TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB
INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5 RESULTAT TURISMEN I SVERIGE 2005 Inledning 9 Omsättning totalt och per kategori 9 Omsättning fördelad på branscher 10 Övernattningar/besök 11 Sysselsättning 12 Skatteintäkter 12 Övergripande kritik 12 Omsättning total turism i Sverige 13 Källor 14 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2
DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourism Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till området och inte är bosatta inom detta, i detta fall Sverige. För dagresor har fakta från Rese- och Turistdatabasen (TDB) nyttjats vilket innebär resor minst 10 mil enkel väg. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3
SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Från 1999 drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 370 000 resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar,. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För Sverige har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna redovisas inte i TEM för Sverige eftersom detta endast kan ge en rättvis bild för enskilda kommuner eller landsting. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och numera ägt av Resurs AB. TEM är också ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4
UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2005 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av katastrofer. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De nio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter. För 2005 antas att bensinpriset har haft en avgörande betydelse för resandet. Enligt TDB är det hushåll med låga inkomster som minskat sitt resande, samtidigt som höginkomstgrupper spenderat mer per resa. Vid den stora skattehöjningen på bensin i mitten av 90-talet visade TDB också en stor nedgång i resandet, påvisat av professor Bengt Sahlberg i rapport om bensinprisets påverkan. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), muloch klövsjuka (Storbritannien), kriget i Irak, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Förmodligen är det vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under många år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002. Utveckling av bensinpris, ekonomiska konjunkturer har påverkat resandet negativt de två senaste åren. Detta har mest påverkat övernattningar i enklare boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr Utlägg i miljarder kr 82,5 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. RESURS AB 5
SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 146,0 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer, men inte för hotell där de svenska gästerna stannade 1,58 nätter både 2004 och 2005. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de två senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 Dagresa över 10 mil i Sverige Dagresor i miljoner resor 25,3 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. För 2005 är dock minskningen större för dagresor och, enligt TDB, är det hushåll med låga inkomster som har stora minskningar vilket innebär att det höga bensinpriset kan ha haft en avgörande inverkan. Inga säkra fakta finns för kortare dagresor, under 10 mil. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 RESURS AB 6
SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 20,2 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Minskningarna 2005 är svårare att förklara, men det skall beaktas att antalet resor inte minskat lika mycket som antal övernattningar eftersom man stannat färre nätter per resa. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 Dagresa i Sverige över 10 mil Dagresor i miljoner resor 14,5 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Antalet resor 2005 var den näst lägsta under det senaste decenniet, bara 2001 visar färre antal resor. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7
Förändringar 2001-2005 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. SVERIGE 2005 2001 2002 2003 2004 2005 04-05 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 + 6,5 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218-1,3 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 + 4,0 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 + 5,4 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214-24,0 % Fritidshus eget/lånat (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804-12,4 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831-8,4 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553-21,2 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158-27,0 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510-13,9 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 220 + 10,7 % Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Stug- och Campingvärdars Riksförbund samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Det totala antalet svenska övernattningar minskade med - 10,7 % och deras omsättning med 14,1 % under 2005. Den stora ökningen av utländska övernattningar, dels på kommersiella boendeanläggningar och dels hos släkt och vänner, har delvis kompenserat det minskade svenska resandet. UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1991 1992 1993 1994 1995 Danmark Norge Finland Tyskland Holland Storbrit Frankrike Italien USA Japan Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. RESURS AB 8
RESULTAT TURISMEN I SVERIGE 2005 INLEDNING Alla fakta som ligger till grund för detta resultat är framtaget enligt Turismens begreppsnyckel. Denna är framtagen av Turistdelegationen och är en svensk anpassning till den definition som är antagen i FN. Definitionen innebär att turismen i ett svenskt län delas upp i tre olika former: Inresande och regional turism Regional shopping och dagresor under 10 mil Ut- och genomresande turism Med inresande och regional turism avses den del av turismkonsumtionen som hamnar på resmålen. Detta innebär att denna rapport medtagit alla övernattningar utanför egna bostaden och som inryms i Turismens begreppsnyckel, samt dagresor över 10 mil enkel väg. Med regional shopping avses de som reser kortare än 10 mil men ändå till en annan kommun för att handla, se vidare avsnittet Definition. Ut- och genomresande, d v s fjärrtrafik med flyg, buss och tåg, researrangörer, resebyråer, mm kan härledas direkt från regional omsättningsstatistik via SCB. Regional shopping kan beräknas med hjälp av SCB resvaneundersökning (RVU) och SCB s regionala omsättningsstatistik. Avsikten med denna rapport är att alla regioner skall kunna ha ett jämförande material med hela Sverige, se sin marknadsandel av inresande turism. OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kr) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Hotell 15 717 17 831 19 602 18 451 21 235 20 635 23 862 26 138 30 293 Varav affärsresande 11 265 12 429 13 416 12 421 14 155 12 485 14 158 15 627 19 284 Fritidsresande 4 451 5 402 6 186 6 030 7 080 8 150 9 703 10 512 11 010 Stugbyar 1 077 1 041 1 204 1 333 1 414 1 647 1 602 1 500 1 641 Camping 2 520 2 249 2 722 3 055 3 368 3 986 4 404 4 054 4 372 Vandrarhem 286 299 321 351 360 771 832 890 997 Stuga/Rum 3 561 2 881 3 393 3 335 3 452 4 260 4 068 4 564 3 176 Släkt/vänner 9 766 10 298 9 376 10 254 10 950 16 606 16 954 18 165 16 503 Fritidshus 3 438 3 506 3 040 3 240 3 372 4 556 5 352 5 543 5 067 Övrig övernattning 4 061 3 557 3 678 2 210 3 470 3 410 3 536 3 161 1 915 Dagbesök, affär 4 075 3 845 3 636 2 760 3 288 2 761 3 095 3 027 2 873 Dagbesök, fritid 8 975 8 354 7 453 6 928 8 862 11 963 12 294 12 139 8 963 TOTALT 53 475 53 859 54 426 51 881 59 770 70 595 75 999 79 182 75 801 Under kategorin Övrig övernattning ingår flera kategorier. Anledningen till att dessa samlats under detta namn är att TDB (TuristDataBasen) redovisat på detta sätt för att få tillräckligt stora baser. För Sverige avser detta bland annat vild camping och boendeanläggningar som inte rapporterar sin beläggning till SCB. Eftersom flera enklare boendeformer finns i denna kategori blir förändringarna stora mellan åren, främst beroende på sommarvädret respektive år. En annan viktig förklaring är camping. Under denna rubrik visar vi statistiken från SCR. Där beräknas dock säsongscamping med ett fast nyckeltal varje år oavsett hur mycket platsen nyttjas. Detta innebär att siffrorna från SCR blir för låga en vädermässigt bra sommar och för höga en vädermässigt dålig sommar. Differensen för detta hamnar i denna rapport på Övrig övernattning. RESURS AB 9
OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kr) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Logi 12 247 13 197 14 058 13 516 14 895 15 878 18 190 18 994 20 993 Livsmedel 7 317 6 735 6 678 6 311 6 915 9 563 9 873 9 634 8 949 Restaurang 9 974 11 024 10 523 10 255 11 938 13 017 14 763 15 941 14 239 Transport 9 276 8 833 9 427 8 263 9 761 9 627 9 872 10 220 10 510 Shopping 10 554 10 751 10 047 9 790 11 745 17 347 16 850 18 104 15 890 Aktivitet 4 107 3 319 3 692 3 745 4 517 5 163 6 450 6 288 5 220 TOTALT 53 475 53 859 54 426 51 881 59 770 70 595 75 999 79 182 75 801 Under 90-talet hade logi den högsta andelen av omsättningen, oftast med restaurang på andra plats. De senaste åren har shopping fått en ökad betydelse och var också största bransch 2002. 2005 är det ökningar för logi på grund det ökade hotellboendet, samt för transport vilket bör bero på det höga bensinpriset. 30 000 JÄMFÖRELSE OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Omsättning Sysselsatta Vid jämförelse mellan omsättning för respektive bransch och vilken sysselsättning detta ger erhålls fakta på vilka branscher som är sysselsättningsintensiva, se även Sysselsättning. Om staplarna är lika stora innebär detta en miljon i omsättning per anställd. De sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd är logi, restaurang och aktivitet. Minst sysselsättningsintensiv är transport, främst beroende på matt 80 % av alla resor sker med bil, där bensinförsäljning har mycket hög omsättning per anställd. 90000 OMSÄTTNING I MILJONER KR PÅ DESTINATIONER 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 RESURS AB 10
ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (i 1 000-tal) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Hotell 18 867 20 052 20 708 21 265 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 varav affär 10 832 11 167 11 516 11 663 11 252 10 828 10 472 10 516 11 310 fritid 8 035 8 885 9 192 9 602 10 412 10 213 10 627 11 030 11 626 Stugbyar 3 473 3 357 3 345 3 462 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 Camping 13 550 12 999 14 713 13 951 14 836 15 946 17 138 15 591 16 435 Vandrarhem 1 039 1 089 1 089 1 132 1 160 2 203 2 248 2 282 2 374 Stuga/Rum 16 409 12 746 13 963 12 126 12 069 12 870 12 632 12 609 8 725 Kommersiella 53 338 50 243 53 818 51 936 53 263 55 803 56 758 55 289 53 688 Släkt/vänner 65 987 63 960 57 522 55 428 63 661 82 617 81 904 80 374 76 051 Fritidshus 34 726 32 762 26 206 24 088 26 979 30 574 37 429 34 007 29 804 Övrig övernattning 16 713 12 934 13 327 7 293 11 087 10 060 8 459 7 421 3 885 Övriga 117 426 109 656 97 055 86 809 101 727 123 251 127 792 121 802 109 740 Totalt övernattn. 170 764 159 899 150 873 138 745 154 990 179 054 184 550 177 091 163 428 Dagbesök, affär 13 104 13 538 10 918 10 222 10 025 12 380 12 431 11 128 8 402 Dagbesök, fritid 26 242 24 937 21 478 19 353 24 893 31 236 29 625 28 698 21 809 Under Övrig övernattning ligger flera boendekategorier. Några av dessa kan vara av kommersiell art och därmed ligga under den övre sammanställningen. De flesta bedöms dock vara icke kommersiella som fri camping och gruppboende i skolor, mm, samt den andel av campingen som nämnts ovan. Minskningen för hotell 2002 och den stora ökningen för vandrarhem beror på att ett stort antal hotell klassats om, av SCB, från hotell till vandrarhem (ca 150 stycken). SCB har inrättat en ny boendekategori kallad SoL för stugor och lägenheter som hyrs ut via bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från Stugby till SoL och Stugby visar därför en större minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar. 80 000 JÄMFÖRELSE OMSÄTTNING (milj kr) - ÖVERNATTNINGAR (1000-tal) 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Hotell Stugbyar Camping Vandrarhem Stuga/Rum Släkt/vänner Fritidshus Övr övernattn Omsättning Övernattningar Mest övernattningar görs i egna fritidshus och hos släkt och vänner och trots att dessa svarar för fem gånger fler övernattningar än på hotell har hotellgästerna en total konsumtion som är betydligt högre. Knappt 23 miljoner övernattningar på hotell ger drygt 30 miljarder i omsättning vilket innebär att varje gäst spenderar 1 321:- per person och dygn. RESURS AB 11
SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknat till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning. Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 Livsmedel 3 600 3 400 3 100 3 300 4 900 4 300 4 300 4 100 3 700 Restaurang 11 800 10 800 10 200 11 300 12 900 17 600 19 300 20 200 17 600 Transport 3 100 3 200 2 600 3 000 3 100 3 600 3 600 3 600 3 600 Shopping 5 900 5 300 5 000 5 800 8 900 9 500 8 900 9 300 7 900 Aktivitet 4 900 5 200 5 100 5 900 7 600 8 200 9 900 9 400 7 600 Logi 18 900 19 400 18 100 19 000 25 500 26 100 28 400 28 500 28 200 TOTALT 48 200 47 400 44 100 48 200 62 900 Årssysselsatta, ny metod 69 300 74 400 75 100 68 600 Årssysselsatta 57 840 56 880 52 920 57 840 75 840 Observera att logi (hotell, campingplatser, mm) och restauranger svarar för 65 % av sysselsättningen som genereras av besökarnas konsumtion trots att dessa två branscher bara svarar för 44 % av omsättningen. Resultatet ger inte ge en verklig bild av förändringarna i sysselsättningen utan bara vad omsättningen ger underlag för. Det kan också betyda att företagens vinster blir högre eller lägre. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkter redovisas inte för Sverige eftersom det inte ger en bra bild för kommuner och landsting i olika regioner. Ett bra resultat för en enskild kommun kan bara fås vid mätning av denna kommun. Det bör dock beaktas att skatteuttagen för turismen tillhör de högsta i Sverige jämfört med andra näringsgrenar. Detta beror på skatteuttag för transporter (främst bensin), alkohol och andra skattepålagor. ÖVERGRIPANDE KRITIK Vi har försökt kartlägga alla besök förutom utländska dagbesökare. Denna kategori har tenderat att öka de senaste åren, främst för gränshandel från Norge, men också via flyg enligt Luftfartsverket. Det senare avser främst besök från de nordiska och några nordeuropeiska länder, främst Tyskland och England. Det finns även en kategori utländska övernattningar i Sverige av utlänningar som äger fritidshus i Sverige och här saknas övergripande kunskap om volymer på detta. Fakta om utländska besökares utlägg, och vilka branscher dessa hamnar på, saknas helt. I detta resultat har vi förutsatt att utländska besökare spenderar sina pengar på samma sätt som svenska resenärer. Besökare från vissa länder, t ex USA, spenderar betydligt mer, men å andra sidan finns nationaliteter som spenderar mindre. Totalt sett bedömer vi att det totala resultatet inte förändras nämnvärt när nämnda fakta finns att tillgå, däremot kan vissa nationaliteter spendera såväl högre som lägre. Nyligen gjorda undersökningar visar att skillnaden i dygnskonsumtion mellan utländska och svenska resenärer är mycket liten. Vissa undersökningar pekar på att utländska resenärer spenderar mindre än svenskar i genomsnittligt dygnsutlägg. RESURS AB 12
OMSÄTTNING TOTAL TURISM I SVERIGE Enligt nationalräkenskaperna för svensk turism 2004 hade turismen en omsättning om 172 miljarder kronor. Det resultat som här redovisas visar en omsättning om 79 miljarder kronor för 2004. Var hamnar då resterande 93 miljarder kronor? Det vi här redovisat är den konsumtion som hamnar på respektive destination, men besökarna spenderar också mycket på själva resan till sitt resmål, både inköp före resan (relaterat till resan), reskostnad (flyg- /buss-/tågbiljetter och bensin) och utlägg under resan till resmålet (främst bensin och restaurang). Utlägg för detta kartläggs för svenska resenärer i TDB. Resultatet av detta är följande för de redovisade åren: (i miljoner kr) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Utlägg hemma och på väg 29 175 27 524 24 023 23 588 26 779 32 646 33 275 32 168 25 963 Resultatet visar en stor minskning för 2005 och detta torde dels bero på minskat resande och dels på avregleringen av tåg- och flygtrafik som inneburit betydligt lägre reskostnad. När konsumtion på svenska destinationer för 2004, 79,2 miljarder, slås ihop med konsumtion före och under resan, 32,2 miljarder, saknas fortfarande 60,6 miljarder till totalomsättningen 172 miljarder 2004 enligt följande uppställning: Konsumtion på svenska destinationer Utlägg före och under resa till svenska destinationer ÖVRIGT TOTAL TURISMOMSÄTTNING SVERIGE 79,2 miljarder 32,2 miljarder 60,6 miljarder 172,0 miljarder kronor Övrigt svarar för mer än 1/3 av hela turismomsättningen. Detta Övrigt avser främst följande konsumtion: Utländska besökares utlägg för resor i Sverige Svenska resenärers resor till utlandet där delar av konsumtionen hamnar i företag med verksamhet i Sverige, exempelvis researrangörer (Fritidsresor, Vingresor, Apollo med flera), resebyråer, flygbolag, rederier och många andra Gränshandel, främst norska inköp i län som gränsar till Norge Utländska dagbesök i Sverige, främst affärsresenärer Utländska övernattningar i fritidshus som ägs av utländska medborgare. RESURS AB 13
KÄLLOR - KÄLLKRITIK STATISTISKA CENTRALBYRÅN, SCB SCB levererar inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar, vandrarhem och förmedlade stugor/lägenheter (SoL), på uppdrag av Nutek. Vidare har SCB sysselsättnings- och omsättningsstatistik för handeln och övriga branscher som påverkas av rese- och turistindustrin. I grunden har SCB ett anläggningsregister där alla anläggningar som lämnar statistik finns angivna. Alla hotell, med minst 5 rum eller 8 bäddar, skall lämna statistik för varje enskild natt på: Antal uthyrda rum, rummen fördelade på målgrupperna affärs-, konferens-, grupp- och fritidsresenärer, antal övernattande samt vilken nationalitet dessa har, fördelat på 29 marknader. Stugby och vandrarhem redovisar antal gäster och nationalitet per natt. KRITIK: Svarsfrekvensen ligger normalt på över 90 %. De anläggningar som inte svarar vägs in i resultatet utifrån att de har samma beläggningsgrad som motsvarande anläggningar i omgivningen. Totalt sett är felmarginalerna enbart enstaka procent för antalet övernattningar. Fördelning på nationalitet kan ge större felmarginaler, bland annat beroende på att en dansk researrangör som bokar 50 rum kan anges som danska övernattningar trots att resenärerna kanske är japaner. För att beräkna sysselsättning har begreppet omsättning per årsverke använts. Detta är framtaget av SCB utifrån handelsomsättnings- och sysselsättningsstatistik i olika branscher. Resurs AB har, i samarbete med SCB, tagit fram omsättning/årsverke för de branscher som påverkas av rese- och turistindustrin såväl på riket som för olika regioner i Sverige. Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utarbetat en metod för att redovisa sysselsättningen i form av omsättning per anställd. För alla branscher har det utarbetats regionala fakta och i många fall även per kommun. Denna metod ger en mer rättvisande bild av den totala sysselsättningen. TURISTDATABASEN, TDB TDB är en marknadsundersökning som pågått i sexton år, se Definition. Här finns bland annat uppgifter på samtliga övernattningar i alla boendeformer, dagbesök över 10 mil, vilka utlägg besökarna har före resan, under resan och på besöksmålet. Vidare på vilka branscher besökaren lägger sina pengar på besöksmålet. KRITIK: Svarsfrekvensen är mycket hög och ungefär hälften av de tillfrågade har rest en eller flera gånger den senaste perioden. Basen är på riksnivå mycket hög och tål även regional uppdelning i många fall. Nedbrytning kan dock inte ske hur långt som helst, fördelat på 30 regioner och 20 olika celler kan antalet svarande i många fall bli för få. Resurs AB har varit noga med att kontrollera att tillräckligt många svarande har funnits i basen för att felmarginalen skall understiga 10 %. PROBLEM: Ofta förekommer definitionsproblem. Den som tillfrågas vet exempelvis inte alltid vilket län eller kommun han/hon varit i, t ex vid övernattning i husvagn vid rastplats eller i fritidsbåt ute i skärgården. Vidare finns problem med boendeformen exempelvis att skilja på campingstuga och stugby. Observera att inga utländska besök ingår i TDB, förutom släkt/vänner. Denna rapport är utförd av Lars Paulsson, Resurs AB på uppdrag av flera av Sveriges regionala turistorganisationer 26 februari 2006 RESURS AB Huvudkontor TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se RESURS AB 14