ogiltig eller icke verkställbar, ska bestämmelsen i fråga och alla övriga bestämmelser vara gällande och verkställbara i den utsträckning som tillämplig lag tillåter, och Parterna ska lojalt förhandla med varandra i syfte att överenskomma om nödvändiga förändringar av detta Konsortialavtal för att vidmakthålla Konsortialavtalets struktur, syfte och anda. 11.5 Alla meddelanden och all korrespondens under detta Konsortialavtal ska skickas till nedan angivna adresser, vara skriftlig på svenska och ska anses ha kommit mottagaren tillhanda (i) vid överlämnandet, om det levererats personligen, (ii) två Bankdagar efter avlämnande, om skickat med bud, (iii) fem Bankdagar efter avlämnande för postbefordran, om skickat med rekommenderat brev, och (iv) vid tidpunkten för mottagande, om skickat via e-post. Med Bankdag avses dag då svenska banker erbjuder full service till företagskunder, Internetservice undantaget. ifyll adress och attention [titel] Mora Kommun 792 80 MORA Orsa Kommun Box 23 794 21 ORSA Älvdalen Kommun Box 100 796 22 ÄLVDALEN Vansbro Kommun Box 7 780 50 VANSBRO 11.6 Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter eller skyldigheter enligt detta Konsortialavtal utan övriga Parters föregående skriftliga samtycke. 12. Tvistelösning och tillämplig lag 12.1 Tvister i anledning av detta Konsortialavtal ska slutligt avgöras av allmän domstol i Sverige. 12.2 Detta Konsortialavtal ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

18 Detta Konsortialavtal har upprättats i fem exemplar, varav Parterna och Bolaget har tagit var sitt. Ort: Ort: Mora Kommun Namn: Namn: Ort: Ort: Orsa Kommun Namn: Namn: Ort: Ort: Älvdalen Kommun Namn: Namn: Ort: Ort:

19 Vansbro Kommun Namn: Namn:

Förslag 2014-03-27 Bolagsordning för VÄMO Elnät AB Godkänd av kommunfullmäktige i Mora kommun 2014-xx-xx Godkänd av kommunfullmäktige i Orsa kommun 2014-xx-xx Godkänd av kommunfullmäktige i Älvdalens kommun 2014-xx-xx Godkänd av kommunfullmäktiger i Vansbro kommun 2014-xx-xx Antagen av bolagsstämma 2014-xx-xx 1. Firma Bolagets firma är VÄMO Elnät AB 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Mora kommun, Dalarnas län. 3. Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i konsortiet [namn] vilket äger elnätstillgångar i Södra Norrland och Dalarna. Bolaget ska därjämte efter särskilt beslut i kommuner eller kommunala företag som är ägare till bolaget kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägarna/i ägarnas ställe. 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Syfte med bolaget är att genom ovan angivna verksamhetsbeskrivning främja utvecklingen av infrastruktur med avseende på eldistribution och nätverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Genom förfarandet ska bolaget säkra ett lokalt och regionalt ägande av elnätsinfrastruktur. Detta för att på sikt tillförsäkra kommunmedlemmarna inflytande över drift, underhåll och tariffer. Bolaget ska agera med iakttagande av samma villkor och vinstbegränsningar som skulle ha gällt för det fall bolagets verksamhet istället utförts i kommunal regi. Detta innebär att bolaget kontinuerligt ska säkerställa att det agerar väl inom ramen för det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet (den kommunala kompetensen) samt med efterlevnad av de befogenhetsbegränsade principer som reglerar den kommunala förvaltningen. Bolaget äger alltid göra avsteg helt från nämnda principer om författningsreglerade undantag så medger. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna. 5. Insyn i bolaget Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen samt enligt offentlighets- och sekretesslagen. 6. Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Mora, Orsa, Älvdalens och Vansbro kommuner möjlighet att

ta ställning innan sådana beslut i verksameten fattas som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. 7. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara 100 000 kronor. 8. Antal aktier Antalet aktier i bolaget ska vara 100 stycken. 9. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst åtta ledamöter med lika många personliga suppleanter. Kommunfullmäktige i Mora, Orsa, Älvdalens och Vansbro kommuner utser vardera två styrelseledamöter och suppleanter. Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. 10. Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman minst en revisor och en revisorssuppleant. Revisorns och revisorssuppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 11. Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Mora, Orsa, Älvdalens och Vansbro kommuner utse en lekmannarevisor med suppleant vardera. 12. Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 13. Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämma Bolagsstämman är offentlig. Bolagsstämman får dock besluta att överläggningen i visst ärende ska ske inom stängda dörrar 14. Ärenden på bolagsstämman Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande för stämman. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller två protokolljusterare. 5. Godkännande av dagordning. 6. Prövande av om stämman blivit behörigen sammankallad.

7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 10. Anmälan av vilka styrelseledamöter med suppleanter och lekmannarevisorer med suppleanter som utsetts av kommunfullmäktige i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. 11. Val av revisor och revisorssuppleant 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 15. Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: - fatställande av budget för verksamheten - ram för upptagande av krediter - ställande av säkerhet - bildande av bolag - köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant - beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt 16. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari - 31 december. 17. Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 18. Hembud Hembudsskyldighet Har aktie oavsett fångets art övergått till ny ägare ska aktien genast av förvärvaren hembjudas till aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas. Anmälan ska även innehålla uppgift om villkoren för äganderättsövergången och den ersättning som lämnats för aktien samt de villkor som förvärvaren ställer för inlösen. När anmälan gjorts om akties övergång ska detta genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Bolaget ska lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress med anmodan till den, som önskar begagna lösenrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader räknat från anmälan till styrelsen om akties övergång. Erbjudandet om hembud får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmälan om lösningsrätt ska genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Anmäler sig flera lösningsberättigade ska samtliga aktier så långt det är

möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Lösenbeloppet ska utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen. Om parterna inte kommer överens bestämmes köpeskillingen i den ordning lagen (1991:116) om skiljeförfarande stadgar. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Talan i fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos bolaget. När det står klart att lösningsrätten inte utnyttjats äger den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien. Under hembudstiden har överlåtaren rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande rättigheter för aktien. 19. Inspektionsrätt Kommunstyrelserna i Mora, Orsa, Älvdalens och Vansbro kommuner äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 20. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Mora, Orsa, Älvdalens och Vansbro kommuner.

Utkast 24 januari 2014 Principer för konsortialavtal (aktieägaravtal) i projekt Fauré Avtalet träffas mellan Konsortiemedlemmarna och den (eller de) Finansiella partners (tillsammans Parterna ) som deltar som ägare i det projektbolag som bildas ( Elnätsbolaget ) Avtalet och dess bilagor avser att reglera bl.a: Bakgrunden till och principerna för hur Elnätsbolaget och den (eller de) budpartners som går samman, ska agera för att lägga bud och villkoren därför avseende Fortums eldistributionsverksamhet. Reglering av storleken på varje Parts skyldighet till kapitalinsats och därmed huvudsakliga ägarandel av Elnätsbolaget. Utgångspunken är att Konsortiemedlemmarna tillsammans sannolikt erhåller mer än 50 procent av ägandet i Elnätsbolaget, men detta är inte en nödvändighet. Elnätsbolagets aktier förväntas sannolikt ha lika rösträtt. Övrigt finansieringsbehov och villkor. Om i Konsortialavtalet intagits maximal kapitalinsats så har Parterna inte skyldighet att tillskjuta mer än den stipulerade maximala kapitalinsatsen. Principerna avseende uppdelning av det förvärvade objektet regionalt, värdemässigt jämte tidsaspekter och praktiska frågor om anställda mm mellan Elnätsbolaget och Budpartners om budet lyckas (respektive ansvar om budet inte leder till framgång). Erforderliga fullmakter från Konsortiemedlemmarna till styrelsen i Elnätsbolaget rörande Budvillkoren och Uppdelningsprinciperna. Fullmakten begränsas av (1) i förekommande fall, att Konsortiemedlemmarna inte kan bli skyldiga att tillskjuta mer än angiven maximal kapitalinsats (om konsortialavtalet innehåller sådan maximigräns); (2) det tänkta slutliga ägandet inte heller blir omfångsmässigt eller geografiskt väsentligt annorlunda jämfört med vad som presenterats i anslutning till principerna i Konsortialavtalet. Principerna för det fortsatta långvariga samarbetet i Elnätsbolaget genom affärsplan och bolagsordning. Styrelsens sammansättning: Sannolikt kommer styrelsen initialt att bestå av sex ledamöter med ett antal suppleanter. Konsortiemedlemmarna utser med enighet majoriteten av styrelsens ledamöter och initialt även styrelsens ordförande. Den eller de finansielle(a) partnern(s) kommer att ha rätt att utse en minoritet av styrelsens ledamöter (sannolikt en eller två ledamöter). Om konsortiemedlemmarna inte kan enas så förslår varje medlem en kandidat och så sker lottning inom gruppen. Målsättningen är att styrelsen därefter ska SW2674266/5

utses av en valberedning och att styrelsens ordförande ska vara extern i så måtto att han/hon inte är anställd hos någon av parterna. Regler om VD och revisor. Katalog rörande beslut som oavsett om de fattas på styrelse- eller bolagsstämmonivå kräver en kvalificerad majoritet av rösterna. Här återfinns t.ex. sådant som ändring av bolagsordning, aktiekapital, avvikande vinstutdelningspolicy, större investeringar, nya större krediter utöver initiala överenskommelser, tillsättande av VD, beslut om styrelsearvoden m.fl. frågor. Om tillräcklig majoritet inte uppnås sker medling och om denna inte lyckas, så avförs frågan från dagordningen under tolv månader. Vinstutdelningsprinciper. Regler för överlåtelse av aktier i Elnätsbolaget. Koncerninterna dispositioner tillåts, men i övrigt får inte överlåtelse ske under 24 månader från förvärvet. Därefter gäller att före överlåtelse måste part först förhandla inom konsortiegruppen och därefter med den Finansiella partnern, innan överlåtelse kan ske till helt utomstående på villkor som inte är annorlunda än vad som erbjudits befintliga aktieägare. Regler avseende säkerheter för bolagets krediter. Parterna förväntas att till externa kreditgivare pantsätta sina aktier i Elnätsbolaget för bolagets krediter hos externa kreditgivare. Därutöver kan externa kreditgivare ställa krav på att Parterna gör vissa åtaganden på sätt Konsortialavtalet kommer att tydliggöra (t.ex. att inte ändra i avtalspaketet till förfång för externa kreditgivare och liknande). Avtalet gäller i tio år. Om budet inte haft framgång upphör avtalet tolv månader efter det annan genomfört förvärvet. Inlösen av Parts aktie kan ske vid kontraktsbrott till reducerat marknadsvärde. Inlösen kan också ske vid Parts konkurs dock ej till reducerat värde. Var Part bär sina kostnader för förhandling och hantering under Konsortialavtalet. Tvister avgörs av allmän domstol. Principerna och Konsortialavtalet kommer att förhandlas med Finansiella partners, och kan komma att justeras även med hänsyn till krav från budpartners och krav från externa kreditgivare, men Konsortialavtalet är under alla förhållanden villkorat av att i förekommande fall styrelserna hos respektive part godkänt Konsortialavtalet. SW2674266/5

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2014-04-28 KS 135 Ärende KS 2014/242 Investering i elnät Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att information lämnas vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. 2. att ärendet bordläggs till nästa sammanträde med kommunstyrelsen. 3. att noggrant följa processen i ärendet i Mora, Orsa och Älvdalens kommun. Wahan Harutun deltar ej i beslutet på grund av att han anser att ordföranden undanhållit information i ärendet. Ärendet Elförsörjningen är en grundläggande samhällsfråga i Sverige och elnätet är en nödvändig del i överföringen av elektricitet. Det ligger i samhällets intresse att sådan samhällsviktig infrastruktur finns tillgänglig med god driftssäkerhet. Det moderna samhällets krav på elnätsinfrastrukturen kan förväntas öka under kommande årtionden. Redan idag finns flaskhalsar i utbyggnadstakt för att tillgodose tillskott av förnyelsebar el och etableringar av elintensiv industri. Utvecklingen inom elladdstolpar för elfordon förväntas också öka, tillsammans med kraven på att elnätet ska utvecklas i riktning mot Smarta elnät. För att bygden ska kunna påverka utvecklingen finns nu en unik möjlighet att bli delägare till elnätsinfrastrukturen i Vansbro kommun. Förslag till beslut Justerare Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2014-04-28 Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. att Vansbro kommun, om konsortiets anbud antas av Fortum, ska ingå som ägare av det lokala och regionala elnät som idag ägs av Fortum eldistribution. 2. att Vansbro kommuns andel i projekt Faure får uppgå till högst 20 000 000 kr. De medel som ska användas för detta ändamål hämtas från likvida medel och nyupplåning. För kostnader som uppkommer i samband med genomförande av köpet får högst 200 000 kr tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande, 3. att Kommunfullmäktige beslutar att godkänna konsortialavtal och bolagsordning för ett med Mora, Orsa och Älvdalens kommuner nybildat samägt bolag, VÄMO Elnät AB, i enlighet med förslag daterat 2014-03-27. 4. att Kommunfullmäktige godkänner vidare grundprinciper för konsortialavtal mellan VÄMO Elnät AB och de i projekt Faure ingående intressenterna. 5. att detta beslut gäller under förutsättning att minst en av de övriga i VÄMO Elnät AB föreslagna delägarna fattar samma beslut och därmed ingår i det nybildade bolaget. 6. att för den händelse att övriga tilltänkta delägare i VÄMO Elnät AB beslutar att inte medverka i affären bemyndigas kommunstyrelsen att med utgångspunkt i punkten 2 ovan förhandla med annan part. Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar att noggrant följa processen i ärendet i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Torsten föreslår: 1. att information lämnas vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. 2. att ärendet bordläggs till nästa sammanträde med kommunstyrelsen. 3. att noggrant följa processen i ärendet i Mora, Orsa och Älvdalens kommun. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Beslutsunderlag Justerare Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2014-04-28 Tjänsteutlåtande 2014-04-15 Konsortialavtal VÄMO Elnät AB, daterat 2014-03-27 Bolagsordning VÄMO Elnät AB, daterad 2014-03-27 Grundprinciper för konsortialavtal Fauré PM statsstödsutredning Justerare Utdragsbestyrkande

PM Till: Mora kommun Från: Advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Anna Nikolina Erikson Kopia: Datum: 25 mars 2014 Ang: Projekt Fauré statsstödsrättsliga aspekter 1. UPPDRAG OCH BEGRÄNSNING Advokatfirman Lindahl har av Mora kommun fått i uppdrag att utreda under vilka förutsättningar statsstöd kan anses föreligga inom ramen för kommunens samarbete i Projekt Fauré. Vi anmärker att vi inte har haft i uppdrag att granska om det finns andra konkurrensrättsliga aspekter än statsstödsrättsliga. 2. PROJEKT FAURÉ Under 2014 förväntas Fortum avyttra sin svenska eldistributionsverksamhet, Fortum Distribution AB. Den verksamhet som förväntas bli avyttrad definieras i [bilaga 2 till Fauréavtalet, Fortums Verksamhet den saknar vi tillgång till]. Mot denna bakgrund har Mora kommun tillsammans med tre andra kommuner i Dalarnas län för avsikt att tillsammans bilda ett gemensamt aktiebolag Dalarna NYAB för att driva elnät i Dalarnas län. Syftet är att Dalarna NYAB ska ingå avtal med det ännu inte bildade s.k. Faurébolaget, bestående av ett antal energibolag, nämligen Dala Energi AB, Härjeåns Kraft AB, Jämtkraft AB, Ljusdal Elnät AB, Malungs Elnät AB, Sundsvalls Elnät AB, Söderhamn Nära AB samt ett finansbolag. Dalarna NYAB och Faurébolaget avser att, tillsammans med en tredje aktör, den s.k. Budpartnern försöka förvärva Fortums verksamhet. Förvärvet avses ske genom ett tredje bolag Budbolaget, som avses ägas av Faurébolaget och Budpartnern. Projektet i dess helhet benämns Projekt Fauré. Mora kommun har upplyst att den verksamhet som är planerad att bedrivas inom ramen för projektet endast består av elnätsdrift och att den inte ens indirekt genom dotterföretag avses innefatta elproduktion eller elförsäljning eller annan närliggande produktion eller försäljning. Vidare har Mora kommun upplyst om att de fyra kommunernas investering i projektet ska göras enligt marknadsmässiga principer. Advokatfirman Lindahl KB Box 1065, 101 39 Stockholm, Mäster Samuelsgatan 20, tel 08 527 70 800, fax 08 667 73 80, www.lindahl.se 5686899_1.DOCX

3. SVAR 3.1 Vi gör bedömningen utifrån nuvarande uppgifter att det samarbete som Mora m.fl. kommuner avser att ingå genom Dalarna NYAB:s aktieägande i Faurébolaget inte innefattar ett EU-rättsligt statsstöd från Mora m.fl. kommuner till ett eller flera företag. Vi gör bedömningen att samarbetet inte innebär en ekonomisk fördel till ett eller flera företag då samarbetet ska genomföras enligt marknadsmässiga principer. 3.2 En nödvändig åtgärd för kommunen att vidta, om det föreligger ett ekonomiskt stöd, är att förhandsanmäla stödet till EU-kommissionen för godkännande. Elnätsdrift är en sådan verksamhet som normalt inte anses ha en snedvridande effekt på konkurrensen och stöd till sådan drift kan komma att godkännas av EU-kommissionen. Risken för att det är fråga om ett otillåtet statsstöd ökar emellertid om elnätsdriften kompletteras av t.ex. elproduktion eller elförsäljning eller om Mora m.fl. kommuner utger stöd enligt icke marknadsmässiga principer. Om ett ekonomiskt stöd utges utan att förhandsanmälas till och godkännas av EU-kommissionen är det i sig otillåtet. Det är otillåtet fram till den tidpunkt då det eventuellt anmäls och senare godkänns av EU-kommissionen. För att närmare kunna granska om nämnda samarbeten kan anses innefatta statsstöd behöver vi få kompletterande information om t.ex. vilka åtaganden Dalarna NYAB har inom ramen för Fauréavtalet, om det övriga innehållet i samarbetet mellan Dalarna NYAB och Faurébolaget samt om innehållet i samarbetet med Budpartnern. 4. UTVECKLING AV SVARET 4.1 Utgångspunkter 4.1.1 Dalarna NYAB Aktiebolaget Dalarna NYAB avses ägas av Mora, Orsa, Älvdalen och Vansbro kommuner. Föremålet för aktiebolagets verksamhet ska vara att äga och förvalta aktier i det konsortie som utgörs av Fauréavtalet vilket avser äga elnätstillgångar i södra Norrland och Dalarna. Aktiebolaget Dalarna NYAB ska därjämte, efter särskilt beslut i kommuner eller kommunala företag som är ägare till bolaget, kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Aktiebolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som detta tilldelats av sina ägare och verksamheten ska bedrivas åt ägarna eller i ägarnas ställe, se förslag till bolagsordning 3. Ändamålet med Dalarna NYAB:s verksamhet är att främja utvecklingen av infrastruktur med avseende på eldistribution och nätverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Genom det ska bolaget säkra ett lokalt och regionalt ägande av elnätsinfrastruktur för att på sikt tillförsäkra kommunmedlemmarna inflytande över drift, underhåll och tariffer, se förslag till bolagsordning 4. Av konsortialavtalet p. 3.4.1 framgår att parterna i Dalarna NYAB ska tillskjuta 100 000 kronor i aktiekapital till aktiebolaget. Hur stort tillskott varje deltagande kommun svarar för framgår inte. Vi utgår från kommunernas tillskott motsvarar varje kommuns engagemang i aktiebolaget. Vidare anges att parterna därutöver inte har någon skyldighet att tillskjuta medel till aktiebolaget utöver vad som följer av aktiebolagets förpliktelser att tillskjuta medel enligt Fauréavtalet. 5686899_1.DOCX 2

4.1.2 Faurébolaget Nedan redovisas samtliga aktieägare i Faurébolaget. Aktieägarna består av flera hel- eller delägda kommunala aktiebolag samt eventuellt ett finansbolag. Uppgifterna är hämtade från respektive aktiebolags årsredovisning och/eller hemsida; - Dala Energi AB ägs av Leksands, Rättviks och Gagnefs kommuner till ca 49 % och till resterande del av privata ägare. - Härjeåns Kraft AB ägs till 37,6 % av Härjedalens kommun och till resterande del av privata ägare. - Jämtkraft AB ägs av Östersunds, Krokoms och Åres kommuner. - Ljusdal Elnät AB ägs av Ljusdals kommun. - Malungs Elnät AB ägs av Malungs Elverk AB, vilket i sin tur ägs till 74 % av Malung-Sälens kommun och till resterande del av privata ägare. - Sundsvalls Elnät AB ägs av Sundsvalls kommun - Söderhamn nära AB ägs av Söderhamns kommun - XY Finans AB [oklart vilket bolag och vem ägaren är] 4.1.3 Nätverksamhet i Sverige I Sverige regleras nätsverksamhet främst av ellagen (1997:857). 1 För att ha rätt att bedriva nätverksamhet i Sverige krävs tillstånd av Energimarknadsinspektionen. Ett sådant tillstånd kallas nätkoncession, se 2 kap. 1 och 1 a ellagen. Kravet på koncession innebär att samtliga eldistributörer måste godkännas av Elmarknadsinspektionen och en nätkoncession får därmed inte överlåtas utan tillstånd, se 2 kap. 16 ellagen. Vidare framgår av lagen att den som har nätkoncession har ett flertal skyldigheter mot samhället, bland annat är koncessionshavaren tvungen att på skäliga villkor överföra el för annans räkning, se 3 kap. 9 ellagen. Det är nätföretagen själva som fastställer nättarifferna dvs. de avgifter som tas ut av nätkunderna. Dessa ska enligt 4 kap. 1 ellagen vara objektiva och ickediskriminerande. Nätföretagens frihet i detta avseende begränsas även av att tarifferna måste rymmas inom en på förhand fastställd intäktsram vilken reglerar de intäkter som varje enskilt nätföretag är tillåten att ha. Intäktsramen fastställs genom att nätföretagen, till Energimarknadsinspektionen, inkommer med förslag till intäktsram. Nätföretagen har således ett visst inflytande i frågan men den slutgiltiga intäktsramen fastställs av Energimarknadsinspektionen som vid fattandet av beslutet även har att beakta ett flertal bestämmelser i 5 kap. ellagen och förordningen (2010:304) om fastställande av intäktsram enligt (1997:857) ellagen. 1 Lagen bygger delvis på EU:s direktiv 2009/72/EG (tidigare 2003/54/EG) om gemensamma regler för den inre marknaden för el. 5686899_1.DOCX 3

4.2 Statsstöd Samarbetet i projekt Fauré skulle kunna innefatta ett otillåtet statsstöd från Mora m.fl. kommuner till de företag som ingår i samarbetet och det oavsett om företagen är privata eller offentliga. Mot denna bakgrund redovisas EU:s statsstödsregler nedan. 4.2.1 Det EU-rättsliga förbudet mot statsstöd Av art. 107 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ( FEUF ) framgår att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, vilket snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett visst företag eller viss produktion utgör otillåtet statsstöd. Med ett stöd avses inte enbart direkta ekonomiska överföringar av offentliga medel utan även exempelvis bidrag, räntesubventioner, försäljning eller köp till särskilt förmånliga villkor, kapitaltillskott och avstående från fordringar. Av t.ex. EU-kommissionens beslut i det svenska ärendet Uppsala Arena, SA.33618 (2012/C), framgår att ett samarbete mellan Uppsala kommun och ett s.k. arenabolag om samarbete för att uppföra och driva en arena i kommunen innefattade ett anmälningspliktigt statsstöd enligt art. 107 FEUF. EUkommissionen beslutade dock att godkänna det i det enskilda fallet. Det är endast EU-kommissionen som kan godkänna ett statsstöd och det är även EU-kommissionen som utövar tillsyn över medlemsstaternas tillämpning av statsstödsreglerna. Om en kommun finner skäl att anta att en planerad åtgärd utgör statsstöd ska den informera den svenska regeringen genom Näringsdepartementet om det och om det är ett ekonomiskt stöd även anmäla det till EU-kommissionen för godkännande. Om ett statsstöd inte anmäls till EU-kommissionen, och därför inte heller godkänns av EU-kommissionen, är det i sig otillåtet. Det är otillåtet till dess att det anmäls och godkänns av EU-kommissionen. Ett s.k. genomförandeförbud gäller alltså till dess att stödet har godkänts. Vidare föreskrivs i artikel 107.3 FEUF att visst stöd kan vara förenligt med den inre marknaden om det utges under följande förutsättningar: a) stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och i de regioner som avses i artikel 349, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation, b) stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, c) stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, d) stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning 5686899_1.DOCX 4

som strider mot det gemensamma intresset, e) stöd av annat slag i enlighet med vad rådet på förslag från kommissionen kan komma att bestämma genom beslut. EU-kommissionen har ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning av nyss redovisade undantag. Statsstöd är inte anmälningspliktiga om de omfattas av kommissionens särskilt angivna gruppundantag, se nedan. 4.2.2 Gruppundantag Statsstöd till energiverksamhet Av EU-kommissionens förordning (EG) nr 800/2008, genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden, följer ett antal typer av statligt stöd vilka är undantagna från anmälningsplikten. Några omfattar stöd inom energisektorn och dessa redovisas i det följande. Statsstöd till energiverksamhet är endast undantaget från anmälningsplikten till EU-kommissionen om det främjar vissa angivna miljöskyddåtgärder. Av p. 46 i skälen till ovan nämnda förordning framgår att anmälningsskyldigheten inte bör gälla för investeringsstöd som gör det möjligt för företagen att gå längre än gemenskapsnormerna eller att öka nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, beträffande stöd till investeringar i energisparande åtgärder, investeringar i högeffektiv kraftvärme och miljöstöd till investeringar för att främja förnybara energikällor. Dessa gruppundantag framgår sedan av artiklarna 21, 22 och 23. Hur den stödberättigade kostnaden räknas ut framgår av artikel 18 p. 6 och 7. Beräkningen skiljer sig något åt beroende av vilket slags stöd det rör sig om men övergripande kan sägas att om kostnaden för att investera i miljöskydd lätt kan utskiljas från den totala investeringen är det den miljöskyddsrelaterade kostnaden som är stödberättigad. Om så inte är fallet ska skillnaden i investeringskostnader mellan om investeringen hade utförts med eller utan miljöskyddåtgärderna utgöra den stödberättigade kostnaden. Investeringen måste vidare bestå av en investering i materiella eller immateriella tillgångar och kostnaderna ska dessutom bestyrkas av en extern revisor. Det är emellertid inte hela den stödberättigade kostnaden som omfattas av gruppundantagen och därmed är undantagen anmälningsplikt. Av artikel 21 framgår att stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder undantas från anmälningsplikt förutsatt att stödnivån inte överskrider 60 % alternativt 20 % av de stödberättigade kostnaderna beroende på hur beräkningen ska genomföras. Av artikel 22 framgår att stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme undantas från anmälningsplikt om stödnivån inte överskrider 45 % av de stödberättigade kostnaderna. Av artikel 23 framgår att stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor undantas från anmälningsplikt om det inte överskrider 45 % av de stödberättigade kostnaderna. Mer detaljerade bestämmelser om kostnadsberäkningarna framgår av artiklarna. Ovan nämnda förordning träder ur kraft den 30 juni 2014. Därför ska det kort redogöras för några av de omständigheter som framgår av utkastet till ny gruppundantagsförordning av den 18 december 2013 vilken träder i kraft den 1 juli 2014. 5686899_1.DOCX 5

Av p. 34 i skälen till utkastet framgår att investeringar i stödområden till förmån för energi från förnybara energikällor, kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla ska tillåtas under vissa förutsättningar som framgår av artiklarna. Tanken är att detta ska minimera deras snedvridande inverkan på den inre marknaden för energi och säkerställa en ökad inriktning på kostnadseffektivitet. På grund av den stora snedvridningspotentialen på den inre marknaden för energi får statligt stöd till produktion av el från icke-förnybara energikällor och energiinfrastrukturer inte undantas från anmälningsskyldigheten. Av p. 61 framgår att det måste säkerställas att stöd endast ges till hållbara former av förnybar energi. Precis som enligt nuvarande förordning är det endast åtgärder för miljöskydd som anses stödberättigade, liksom att det endast är andelar av de stödberättigade kostnaderna som är undantagna från anmälningsplikt. Stöd av mindre betydelse Vidare framgår av EU-kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 om tillämpningen av stöd av mindre betydelse att ett stöd är tillåtet och inte anmälningspliktigt om det inte överstiger 200 000 euro under en period om tre beskattningsår. 4.2.3 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Av artikel 106.2 FEUF framgår att stöd kan utges till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, om vissa kriterier är uppfyllda. Till sådana tjänster hör t.ex. tillhandahållande av elnät med stöd av en elnätskoncession. I den s.k. Altmarkdomen, C-280/00, fann EU-domstolen att ersättning för offentliga tjänster inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i FEUF under förutsättning att fyra kumulativa kriterier är uppfyllda. 1. Det företag som får stöd ska faktiskt ha ålagts skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, och dessa skyldigheter ska vara klart definierade. Det kan ske t.ex. genom tilldelning av en koncession. 2. Metoderna för att beräkna ersättningen ska vara fastställda i förväg på ett objektivt och öppet sätt. 3. Ersättningen får inte vara större än vad som är nödvändigt för att täcka hela eller delar av de kostnader som har uppkommit i samband med skyldigheterna att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn till de intäkter som har erhållits och till en rimlig vinst. 4. Om det företag som ges ansvaret för att tillhandahålla de allmännyttiga tjänsterna i ett specifikt fall inte har valts ut efter ett offentligt upphandlingsförfarande, som gör det möjligt att välja den anbudsgivare som kan tillhandahålla dessa tjänster till den lägsta kostnaden för det allmänna, ska storleken av den nödvändiga ersättningen fastställas på grundval av en undersökning av vilka kostnader som ett genomsnittligt och välskött företag med lämplig utrustning skulle ha haft. 4.2.4 Fallet det polska elnätet Av EU-kommissionens beslut i ärendet SA N 56/2009 framgår att subventioner till företag för att modernisera och byta ut elnät med syftet att minska energiförluster utgjorde ett anmälningspliktigt statsstöd enligt artikel 107 FEUF. 5686899_1.DOCX 6

Företagen som potentiellt kunde tjäna på subventionerna var ett antal eldistributörer. EU-kommissionen konstaterade att eftersom eldistributionen i Polen regleras via koncessioner och de tariffer som tas ut kontrolleras av de polska myndigheterna förelåg en statlig kontroll över de fördelar som eldistributörerna eventuellt skulle komma att åtnjuta. Det framgick vidare att subventionerna skulle genomföras på ett sådant sätt att endast de kostnader som inte redan täckts av det faktum att elnätet förbättrats skulle vara ersättningsberättigade. Därav skulle eldistributörerna inte åtnjuta någon direkt fördel av subventionerna. Vidare prövade EU-kommissionen om elproducenter kunde tjäna på subventionerna eftersom ett bättre elnät skulle leda till färre energiförluster. Så var emellertid inte fallet eftersom det var eldistributörerna som stod för en sådan förlust. Mot denna bakgrund konstaterade EUkommissionen att det endast kunde vara vertikalt integrerade företag som både producerade och distribuerade el som skulle kunna gynnas av subventionerna. Beträffande frågan om det statliga stödet kunde snedvrida konkurrensen konstaterade EU-kommissionen att distribution av el är lokalt bundet och utgör ett s.k. naturligt monopol. Att ett företag skulle investera i nya elnät bedömdes därmed inte troligt varför subventionerna inte kunde anses ha en avhållande effekt på eventuella nya distributörer eftersom det inte fanns några sådana. Ur den aspekten kunde subventionerna inte ha en snedvridande effekt på konkurrensen. Däremot kunde de företag som både distribuerade och producerade el gynnas eftersom den ökade effektiviteten kunde stärka deras finansiella position i förhållande till andra producenter på den inre marknaden. Mot denna bakgrund konstaterades att subventionerna utgjorde ett statsstöd som omfattades av anmälningsplikt enligt artikel 107 FEUF. EU-kommissionen kom dock fram till att subventionerna hade endast små snedvridande effekterna i fråga om konkurrens och handel och att statsstödet därför var förenliga med den inre marknaden. 4.3 Sammanfattning För att Projekt Fauré ska innefatta ett statsstöd krävs att samarbetet innefattar någon typ av ekonomiskt stöd till ett eller flera företag i samarbetet som inte ges till andra företag på marknaden. Eftersom samarbetet enligt Mora kommun ska genomföras på ett marknadsmässigt sätt är vår bedömning att projektet mot bakgrund av vad som nu är upplyst inte innefattar någon sådan ekonomisk fördel. Om stöd skulle utges är det rimligt att EU-kommissionen godkänner det eftersom elnätsdrift är ett s.k. naturligt monopol och att stöd till en sådan verksamhet normalt inte har en snedvridande effekt på konkurrensen. 5686899_1.DOCX 7

SEU 140515 (KS 2014/243)

Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns styrsystem... 4 Kommunens inriktningsmål... 4 Finansiella mål... 6 Budgetförutsättningar 2015-2017... 6 Fördelning av ekonomiska resurser... 6 Strategisk utveckling... 7 Prioriterade uppdrag för kommunstyrelsen... 8 Investeringsplan... 8 Skattesats... 8 Vansbro kommuns övergripande mål - inriktningsmål... 9 Målstruktur... 10 STYRKAN ATT KUNNA MÄTA RESULTAT Om du inte kan mäta resultat kan du inte skilja framgångar från misslyckande. Om du inte kan se framgångar kan du heller inte belöna dem. Om du inte kan belöna framgångar belönar du förmodligen misslyckanden. Om du inte kan se framgångar kan du inte lära dig från dem. Om du inte kan känna igen misslyckanden kan du heller inte korrigera dem. Dr. Ray C. Rist 1

Vision Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun. En utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun har antagits av kommunfullmäktige 2011-10-03. Utifrån denna plan är följande strategier viktiga att arbeta med under kommande planperiod. Strategier Attityder Ett av de strategiskt viktiga områdena att arbeta med för framtiden är attityder. Kommunen behöver bryta gamla mönster och bidra till att invånarna känner stolthet över bygden. Det handlar både om att med hjälp av öppenhet och utvecklad dialog minska hemmablindhet och om ett aktivt arbete för att stärka identiteten med den egna kommunen. Den svaga kommunidentiteten är förödande för kommunen som helhet. Det som är bra för kommunen är bra för orten måste prägla all planering och allt beslutsfattande. Befolkningsutveckling Kommunen kommer att behöva arbeta med systematiska inflyttaraktiviteter men behöver också förstå vad det är som gör att invånarna väljer att stanna. Detta som grund för de prioriteringar som behöver göras av kommunens resurser i olika avseenden. Ett aktivt arbete inom de utvecklingsområden som pekas ut i den lokala utvecklingsplanen ger förutsättningar för att kunna prioritera de insatser som behövs för en stabil befolkningsutveckling. Ekonomi Kommunens pågående arbete, med strukturförändringar kommer att behöva ske kontinuerligt. Det redan inledda arbetet med att mer långsiktigt hitta samverkanslösningar med grannkommunerna kommer att behöva utvecklas på ett mer genomgripande sätt. Utvecklad samverkan behövs både för att klara kompetensförsörjningen och för att hitta rationella lösningar på ett antal tjänsteområden. De strukturella frågorna måste ses över och en långsiktigt hållbar lösning på servicefrågorna, som ligger till grund för en stabil ekonomi, tas fram. Nuvarande utbud är inte anpassat för den mängd invånare som kommunen de facto har idag. Ett särskilt utrymme för att satsa på strategiska utvecklingsfrågor krävs. Uppdraget Uppdraget för Vansbro kommun är att genom samverkan i demokratisk ordning och människor emellan inom kommunens geografiska område tillhandahålla nyttigheter och tjänster i syfte att tillgodose gemensamma behov av fundamentalt slag. I detta uppdrag har Vansbro kommun tre roller, nämligen - Att ge service - Att vara myndighet - Att leda en process som syftar till kommunens långsiktiga utveckling. Rollen som servicegivare är den största uppgiften och kommunen ska av invånarna uppfattas som en professionell serviceorganisation. För att säkerställa tillgången till service krävs att kommunen arbetar med ett helhetsperspektiv och samordning i tillämpliga delar. 2

Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Rollen att leda arbetet med kommunens utveckling betyder att tillsammans med andra aktörer ta tillvara kommunens intressen för att säkerställa dess fortlevnad. I den rollen krävs ett aktivt arbete som ska genomsyras av kreativitet och långsiktighet. Genom en långsiktig satsning på ett antal noga utvalda strategiskt viktiga områden kan Vansbro kommun bli en ännu bättre kommun att bo, leva och arbeta i. Som ett stöd i dialogen med medborgare ska Vansbro kommun delta i SKLs nätverk Kommunens Kvalitet i Korthet. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I kommunallagen kap 8 regleras kommunernas ekonomiska förvaltning. Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen senast i bokslutet 2001 skulle ha uppvisat ett positivt resultat. Kravet på balans i ekonomin tillkom för att lagstiftarna ville göra kommunallagen konkret och tydlig när man talar om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet (eget kapital) till att täcka löpande driftkostnader och således inte heller bör finansiera löpande driftkostnader med lån. Lagregleringen om Mål och riktlinjer för ekonomisk hushållning innebär bl a: Återställningstiden för negativa resultat är from 2005 3 år, from 2000 tom 2004 är återställningstiden 2 år. Godkännande av synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning. Delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Revisorerna ska granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport samt uttala sig om dessa är förenligt med fastställda mål och riktlinjer. När underskott kan konstateras ska fullmäktige så snart som möjligt anta en särskild åtgärdsplan. Sedan lagen om återställningskrav av negativa resultat infördes år 2000 redovisar Vansbro kommun upparbetade underskott på 41,2 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om synnerliga skäl motsvarande 36,6 mkr tom år 2013. Det totala upparbetade underskottet som ska återställas uppgick vid årsskiftet 2013-12-31 till 7,0 mkr. Att enbart uppnå balanskravet kan inte betraktas som god ekonomisk hushållning. Balanskravet är ett minimikrav som dock inte räcker för att stärka det egna kapitalet på sikt. För att återhämta den negativa utvecklingen av det egna kapitalet och uppnå balanskravet är det av stor betydelse att verksamheterna bedrivs inom de ekonomiska ramarna. Det är också av vikt att kommunen kan redovisa överskott för att göra rätt för sig ingen övervältring till nästa generation, skapa handlingsfrihet och möjlighet för en mer långsiktig planering, marginaler för att klara oförutsedda påfrestningar samt få råd med investeringar. 3

Vansbro kommuns styrsystem Styrning i Vansbro kommun sker genom mål- och resultatstyrning. Styrmodellen innehåller följande delar: - Styrningsfilosofi - Arbetsstruktur - Arbetsgång - Rollfördelning med ansvar och befogenheter Styrmodellen beslutades av kommunfullmäktige 2010-06-21 (Dnr KS 2008/65). Under 2014 utvecklas och tydliggörs styrmodellen. Förändringar i styrmodellen kommer att beslutas under oktober 2014. Kommunens inriktningsmål Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål under planperioden. Inriktningsmålen utgår från fem perspektiv: - Ekonomi - Personal - Utbildning och arbete - Leva bo - Omsorg Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt i av inriktningsmålen utarbeta mätbara verksamhetsmål som förvaltningen genomför. Nedan redovisas målen utan inbördes rangordning. Perspektiv: Ekonomi 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Måltal/nyckeltal: Resultat 2009: -12,6 mkr Resultat 2011: +2,4 mkr Resultat 2013: +14,8 mkr Resultatet uppgår till minst 2015: 1 % överskott, + 3 825 tkr 2016: 1 % överskott, + 3 953 tkr 2017: 1 % överskott, + 4 077 tkr Resultat 2010: +6,7 mkr Resultat 2012: +11,8 mkr Att återställa sedan år 2000 7,0 mkr Perspektiv: Personal 2. Vansbrokommun är en attraktiv arbetsgivare. 4

Måltal/nyckeltal: Frisktalet är minst 95 %. Frisktal 2009: 95,54% Frisktal 2010: 96,26% Frisktal 2011: 95,4% Frisktal 2012: 94,0% Frisktal 2013: 94,1% Perspektiv: Utbildning och arbete 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Måltal/nyckeltal: 100% godkända elever i grundskolan 100% godkända elever i gymnasieskolans kurser Grundskolan 2010:72% Gymnasieskolan 2010:90% Grundskolan 2011: 95% Gymnasieskolan 2011: 100% Grundskolan 2012: 75% Gymnasieskolan 2012: 63% Grundvux 2011:100% Gymnvux 2011: 95% Grundvux 2012: 98% Gymnvux 2012: 91% 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Måltal/nyckeltal: (UTVECKLING AV MÅTTEN) Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av Svenskt Näringslivs ranking (<145 placering). Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av SKL:s Insikten. Placering Vansbro kommun Svenskt Näringslivs ranking 2009: 188 2010:201 2011:147 2012: 96 2013:77 Perspektiv: Leva bo 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Måltal/nyckeltal: Nöjd-Region-Index (NRI) ökar. NRI vid Medborgarundersökningen våren 2008: 56 våren 2012: 51 (SKA KOMPLETTERAS MED FLER MÅTT) 5

Perspektiv: Omsorg 6. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den omsorg kommunen erbjuder. Måltal/nyckeltal: Nöjd-Medborgar-Index (NMI), Äldreomsorg. Medborgarundersökningen våren 2008: NMI 48 (FLER MÅTT MÅSTE TAS FRAM) Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende (KKiK). Hur nöjda brukarna är med den hemtjänst de erhåller (KKiK). Finansiella mål 1. Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2015-2017. 2. Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. Ambitionen är att investeringarna på sikt ökar. 3. Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2016. Budgetförutsättningar 2015-2017 Kommunfullmäktige har i ärende KS 2013/824, 2014-03-24, beslutat om budgetförutsättningar för perioden 2015-2017, dessa är grunden för Strategisk plan 2015-2017. Fördelning av ekonomiska resurser Budgeten fördelas från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, revisorer, valnämnd, överförmyndare och jävsnämnd. Fördelningen av budget inom kommunstyrelsen ansvarar kommunstyrelsen för. Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande organ för styrning och ledning på den verkställande nivån. Den ansvarar för samordning, planering och uppföljning av samtlig kommunal verksamhet och har ansvaret för den kommunala verksamhetens utveckling och den kommunala ekonomin oavsett i förvaltnings- eller bolagsform. Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring mm har resultatbudget/plan upprättats för perioden. Ramarna fördelas exklusive kapitalkostnader. 6

tkr Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE -285-400 -306-318 Kommunstyrelsen -345 003-355 647-361 009-366 012 Anpassningskrav 4 320 2 951 4 002 5 617 KOMMUNSTYRELSEN -340 683-352 696-357 007-360 395 JÄVSNÄMND -124-126 -128-131 ÖVERFÖRMYNDARE -850-862 -877-893 REVISION -521-533 -548-566 VALNÄMND -51 Summa -342 513-354 617-358 866-362 303 FINANSIERING Pensionskostnader -6 578-6 053-7 384-8 731 Avskrivningar -13 525-14 116-14 136-13 678 Löneökningar -3 794-4 563-11 265-18 840 Biobränsleanläggning 510 1 546 1 445 1 343 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -365 900-377 803-390 206-402 209 Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning 370 592 382 456 395 330 407 673 Finansiella kostnader och intäkter -2 880-580 -705-780 Ränteintäkt lån VTAB 2 344 Borgensavgift 470 470 470 Ränta pensionsskuld -450-718 -936-1 077 ÅRETS RESULTAT 3 706 3 825 3 953 4 077 Anpassningskrav justering som kommunstyrelsen ansvarar för, åtgärder krävs motsvarande anpassningskravet för att nå budget i balans. Anpassningskravet enligt ovan är exklusive verksamheternas redovisade behov för 2015-2017. Strategisk utveckling Enligt beslutet om Ekonomiska planeringsförutsättningar 2015-2017 framgår att kommunstyrelsen ska avsätta medel för Strategisk utveckling varje år. För 2015 avsätts 1 500 tkr, för respektive år 2016 och 2017 avsätts 2 000 tkr. Medel för strategisk utveckling syftar till utvecklingsinsatser som ligger utanför ordinarie verksamhet men som har bäring på Vansbro kommuns inriktningsmål. Det kan handla t ex om medfinansiering av egna eller andras projekt, medfinansiering av olika program, t ex Leader men också bidrag till aktiviteter, anordnade av externa aktörer. Medlen skall inte användas för löpande verksamhet. 7

Prioriterade uppdrag för kommunstyrelsen Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen följande prioriterade uppdrag för planperioden (2015-2017): - Anpassa verksamheten till tilldelad budgetram. - Fokusera på arbetet med skolans resultat. - Utveckla kommunens e-tjänster. - Följa upp genomförandet av folkhälsopolicyn. - Delta i Region Dalarnas arbete att göra Dalarna till Sveriges bästa ungdomsregion. - Se över styrdokument inom kommunorganisationen - Påbörja arbetet med aktualisering av utvecklings- och översiktsplan. - Årligen, i början av respektive år, utarbeta förslag till planeringsförutsättningar innehållande ekonomi och omvärldsanalys som grund för kommunens planering. - Utarbeta redskap för analys och utvärdering. - Se över ägardirektiv och uppdragsbeskrivningar. Investeringsplan Kommunfullmäktige har beslutat om Policy för investeringar (Dnr Ks 2011/97). Följande investeringsplan styrs av policyn. Nr Behov 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 Infrastruktur, skydd, fsth.underhåll och projekteringar 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 2 IT-investeringar 350 350 350 350 350 350 350 3 Akuta vsh.investeringar 300 300 300 300 300 300 300 4 Räddningsstation Vansbro 20 000 10 000 5 Myrbacka skola 5 000 15 000 6 Söderåsens äldreboende/trygghetsboende 3 000 65 000 7 Bredbandsutbyggnad 1 000 8 Invallning Vansbro 3 000 3 500 EJ FÖRDELADE INVESTERINGSMEDEL 3 000 3 000 SUMMA 27 400 30 400 9 400 5 400 2 400 70 900 2 400 Enligt de finansiella målen får investeringar uppgå till maximalt 15 000 tkr i genomsnitt under en femårsperiod. Den första femårsperioden avser åren 2013-2017, investeringsmedlen för dessa år uppgår till 15 000 tkr i genomsnitt per år. Nästa femårsperiod avser åren 2018-2022. Enligt investeringsplanen ovan uppgår investeringarna 2018 och 2019 till 73 300 tkr, det motsvarar 14 660 tkr i genomsnitt över de fem åren. Mellan 2018 och 2022 finns ytterligare 1 700 tkr att avsätta för investeringar med givna förutsättningar. Skattesats Föreslås oförändrad skattesats. Beräkningarna grundar sig på oförändrad skattesats under hela planperioden. Skattesatsen för 2015 är 22:77. 8

Bilaga 1 Vansbro kommuns övergripande mål - inriktningsmål Utvecklingsoch översiktsplan Strategisk plan Ekonomi Ekonomi Personal Utbildning och arbete 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Attityder och Befolkningsutveckling 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Leva - bo 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Omsorg 6. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den omsorg kommunen erbjuder. 9

Bilaga 2 Målstruktur 10

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT 2014-04-29 KS 2013/303 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 75003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Omfördelning investeringsbudget 2015 Rekommendation till beslut Att omfördela 2 000 tkr av 2015 års ofördelade investeringsmedel till 2014 Sammanfattning I kommunfullmäktiges investeringsplan för åren 2014-2018 finns 3 000 tkr i ej fördelade investeringsmedel för 2015. I ärende om samförläggning av bredbandskanalisation beskrivs behovet av att genomföra investeringen under 2014. Denna investering följer även kommunens bredbandsstrategi. För att genomföra investeringen krävs ytterligare 2 000 tkr i investeringsbudget 2014. Slutsats Föreslås att 2 000 tkr överförs av de 3 000 tkr i ofördelade investeringsmedel från 2015 till 2014 för att avsättas till bredbandskanalisation. Beslutsunderlag Ärende KS 2014/xxx Investering, samförläggning bredbandskanalisation Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson 140429 Investeringsmedel från 2015 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

1(1) 140403 Bidrag Hunflen fritid - nedskrivning lån TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT 2014-04-03 KS 2012/806 Ekonomichef Catarina Willman catarina.willman@vansbro.se 75003 KOMMUNFULLMÄKTIGE Bidrag, Hunflen fritid Rekommendation till beslut Att avtalet med Hunflens skidanläggning (Äppelbo AIK) och Vansbro kommun sägs upp och att resterande lån skrivs ned i sin helhet, 800 000 kronor. Sammanfattning Äppelbo AIK inkom 2012-12-11 med begäran om behov av driftbidrag för att kunna driva skidbacken i Hunflen trots det avtal som är tecknat mellan kommunen och föreningen. Föreningen bedömer att de har ett behov av ett årligt bidrag på 150-200 tkr. Utskottet för styrning och ekonomi har 2013-02-13 behandlat förfrågan och beslutade att frågan skulle hanteras i samband med översyn av större idrottsanläggningar. Gymnasieskolan har idag ett avtal med Hunflen fritd (inom Äppelbo AIK) där gymnasieskolan betalar en ersättning för att nyttja backen för sina utbildningar (25 000 kronor per år). Ett avtal finns mellan kommunen och Äppelbo AIK där lånet till kommunen på 1 900 000 kronor skrevs ned med 900 000 kronor 2011 och därefter med 100 000 kronor per år under förutsättning att Äppelbo AIK håller backen öppen 6-8 veckor per år, inget driftbidrag skulle utgå. I ärende KS 2012/668 föreslås driftbidrag till Äppelbo AIK för drift av skidbacken i Hunflen. Under förutsättning av att kommunstyrelsen beslutar om bidrag till föreningen krävs att nuvarande avtal med Äppelbo AIK sägs upp och att eventuellt nytt avtal tecknas. Sannolikt kommer föreningen inte kunna återbetala resterande del av lånet. Beslutsunderlag KS 2012/668 driftbidrag till större anläggningar. KS 2006/413 Hunflen skidanläggning, nedskrivning av lån och upprättande av avtal Skrivelse från Äppelbo AIK ang bidrag Beslutet expedieras till : Äppelbo AIK Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2014-04-28 KS 136 Ärende KS 2012/806 Bidrag, Hunflen fritid Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ärendet bordläggs. Ärendet Äppelbo AIK inkom 2012-12-11 med begäran om behov av driftbidrag för att kunna driva skidbacken i Hunflen trots det avtal som är tecknat mellan kommunen och föreningen. Föreningen bedömer att de har ett behov av ett årligt bidrag på 150-200 tkr. Utskottet för styrning och ekonomi har 2013-02-13 behandlat förfrågan och beslutade att frågan skulle hanteras i samband med översyn av större idrottsanläggningar. Gymnasieskolan har idag ett avtal med Hunflen fritd (inom Äppelbo AIK) där gymnasieskolan betalar en ersättning för att nyttja backen för sina utbildningar (25 000 kronor per år). Ett avtal finns mellan kommunen och Äppelbo AIK där lånet till kommunen på 1 900 000 kronor skrevs ned med 900 000 kronor 2011 och därefter med 100 000 kronor per år under förutsättning att Äppelbo AIK håller backen öppen 6-8 veckor per år, inget driftbidrag skulle utgå. I ärende KS 2012/668 föreslås driftbidrag till Äppelbo AIK för drift av skidbacken i Hunflen. Under förutsättning av att kommunstyrelsen beslutar om bidrag till föreningen krävs att nuvarande avtal med Äppelbo AIK sägs upp och att eventuellt nytt avtal tecknas. Sannolikt kommer föreningen inte kunna återbetala resterande del av lånet. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avtalet med Hunflens skidanläggning (Äppelbo AIK) och Vansbro kommun sägs upp och att resterande lån skrivs ned i sin helhet, 800 000 kronor. Nall Lasse Andersson föreslår: att ärendet bordläggs. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Justerare Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2014-04-28 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2014-04-03 KS 2012/668 driftbidrag till större anläggningar. KS 2006/413 Hunflen skidanläggning, nedskrivning av lån och upprättande av avtal Skrivelse från Äppelbo AIK ang bidrag Justerare Utdragsbestyrkande

Vansbro kommun Miljö- och byggnadskontoret Medborgarhuset, 780 50 VANSBRO Tel. 0281-750 00 Dispensen avser Byggnad ANSÖKAN Datum 2014-04-10 Strandskyddsdispens Sida 1 (2) Anläggning Anordning eller annan åtgärd (Ange typ) (Ange typ) Fastighet Fastighetsbeteckning Person-Iorganisationsnummer Grånäs3:6 19661029-7118 Adress Bygglov har sökts Ja fnej c.,j c J fl 0 0 9 0 c 1 Sökande Förnamn Leif Efternamn Nilsson Utdelningsadress (gata, box etc) Telefon dagtid (även riktnr) Telefax (även riktnr) Grånäs6 070-3305300 0281-595301 Postnummer Postort E-postadress 780 51 Dala-Järna leif.nilssondjl.se Grund för dispens Ifylls av sökanden Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften Området är väl avskilt från stranden genom väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering Byggnaden/Anläggningen måste för sin funktion ligga vid vattnet Ansökan avser utvidgning av pågående verksamhet, utvidgningen kan inte ske utanför området Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan ske utanför området Området behöver tas i anspråk för att tillqodose ett annat mycket anqeläciet intresse Inom område utpekat för landsbygdsutveckling (LIS-område) i översiktsplan Byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärden långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden Lfl 5 fl Bostadshuset kommer att uppföras i anslutning till befintligt bostadshus Motivering hur grunden för dispens uppfylls 0 0 fl c -J 0

4 Sida 2 (2) Vansbro kommun Bilagor Till ansökan ska en karta bifogas för bestämning av dispensens omfattning (Ange vilken karta som används) Registerkarta (1:10000) fl Nybyggnadskarta (1:400) [J Annan karta/situationsplan (1:400) Önskad tomtplatsavgränsningen ska markeras på karta (översiktskarta, nybyggnadskarta eller situationsplan) Tomtplatsavgränsningen inritad Övrig upplysning Fri passage vid strandlinjer där allmänheten har tillträde ska markeras (minimum 25 meter) Avgift Avgift betalas enligt av kommunen fastställd taxa Ovanstående personuppgifter kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (FuL). tinderskrift av sökande (betalningsansvarig) Sökandens underskrift / ct Namnförtydligande - Leif Nilsson Information om strandskyddet Strandskyddsbestämmelserna finns i sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808), som handlar om skydd av områden. Paragraferna 13-18 talar om vad som avses med strandskydd och vilka bestämmelser som gäl ler inom sådant område. 1 paragraferna 25-26 behandlas så kallad intresseprövning, det vill säga väg ningen mellan enskilda och allmänna intressen. 1 förordning (1 998:1252) om områdesskydd enligt miljö balken mm. finns bestämmelser om vad en ansökan om dispens från strandskyddet ska innehålla mm. c J Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddszonen utgår från strandkanten och sträcker sig vanligms 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Strandskyddet omfattar allt så både land och vatten, inklusive det som finns under ytan. 1 vissa fall har länsstyrelsen fattat beslut om att utvidga strandskyddszonen upp till 300 meter. Kontakta din kommun om du vill veta hur strandskyddet ser ut där du ska bygga. 9 0 0 0 Inom strandskyddszonen är det förbjudet att: uppföra nya byggnader och gräva eller på annat sätt förbereda för byggnader ändra byggnader som redan finns så att de kan användas till något annat ändamål utföra andra anläggningar eller anordningar som försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller försämrar Iivsvillkoren för växter och djur utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva eller gödsla. * * Angeläget allmänt intresse. Det kan till exempel vara åtgärder som tillgodoser kommunens behov av tätortsutveckling, olika typer av infrastrukturanläggningar, anpassning av miljön för bättre tillgäng lighet för funktionshindrade eller åtgärder som betingas av frilufts-, naturvårds-, miljövårds- eller kulturhistoriska intressen. * * Vill du göra något av detta måste du ansöka om dispens från för budet. För att en dispens ska beviljas måste du visa att det finns så kallade särskilda skäl. Som särskilda skäl får man endast använda något av de sex skäl som anges i miljöbalken 7 kap 18 c. Inom ett område som kommunen i sin översiktsplan har pekat ut som lands bygdsutvecklingsområden i strandnära läge får man även använda de särskilda skäl som anges miljöbalken 7 kap 18 d. Vid alla dispenser måste man lämna en fri passage närmast vattnet. Nedan följer en kort beskrivning av de särskilda skäl som anges i 7 kap 18 c miljöbalken. Andra mycket angelägna intressen innebär mycket speciella omstän- digheter som är mer eller mindre unika till sin karaktär. Det kan vara både allmänna och enskilda intressen, men tillämpningen ska vara särskilt restriktiv när det gäller enskilda ärenden. Landsbygdsutvecklingsområden i strand nära läge kan vara ett dispensskäl, men då måste området ha pekats ut i kommunens översiktsplan (se miljöbalken 7 kap 18 d ). Övrigt Växt och djurlivet. En dispensprövning ska också alltid omfatta den påverkan åtgärden får på växt- och djurlivet. Om de biologiska värdena påverkas på ett sätt som inte kan accepteras ska dispens inte ges, även om något av skälen ovan kan åberopas. Länsstyrelsen kan överpröva dispensbeslutet 0 0 0 0 z -J LI) lanspråktagen mark innebär ofta en etablerad tomtplats eller hem fridszon runt en enskild bostad. Det kan också vara ett område som är ianspråktaget för andra ändamål, till exempel ett industriområde eller en campingplats. Avgörande är att området inte längre är allemansrättsligt tillgängligt. Om platsen är avskild från stranden genom en större väg, järnväg eller motsvarande, och därför saknar betydelse för allmänhetens tillgång till stränder, kan detta utgöra ett särskilt skäl för dispens. En mindre väg anses vanligen inte ha någon avskärande effekt. Slänter, branter och höjdformationer som gör strandkanten svår att nå räknas inte som avskärande i relation till strandskyddets syften. Anläggningar vid vatten, i vissa fall, vissa typer av anläggningar är till karaktären sådana att de måste ligga vid vatten, det kan gälla båthamnar, pirar, bryggor, båthus med mera. Utvidga en pågående verksamhet. Det kan till exempel vara en hamnanläggning eller en campingplats som inte kan expandera utanför strandskyddat område. Att det avser en verksamhet innebär att det inte kan vara frågan om byggande av bostäder. Efter att kommunen fattat beslut om strandskyddsdispens skickas be slutet till länsstyrelsen för granskning. Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om att överpröva beslutet. Besked om att så ska ske ska läm nas inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom in till länsstyrelsen. Om länsstyrelsen beslutar att kommunens beslut ska upphävas får det beslutet överklagas hos miljödomstolen. Beslut om dispens får överklagas av den som beslutet angår (hit räknas inte grannar) om avgörande har gått denne emot. Aven vissa ideella föreningar har rätt att överklaga dispensbeslut enligt 16 kap. 13 miljöbalken, t.ex. naturskyddsföreningen, friluftsfrämjandet. Anläggningar för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln Byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och som för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddet är undantagna förbuden ovan. Dessa åtgärder får inte tillgodose bostadsändamål. Denna information är hämtad från Naturvårdsverkets webbplats, där du också kan läsa mer och hitta länk till lagtext. www.naturvardsverket.se sök Strandskydd.

Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll 201 4-05-12 KS Lb 21 Strandskyddsdispens, Grånäs 3:6 Beslut Utskottet leva och bo föreslår att kommunstyrelsen beslutar att bevilja strandskyddsdispens med det särskilda skälet att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Ärendet Fastighet: Grånäs 3:6 Sökande: Leif Nilsson Grånäs 6, 780 51 DALA-JARNA Ärendet avser en ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av sjöbod/bastu. Fastigheten omfattas inte av detaljplan men av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser då fastigheten är belägen vid Västerdalälven i Dala Järna. Byggnaden avses uppföras inom tomtplatsavgränsning på fastigheten Grånäs 3:6. Särskilt skäl att bevilja strandskyddsdispens får anses finnas i att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Ansökan inkom 20 14-04-10. Den sammanlagda ytan (BTA) är 15 kvm. VA-teknisk granskning har ej utförts då det ej finns vatten och avlopp i byggnaden. Besök har gjorts på platsen av Åsa Joelsson. Bedömningen har gjorts att växt- och djurlivet kommer inte att påverkas av åtgärden. Förslag till beslut Ordförande föreslår: att bevilja strandskyddsdispens med det särskilda skälet att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Justerare Utdragsbestyrkande

1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten 2014-04-29 L 2014-000057 Bygglovshandläggare Åsa Joelsson asa.joelsson@vansbro.se Tel: 0281-750 12 KOMMUNSTRYELSEN Ansökan om bygglov/strandskyddsdispens för nybyggnad av sjöbod/bastu Rekommendation till beslut Att bevilja strandskyddsdispens med det särskilda skälet att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Fastighet: Grånäs 3:6 Sökande: Leif Nilsson Grånäs 6 780 51 DALA-JÄRNA Sammanfattning Ärendet Ärendet avser en ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av sjöbod/bastu. Fastigheten omfattas inte av detaljplan men av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser då fastigheten är belägen vid Västerdalälven i Dala-Järna. Byggnaden avses uppföras inom tomtplatsavgränsning på fastigheten Grånäs 3:6. Särskilt skäl att bevilja strandskyddsdispens får anses finnas i att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Ansökan inkom 2014-04-10 Den sammanlagda ytan (BTA) är 15 kvm Tjut grånäs 3_6 VA-teknisk granskning har ej utförts då det ej finns vatten och avlopp i byggnaden. Besök har gjorts på platsen av Åsa Joelsson. Bedömningen har gjorts att växt- och djurlivet kommer inte att påverkas av åtgärden. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(3) Slutsats Länsstyrelsen i Dalarnas län har rätt att överpröva kommunstyrelsens beslut att meddela dispens från miljöbalken. Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom till Länsstyrelsen besluta om en prövning skall ske eller inte. I det fall Länsstyrelsen begär in ärendet för prövning kan dispensbeslutet komma att upphävas om det inte finns förutsättning för dispens. Sökanden rekommenderas att hos kommunstyrelsen kontrollera om Länsstyrelsen begärt in ärendet för prövning. Delgivning sker till lokala skattemyndigheten och Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Beviljat bygglov och strandskyddsdispens upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslut om bygglov och strandskyddsdispens. Ansvaret för att byggnationen utförs enligt PBL och att Kommunstyrelsens föreskrifter följs ligger på den som för egen räkning (byggherren) utför byggnationen. Handlingarna har granskats enligt PBL 3 kap. (yttre utformning, läge och användning) Beslutsunderlag Ansökan om strandskyddsdispens Situationsplan Tidigare beslut från LST Information Detta beslut kan överklagas enligt anvisning. Tjut grånäs 3_6 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

3(3) Hur man överklagar Kommunstyrelsens beslut Om Ni inte är nöjd med Kommunstyrelsens beslut kan Ni överklaga skriftligt hos länsstyrelsen. Överklagandet skall därvid ges in till den myndighet som har meddelat beslutet d v s till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen överlämnar därefter överklagandet, som inkommer i rätt tid, till länsstyrelsen. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att t ex ange paragraf i protokollet eller ärendets diarienummer. Om det är ett delegationsbeslut, ange datumet när beslutet fattades. Ange också varför Ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring Ni vill ha. Bifoga handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning. För att Kommunstyrelsen skall kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha inkommit till kommunen senast inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om Kommunstyrelsen finner att beslutet är uppenbart oriktigt t ex på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning har nämnden skyldighet att i vissa fall ompröva sitt beslut. Underteckna skrivelsen och uppge namn, personnummer, ev. organisationsnummer, postadress och telefonnummer. Om Ni anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Sänd i så fall med fullmakt. Om något är oklart kan Ni vända er till Kommunkontoret. Adressen är: Vansbro kommun Kommunstyrelsen. Medborgarhuset 780 50 Vansbro Tel. nr. 0281-750 00 miljo-bygg@vansbro.se Beslutet expedieras till : Sökande Länsstyrelsen, Naturvårdsenheten, 791 84 FALUN Tjut grånäs 3_6 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

38:2 6:7 7:1 46:1 / / / 75:1 / 46:2 / 1-7 -7 2:5 / / 4:9 1 1 / / / 46:1 if / s Vansbro kommun 2014-04-09 Skala 1:2000 \\ 1 / // 1/ / / / 2:30 / / / / S: 3 / / / / --7 / / / / \ / / E ÖVERIKTSKJkRTA - 7 N45:3,47:1,) II / 46:1/ Grånäs 3:6 50 \ 1:2 obo / /. /1 7-- 75:1 /

10 BYGGMÄSTAREN 7 CYKELN 4 1 5 6 3 2 7 URMAKAREN 8 9 11 10 12 +239,1 1:50 2 +238,9 1:44 1 11:1 BAGAREN 3 10 4 9 5 8 7 6 +239,4 3 +239,3 2 4 1 BOKTRYCKAREN 5 2 STINSEN 3 KARTA ÖVER KV BAGAREN VANSBRO KOMMUN DALARNAS LÄN UPPRÄTTAD GENOM UTDRAG UR BEFINTLIG PRIMÄRKARTA BYGG-TEKNIK I MALUNG AB SKALA 1:1000 KOORDINATSYSTEM SWEREF 99 TM HÖJDSYSTEM RH 70 KARTBILD AKTUELL INOM PLANOMRÅDET NOVEMBER 2013 FASTIGHETSREDOVISNING AKTUELL 2014-04-23 BETRÄFFANDE UNDERJORDISKA LEDNINGAR HÄNVISAS TILL RESP. LEDNINGSDRAGANDE VERK

Fastighet Andel Ä-typ Namn Bostadsadress Postnummer Postadress Fnr Pers/Org.nr BOKTRYCKAREN 1 LAGF STIFTELSEN VANSBROHEM DALASÅGEN 138 780 50 VANSBRO 200343813 BOKTRYCKAREN 2 LAGF KERS,GÖRAN LEKATTGATAN 10 784 50 BORLÄNGE 200343814 BOKTRYCKAREN 3 LAGF GRÖNALID FASTIGHETER AB BJÖRKV 11 780 50 VANSBRO 200343815 BOKTRYCKAREN 4 LAGF ZETTERDAHL,HANS ÅKE JÄRNVÄGSGATAN 52 780 50 VANSBRO 200343816 BOKTRYCKAREN 5 1/2 LAGF FRANZÉN WEIGEL,ANNA VANÅBODARNA 1 780 50 VANSBRO 200343817 BOKTRYCKAREN 5 1/2 LAGF WEIGEL,UWE VANÅBODARNA 1 780 50 VANSBRO 200343817 URMAKAREN 7 LAGF STIFTELSEN VANSBROHEM DALASÅGEN 138 780 50 VANSBRO 200360647 URMAKAREN 8 LAGF RUNO,OLLE JÄRNVÄGSGATAN 34 LGH 1201 780 50 VANSBRO 200360648 URMAKAREN 9 LAGF SKAGERLING, PÄR ERIK SKANSBACKEN 222 780 53 NÅS 200360649 URMAKAREN 10 LAGF FASTIGHETS AB LOHBELIA HARBERGA GRÄND 5 212 30 MALMÖ 200360650 URMAKAREN 11 LAGF W & JONES EL & FASTIGHETS AB HJORTNÄSV 26 A 793 31 LEKSAND 200360651 URMAKAREN 12 LAGF STIFTELSEN VANSBROHEM DALASÅGEN 138 780 50 VANSBRO 200360652 URMAKAREN 18 LAGF BRF HAGA NR 2 ISS FASTIGHETSEKONOMI BOX 307 751 05 UPPSALA 200360658 VANSBRO 11:1 LAGF VANSBRO KOMMUN MEDBORGARHUSET 780 50 VANSBRO 200361512 VANSBRO 1:50 LAGF VANSBRO KOMMUN MEDBORGARHUSET 780 50 VANSBRO 200376941 STINSEN 2 LAGF STIFTELSEN VANSBROHEM DALASÅGEN 138 780 50 VANSBRO 200358130 BYGGMÄSTAREN 6 LAGF ING REAL ESTATE INVESTMENT NEWSEC ASSET MANAGEMENT AB SWEDEN 24 AB BOX 11405 404 29 GÖTEBORG 200344074 CYKELN 1 LAGF VANSBRO KOMMUN MEDBORGARHUSET 780 50 VANSBRO 200344077 BAGAREN 1 LAGF VANSBRO KOMMUN MEDBORGARHUSET 780 50 VANSBRO 200343769 BAGAREN 2 LAGF EKONOMOEN FASTIGHETER AB JÄRNVÄGSGATAN 27 780 50 VANSBRO 200343770 BAGAREN 3 LAGF KRUS ANDERSSON,INGER MARIANNE(INGMARIE) ÄPPELBOVÄGEN 49 780 50 VANSBRO 200343771 BAGAREN 4 LAGF VANSBRO ELEKTRISKA LUDVIKA EL-INSTALLATION AB BOX 771 24 INSTALLATIONS AB 174 LUDVIKA 200343772 BAGAREN 5 LAGF STEFANSSON,MATS TIMMERVÄGEN 3 780 50 VANSBRO 200343773 BAGAREN 6 LAGF DAHLIN,KARL OLOF VASAGATAN 2 780 50 VANSBRO 200343774 BAGAREN 7 LAGF WESTMAN, HELENA VASAGATAN 4 780 50 VANSBRO 200343775 BAGAREN 8 1/2 LAGF ERIKSSON,BARBRO NORRA ALLÉGATAN 33 LGH 1101 780 50 VANSBRO 200343776 BAGAREN 8 1/2 LAGF ERIKSSON,OLA NORRA ALLÉGATAN 33 LGH 1101 780 50 VANSBRO 200343776 BAGAREN 9 LAGF VANSBRO KOMMUN MEDBORGARHUSET 780 50 VANSBRO 200343777 BAGAREN 10 LAGF HANSSON,JOHN NORRA ALLÉGATAN 29 780 50 VANSBRO 200343778

Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll 2014-05-12 KS Lb 22 Ärende KS 2013/710 Detaljplan för kvarteret Bagaren Beslut Utskottet leva och bo föreslår att kommunstyrelsen beslutar 1. att godkänna granskningshandlingen, 2. att genomföra granskningen för rubricerade planärende. Ärendet Planens syfte är att genom planändring anpassa gällande byggrätter till dagens förhållande samt att möjliggöra en utbyggnad av Vansbro Elektriskas fastighet Bagaren 4 genom att tomt 4 och 9 sammanläggs till en fastighet. Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Detaljplanen var avsedd att handläggas med så kallat enkelt planförfarande vilket innebär att underrättelse endast skickas ut till samrådskretsen. Efter inkommande yttrande övergick planärendet till normalt planförfarande och behöver därför ut på granskning. Förslag till beslut Ordförande föreslår: 1. att godkänna granskningshandlingen, 2. att genomföra granskningen för rubricerade planärende. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat 2014-04-29 Karta Fastighetsförteckning Detaljplan för kvarteret Bagaren Illustration för kvarteret Bagaren Planbeskrivning, detalj plan för kvarteret B agaren Justerare Utdragsbestyrkande

Vasagatan BHK III V1 q BHK III 1:44 1 V1 q PARK 11:1 BAGAREN 10,5 3 B II BHK V1 q y BHK II Järnvägsgatan Norra Allégatan 10,5 PARK 7,6 y 10 9 8 7 B II 7,6 7,6 4 5 BHK II V1 q 6 7,6 BHK III V1 q 10,5 BHK III V1 q 10,5 7,6 Skolgatan URMAKAREN 8 9 12 11 10 2 +239,1 1:50 2 +238,9 +239,4 2 STINSEN 3 3 +239,3 3 2 4 UPPLYSNINGAR Planen är upprättad enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Till planen hör förutom denna plankarta med bestämmelser: - Illustrationskarta i skala 1:500 - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Grundkarta i skala 1:1000 Instans Datum Beslut om samråd Beslut om granskning KS 2014-05-27 Antagen Vunnit laga kraft Grundkartan upprättad genom kopiering av befintlig primärkarta. Kartbild aktuell november 2013 Fastighetsredovisning aktuell 2014-04-23 5 0 5 10 15 20 25 50 Skala 1:500 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för planområdet och tillika användningsgräns. Användningsgräns. Egenskapsgräns. ANVÄNDNING AV MARK Allmänna platser PARK Parkmark Kvartersmark B Bostäder H Handel BHK Bostäder / Handel / Kontor BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Mark som inte får bebyggas. Marken får endast bebyggas med uthus och garage. y Marken skall vara tillgänglig för utfart från angränsande fastigheter. PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE I, II Högsta antal våningar. 0,0 Högsta tillåtna byggnadshöjd i meter. V1 Vind får ej inredas. Utan hinder härav får teknikutrymme anordnas på vind. - Källare får ej anordnas, dock får befintliga källare bibehållas. - Högsta tillåtna taklutning är 30. q Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens särart och anpassas till den äldre byggnadstraditionen när det gäller form, material och färg. Följande gäller inom mark där endast uthus och garage för byggas: - Högsta tillåtna byggnadshöjd är 4,0 meter. STÖRNINGSSKYDD - Verksamhet inom planområdet får inte vara störande för omgivningen. Plank skall anordnas till en höjd av minst 2,5 meter. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER - Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. - Kommunen är huvudman för de allmänna platserna inom och angränsande till planområdet. DETALJPLAN FÖR KV BAGAREN VANSBRO KOMMUN, DALARNAS LÄN Skala 1:500 UPPRÄTTAD AV BYGG-TEKNIK I MALUNG AB, Uppdragsnummer: 2012-0035 Mars 2014 Karl-Erik Sigfrids Byggnadsingenjör GRANSKNINGSHANDLING

3 2 URMAKAREN 8 9 11 10 12 +239,1 1:50 2 +238,9 1:44 1 11:1 BAGAREN 3 10 4 9 5 2 6 8 7 +239,4 STINSEN 3 +239,3 3 2 4 BOKTRYCKAREN 5 5 0 5 10 15 20 25 50 Skala 1:500 ILLUSTRATIONER Illustrerad ny byggnad Illustrerad ny väg. ILLUSTRATION FÖR KV BAGAREN VANSBRO KOMMUN, DALARNAS LÄN Skala 1:500 UPPRÄTTAD AV BYGG-TEKNIK I MALUNG AB, Uppdragsnummer: 2012-0035 Mars 2014 Karl-Erik Sigfrids Byggnadsingenjör GRANSKNINGSHANDLING

7. Tjänsteutlåtande detaljplan Bagaren utställning (1) 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten 2014-04-29 KS 2013/710 Enhetschef Åsa Joelsson asa.joelsson@vansbro.se Te. 0281-750 12 KOMMUNSTYRELSEN Detaljplan för KV Bagaren Rekommendation till beslut 1. att godkänna granskningshandlingen 2. att genomföra granskningen för rubricerade planärende. Sammanfattning Planens syfte är att genom planändring anpassa gällande byggrätter till dagens förhållande samt att möjliggöra en utbyggnad av Vansbro Elektriskas fastighet Bagaren 4 genom att tomt 4 och 9 sammanläggs till en fastighet. Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Detaljplanen var avsedd att handläggas med så kallat enkelt planförfarande vilket innebär att underrättelse endast skickas ut till samrådskretsen. Efter inkommande yttrande övergick planärendet till normalt planförfarande och behöver därför ut på granskning. Beslutsunderlag Till ärendet hör beskrivning och plankarta. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

ARBETSMILJÖPOLICY Baserad på det Personalpolitiska handlingsprogrammet KS 2013/xx Arbetsmiljöarbetet ska organiseras så att arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö uppnås. Det ska finnas fungerande strukturer och systematik för ett främjande, förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljöarbete. Detta arbete ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare enligt kommunens samverkansavtal. Det sker bland annat genom att: Vansbro kommun upplevs som en trygg, säker och attraktiv arbetsgivare där medarbetarnas är rustade för utveckling och förändring genom en behovsanpassad kompetensutveckling. Arbetsplatserna kännetecknas av tydliga mål och resultat vilket skapar tydliga strukturer, rutiner, stöd och verktyg för såväl chefer som medarbetare. Varje medarbetare är viktig och har en tydlig bild av sitt uppdrag. För att säkerställa en god arbetsmiljö ska gällande lagar och avtal följas på arbetsplatserna och systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas. Medarbetare och chefer har årliga samtal kring mål, resultat och utveckling Medarbetare och chefer får introduktion i arbetet Hälsofrämjande åtgärder utvecklas och stöd ges vid behov. Arbetsmiljöarbetet ska ske med Vansbro kommuns övergripande värderingar som grund. Likvärdig bedömning att behandla medarbetarna utifrån ett opartiskt förhållningssätt. Det betyder både att skydda den enskilde från felaktiga beslut och att säkerställa lika villkor när det gäller anställning och befordran samt att ha ett rättvisande lönesystem. Hänsyn och omtanke att ta hänsyn till individuella omständigheter vid beslut som påverkar framtidsutsikter, säkerhet eller självaktning. Livskvalitet som rör arbetet en medveten och fortlöpande strävan att utveckla livskvalitet och uppnå balans i livet som en följd av hög motivation och förbättrade resultat. I detta ingår att höja arbetstillfredsställelsen genom att i möjligaste mån reducera monotona arbeten, öka variation och ansvarstagande, delaktighet och genom att undvika att utsätta medarbetare för alltför stor stress. Arbetsvillkor att främja hälsa, säkerhet och i möjligaste mån bra arbetsvillkor.