TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-28 RESURS AB
INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5 Utveckling turismen i Västmanland 29 1 RESULTAT TURISMEN I SALA 29 Utveckling turismen i Sala 29 12 Omsättning totalt och per kategori 12 Övernattningar/besök 13 Sysselsättning 13 Omsättning fördelad på branscher 14 Skatteintäkter 14 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2
DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen 1995. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet flyttades till Nutek 26 som numera ingår i Tillväxtverket. Grunddefinitionen: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Tillväxtverket kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism, genomfartsresenärer och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB Inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt, för hotellen, målgrupp för rumsförsäljningen. Svarsfrekvensen ligger på cirka 9 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. Från 28 ansvarar SCB även för campingstatistik. SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 15 åren. RESURS AB 3
Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 svenskar (minst 2 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på över 4 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation, har svarat för statistik på övernattningar på campingplatser fram till 27. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök Kommersiella övernattningar, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping kommer från SCB/Tillväxtverket. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, till viss del även camping, liksom även dagbesök avseende resor över 1 mil, enkel väg. Från TDB kommer också data på utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Dessa data bygger på intervjuer med 6 hushåll. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är tagna från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Med utläggsmönster avses vilka branscher som besökaren spenderar pengar på, allmänt kallat Turistkronan. Från 29 har Resurs anpassat Turistkronan för regionala och lokala turistområden. Sverige har här delats in i olika turistklasser, där varje område/ klass består av kommuner med likartad storlek och likartad turism. Närmare information kan erhållas från Resurs. Från 29 använder Resurs också den logiintäkt som hotellen rapporterar till SCB som grund för den totala konsumtionen för hotellgästerna. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 ägs numera av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. RESURS AB 4
UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 29 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen internationellt, regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 21 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 22 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 23 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 24 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 25 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 26 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Våren 27 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av de vädermässigt sämre på många år, sämsta sen år 2. Våren 28 var mycket positiv med god snötillgång och positiva siffror för fjällen. Sommaren var dålig förutom en kort period i slutet av juli. Året avslutades med en finanskris som innebar ett kraftigt minskat affärs-, och fjärresande, men också stor minskning för flyg- och biltrafik. Våren 29 var det god snötillgång och de flesta skidområden hade nya omsättningsrekord. Sommarvädret var sämre än snittet med en kort period av värme i början av juli. Finanskrisen innebar ett kraftigt minskat affärsresande med negativa resultat för flyg och hotell i Sverige, men dock en viss återhämtning under årets två sista månader. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2 Öresundsbron öppnades Under 21 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 21 Terrordåden i USA 25 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter 28 Finanskrisen i slutet av året och bensinpriset når upp till 14:- per liter 29 Finanskrisen påverkade affärsresandet negativt Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessa händelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5
SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 18,7 18,4 143,7 149,8 141, 124,9 119,1 18,6 11,6 11,9 Under våren 21 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 22 och delvis 23. 24-7 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Mindre ökning 28 och 29 avser främst kommersiella övernattningar för hotell och stugor. Övernattningar hos släkt och vänner svarar för de stora minskningarna, från 7 miljoner övernattningar 22 till 46 miljoner 29. Även övernattningar i enklare boendeformer har påverkat resultatet, först i positiv riktning och sen negativt de senaste åren. Övernattningar i egna fritidshus har legat på ungefär samma nivå de tolv senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 16 14 12 1 8 6 4 2 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Dagresa över 1 mil i Sverige 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 2,7 19,2 17,8 21,2 Utvecklingen för dagresor, över 1 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor med många resor de fina somrarna 22-4. Turistresor, resor under 1 mil men enligt angiven definition, kan ha ökat. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 1 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 3 25 2 15 1 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 RESURS AB 6
SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 7,2 6,5 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre, men minskningar märks för hotellen både 28 och 29. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 21, dels beroende på lågkonjunktur, dels beroende på terrordåden den 11 september. 25 kom åter en nedgång och de två senaste åren har det minskat på grund av finanskrisen med färre resor och färre övernattningar per resa. 24 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 2 16 12 8 4 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Dagresa i Sverige över 1 mil 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 1,9 1,2 8, 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 6,3 7,5 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 29 ökade, kanske som kompensation för färre övernattningsresor. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet vilket kan innebära att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 1 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i kommersiellt boende har haft en positiv utveckling, men hos släkt/vänner minskade det kraftigt under andra halvan av 9-talet för att sen öka kraftigt 22-23 och åter minska 24-27. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 9-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller ej dagresor Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7
Förändringar 23-29 i Sverige för några boendekategorier, i 1-tal. 23 24 25 26 27 28 29 8-9 Hotell (SCB/Tillväxtverket) 21 1 21 546 22 936 24 26 25 449 25 921 26 28 +,4 % Stugbyar (SCB/Tillväxtverket) 3 64 3 261 3 218 3 43 3 51 3 685 3 285-1,9 % Vandrarhem (SCB/Tillväxtv.) 2 275 2 282 2 374 2 557 2 716 2 899 2 928 + 1, % Camping (SCB/Tillväxtverket)(17 138) (15 591) (16 435) (17 542) (17 12) 14 338 15 26 + 6,1 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 6 563 5 545 4 214 3 94 3 913 3 69 5 519 + 49,6 % Fritidshus eget (TDB) 37 429 34 7 29 84 3 265 3 436 29 983 28 38-5,6 % Släkt/vänner (TDB) 7 537 67 527 61 831 58 88 46 636 5 686 46 912-7,4 % Fritidsbåt (TDB) 2 197 1 971 1 553 1 98 1 516 1 542 1 397-9,4 % Vild camping (TDB) 3 662 2 956 2 158 1 933 2 298 2 141 1 931-9,8 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 164 481 155 95 133 51 128 384 116 76 117 767 117 315 -,4 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 11 842 12 847 14 989 12 669 11 727 13 46 13 749 + 5,4 % Källor: SCB/Tillväxtverket = Statistiska Centralbyrån/Tillväxtverket och TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige var nästan oförändrat 29 jämfört med 28. En svag ökning för fritidsresenärer kompenserade minskning för affärsresenärer, men innebar ändå att den totala konsumtionen ökade något. KONSUMTION 12 1 8 6 4 2 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 CAMPING Från 28 är det SCB som ansvarar för campingstatistiken. Med de krav SCB har på statistiska metoder blir resultatet för 28 och 29 inte jämförbart med tidigare år. SCR beräknade campingen med redovisat antal campingnätter multiplicerat med 3,134 (antal personer man antog övernattade i varje enhet, byggt på en undersökning från början av 9-talet). SCB redovisar statistiken i form av faktiskt antal övernattningar. Detta visar att antalet personer i varje enhet ligger nära 2,7 personer, alltså 15 % lägre än det nyckeltal SCR använt. Redovisningen av antalet övernattningar fram till 27 är alltså för högt beräknat och den nya redovisningen är inte jämförbar med resultatet fram till 27. RESURS AB 8
UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 25 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Norge 1 Tyskland Danmark 75 5 Storbrit USA Finland Holland Italien 25 Frankrike Japan - 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Diagrammet anger de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. Ovanstående bild blir lite annorlunda om den visas enbart för hotellen. Fyra nationaliteter har många övernattningar i stugbyar och vandrarhem, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna, till skillnad mot exempelvis Frankrike, Italien, USA och Japan som har få övernattningar i dessa boendeformer. Sett på längre sikt har många nationer en positiv utveckling, undantaget är Japan och USA. Största ökningar senaste åren har Danmark och Norge. 15 STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGAR Ändring Ändring Ändring Ändring 26 fr 25 27 fr 26 28 fr 27 29 fr 28 1 Norge 1 4 495 + 3,7 % 1 65 743 + 2,3 % 1 15 562 + 8,6 % 1 221 622 + 8, % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 1 11 991 + 5,5 % 1 64 899 + 5,4 % 1 4 571 -,3 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 668 44-5,8 % 812 265 + 21,4 % 914 727 + 17,2 % 4 Storbritannien 62 512-1,3 % 68 218 +,4 % 621 423 + 2,2 % 552 97-1, % 5 Finland 349 669, % 347 751 -,1 % 377 943 + 7,1 % 399 593 + 7,7 % 6 USA 412 122-2,1 % 44 55 + 4,6 % 396 463-9,5 % 356 313-9,4 % 7 Nederländerna252 755 + 13,1 % 295 14 + 17,1 % 337 53 + 13,8 % 37 779-6,7 % 8 Italien 213 635-3,3 % 234 67 + 9,5 % 244 62 + 3, % 297 26 + 22,1 9 Frankrike 186 768 -,9 % 21 978 + 13,3 % 242 257 + 15, % 249 867 + 4,7 % 1 Spanien 159 173 + 1,8 % 182 319 + 13,6 % 168 24-8, % 171 21 + 2,1 % 11 Ryssland 168 14 + 26,8 % 187 38 + 11,9 % 211 796 + 13,1 % 169 837-17,7 % 12 Polen 16 253 + 5,7 % 14 12 + 34,1 % 149 173 + 7, % 142 378 + 1,6 % 13 Schweiz 18 976 -,6 % 126 52 + 16,5 % 128 542 + 2,5 % 14 71 + 11,2 % 14 Kina 99 943 + 42,6 % 113 882 + 15, % 12 37-1,4 % 95 624-5,2 % 15 Japan 111 773-2,8 % 12 339-8,9 % 11 882-1,8 % 92 316-8,6 % Källa: SCB/Tillväxtverket. RESURS AB 9
UTVECKLING TURISMEN I VÄSTMANLAND 29 Övernattande och besökare till Västmanland spenderade nästan 2 miljarder kronor 29 och detta gav upphov till årssysselsättning för 1 74 personer. Omsättningen minskade med 3,4 % och detta berodde nästan enbart på finanskrisen som gav minskat affärsresande och påverkade hotellen negativt. Däremot ökade antalet fritidsgäster mycket och kompenserade en del av det minskade affärsresandet. För 7-8 år sedan var det dubbelt så många affärsresande än fritidsgäster på hotellen, men de senaste åren har antalet fritidsgäster ökat så mycket att fritidsgästerna nu svarar för 5 % av beläggningen på hotellen. Förutom minskningen av antal övernattningar för affärsgäster så har de återstående också spenderat mindre än tidigare. Detta märks också på minskade logiintäkter för hotellen. Den bransch som haft störst ökningar på grund av den ökade turismen är restaurangerna med nästan fördubblad omsättning på 1 år. 29 var första gången på över 1 år som restaurangerna inte fick ökad omsättning. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Kommersiella Icke kommersiella Sysselsatta Diagrammet visar utvecklingen av omsättningen och sysselsättning för turismen, där den blå linjen avser den kommersiella turismen som nästan fördubblats på 1 år. Det är bara den kommersiella turismen som kan påverkas med traditionell marknadsföring. Den kommersiella turismen har ökat med 59 % detta decennium, på nio år, och under samma tidsperiod har sysselsättningen ökat med ca 5 årssysselsatta. Den viktigaste ökningen för den kommersiella turismen har varit ökningen för hotellen, både i utlägg per dygn och för övernattningar, men även dagbesök har ökat mycket. Det är många faktorer som styr turismens utveckling. 29 påverkades mycket av finanskrisen och för sommarturismen spelar oftast vädret en avgörande roll, se vidare sidan 5. OBSERVERA Fram till 24 redovisade kommunerna i Västmanland endast de övernattningar i fritidshus som var ägda av personer som inte var bosatta i respektive kommun. Eftersom FN:s definition anger att turism avser alla övernattningar utanför egna bostaden, och att andra kommuner i Sverige redovisar samtliga övernattningar i fritidshus, ändrades redovisningen för Västmanland 25 att omfatta alla fritidshus. Denna förändring påverkar den totala omsättningen med 2,6 %. I Sverige har övernattningar i fritidshus och hos släkt och vänner varierat mycket de senaste 1 åren. Detta beror dels på sommarvädret respektive år och dels på omvärldsfaktorer som terrordåd och ekonomiska konjunkturer. För de senaste åren har också ett högt bensinpris spelat en roll. För nämnda boendeformer har Västmanland en utveckling som inte följer riksgenomsnittet med stora förändringar för fritidshus och nästan oförändrat för släkt och vänner de senaste åren. RESURS AB 1
1 5 ÖVERNATTNINGAR - OMSÄTTNING (tkr) 1 25 1 75 5 25 Hotell Stugby Camping Vandrarhem Fritidshus Vänner Övriga Övernattningar Omsättning (tkr) Flest övernattningar sker hos släkt och vänner samt i eget fritidshus. Trots att övernattningar hos släkt och vänner är nästan fyra gånger fler än på hotell svarar för hotellgäster för nästan dubbelt så hög omsättning. Hotellgästerna spenderade i genomsnitt 1 563:- per person och dygn under 29 jämfört med övernattande hos släkt och vänner som spenderade 25:-. Minst spenderade de som övernattade i fritidshus med 2:-. 7 OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA 6 5 4 3 2 1 Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi Omsättning (milj kr) Sysselsatta Där de röda staplarna är högre än de blå räknas branscherna som sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd. Detta gäller främst restaurang med en omsättning, under 29, på 747 :- per anställd och hotell med 833 :-. Detta skall jämföras med transport med 3,2 miljoner kronor per anställd och livsmedel med 2,5 miljoner per anställd, eller traditionell industri med 3-5 miljoner per anställd. De mest sysselsättningsintensiva branscherna är logi, restaurang och aktivitet. Den sistnämnda inrymmer företag som kan ha en omsättning på mindre än en halv miljon kronor per anställd. Omsättning per sysselsatt för den totala turismen i Västmanland ligger på 1,16 miljoner kronor. Av de gäster som nyttjar kommersiella boendeanläggningar i Västmanland svarar hotellgästerna för 83 % av omsättningen. Totalt finns 49 hotell i länet med nästan 2 2 rum och 3 8 bäddar. Hotellrummen i dessa hotell var belagda till 39 % under 29, jämfört med riksgenomsnittet 48 %. Under helgerna var bara vart tredje rum sålt under 29. Av hotellgästerna var 82 % svenskar. Den genomsnittliga logiintäkten per sålt rum och natt var 722:- och bara Västerbotten hade en lägre logiintäkt, där genomsnittet för alla hotell i Sverige var 89:-. RESURS AB 11
RESULTAT TURISMEN I SALA 29 UTVECKLING TURISMEN I SALA 29 Besökare till Sala spenderade 178 miljoner kronor 29 och detta gav sysselsättning för 148 personer på årsbasis. Resultatet är oförändrat från 28 trots att finanskrisen innebar ett minskat antal affärsgäster till Sala. Den totala omsättningen har ökat med 65 % på tio år och den kommersiella delen av turismen är nästan fördubblad på 1 år. Dagbesökare och hotellgäster har den största andelen med 93 % av den kommersiella turismen. För dagbesök har Sala silvergruva en stor betydelse, men även många andra besöksmål och evenemang bidrar till detta. Antal hotellövernattningar har utvecklats positivt de senaste åren och ökade till en ny rekordnivå 29. På längre sikt är det fritidsgäster som svarat för de största ökningarna på hotellen och de är nu fem gånger fler än för 1 år sedan, samtidigt som antalet affärsgäster nästan är oförändrat. Sala har fem hotell som rapporterade statistik till SCB 29. Camping har en motsatt utveckling med minskat antal övernattningar på 2-talet, men det har varit stora brister i campingstatistiken. Övrigt boende har bara mindre förändringar där undantaget är uthyrning av stugor och lägenheter ökat mycket de senaste åren. I denna uthyrning ingår bland annat Bo på lantgård och Bed & Breakfast. Turismen skapar en sysselsättning i Sala för 148 personer på helårsbasis, där logianläggningar och restauranger svarar för 62 %. Sysselsättningen ger i sin tur en direkt skatteintäkt till kommunen på 6,8 miljoner kronor per år. Den samhällsekonomiska effekten av turismen är drygt 16 miljoner kronor i skatteintäkter för kommunen. OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kronor) 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Kommersiella övernattningar/besök: Hotell 18,9 32,8 29,4 27,1 34,5 21,2 26,8 3,3 32,1 33, 41,5 4,9 4,1 varav Affärs 12,5 2,6 16,5 15,7 18,4 13,4 11,8 11,8 5,1 6,2 1,9 1,3 7,3 Konferens 4,1 9,4 9,8 8,6 11,2 4,8 8,8 1,3 12,3 1,7 11,9 12,4 12,1 Grupp 1,3,7 1,3 1,3 2,3,7 3,2 3,9 7,6 6, 7,9 5,4 9, Fritid 1, 2,1 1,8 1,4 3, 2,3 2,9 4,2 7, 1,1 1,8 12,8 11,7 Stuga/rum + övrig,3,,1,1 1,6 1,6 1,8 1,6,5 1,6 2,1 2,1 2,2 Camping 2,6 3, 3,2 1,8 4,3 4,9 3,2 2,5 1,7 1,8 2,1 1,9 1,9 Fri camping 2,7 1,5 1,9 1, 1,1 2,2 2,3 1,2 1,,7 1,,8,7 Vandrarhem 1, 1,1 1,3 1,1 1,9 1,4 1,6 1,5 1,7 1,3 1,3 1,3 1,5 Dagbesök 12,2 19, 16,4 12,3 16, 21,1 27,8 28, 34, 34,3 37,4 44,1 42,1 37,7 57,4 52,5 43,4 59,4 52,4 63,5 65,1 71, 72,7 85,4 91,1 88,5 Övriga övernattningar/besök: Fritidshus 9,4 7,5 5,7 9,2 5,7 1,3 8,9 13,1 14,4 15,3 16,6 14,4 13,6 Genomfartsresenärer25,7 26, 27,7 29,5 29,9 32,9 34,6 37,2 41, 4,8 42, 43,8 44,2 Släkt/vänner 2,3 25,4 21,2 24,9 21, 31,7 27,3 29,4 28,4 23,6 28, 28,2 32, 55,4 58,9 54,6 63,6 56,6 74,9 7,8 79,7 83,8 79,7 86,6 86,4 89,8 TOTALT 93 116 17 17 116 127 134 145 155 152 172 177 178 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vänbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. RESURS AB 12
ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (Rum i rumsnätter) 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Hotellrum 15 112 14 569 17 443 11 457 13 469 15 18 16 84 16 947 2 118 19 252 19 45 Hotellbäddar 18 148 17 934 21 955 14 227 16 963 19 211 22 61 23 17 26 829 26 116 26 877 varav Affärs 9 92 9 344 9 967 7 938 6 29 6 157 2 659 3 48 5 877 5 221 3 999 Konferens 5 88 5 56 6 543 3 45 4 983 5 632 6 566 6 51 6 54 6 46 6 628 Grupp 1 125 1 255 2 2 612 2 82 3 34 6 447 4 77 5 627 3 925 6 78 Fritid 2 51 1 775 3 425 2 632 2 969 4 118 6 828 8 942 8 821 1 564 9 47 Stuga/rum 58 55 432 721 1 159 1 892 1 494 4 49 5 475 5 557 6 371 Camping 16 535 9 34 19 429 2 351 12 812 9 37 6 216 6 114 7 167 6 211 6 4 Vandrarhem 4 465 3 52 6 131 4 99 4 239 3 852 3 97 2 992 3 133 3 134 2 547 Grupplogi + övrig 64 6 75 5 5 5 5 3 25 Fri camping 9 855 5 32 5 85 1 65 1 33 5 37 3 87 2 67 4 6 3 85 2 56 Fritidshus 41 1 61 515 41 1 68 35 61 515 82 2 87 3 87 3 87 3 73 72 67 9 Släkt/vänner 18 74 118 415 17 74 15 745 129 978 13 452 129 324 17 23 121 752 119 97 128 19 Summa övernattningar 199 325 216 531 29 297 274 643 242 496 255 372 254 674 233 463 255 716 237 73 24 485 Genomfartsresenärer 191 285 196 45 199 4 25 98 29 9 212 63 215 6 214 955 22 97 218 98 22 95 Dagbesök 74 55 56 5 72 75 87 934 16 928 96 477 19 743 1 77 11 6 116 65 113 872 SYSSELSÄTTNING Fram till 22 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 1 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknat till 2 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning. Från 22 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 22. Ny 1998 1999 2 21 22 22 23 24 25 26 27 28 29 Livsmedel 8 7 7 6 9 9 8 8 8 7 7 7 8 Restaurang 32 29 28 29 28 41 43 49 48 49 62 63 62 Transport 8 8 8 8 8 1 11 11 12 11 12 12 11 Shopping 12 9 9 1 14 16 16 18 19 18 19 19 2 Aktivitet 7 7 6 7 8 1 1 11 11 11 13 13 14 Logi 25 22 2 25 19 22 26 26 23 26 34 33 3 Administration 1 2 3 3 3 3 4 3 2 4 3 3 3 Sysselsättning totalt 93 84 81 88 88 Årsanställda, ny metod 111 118 126 124 126 15 15 148 Beräknat årsanställda 112 1 97 15 16 Observera att ovanstående siffror inte anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilken sysselsättning som omsättningen ger underlag till. Den enda märkbara förändringen mellan 28 till 29 avser logi. RESURS AB 13
OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kronor) 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Restaurang 23,7 29,5 28,1 28,1 3,2 3,1 32,9 36,1 36,5 37,8 44,9 46,9 46,6 Livsmedel 14,2 14,3 12,9 13,2 12,8 19, 18,4 18,9 2,2 18,1 18,1 18,9 19,4 Transport inkl bensin21, 24,3 24,8 24,9 25,3 27,5 28,8 3,9 35,2 33,3 35,6 37,2 36,8 Shopping 16,8 22,1 17,6 18,2 2,5 28,6 29,5 32,4 36,8 35, 39,3 4, 42,3 Logi 12,7 21,2 18,8 17,9 21,9 15,7 18,4 19,3 18,6 2,1 24,6 24,4 22,5 Aktiviteter 4,7 5, 4,8 4,7 5,7 6,3 6,4 7,1 7,4 8, 9,5 1,1 1,8 93,1 116,3 17,1 17,1 116,5 127,3 134,3 144,7 154,8 152,2 172, 177,5 178,3 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under 9- talet finns ändå stora förändringar, främst för restauranger, shopping och transport. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. (i miljoner kronor) 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 DIREKTA Kommun 3,5 4,4 4,1 4,1 4,4 4,8 5,1 5,5 5,9 5,8 6,5 6,7 6,8 Landsting 1,6 2, 1,8 1,8 2, 2,2 2,4 2,5 2,7 2,7 3,2 3,2 3,2 TOTALA Kommun 5,2 6,7 6,3 6,7 7,8 8,2 1,8 11,7 11,8 12,5 15,8 16,2 16,6 Landsting 2,4 3, 2,8 2,9 3,5 3,7 5, 5,3 5,5 5,8 7,7 7,8 7,9 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Västmanlands kommuner och landsting 12 maj 21 RESURS AB STOCKHOLM TEL 8-559 232 4 resurs@resursab.se RESURS AB 14