Beslut om licensjakt efter björn i Västerbottens län 2014

Arkivbeteckning 1(29) Enligt sändlista om licensjakt efter björn i s län 2014 Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter högst 25 björnar i s län. et fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d och 24 d jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets beslut om överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet (dnr. NV-04918-11) av den 12 maj 2011. I beslutet beaktas skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv, och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. Dessutom beaktas Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av Bilaga 1. Villkor 1. När får jakten bedrivas? Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2014 till och med den 15 oktober 2014 eller den tidigare tidpunkt då jakten i området avlyses. Länsstyrelsen erinrar om att björn enligt 9 jaktförordningen får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. Länsstyrelsen Naturvård Vx. 010-225 40 00 Fax 010-225 41 10 http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten 901 86 UMEÅ Storgatan 71 B Direkt 010-225 44 50 michael.schneider@lansstyrelsen.se

2 2. Var och hur många djur får fällas? Länet delas in i två jaktområden: området ovanför (väster om) odlingsgränsen och området nedanför (öster om) odlingsgränsen. Jakten omfattar högst 25 björnar, varav högst 16 får fällas nedanför odlingsgränsen i s län. 3. Vilka djur får fällas? Samtliga björnar med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder). 4. Jaktmedel m.m. Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn får användas samtidigt. Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av åtel. Hur åteljakt får genomföras regleras i detalj i Bilaga 2 till detta beslut. Åtel ska anmälas av åtelansvarig till Länsstyrelsen. Anmälan ska göras skriftligt med vanlig post (Länsstyrelsen, 901 86 Umeå) eller e-post (vasterbotten@lansstyrelsen.se). Anmälan ska ha kommit in till Länsstyrelsen i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen. Anmälan ska innehålla 1. Namn, adress och telefonnummer av åtelansvarig; 2. Uppgift om i vilken kommun åteln ska anläggas; 3. Åtelplatsens exakta koordinater eller en topografisk karta med åtelns exakta läge inritat; 4. Information om när åtling ska påbörjas vid platsen. 5. Vilka får utföra jakten? Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att delta i jakt efter björn på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare. 6. Björnjägarens ansvar Var och en som jagar björn ska hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. Den som fäller en björn sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 jaktlagen om man av oaktsamhet inte hållit sig informerad. 7. Jaktledarens ansvar I 7 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn specificeras jaktledarens ansvarsområden rörande björnjakten.

3 Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten efterlevs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen (17 andra stycket jaktförordningen). Hund som används vid eftersök av påskjuten björn bör vara särskilt tränad i att spåra björn. Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar och gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift). Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han/hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter björn. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjutning av björn, uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående björnar. Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld björn till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. 8. Anmälan av fälld eller påskjuten björn Fälld björn ska anmälas av skytten till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. Anmälan av påskjuten björn ska göras av skytten till Länsstyrelsen snarast. Påskjutning definieras i detta beslut enligt följande: Skott har avlossats mot en björn med avsikt att fälla denna men det har inte konstaterats att björnen har träffats av kulan. Anmälan ska ske till telefon 010-225 41 20. Vid anmälan ska följande anges: 1. Namn, adress och telefonnummer till skytten; 2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare; 3. När björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag); 4. Var björnen fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1:100 000); 5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att fastställa; 6. Vilket jaktsätt som användes. I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen.

4 9. Platsundersökning och eftersök av påskjuten björn Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att platsundersökning genomförs för att undersöka om björnen är skadad eller inte. Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att den påskjutna björnen är oskadad. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) ska eftersök genomföras tills dess: 1. djuret påträffats dött, 2. djuret påträffats skadat och avlivats, 3. kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats, eller 4. djuret inte kan anträffas. Jaktledaren ska till Länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för Länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit björnen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten björn platsundersökning och eftersök (Bilaga 3). Länsstyrelsen beslutar huruvida den påskjutna björnen ska avräknas från kvoten eller ej. Påskjuten björn avräknas såvida inte kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats eller det på annat sätt vid fältkontroll kan fastställas att björnen inte skadats. 10. Besiktning av fälld björn Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda djur. Besiktningsmannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld/död björn (Bilaga 4) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5). Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda djuret för länsstyrelsens besiktningsman. Länsstyrelsen rekommenderar, för att underlätta besiktningsmannens arbete, att skytten sätter in en pinne i munnen på björnen för att hålla den öppen innan likstelheten inträder. Från alla fällda björnar tar besiktningsmannen följande prover som tillfaller staten: 1) första premolaren (liten kindtand), 2) könsdelar, 3) hårprov, 4) hudprov, 5) muskelprov (ca 200 g) samt 6) i förekommande fall den största spenen från björnhonor. Proverna sänds, genom besiktningsmannens försorg, till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Inom ramen av den inventering av björn som pågår i s län hösten 2014 tas även ett spillningsprov och ett muskelprov från varje fälld björn för DNA-analys. Proverna lämnas genom besiktningsmannens försorg till Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Björnskinnet märks direkt vid besiktning av besiktningsmannen med s.k. transponder (mikrochip), som bevis på att björnen fällts lagligt, varvid bifo-

5 gad blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5) används. Kraniet ska märkas inom sex månader av kraniets ägare med mikrochip och enligt instruktioner som erhålles vid besiktningen. Ansvarig för att märkning sker är björnens ägare. Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas. Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa det fällda djurets kropp eller att lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela björnen eller värdet av densamma staten. Björn alternativt delar av björn som inte märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten. Sändare eller annan teknisk utrustning som finns på björnar tillvaratas av besiktningsmannen. 11. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller övriga delar av björnen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta en fälld björn till annan person. En fälld björn som inte tas tillvara får inte lämnas i naturen utan ska av jakträttshavaren lämnas in till polismyndigheten. 12. Försäljning av kött, skinn m.m. Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av björnskinn, björnkött eller andra delar av björn samt kommersiell förevisning av björn är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut kan Jordbruksverkets 1 CITES-intyg 2 om undantag från förbudet inhämtas från Länsstyrelsens besiktningsman. Björnens ägare kan då sälja hela eller delar av björnen vid ett tillfälle och till en mottagare. För ytterligare försäljning av delar av björnen krävs nytt/nya CITES-intyg 3. Om den nye ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt CITES-intyg från Jordbruksverket. CITES-intyget gäller för handel inom EU. För länder utanför EU, exempelvis Norge, utfärdar inte Jordbruksverket längre sådana intyg, dvs. björnkroppen eller delar av denna kan inte längre exporteras dit. Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se). Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket (telefon 018-17 55 00) och deras hemsida, där det finns information om kötthantering, viltslakterier m.m. (www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/ sa_kontrolleras_din_verksamhet/primarproduktion/jakt/). 1 Jordbruksverket, adress: 551 82 Jönköping, telefon kundtjänst: 0771-223 223, fax: 036-19 05 46. 2 CITES-intyget är förenat med en avgift om 350 kronor som Jordbruksverket debiterar. 3 Använd Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E9.21.

6 13. Aktuell information om återstående tilldelning Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Denna telefonsvarare nås via telefonnummer 010-225 41 15. Informationen uppdateras minst en gång per dygn. 14. Avlysning Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fällts eller påskjutits och avräknats inom länet eller del av länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen informerar om avlysningen via telefonsvararen. Annan tillämplig lagstiftning Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 27 jaktlagen avseende grundreglerna för jaktens bedrivande och om vad som sägs i 31 samma lag om användning av motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen hänvisar också till de inskränkningar som görs i 9 jaktförordningen gällande jakttiden och till vad som sägs i bilaga 5 samma förordning om förbjudna medel och metoder för fångst och dödande. I 11 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt finns regler avseende godkända kulgevär. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor, finns bestämmelser som är relevanta bl.a. för användning av delar och produkter från djur vid åtling. Rekommendationer För att undvika skadeskjutningar av björn rekommenderar Länsstyrelsen att jägare som avser att delta i björnjakt övningsskjuter på björnfigur samt avlägger Björnpasset eller motsvarande. I enlighet med 4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar Länsstyrelsen att inte fälla ensamma årsungar. I enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar länsstyrelsen att hundarna inte byts under jakt på en och samma björn och under en och samma dag. Länsstyrelsen rekommenderar även att hund som används vid jakten inte har ett arbetssätt som syftar till att hålla björnen i rörelse kontinuerligt. Skälet till detta är att björnar inte är uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Björnskyttar ombeds i förekommande fall att tillsammans med besiktningsmannen fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av SVA och Norsk institutt for naturforskning (NINA).

7 Övriga upplysningar Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid då licensjakt är tillåten efter björn, kommer dessa djur inte att avräknas från licenstilldelningen. Länsstyrelsens motiv för beslutet Skäl för licensjakt Enligt svensk jaktlagstiftning ska eventuella problem och skador som förorsakas av jaktbart vilt i första hand regleras genom jakt. I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) skriver regeringen att jakt kan hålla rovdjursstammar på en nivå som inte leder till oacceptabla förhållanden mellan människa och rovdjur. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att minska rovdjurs påverkan på bytesdjur, att bibehålla deras skygghet för människor, att stärka lokalbefolkningens delaktighet i rovdjursförvaltningen och att öka acceptansen för rovdjur. Regeringen skriver vidare att björnstammen i Sverige under lång tid har ökat utan att skadefrekvensen har ökat i motsvarande grad. Regeringen menar vidare att björnstammen har gynnsam bevarandestatus och att den normala jaktformen därför bör vara licensjakt. Även om den svenska björnstammen bedöms ha minskat från cirka 3 300 till cirka 2 800 björnar på senare år så är populationen relativt stor. Arten har år 2010 lämnat den svenska rödlistan och populationen har av Artdatabanken bedömts som livskraftig. Naturvårdsverket angav i en skrivelse till Europeiska unionen år 2013 att referensvärdet för björnens populationsstorlek i Sverige, vilket är den nedre gränsen för att björnstammen ska ha en gynnsam bevarandestatus, är 1 400 individer. Juridiska förutsättningar för licensjakt efter björn Art- och habitatdirektivet förbjuder avsiktligt dödande av bland annat björnar. De möjligheter till undantag från förbudet som direktivet medger genomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). I 23 c jaktförordningen regleras förutsättningarna för licensjakt efter stora rovdjur: om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om jakt meddelas. Jakten måste också vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning och ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Bestämmelsen motsvarar Art- och habitatdirektivets artikel 16.1.e. Artikeln stadgar att om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om undantag från fredning meddelas. Ytterligare förutsättningar är att undantaget tillåts under strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning.

8 Undantaget får enbart röra vissa exemplar av arten i en begränsad mängd, som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. Enligt 23 d jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter björn. Enligt 24 a i samma förordning får Naturvårdsverket delegera rätten att besluta om licensjakt efter björn till länsstyrelserna i ett rovdjursförvaltningsområde, under förutsättning att antalet föryngringar för arten i rovdjursförvaltningsområdet överstiger den fastställda miniminivån. Antalet björnar som får fällas Naturvårdsverket har överlämnat rätten att besluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet för perioden 1 juli 2011 till 30 juni 2014. Naturvårdsverket har betonat i sitt delegeringsbeslut avseende björnjakten i Norra rovdjursförvaltningsområdet att länsstyrelserna vid varje tillfälle måste bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för skydds- eller licensjakt som anges i 23 a respektive 23 c jaktförordningen. Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter 25 björnar. Tilldelningen ligger därmed på samma nivå som under de senaste fyra åren och avskjutningen kommer att fortsatt ligga på en relativt hög nivå, om samtliga tilldelade björnar fälls. Utifrån senare års omfattning av skyddsjakt efter björn gör Länsstyrelsen bedömningen att den totala avskjutningen av björn i s län år 2014 kommer att ligga något över 10 % av stammen, som av Björnprojektet har beräknats till cirka 300 björnar år 2013 4. Tillgängliga data antyder dock att björnstammen i kan vara på väg att minska och en hög dödlighet antas i så fall vara anledningen till detta. Orsakssambandet är dock något oklart och ska undersökas med hjälp av årets licensjakt samt den spillningsinventering av björn som ska genomföras under hösten. Områdesindelning I detta beslut bibehåller Länsstyrelsen den områdesindelning som fastställdes 2006 i den regionala förvaltningsplanen för björnen och som har tillämpats under björnjakten sedan dess. Området ovanför odlingsgränsen särbehandlas på så sätt att samtliga björnar skulle kunna fällas där, medan det i resterande del av länet maximalt får fällas 16 djur. Anledningen till detta är renskötselns problem med björn i kalvningslanden. Resultat från en stor undersökning 5 om björnens predation på ren som har genomförts i Norrbottens län visar att björnar kan orsaka avsevärd skada i renarnas kalvningsland. En indelning av länet i två jaktområden kan bidra till att minska björnproblematiken i dessa känsliga områden i fjällen. 4 Kindberg, J & Swenson, JE 2014. Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender. Rapport 2014-2 från det Skandinaviska björnprojektet. 5 Karlsson m.fl. 2012. Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder. Rapport från Viltskadecenter 2012:6.

9 Det har framförts att tilldelningen under björnjakten istället bör följa länets indelning i älgförvaltningsområden. Kvoten för varje älgförvaltningsområde bör vara låst från björnjaktstarten till slutet av september, varefter eventuellt kvarvarande björnar på kvoten bör få fällas fritt inom länet. Man menade att fördelarna med en sådan ny reglering vore stora, framför allt för Malå sameby, som eftersträvar en minskning av björnstammen inom åretruntmarkerna Länsstyrelsen kan dock idag inte se hur förslaget ovan kan främja målsättningen att minska antalet björnar i kalvningslanden av samtliga länets samebyar, eftersom de tre västliga älgförvaltningsområdena omfattar även stora ytor utanför områdena där kalvning sker. Därmed finns det risk för att endast få björnar fälls i de områden som är mest relevanta för rennäringen, eftersom de flesta björnarna finns utanför kalvningslanden. När det gäller Malå sameby är det oklart hur många björnar som befinner sig i åretruntmarkerna på hösten och det har anförts att en del björnar eventuellt besöker området endast under kalvningsperioden. En jakt på hösten skulle därmed inte avhjälpa problem som uppstår på våren. Länsstyrelsen menar att vi borde avvakta resultaten från höstens björnspillningsinsamling innan några större förändringar görs när det gäller indelning av länet i områden för björnjakten. Åteljakt Åteljakt på björn har diskuterats flitigt sedan denna jaktform förbjöds i Sverige 2001. Naturvårdsverket har under flera år utrett frågan och har gett bidrag till Skandinaviska Björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn ur vetenskaplig synvinkel, bland annat i s län. För att belysa åteljaktens praktiska sidor har åteljakt efter björn genomförts i under säsongerna 2010, 2011, 2012 och 2013. Efter utvärderingen av både den vetenskapliga undersökningen och de genomförda åteljakterna har Naturvårdsverket tagit ställning i åtelfrågan och tillåter åteljakt efter björn genom regleringen i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3). Regleringen följer i stort den metodik som har använts i s län under försöksperioden 2010-2013. Åtlingen får dock påbörjas två veckor tidigare än under försöksperioden. En stor förändring är att Naturvårdsverket inte längre tillåter spårupptag med hund vid åtlar, vilket var möjligt när Länsstyrelsen tog beslut i åtelfrågan under försöksperioden. För att fortsätta kunskapsinsamlingen kring åteljakten i syfte att belysa möjliga långsiktiga effekter har Naturvårdsverket föreskrivit om att en dokumentation av genomförda åteljakter ska lämnas från länsstyrelserna till den centrala myndigheten. Därför behöver Länsstyrelsen i sin tur få in dokumentation från de åtelansvariga. Dokumentationen behöver dock inte vara lika omfattande som under försöksperioden. Hundanvändning Under senare år har det utvecklats jaktmetoder där det används ett flertal drivande hundar vid jakt, framför allt på björn men även på lodjur. Använ-

10 dandet av koppel där ett flertal hundar släpps för att på plats ställa eller driva fram djuret skiljer sig starkt från den i Sverige traditionella hundjakten med en eller maximalt två hundar. En jakt med få hundar är att föredra ur ett etiskt perspektiv. Björnar är inte uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Djur som inte får fällas Enligt detta beslut får björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) inte fällas. Det rekommenderas också att ensamma årsungar av björn inte fälls. Dessa bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) samt skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om att jakten inte ska ske under uppfödningsperioden. Bestämmelserna följer också intentionen i nationella åtgärdsprogrammet för bevarande av björn i Sverige att hålla jakttrycket på honor på en lägre nivå än på hannar. I åtgärdsprogrammet konstateras också att ensamma årsungar av björn kan klara sig utan sin mor. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt finns en stor variation i kroppsstorlek hos både årsungar och fjolårsungar, varför det kan vara svårt att skilja dessa ålderskategorier åt i fält. Därmed bedömer myndigheterna att det inte kan ställas ett krav på att jägaren ska kunna skilja dessa åt före skottet. Provtagning Från samtliga björnar tas ett antal prover som används för att förbättra kunskapsunderlaget för björnförvaltningen samt för uppföljning av jaktens effekter. Proverna används i följande syfte: spene används för att bestämma om hona har varit digivande vid jakten; kindtand används till åldersbestämning; könsdelar används till studier om könsmognad och reproduktionshistoria; hårprov används för födovalsanalys; muskelprov används för genetiska och radiologiska analyser; hudprov används som reservprov bl.a. för genetiska analyser. Björnprojektet förser björnar med sändare för att kunna följa djuren på ett noggrant sätt och på så vis ta fram detaljerad kunskap om djurens biologi och ekologi. Denna kunskap har visat sig var värdefull för förvaltningen av arten. Den tekniska utrustningen är dyr att ersätta, varför sändare mm som finns på björnar som har fällts ska återlämnas till den som har försett djuret med utrustningen. Länsstyrelsens sammantagna bedömning Den av Länsstyrelsen beslutade licensjakten efter björn håller sig inom ramarna för Naturvårdsverkets delegeringsbeslut, följer viltförvaltningsdelegationens intentioner och tar hänsyn till den regionala förvaltningsplanen för arten.

11 Länsstyrelsen bedömer att licensjakten inte kommer att påverka björnstammens bevarandestatus i länet negativt på lång sikt. Ett av syftena med beslutet är att ytterligare minska björnstammen i fjälltrakterna, medan antalet björnar ska kunna öka i de områden i länets centrala delar där stammen fortfarande är gles. Ett annat syfte är att testa uppföljningsmetodernas noggrannhet. Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att förutsättningarna för licensjakt enligt 23 c jaktförordningen är uppfyllda och att licensjakt efter 25 björnar i inte äventyrar björnstammens gynnsamma bevarandestatus i landet. Länsstyrelsen bedömer vidare att denna jakt kommer att tillföra ny och viktig kunskap för den framtida förvaltningen av björnen i länet. Ytterligare bakgrund till beslutet Björnförekomst och bevarandestatus i landet Björnen är en svårinventerad art eftersom den går i ide på vintern och därmed inte kan inventeras på spårsnö. Sedan år 2001 har särskilda DNAinventeringar genomförts i björnlänen i Sverige. Senaste uppskattningen av den svenska björnstammens storlek gjordes 2014 6 och gäller för år 2013. Denna uppskattning baserar sig på DNA-inventeringar och älgjägarnas rapportering av björnobservationer 7. Enligt beräkningen uppskattas björnstammen i Sverige ha bestått av cirka 2782 individer hösten 2013. Utöver björnstammens storlek beskriver Skandinaviska Björnprojektet i rapporten även den årliga tillväxten i populationen både nationellt och fördelad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av björn under älgjakten åren 2008-2013. Resultaten visar en genomsnittlig årlig minskning med 3,2 % i landet, vilket anses bero på att tilldelningen vid björnjakten ökat mycket kraftigt under senare år. På länsnivå har beståndsutvecklingen beräknats vara stabil i, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Värmland. I Jämtland har stammen minskat med 6,9 % per år sedan 2008. Motsvarande siffra för Norrbotten är en minskning med 8,0 % per år. I samband med att Artdatabanken under år 2010 har publicerat en ny nationell rödlista har brunbjörnen upphört att vara klassificerad som nationellt rödlistad och populationen betraktas därmed som livskraftig. I rovdjursutredningens delbetänkande om Rovdjurens bevarandestatus (SOU 2011:37) bedöms björnens bevarandestatus i Sverige vara gynnsam. Samma bedömning görs av regeringen i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I ett ställningstagande till EU rörande en kompletterande rapportering angående rovdjur enligt Art. 17 i Art- och habitatdi- 6 Kindberg, J. & Swenson, JE 2014. Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa uppskattningar och trender. - Rapport 2014-2 från Skandinaviska Björnprojektet. 7 Jfr. Kindberg, J. 2010. Monitoring and management of the Swedish Brown Bear (Ursus arctos) population. Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet

12 rektivet skriver Naturvårdsverket år 2013 8 att referensvärdet för björnens populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus i Sverige är 1400 individer. Nationella målsättningar för björnstammens utveckling I den av riksdagen antagna propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning: Målen för björnstammen i Sverige är att björnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige ska vara 1 100 1 400 individer, och att björnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller utbredningsområdet i Sverige ska vara Norrbottens, s, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län. (s. 40) Regeringen skriver följande i propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210): Det faktum att björnförekomsten i såväl det norra som det mellersta rovdjursförvaltningsområdet med bred marginal överstiger den nationella miniminivån har inte inneburit omfattande konflikter eller problem. Totalt sett finns det inget behov av att minska björnstammen i dessa delar, i vissa regioner kan det dock finnas behov av att minska björnstammen. (s. 29) Samverkan i Norra rovdjursförvaltningsområdet Förvaltning av björn i stort och licensjakt efter björn i Norra rovdjursförvaltningsområdet har vid upprepade tillfällen diskuterats mellan länsstyrelserna i Norrbottens, s, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan har också tagits upp vid Samverkansrådets sammanträden. Björnstammens storlek, utveckling och utbredning i länet Den spillningsinventering som genomfördes i hösten 2004 visade att det fanns minst 222 björnar (140 hanar och 82 honor) i länet. Detta är en minimisiffra som inkluderar även ungar. Skandinaviska Björnforskningsprojektet har därefter med statistiska metoder beräknat det faktiska antalet björnar till ca 272 individer (mellan 254 och 299 individer) år 2004 9. Enligt en senare beräkning 10 med nya statistiska metoder uppgick björnstammen år 2004 till ca 309 individer (265-401). Utifrån jägarnas årliga björnobservationer under de första sju dagarna av älgjakten har Skandinaviska Björnprojektet uppskattat den årliga tillväxten i björnpopulationen i för perioden 1998-2007. Forskarna kom 8 PM av den 16 december 2013, dnr NV-09661-12 9 Kindberg, J. & Swenson. J.E. 2006. Results from the genetic analyses performed on feces samples from bears in County, Sweden. Part II Population estimate. Rapport 2006-3 från det Skandinaviska Björnprojektet 10 Kindberg, J. & Swenson. J.E. 2010. Beräkning av björnstammens storlek i 2009. Rapport 2010-4 från det Skandinaviska Björnprojektet.

Björnobsar/100 mantimmar Länsstyrelsen 13 fram till att björnstammen i länet var stabil under denna period och att den endast hade en svag tendens till ökning. Hösten 2009 genomfördes en ny spillningsinventering i länet. Analysresultaten och en förnyad beräkning av björnstammen resulterade i att det 2009 fanns ca 300 björnindivider (287-323) i länet 6. Länsstyrelsen konstaterade att björnstammen i utgjordes av ca 300 individer och att den inte hade ökat under perioden 2004-2009. Denna slutsats bekräftades även av björnobservationerna under älgjakten, som hade legat på ungefär samma nivå under ett antal år i länet. Resultaten från 2004 och 2009 års spillningsinventeringar visar att det finns björn i större delen av länet. De flesta honorna hittades i s inland och väldigt få i fjällområdet och i kustlandet. Största antalet björnhonor finns inom Dorotea, Åsele och Sorsele kommuner. Hanarna har en jämnare utbredning i länet, men även här finns de flesta individerna i s inland. Under senare år har jägarnas björnobservationer visat en vikande trend (fig.1), trots att siffran för 2012 är relativt hög. Detta kan indikera att björnstammen i är på väg att minska. Det är emellertid något osäkert hur bra en förändring av björnobservationerna återspeglar en verklig förändring av björnstammen. Länsstyrelsen ämnar undersöka sambandet med hjälp av den spillningsinventering som genomförs 2014. Tills dess bör dödligheten i björnstammen hållas på en jämn nivå. 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 Figur 1. Utvecklingen av jägarnas björnobservationer under de första sju älgjaktsdagarna i s län under perioden 1998-2013. Punkter: björnobservationer per 100 mantimmar; linje: anpassad trendlinje. Källa av originaldata: Jägareförbundet. Nedladdning av data från viltdata.se skedde den 1 mars 2014. 0,000 Målsättningar för björnstammen i länet Miniminivån för björnstammen i s län har efter förslag från Länsstyrelsen (beslut av den 28 februari 2011, dnr. 218-1898-2010) av Naturvårdsverket fastställts till 9 årliga föryngringar (beslut av den 5 maj 2011, ärendenr. NV-03874-11). Efter riksdagsbeslutet om propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) av den 10 december 2013 (riksdagsskrivelse 2013/14:99) och Naturvårdsverkets begäran av den 20 mars 2014 (NV-00552-14) pågår för närvarande arbetet med att ta fram nya miniminivåer. Den 5 juni 2014 beslutade viltförvaltningsdelegationen i Väs-

14 terbotten om att föreslå 11 årliga föryngringar som ny miniminivå för björn i länet (dnr. 511-2380-2014). Inom ramen för den nya rovdjursförvaltningen och viltförvaltningsdelegationens verksamhet har en förvaltningsnivå och en förvaltningsintervall för björnstammen i tagits fram. Björnstammen tillåts variera mellan 250 och 600 individer i länet. Enligt beslut i viltförvaltningsdelegationen av den 16 april 2013 betraktas 300 björnar som lämplig storlek för stammen under de närmaste åren. Enligt den regionala förvaltningsplanen för björn som fastställdes år 2006 är en ökad kolonisering av honor i området mellan nuvarande föryngringsområden önskvärd. Länet har delats in i förvaltningszoner och i området ovanför odlingsgränsen är målsättningen att minska björntätheten med hänsyn till renarnas kalvningsland. På viltförvaltningsdelegationens möte den 7 juni 2012 diskuterades att licenstilldelningen borde ligga kvar på oförändrad nivå fram till nästa spillningsinventering för att Länsstyrelsen på så sätt ska kunna få en bättre uppfattning om hur de båda huvudsakliga uppföljningsmetoderna för björn, dvs. jägarnas björnobservationer och spillningsinsamling för DNA-analys, relaterar till varandra. Problemområden och skador orsakade av björn I betraktas björnen som ett större problem endast inom renskötseln, eftersom björnar i kalvningslanden kan döda renkalvar. Nivån av ersättningarna för björnförekomst anses av många renskötare vara alltför låg för att täcka de faktiska skadorna, vilket också stöds av den genomförda predationsstudien. Björnen är den arten bland rovdjuren som ansvarar för flest angrepp på tamdjur i länet. Trots detta är antalet björnangrepp lågt varje år. Det är främst får som drabbas, även om en björn gjorde skador i bigårdar och på ensilagebalar hösten 2013. Länets befolkning har i stort en positiv inställning gentemot björnen, även om attityderna har blivit något mindre positiva från år 2004 till 2009. I vissa kommuner är det dock många, ibland en majoritet av befolkningen, som tycker att målet för björnstammen i landet är för högt satt och att det bör minskas. Tidigare björnjakt i länet Fram till 2009 var det Naturvårdsverket som beslutade om jakt efter björn under licensjaktsliknande former i s län. en togs efter yttrande från Länsstyrelsen. Sedan 2010 är det Länsstyrelsen själv som tar beslut om licensjakt, efter delegering av beslutsrätten. Under senare år har antalet tilldelade björnar ökat. År 2010 nådde tilldelningen sin hittills högsta nivå med 25 björnar och kvoten har legat på denna nivå sedan dess. Avskjutningen har ökat i takt med tilldelningen och har legat på en relativt jämn nivå sedan 2007. En viss överskjutning har förekommit vissa år.

15 Länsstyrelsen har sedan 2002 haft möjlighet att besluta om skyddsjakt efter skadegörande björnindivider. Sådana beslut har tagits i något eller några fall per år, främst på våren. Våren 2012 togs beslut om skyddsjakt efter åtta björnar och fem av dessa fälldes. Våren 2013 togs endast ett sådant beslut och ett ytterligare beslut togs på hösten, men ingen björn har rapporterats fälld på skyddsjakt detta år. Motsvarande siffror för 2014 är sju tagna beslut och fem fällda björnar under våren. Tabell 1: Resultat från höstens björnjakter i s län åren 2005-2013. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tilldelning 15 20 22 24 24 25 25 25 25 Fällda 10 19 24* 24 25 24 25 25 25 Hanar Honor Okänt/påskjuten * varav två i nödvärn 8 2 12 7 16 8 3 Annan dödlighet Jakten är den faktorn som sannolikt har störst betydelse för dödligheten bland björnarna i. Illegal jakt på björn förekommer i länet, men det är okänt hur omfattande den är. Så upptäcktes våren 2014 ett fall av illegal jakt på björn. Någon eller några enstaka björnar dödas i trafiken, dock inte varje år. Enstaka björnar fälls, men inte årligen, med stöd av 28 jaktförordningen (skyddsjakt på enskilds initiativ) eller 24 kap. 4 brottsbalken (1962:700) ( nödvärn ). Den totala kända dödligheten bland björnarna i har ökat från ca 4 % under perioden 1998-2005 till ca 10 % under senare år (jämför fig. 2). Denna dödlighet är relativt hög sett ur ett historiskt perspektiv (fig. 3) 11. Björnprojektet har tidigare beräknat 12 att ett jaktuttag på 8,2 10,4 % av honorna i björnstammen leder till en stabil björnstam och är därmed långsiktigt hållbart. Dödligheten bland björnhonorna i varierade under perioden 2009-2013 mellan 5,5 och 8,2 % och ligger därmed för närvarande något lägre än det av Björnprojektet rekommenderade intervallet. 19 5 16 9 17 7 1 14 11 15 10 14 11 11 Historiska data från Lönnberg, E. 1929. Björnen i Sverige 1856-1929. Almqvist och Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala. 12 Bischof, R. & Swenson, J.E. 2009. Preliminary predictions of the effect of increasing hunting quotas on brown bear population growth in Sweden. Rapport 2009-3, Skandinaviska Björnprojektet.

1856 1860 1864 1868 1872 1876 1880 1884 1888 1892 1896 1900 1904 1908 1912 1916 1920 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Fällda björnar per år 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal björnar Länsstyrelsen 16 35 30 25 20 15 10 5 Okänt kön Hona Hane Figur 2. Antalet konstaterade döda björnar i s län 1981-2013. Både björnar fällda under jakten och sådana dödade i trafiken eller av andra orsaker är inkluderade här. Den kända dödligheten har de senaste sex åren varit relativt hög och legat omkring 10 % av stammens beräknade storlek. 0 35 30 25 20 Figur 3. Antalet konstaterade döda björnar i s län 1856-2013. Det är tydligt att dagens dödlighet är hög i ett historiskt perspektiv. Historiska data från Lönnberg (1929). 15 10 5 0 i detta ärende har tagits av naturvårdsdirektör Björn Jonsson. I den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit Erik Lindberg, Lars Dahlberg, Linda Backlund och Michael Schneider, den sistnämnde föredragande. Björn Jonsson Naturvårdsdirektör Michael Schneider Rovdjursansvarig

17 Bilagor: Bilaga 1. Hur man överklagar Bilaga 2. Villkor för åteljakten Bilaga 3. Blankett Påskjuten björn - platsundersökning och eftersök Bilaga 4. Blankett Registrering av fälld/död björn Bilaga 5. Blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn Bilaga 6. Blankett Dokumentation av åteljakt på björn 2014 Bilaga 7. Lathund för björnskyttar Sändlista (via e-post): Naturvårdsverket Statens veterinärmedicinska anstalt Kopia (via e-post) till: Polismyndigheten i s län Samtliga kommuner i s län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Jordbruksverket Sametinget Viltskadecenter Skandinaviska Björnprojektet Fylkesmannen i Nordland, Norge

18 Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL NATURVÅRDSVERKET Är du missnöjd med Länsstyrelsens beslut kan du överklaga detta hos Naturvårdsverket, men klagan skall lämnas eller skickas till Länsstyrelsen. Överklagan ska vara skriftlig och undertecknad. Var tydlig med att Skriva vilket beslut som överklagan gäller. Det gör du enklast genom att ange ärendebeteckningen, dvs. dnr. Redogöra för varför du menar att Länsstyrelsens beslut är fel och hur du anser att beslutet ska ändras. Underteckna brevet, förtydliga namnteckningen, uppge adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan istället ombudet underteckna brevet. I så fall bör en fullmakt sändas med. Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt så bör du bifoga dem. Brevet ska lämnas eller skickas till: Länsstyrelsen i s län 901 86 Umeå Länsstyrelsen måste ha fått brevet inom tre veckor, räknat från den dag när du fick beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp.

19 Bilaga 2 Villkor för åteljakt på björn i s län 2014 Följande villkor ska följas av dem som bedriver licensjakt på björn med hjälp av åtel. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. Enligt beslutets villkor 4 (se sida 2 av detta beslut) ska åtelansvarig anmäla sin planerade åtel till Länsstyrelsen i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen. Länsstyrelsen registerför samtliga åtlar. Åtling får påbörjas först när Länsstyrelsen har registrerat åteln och meddelat detta till åtelansvarig. Jakt vid åtel får bedrivas under samma jakttid som licensjakt på björn i övrigt genomförs i s län. Ingen separat jaktkvot fastställs för åteljakt. 1. Åteljakt på björn får genomföras i hela s län, med de begränsningar som framgår av villkor 6 samt 7 a-d nedan. 2. Jakt efter björn med hjälp av åtel är endast tillåten vid platser som iordningställts i enlighet med villkoren för åteljakt efter björn enligt detta beslut. 3. Jakt är inte tillåten vid platser som iordningställts i syfte att locka till sig annat vilt än björn och som inte följer villkoren för åteljakten enligt detta beslut. 4. Upptag av björnspår med hjälp av hund vid en åtel är inte tillåtet. 5. En person ska vara ansvarig för varje åtel (åtelansvarig). 6. Länsstyrelsen erinrar om att åtel bara får anläggas om markägaren har gett tillstånd till detta. På Statens mark ovan odlingsgränsen ska även berört älgjaktlag och berörd sameby ha gett sitt medgivande. 7. Åtelns läge och beskaffenhet. a. Avstånd till närmaste permanent bebodda hus, till fritidshus som har sophämtning, till åtel avsedd för viltskådning och till permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst 2000 m. Åtelansvarig ska kontakta eventuella andra personer som under perioden 1 augusti 31 oktober 2014 tillfälligt bor inom 2000 m från åteln och upplysa dessa personer om åtelverksamheten. b. Avstånd till väg eller skogsbilväg ska vara minst 200 m. c. Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m. d. Åteln ska ej vara synlig från väg eller vandringsled.

20 e. Som åtelmaterial får användas vilt, slaktrester från vilt och viltfångad fisk från samma eller angränsande kommun, oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur. Rester från tamdjur får inte användas (till tamdjur räknas även ren). Kött från rovdjur får ej användas som åtelmaterial på grund av risk för spridning av parasiter. f. Vid åtling med större vilt får en (1) djurkropp läggas ut. Mängden åtelmaterial av annat slag (inklusive mindre vilt, viltslaktrester etc.) får uppgå till högst 25 kg per vecka. g. Länsstyrelsen erinrar om att lockmedel/doftämnen endast får användas om de är syntetiska, om de är tillverkade av växtextrakt eller om de är framställda i Sverige av material från vilda svenska djur. 8. Åtelmaterial får läggas ut från och med den 15 juli 2014 till den dagen då sista tilldelade björnen fälls eller, i det fall inte alla tilldelade björnar fälls, till och med 15 oktober 2014. Senast den 25 oktober 2014 eller tio dagar efter att sista björnen har fällts ska allt åtelmaterial vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte förväntas lockas dit. 9. Dokumentation a. Var och en som bedriver åteljakt på björn ska dokumentera och rapportera sin verksamhet. b. Om flera personer bedriver jakt vid samma åtel ska åtelansvarig sammanställa samtliga personers dokumentation. c. Dokumentationen ska följa befintligrapportmall (Bilaga 6). d. Dokumentationen ska lämnas av åtelansvarig till Länsstyrelsen senast den 15 november 2014.

Bilaga 3 PÅSKJUTEN BJÖRN - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK 1. Ifylls av länsstyrelsens besiktningsman tillsammans med skytt och jaktledare då björn påskjutits, men inte påträffats död eller avlivats på skottplatsen. Blanketten ifylls även vid skyddsjakt samt vid andra tillfällen då eftersök genomförs. 2. Kopia sänds alltid till SVA, även om prover inte insamlats. År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr DATUM då björnen påsköts ANMÄLAN Tidpunkt då påskjutningen anmäldes År Månad Dag Klockslag Tim Min PÅSKJUTEN MED STÖD AV PLATSUNDERS. /EFTERSÖK SKYTT Anmäld till Bara platsundersökning Eftersök och platsundersökning Licensjakt myndighetsbeslut Annat, ange vilket? Djur som påskjuts med stöd av 40 b JF, 9 JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten, som ansvarar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikskadade djur. Namn Telefon Mobiltelefon Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige Namn Telefon Mobiltelefon JAKTLEDARE Adress Postnr Postadress PLATS OCH AVLOSSADE SKOTT Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000) Detaljerad karta över platsundersökning och eftersök ska bifogas Koordinater Rikets nät (RT90) Jaktområde (vid licensjakt) Län Kommun Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och björn då björnen påsköts med första skott? Hur många skott avlossades mot björnen? Ange var skottet/skotten troligtvis träffade? Tecknade björnen för träff efter skott/skotten? Lämnade björnen synligt blodspår då den lämnade skottplatsen? m Hur regerade björnen? Stod still Gick i normal takt Sprang Användes stöd vid första Ja skottet? Skott 1 Skott 2 Skott 3 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Hur långt kunde blodspåret följas? Eftersöksjägarens namn Telefon Mobiltelefon Nej m Användes hund vid eftersöket? Ja Nej Klockslag då eftersöket startade Tim Min PLATSUNDER- SÖKNING OCH EFTERSÖK Om Ja. Ange hundras och om flera hundar använts ange ordningsföljd Hund 1 Hund 2 Hund 3 Enbart löshund Enbart spårhund Spårhund/löshund Löshund/spårhund Tillhörde hund och hundförare det egna jaktlaget? Var eftersöksekipaget tränat på annat sätt? Ja Nej Var eftersöksekipaget utbildat/testat på björn? Ja Nej Har avlossade kulor återfunnits? Ange antal och var. Hur långt kunde björnen spåras från skottplats till sista björnspår? m Klockslag då eftersöket avslutades Ja Tim Nej Min PROV RESULTAT ELLER BEDÖMNING AV BJÖRNENS SKADOR UNDER- SKRIFTER Har DNA från den påskjutna björnen insamlats? Blod Hår Kött/vävnad Spillning Har DNA-prover överlämnats till besiktningsmannen? Eftersök har genomförts till dess Jaktledarens bedömning av björnens skador då björnen inte påträffats död eller avlivats? Grund för bedömningen ovan? Skriftlig utförlig motivering krävs! Kompletterande information lämnas på sidan 2. Besiktningsman Namnförtydligande Ja Nej Björnen påträffats död Björnen är oskadad Insamlade prover ska snarast sändas till SVA Jaktledare Namnförtydligande Björnen påträffats skadad och avlivats Björnen är lätt skadad Björnen inte kan anträffas Björnen är allvarligt skadad N A T U R V Å R D S V E R K E T 2 01 4, B L A N K E T T P Å S K J U T E N B J Ö R N P L A T S U N D E R S Ö K N I N G O C H E F T E R S Ö K, V E R S I O N 1.0

KOMPLET- TERANDE INFORMA- TION Bilaga 3, Sidan 2

REGISTRERING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman, som registrerar relevanta uppgifter i Rovbase. 2. Besiktningsmannen sänder kopia till SVA tillsammans med proverna. DATUM Tidpunkt då björnen fälldes/påsköts År Månad Dag Klockslag Tim Min Rovbase Id (M-nr) Bilaga 4 ANMÄLAN Djur som fälls med stöd av 40 b JF, 9 JL och 24 kap BrB ska anmälas till polisen, som ansvarar för hantering av dessa. Gäller även trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt). Tidpunkt då björnen anmäldes Länsstyrelsens Id-nr År Månad Dag Klockslag Tim Min Anmäld till Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige JAKT- LEDARE Namn Telefon Mobiltelefon Adress Postnr Postadress Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000) Jaktområde PLATS Skottplats Koordinater Rikets nät (RT 90) Om skott- & fallplats Fallplats Koordinater Rikets nät (RT 90) är olika, ange koordinater för båda. l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l Län Kommun JAKTSÄTT m.m. (flera alt. kan anges) Riktad björnjakt Älgjakt Skjuten från postställe Skjuten vid gå/smygjakt Åtel Skjuten för hund Antal deltagande jägare Ange antal hundar Antal avlossade skott På annat sätt (ange vilket) MÄRKT DJUR KÖN OCH ÅLDER VIKTER (vägda) Tatuerad på insidan av läpparna. Ange nr: Radiohalsband ange nr Totalvikt kg (inte urtagen) Öronmärke V/H öra ange färg och nr Implantatsändare i bukhålan Hane Hona Ålder uppskatta björnens ålder Passad vikt kg Slaktvikt kg PROVER Tillhandahålls för besiktningsman Tand Könsdelar Hårprov Muskel Spene Hudprov (referensprov) MÅTT MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN 1. Bröstomfång 2. Kroppslängd utan svans 3. Huvudomkrets största 4. Huvudlängd 5. Framfot bredd Största spenen längd x bredd Testikel längd x bredd X X cm cm cm cm cm mm mm N A T U R V Å R D S V E R K E T 2 01 4, B L A N K E T T B1 R E G I S T R E R I N G A V F Ä L L D/ D Ö D B J Ö R N, V E R S I O N 1.0