Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall

/ 2014-12-12 Dnr 32083/2014 1(2) Avdelningen för Regler och behörighet Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd. Förslaget är tänkt att träda istället för Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. SOSFS 1996:29 är till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725). De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och är därför svåra att identifiera. Det finns också i SOSFS 1996:29 förutom föreskrifter och allmänna råd även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Socialstyrelsen avser därför att upphäva SOSFS 1996:29 och ersätta dessa bestämmelser med förslaget. Avsikten har varit att de nya föreskrifterna och allmänna råden materiellt ska skilja sig från SOSFS 1996:29 så lite som möjligt. Synpunkter på förslaget ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 6 februari 2015. Vi är tacksamma för yttranden i Word-format för att underlätta vårt sammanställningsarbete. Remissvar skickas till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se och/eller per post till Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm. Vänligen ange diarienumret 32083/2014 i remissvaret. Eventuella frågor under remisstiden besvaras av Jenny Gaudio som nås på telefon 075-247 48 51 eller på jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Med vänlig hälsning Erik Höglund Jenny Gaudio SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 2(2) Bilagor Förslag Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:XX) om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Konsekvensutredning Sändlista remissmottagare

2014-12-12 Dnr 32083/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning avseende föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälsooch sjukvården vid dödsfall Problemet och dess lösning Problemet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall beslutades den 17 december 1996. De har inte ändrats eller reviderats sedan dess, föreskrifterna och de allmänna råden är därför i många delar föråldrade och i vissa delar felaktiga. SOSFS 1996:29 är dessutom till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725). De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och är därför svåra att identifiera. Det finns också i SOSFS 1996:29 förutom föreskrifter och allmänna råd även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Lösning Socialstyrelsen avser att upphäva SOSFS 1996:29 och i stället ta fram nya föreskrifter och allmänna råd som är uppdaterade, omstrukturerade och språkligt reviderade. Avsikten är att de nya föreskrifterna och allmänna råden innehållsmässigt ska skilja sig så lite från SOSFS 1996:29 som möjligt. I förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd har nya hänvisningsparagrafer lagts till för att ge ett ramverk och sammanhang till föreskrifterna och därigenom underlätta förståelsen av dessa. I förslaget har vidare förtydliganden gjorts i 5, 6 och 17 jämfört med skrivningen i SOSFS 1996:29. Dessutom har i 15 en ny bestämmelse tillkommit i paragrafens andra stycke. Ett nytt allmänt råd har också tillkomit till 17 i förslaget. Generellt har de allmänna råden kortats ner och i vissa fall utgått, de mer detaljerade beskrivningarna har strukits liksom all informationstext. Författningen har också strukturerats om så att den nu följer en tänkt tidslinje. Nya rubriker har införts för att förenkla läsningen och förståelsen. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Fax 075-247 32 52 Org nr 202100-0555 Bankgiro 5692-0515

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 2(9) Förändringar i förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd jämfört med SOSFS 1996:29 Förutom ett nytt andra stycke i 15 samt ett nytt allmänt råd som lagts till har avsikten som tidigare nämnts inte varit att göra några större materiella ändringar i föreskrifterna. De förändringar som görs i förslaget och som saknar direkt motsvarighet i SOSFS 1996:29 redovisas nedan. Rent språkliga ändringar eller strukturella ändringar kommenteras dock inte särskilt. 1 Paragrafen är ny och reglerar att föreskrifterna ska tillämpas i verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. SOSFS 1996:29 hänvisar till denna lag i löptexten. Tillämpningsområdet i förslaget är detsamma som i nu gällande föreskrifter men förtydligas således genom införandet av en ny paragraf. 2 Paragrafen är ny, men materiellt innebär denna nya paragraf ingen ändring, däremot görs det tydligare för vårdgivarna att de ansvarar för att ta fram de processer och rutiner som behövs för omhändertagande av avlidna. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska tillämpas i verksamhet som omfattas av HSL. Eftersom det till hälsooch sjukvården även hör att ta hand om avlidna är SOSFS 2011:9 också tillämplig för vårdgivarna i dessa fall. Även enligt 3 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659) har vårdgivaren en skyldighet att leda och planera arbetet så att god vård enligt HSL upprätthålls. 3 Paragrafen är ny. Hänvisning till lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns sedan tidigare med i SOSFS 1996:29 i informationstexten. 5 Ett förtydligande förs in i paragrafen för att klargöra att läkaren inte behöver förse den avlidne med identitetsband eller motsvarande i de fall den avlidnes identitet är okänd. Polismyndigheten har bestämmelser för hur polisen ska markera dessa avlidna och det finns inget behov av att läkaren förser en okänd avliden med ett identitetsband. Detta är heller inte något som görs i dag inom hälsooch sjukvården.

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 3(9) 6 Ett förtydligande görs angående vilka andra uppgifter som en läkare ska utföra i samband med att han eller hon fastställt att döden inträtt. Enligt bestämmelsen i SOSFS 1996:29 ska den läkare som fastställt att döden inträtt och som därmed ansvarar för att även andra uppgifter utförs dokumentera vem som åtagit sig att utföra dessa uppgifter om han eller hon inte själv fullgör dem. Vilka dessa andra uppgifter är framkommer dock inte i SOSFS 1996:29. Enligt 4 kap. 2 begravningslagen (1990:1144) ansvarar läkare som fastställt att döden inträtt för att dödbevis och dödsorsaksintyg utfärdas. Läkaren ska också anmäla dödsfallet till Polismyndigheten om förhållandena vid dödsfallet är sådana att det kan finnas skäl för rättsmedicinsk undersökning enligt 4 kap. 4 begravningslagen. Genom att beskriva vilka andra uppgifter som ska utföras blir det lättare för läkaren att bedöma vad som ska dokumenteras. 8 Paragrafen är ny. Bestämmelsen i förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården nämns dock i informationstexten i de nu gällande föreskrifterna. 13 Paragrafen är ny. Hänvisning till 4 kap. 4 begravningslagen (1990:1144) finns dock sedan tidigare med i informationstexten i de nu gällande föreskrifterna. 15 Nytt i denna paragraf är andra stycket där det framgår att om en läkare är tveksam till om en polisanmälan ska göras ska Polismyndigheten rådfrågas. Denna bestämmelse utgörs i den nu gällande föreskriften i stället av ett allmänt råd. Det har ansetts viktigt att särskilt poängtera att läkaren när han eller hon känner tveksamhet ska rådgöra med Polismyndigheten. Rättsmedicinalverket och Polismyndigheten har lyft fram att det händer alltför ofta att polisanmälan inte görs. 17 I den första punkten förtydligas att den läkare som gjort polisanmälan ska dokumentera i patientjournalen tidpunkten för när anmälan gjordes. Nytt allmänt råd till 17 Här beskrivs att när en polisanmälan görs bör en kopia av dödsbeviset skickas till Skatteverket samtidigt som originalet skickas till

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 4(9) Polismyndigheten. Hanteringen sker i stor utsträckning på detta sätt redan i dag. Det är till stor nytta för Skatteverket att så tidigt som möjligt få ta del av dödsbeviset och därigenom få information om att någon avlidit. Allmänna råd generellt De allmänna råden i förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd riktas enbart till vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal. De allmänna råd och den information som vänder sig till andra aktörer än vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal i SOSFS 1996:29 har helt strukits. I förslaget är också de allmänna råden nedkortade i många fall. I SOSFS 1996:29 flyter de allmänna råden många gånger in i informationstexten och blir väldigt detaljerade. I och med att informationstexten samt vissa allmänna råd från SOSFS 1996:29 inte finns med i förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd läggs fokus på att vårdgivarna, landstingen/regionerna och kommunerna i samarbete kompletterar sina processer och rutiner i den mån detta behövs. Alternativa lösningar Effekter vid utebliven föreskriftsändring Om SOSFS 1996:29 inte skulle ändras skulle det innebära att felaktiga hänvisningar, felaktig informationstext och allmänna råd får stå kvar. Detta tillsammans med att utformningen och innehållet står i strid med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725) kan leda till missförstånd och misstag. Effekter vid en större revidering I arbetet med revideringen av föreskrifterna och de allmänna råden har Socialstyrelsen bedömt att föreskrifterna i SOSFS 1996:29 fortfarande är relevanta och nödvändiga för att reglera detta område. En större revidering skulle kunna genomföras, men det är osäkert om detta skulle leda till ett bättre resultat. Enligt Socialstyrelsen finns det för närvarande inte fog för en sådan mer omfattande översyn. Berörda De landsting, kommuner och andra vårdgivare som genom sin verksamhet hanterar avlidna berörs av förslaget till nya föreskrifter och

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 5(9) allmänna råd. Likaså berörs alla läkare som konstaterar ett dödsfall, i både offentlig och privat tjänst, samt övrig hälso- och sjukvårdpersonal som tar hand om avlidna. Även andra aktörer berörs som Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Skatteverket. Socialstyrelsens bemyndiganden Socialstyrelsens bemyndigande att föreskriva om tillämpningsområde samt undantag från föreskrifterna finns i samtliga nedanstående beskrivna lagrum. För de rena hänvisningsparagraferna behövs generellt inget särskilt bemyndigande. Bemyndigande att föreskriva om dödsbevis och dödsorsaksintyg, polisanmälan, explosiva implantat samt undersökning av kroppen återfinns i 19 begravningsförordningen (1990:1147): 19 Socialstyrelsen får efter samråd med Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket 1. meddela föreskrifter om de undersökningar och den utredning i övrigt som dödsbevis och intyg om dödsorsaken skall grundas på, 2. meddela ytterligare föreskrifter om vad dödsbevis och intyg om dödsorsaken skall innehålla samt fastställa formulär för dessa handlingar, och 3. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten inom hälso- och sjukvården av 4 kap. 2-5 begravningslagen (1990:1144) och 14-16 denna förordning. Bemyndiganden att föreskriva om dokumentation vid; fastställande av dödsfallet, yttre undersökning av avliden, polisanmälan och balsamering finns i 2 4 och 4 5 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. Bemyndigande att föreskriva om identitetsband finns i 2 1 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. där även bemyndigandet för att föreskriva om journalhandlingars bevarande finns i 2 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen Nya paragrafer Enligt 15 andra stycket ska Polismyndigheten rådfrågas i de fall en läkare är tveksam till om en polisanmälan ska göras. Detta regleras i dag genom ett allmänt råd.

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 6(9) Enligt en studie som genomförts av Rättsmedicinalverket finns det grund för att misstänka att ca 300 onaturliga dödsfall per år i Sverige inte polisanmäls. 1 Kunskap om vilka dödsfall som Polismyndigheten förväntas handlägga finns bland annat hos kriminalinspektörer som är de som fattar beslut om rättsmedicinsk obduktion. Kriteriet för att en läkare ska rådfråga Polismyndigheten är enligt bestämmelsen att han eller hon känner tveksamhet. Det blir därför svårt att bedöma hur många fall detta kan röra sig om totalt. Men med utgångspunkt i de ca 300 fall som borde ha polisanmälts varje år, betyder detta att det inte är några stora volymer det handlar om. I det fall en läkare ringer till en kriminalinspektör bör ett svar kunna fås snabbt. Ett samråd med Polismyndigheten borde därför inte ta någon större tid i anspråk. Förutom 15 innebär de nya paragraferna i förslaget inget nytt i sak jämfört med de nu gällande föreskrifterna. De nya paragraferna där förtydliganden gjorts bygger på den hantering som redan görs i dag i hälso- och sjukvården. Det bör därför inte leda till några förändrade kostnadsmässiga eller andra konsekvenser för hälso- och sjukvården. Nytt allmänt råd Det nya allmänna rådet innebär att läkaren bör skicka en kopia av dödsbeviset till Skatteverket samtidigt som originalet skickas till Polismyndigheten. Det nya allmänna rådet beskriver en hantering som redan i dag sker i stor utsträckning. Varje år inträffar enligt Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik ca 90 000 dödsfall i Sverige. Av dessa är ca 5 000 onaturliga dödsfall, dvs. dödsfall där en anmälan ska göras till Polismyndigheten. Det betyder att ca 5 000 kopior av dödsbevis bör skickas till Skatteverket av hälsooch sjukvården. Det vanligaste bör vara att dessa kopior skickas per post vilket leder till en total portokostnad på 35 000 kr. Till detta kommer även kostnader för den administrativa hanteringen hos hälso- och sjukvården. Dödsbeviset ska förvaras som en journalhandling. En administrativ assistent som tar ut en kopia på dödsbeviset från journalen och skickar denna till Skatteverket bör kunna göra detta på ungefär 5 minuter. Utgår man från en medellön på 26 000 kr per månad för administrativa assistenter så innebär detta att 1 Eriksson A, Petterson G. Onaturliga dödsfall måste utredas bättre risk att brott missas. Läkartidningen. 2014;111:CZP7

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 7(9) lönekostnad samt arbetsgivaravgifter för hela hanteringen grovt uppgår till ca 90 000 kr totalt per år. Grovt räknat uppgår då totalkostnaden för det nya allmänna rådet till ca 125 000 kr per år. Allmänna råd generellt Eftersom förslaget innebär att informationstext och allmänna råd i viss utsträckning stryks jämfört med SOSFS 1996:29 betyder detta att vägledningen för vårdgivarna i dessa delar minskar något. Enligt uppgift från Stockholms läns landsting finns det i dag hos alla landsting och regioner rutiner för omhändertagande av avlidna. Hur omfattande och heltäckande dessa rutiner är i nuläget är dock inte känt av Socialstyrelsen. För de vårdgivare som kan behöva komplettera sina processer och rutiner kan förslaget komma att innebära en kostnadsmässig och administrativ ökning. Denna eventuella ökning är dock svår att beräkna eftersom det kräver ingående kännedom om landstingens processer och rutiner på alla nivåer inom detta område. Regleringens överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förslaget bedöms inte ha någon inverkan på de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av speciella informationsinsatser De nya föreskrifterna och allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 april 2015. Några omfattande informationsinsatser har inte bedömts nödvändiga. Dock kommer information om de nya föreskrifterna och allmänna råden att presenteras på Socialstyrelsens hemsida. Företag Berörda företag Samtliga privata vårdgivare som hanterar omhändertagande av avlidna eller bedriver verksamhet där dödsfall uppstår berörs av bestämmelserna.

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 8(9) Storleken på företagen varierar från små privata vårdgivare med någon eller några enstaka anställda upp till stora vårdgivare som S:t Görans sjukhus. Vilka privata företag som hanterar omhändertagandet av avlidna eller bedriver verksamhet där dödsfall inträffar är svårt att klarlägga eftersom det inte finns något register över detta. Det är dock troligt att bestämmelserna i förslaget kommer att träffa färre privata vårdgivare än offentliga. Förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd kommer att beröra samma företag som tidigare omfattats av bestämmelserna i SOSFS 1996:29. Inga effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt har identifierats. Tidsåtgång och konsekvenser för företagens administrativa kostnader Se vidare under rubriken Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser för företagen Se vidare under rubriken Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen. Regleringens påverkan på konkurrensförhållandena eller påverkan i andra avseenden för företagen Ingen påverkan på konkurrensförhållandena eller påverkan i andra avseenden har identifierats. Särskild hänsyn som behöver tas till små företag Det har inte identifierats ett behov av att ta särskild hänsyn till små företag. Effekter för kommuner och landsting Socialstyrelsen bedömer att föreskrifterna inte utgör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen enligt 14 kap. 3 regeringsformen.

SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 9(9) Förslaget på nya föreskrifter lämnar ett större utrymme för landsting och kommuner att själva ta fram de rutiner som de anser nödvändiga i samband med hanteringen av avlidna jämfört med SOSFS 1996:29. Den nya bestämmelsen om att läkaren ska rådfråga polisen om han eller hon känner sig tveksam till om en polisanmälan ska göras anses inte heller komma att påverka den kommunala självstyrelsen eller ändra kommunens befogenheter i någon utsträckning. Några förändringar i kommunala befogenheter, kommunala skyldigheter eller i organisationen av landsting eller kommunerna blir inte aktuella med anledning av detta förslag. Tidigare samråd Förslag till föreskrifter och allmänna råd samt konsekvensutredning skickades för samråd till Skatteverket, Rättsmedicinalverket och Polisen den 7 oktober 2014. Ett samrådsmöte har hållits den 21 oktober 2014 med Rättsmedicinalverket och Polisen. Skatteverket avböjde att delta och lämnade heller inga synpunkter. Samtliga lämnade synpunkter från Rättsmedicinalverket och Polisen har beaktats i förslaget. Med på samrådsmötet var även företrädare för Stockholms läns landsting. Kontaktpersoner Jenny Gaudio 075-247 48 51 Carin Franzén 075-247 36 10

Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; beslutade den XX 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1 och 4 och 4 5 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 19 begravningsförordningen (1990:1147) och beslutar följande allmänna råd. Föreskrifterna och de allmänna råden är utarbetade efter samråd med Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Skatteverket. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen (1982:763). Ledningssystem 2 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Allmänna råd Processer och rutiner för de åtgärder som behöver vidtas vid ett dödsfall bör utarbetas i samarbete med andra aktörer som t.ex. socialtjänsten, Polismyndigheten, Skatteverket, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelningar, huvudmän för begravningsverksamheten och företrädare för begravningsbyråerna. 1

Fastställande av dödsfall 3 Enligt 2 lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död ankommer det på läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet fastställa att döden har inträtt. Dokumentation av dödsfall 4 Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt ska i den avlidnes patientjournal ange 1. när och på vilket sätt döden fastställts, och 2. hur den avlidne identifierats. Identitetsband 5 När den avlidnes identitet är känd ska den läkare som har faställt att döden inträtt ansvara för att den avlidne förses med ett identitetsband, eller motsvarande, om detta inte redan har gjorts. Övrig dokumentation 6 Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt och därmed har ansvar för att utfärda dödsbevis, dödsorsaksintyg och i förekommande fall göra en polisanmälan ska i den avlidnes patientjournal ange vem som har åtagit sig att fullgöra en sådan uppgift om han eller hon inte själv fullgör den. 7 Den läkare som har utfärdat ett dödsbevis eller ett dödsorsaksintyg enligt 4 kap. 2 begravningslagen (1990:1144) ska behålla en kopia av beviset eller intyget. Kopian ska behandlas som en journalhandling. Information till närstående 8 Enligt 2 förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälsooch sjukvården ska verksamhetschefen ansvara för att närstående omedelbart underrättas när en patient avlider. Allmänna råd Närstående bör om de så önskar även få besked om dödsorsaken under förutsättning att det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 patientsäkerhetslagen (2010:659). Om ett besked om dödsorsaken inte kan lämnas i samband med underrättelsen om dödsfallet, bör de närstående informeras om vem de kan vända sig till för att få beskedet. 2

Yttre undersökning av avliden Undersökningens omfattning 9 Den läkare som enligt 15 begravningsförordningen (1990:1147) ska göra en yttre undersökning av en avliden ska särskilt klarlägga om det finns skäl att anmäla dödsfallet till Polismyndigheten. Läkaren ska undersöka kroppens hela hudyta, ögonens bindehinnor, öron- och näsöppningarna samt munhålan. Om undersökningen görs på den plats där kroppen påträffades, ska läkaren om möjligt även inspektera kroppens läge. Allmänna råd Om det vid undersökningen framkommer misstanke om brott eller någon annan yttre påverkan, bör den avlidnes kläder eller andra föremål på platsen där kroppen påträffades inte röras mer än nödvändigt. Om kläder måste tas av eller klippas upp, bör man undvika att förstöra spår av t.ex. knivhugg. Kläder och andra föremål bör sparas så att de på begäran kan lämnas till polisen. 10 Läkaren ska vid undersökningen efterforska om den avlidne har något explosivt implantat, såvida detta inte redan är känt. Dokumentation 11 I den avlidnes patientjournal ska anges 1. vilken läkare som har utfört undersökningen, 2. tidpunkten för undersökningen, samt 3. vilka fynd som har gjorts. Allmänna råd Om det finns misstanke om brott eller annan yttre påverkan, bör det anges i patientjournalen - vilka åtgärder som har vidtagits på platsen där den avlidnes kropp påträffades, och - vilka åtgärder som har vidtagits efter att kroppen flyttats till t.ex. ett sjukhus eller en rättsmedicinsk avdelning. 12 Om undersökningen av den avlidne inte har kunnat slutföras på platsen där kroppen påträffades, ska det även i patientjournalen anges 1. att den avlidnes kropp har flyttats, 2. vilken läkare som har slutfört undersökningen, och 3. vid vilken tidpunkt undersökningen har slutförts. 3

Polisanmälan Kriterier för polisanmälan 13 Enligt 4 kap. 4 första stycket begravningslagen (1990:1144) ska den läkare som fastställt att döden har inträtt eller som i annat fall ska utfärda dödsbeviset snarast möjligt anmäla dödsfallet till Polismyndigheten om förhållandena vid ett dödsfall är sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion m.m. 14 En anmälan till Polismyndigheten ska göras i följande fall. 1. Om ett dödsfall har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning), dvs. - tillfogad av någon annan person än den som har avlidit, - genom olycksfall, eller - självmord och alltså inte enbart av sjukdom. 2. Om det är svårt att avgöra om ett dödsfall har orsakats av yttre påverkan - när någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, dvs. vid helt oväntade dödsfall hos både barn - bl.a. vid plötslig spädbarnsdöd - och vuxna när det finns anledning till tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker, - när en missbrukare anträffas död, eller - vid framskriden förruttnelse. 3. Om ett dödsfall kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse i hälso- och sjukvården. 4. Om en avliden inte har kunnat identifieras. 15 En läkare ska vid bedömningen av om en polisanmälan ska göras alltid beakta 1. vad som har framkommit vid den yttre undersökningen av den avlidnes kropp, 2. förhållanden och fynd på platsen där den avlidnes kropp påträffades, 3. uppgifter från den avlidnes patientjournal och närstående om tidigare sjukdom eller sjukdomsbild, samt 4. övriga relevanta omständigheter vid dödsfallet. 4

Polismyndigheten ska rådfrågas i de fall en läkare är tveksam till om polisanmälan ska göras. Klinisk obduktion 16 Om det vid en klinisk obduktion enligt 6 lagen (1995:832) om obduktion m.m. kommer fram omständigheter som talar för att en polisanmälan ska göras, ska den läkare som utför obduktionen ansvara för detta. Obduktionen ska avbrytas i avvaktan på besked från Polismyndigheten om rättsmedicinsk undersökning. Om det vid en klinisk obduktion kommer fram omständigheter som talar för att en polisanmälan ska göras men en sådan anmälan redan är gjord, ska läkaren komplettera den. Dokumentation 17 Den läkare som har gjort en polisanmälan ska i den avlidnes patientjournal ange 1. tidpunkten för när anmälan gjordes, 2. när och på vilket sätt dödsbeviset lämnades till Polismyndigheten, samt 3. tidpunkten för när läkaren underrättades om Polismyndighetens beslut i de fall myndigheten har beslutat att inte göra en rättsmedicinsk undersökning. Allmänna råd När ett dödsbevis lämnas till Polismyndigheten enligt 4 kap. 4 andra stycket begravningslagen (1990:1144) bör en kopia av dödsbeviset samtidigt skickas till Skatteverket. Avlägsnandet av explosiva implantat 18 En läkare som utför en klinisk obduktion ska ansvara för att eventuella explosiva implantat avlägsnas i samband med denna. 19 Så snart ett explosivt implantat har avlägsnats vid en klinisk obduktion eller vid ett ingrepp med syfte att ta ut icke-biologiskt material enligt 23 lagen (1995:832) om obduktion ska den läkare som har beslutat om obduktionen eller ingreppet ansvara för att Skatteverket underrättas. Balsamering 20 I hälso- och sjukvården ska patientjournal föras vid balsamering. I journalen ska anges 5

1. vem som har utfört balsameringen och när den gjordes, 3. vem som har beslutat om balsamering av sanitära skäl enligt 24 första stycket lagen (1995:832) om obduktion, eller 4. vem som har begärt balsamering enligt 24 andra stycket samma lag. Undantagsbestämmelse 21 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 april 2015. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Jenny Gaudio 6

2014-12-12 Dnr 32083/2014 1(1) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Inspektionen för vård och omsorg Regelrådet Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket Skatteverket Sveriges kommuner och landsting Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Svenska Läkaresällskapet Sveriges Begravningsbyråers Förbund Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Sveriges Läkarförbund Vårdföretagarna Landstinget Halland Landstinget i Kalmar Län Landstinget i Uppsala Län Landstinget Värmland Region Skåne Stockholms Läns landsting Västerbottens Läns landsting Eskilstuna kommun Gnesta kommun Karlshamn kommun Lund kommun Uddevalla kommun Östersund kommun Aleris Capio Praktikertjänst SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se