Åteljakt efter björn i Västerbotten En utvärdering

Transkript

1 Åteljakt efter björn i Västerbotten En utvärdering

2 Michael Schneider, (korrigerad version) Kartor: Länsstyrelsen Västerbotten Bild på titelsidan: Klomärken efter klättrande björnungar vid en av Skandinaviska Björnprojektets forskningsåtlar i Västerbotten, fotade vid efterarbete vid åteln i juli En incident med en björnhona med ungar vid samma åtel beskrevs i rapporten om utvärderingen av åteljakten Foto: Länsstyrelsen. 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 GENOMFÖRANDE... 5 ANSÖKAN OM UNDANTAG... 5 INTRESSERADE... 5 BJÖRNJAKTEN I STORT... 6 ANMÄLDA ÅTLAR... 6 ÅTLINGSPERIOD... 7 TILLSYN... 7 FORSKNING... 8 RESULTAT... 8 BJÖRNBESÖK VID ÅTLARNA... 8 SPRIDNING AV ÅTLARNA FÄLLDA BJÖRNAR RESULTAT AV TILLSYNEN DE ÅTELANSVARIGAS DOKUMENTATION JÄMFÖRELSE AV SÄSONGERNA DOKUMENTATION ANTAL ÅTLAR INTRESSET FÖR ÅTELJAKTEN BJÖRNAR VID ÅTLARNA KOSTNADER ORÄDDA BJÖRNAR DISKUSSION OCH SLUTSATSER JÄGARNAS FORTSATTA INTRESSE EFTERLEVNAD AV REGELVERKET EFFEKTEN AV ÅTLING VID SAMMA PLATS KOSTNADER LÄNSSTYRELSENS SAMMANFATTANDE SLUTSATS TACK MER ATT LÄSA BESLUT OM LICENSJAKT EFTER BJÖRN I VÄSTERBOTTENS LÄN HÖSTEN

4 Sammanfattning Hösten 2013 tilläts för fjärde året i rad användning av åtel under licensjakten efter björn. Detta var en fortsättning av åteljaktsförsöket som har pågått under perioden , om än med lägre ambitionsnivå från Länsstyrelsens sida. Till skillnad från de tre tidigare åren togs inte in några intresseanmälningar för åteljakten och inga utbildningar genomfördes. Därför var det endast personer som hade gått utbildning något av de tidigare åren som hade möjlighet att anmäla och att anlägga en åtel. Totalt anmäldes 14 björnåtlar till Länsstyrelsen säsongen Av dessa sattes fyra aldrig i gång. Sammanlagt var det således tio aktiva åtlar i Västerbotten 2013, där minst 19 jägare bedrev åteljakt. Tre av dessa anlades på samma plats för fjärde året i rad. Tre av åtlarna besöktes av björn och vid en åtel observerades björn vid två tillfällen under dagtid. Ingen björn rapporterades fälld i samband med åtling under licensjakten. Inga incidenter med aggressiva eller närgångna björnar rapporterades från åtelplatserna. Endast två tredjedelar av dokumentationerna som de åtelansvariga skulle lämna till Jägareförbundet kom in i tid. Därmed bröts den positiva trenden i rapporteringen, som fanns mellan åren 2010 och Tillsyn genomfördes vid endast två av åtelplatserna. Dessa åtlar representerade två extrema fall. Den ena åteln följde regelverket mycket väl och var snygg och städad. Den andra platsen var skräpig och stred mot regelverket i flera punkter. Enligt erfarenheter från tidigare års åteltillsyn följer de flesta åtelplatserna regelverket ganska väl och är någorlunda välstädade. Länsstyrelsens totala kostnad för åteljakten 2013 uppgår till kronor och har därmed halverats jämfört med Detta beror till stor del på att också antalet åtlar har halverats. Kostnaden per åtel har däremot de senaste två åren legat på ungefär samma nivå. Det låga antalet åtlar gör att djupare gående analyser inte är meningsfulla. Generellt kan dock sägas att åteljakten 2013 följer de mönster ganska väl som sågs under perioden Antalet åtlar har minskat för fjärde året i rad, åtlarna sätts igång så tidigt som möjligt, andelen åtlar som besöks av björn ligger på ungefär samma nivå, björn observeras även på dagtid, ingen björn fälls vid åteljakt och en del av de åtelansvariga menar att åtelperioden är alldeles för kort. Dessutom kan konstateras att kunskapen om regelverket och efterlevnaden av denna är bristfällig hos en del av de åtelansvariga. 4

5 Inledning Åteljakt efter björn har inte varit tillåten i Sverige sedan Allt sedan dess har det diskuterats flitigt om denna jaktform ska tillåtas igen. Naturvårdsverket har under flera år utrett frågan och också gett bidrag till Skandinaviska Björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn ur vetenskaplig synvinkel. För att belysa åteljaktens praktiska sidor har åteljakt efter björn bedrivits i bl.a. Västerbottens län under perioden Som en fortsättning av detta åteljaktsförsök tilläts hösten 2013 för fjärde året i rad användning av åtel under licensjakten efter björn. Ambitionsnivån från Länsstyrelsens sida var dock lägre denna gång. Till skillnad från de tre tidigare åren togs inte in några intresseanmälningar för åteljakten och inga utbildningar genomfördes. Därför var det endast personer som hade gått utbildning något av de tidigare åren som hade möjlighet att anmäla och att anlägga en åtel. Jakten 2013 bedrevs i avvaktan på Naturvårdsverkets slutliga ställningstagande i frågan huruvida åteljakt efter björn ska vara tillåten framöver eller ej. Syftet med 2013 års åteljakt var främst att dokumentera jägarkårens fortsatta intresse för denna jaktform och att analysera vilken betydelse åtling vid samma plats över några års tid kan ha i sammanhanget. Förutom i Västerbotten så bedrevs åteljakt efter björn hösten 2013 efter dispens från Naturvårdsverket även i två skogssamebyar i Norrbottens län och i delar av Dalarnas län. Genomförande Ansökan om undantag Länsstyrelsen har enligt Naturvårdsverkets delegeringsbeslut av den 12 maj 2011 (ärendenr. NV ) rätt att besluta om bl.a. licensjakt efter björn i Västerbottens län från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni Licensjakten regleras bl.a. genom Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. I 6 i dessa föreskrifter sägs att Länsstyrelsen i sitt beslut om licensjakt ska föreskriva att jakt inte får bedrivas med hjälp av åtel. Enligt 13 samma föreskrifter får Naturvårdsverket i det enskilda fallet medge undantag. Länsstyrelsen Västerbotten ansökte den 13 juni 2013 hos Naturvårdsverket om undantag från bestämmelsen enligt 6 ovan nämnda föreskrifter (dnr ). Den 27 juni 2013 fattade Naturvårdsverkets beslut om undantag (ärendenr. NV ) och Länsstyrelsen kunde därmed återigen tillåta åteljakt. Intresserade Säsongen 2013 övergick Länsstyrelsen från att tillsammans med Jägareförbundet göra massiv reklam för åteljakten (vilket hade gjorts åren ) till att hantera åteljakten som en liten del av licensjakten efter björn. Detta innebar att inga särskilda, riktade informationsinsatser om åteljakten gjordes. Däremot informerades det om att åteljakt var tillåten när licensjakten i stort togs upp, vid olika möten och i pressmeddelanden. Medierna rapporterade om möjligheten till åteljakt och information fanns på Länsstyrelsens och på Naturvårdsverkets webbplats. Åteljakt diskuterades också i riksdagen (motion 2013/14:MJ487). Inga intresseanmälningar krävdes in till Jägareförbundet för åteljakten Totalt 14 anmälningar av björnåtlar kom in till Länsstyrelsen denna säsong. En ytterligare person anmälde sitt intresse för åteljakten till Länsstyrelsen, men utan att sedan anmäla en åtel. 5

6 Av de totalt 14 åtelansvariga valde fyra av olika anledningar att inte starta sin åtel. Bland dessa var en person som gick utbildningen 2010 och anmälde sin första åtel De andra tre hade haft åtel varje år under perioden Bland de aktiva personerna fanns det sju som hade åtel för fjärde året i rad. Fyra av dessa åtlar fanns på samma ställe samtliga fyra år, medan de tre resterande flyttades till ett nytt ställe under ett eller två av åren. Två personer var aktiva för andra året (2010 och 2013 respektive 2012 och 2013) och en person för tredje året ( ) och på samma ställe. Björnjakten i stort Den 28 juni 2013 beslutade Länsstyrelsen om licensjakt efter björn hösten 2013 (dnr ). Tilldelningen var totalt 25 björnar i länet, varav högst 16 fick fällas nedan odlingsgränsen. Precis som åren fanns det också 2013 en omfattande lista med villkor som gällde för åteljakten (se denna rapports bilaga 1, beslutet om licensjakt efter björn 2013, dels under Villkor 4 (sida 2) och dels i Bilaga 2 (sidorna 18-20) i beslutet). Villkorslistan för 2013 var i stort sett identisk med den som gällde 2011 och 2012 och således något utökad jämfört med 2010 (jfr Schneider 2012a). Anmälda åtlar Totalt anmäldes det 14 åtlar till Länsstyrelsen under Av dessa var tio aktiva och fyra blev aldrig igångsatta. Minst 19 jägare bedrev jakt vid åtlarna. Åtlarna var inte jämt spridda inom länet och inom kommunerna, utan det fanns ansamlingar av åtlar i några områden (bild 1). Generellt var tätheten av åtlar dock mycket låg. Ungefär två tredjedelar av de anmälda åtlarna återfanns i skogslandet, cirka en tredjedel i fjällområdet och endast en åtel anmäldes i kustlandet (tabell 1). Denna fördelning gäller inte för de åtlar som var aktiva, där 80 % fanns i skogslandet. Många av åtlarna återfanns i de nedre delarna av fjällkommunerna och speciellt i Vilhelmina kommun. I Dorotea kommun fanns ingen aktiv åtel. I de mest centrala delarna av länet var åtlarna få och inga åtlar fanns i fjällen och större delen av kustlandet (bild 2). I samtliga länets tre delområden besöktes åtlar av björn (jfr. tabell 1 och bild 3). Licensjakt efter björn 2013 Åtlar Bild 1. Geografisk spridning av åtlarna som anmäldes till Länsstyrelsen under licensjakten efter björn hösten Anmäld åtel 6

7 Tabell 1. Antal anmälda, antal aktiva och antal av björn besökta åtlar i olika delar av länet. Fjällområdet: området ovan odlingsgränsen; skogslandet: området mellan odlingsgränsen och kustlandet; kustlandet: kustkommunerna i Västerbotten. Länsdel Antal åtlar Anmälda Aktiva Med björnbesök Fjällområdet Skogslandet Kustlandet Totalt Licensjakt efter björn 2013 Aktiva åtlar Bild 2. Fyra av de anmälda åtlarna sattes aldrig igång. Totalt var tio åtlar aktiva i länet hösten Åtel aktiv Åtel ej aktiv Åtlingsperiod Åtlingsperioden var samma som , dvs. från 1 augusti till den dagen då björnjakten blev avlyst. Efter jaktens slut hade man fem dagar på sig att städa åtelplatsen. Sex av de tio aktiva åtlarna sattes igång redan första tillåtna dagen, två av åtlarna inom två veckor, och de resterande två inom fyra veckor efter åtlingsperiodens start. Björnjakten säsongen 2013 avlystes den 13 september. Därmed var åtlingsperioden, räknat från 1 augusti, ungefär lika lång som år 2012 men något längre än åren Tillsyn Av kostnadsskäl genomförde Länsstyrelsen tillsyn vid åtlarna bara i mycket begränsad omfattning. Totalt besökte Länsstyrelsen två av de tio aktiva åtlarna, motsvarande 20 % av åtelplatserna. En av de besökta åtlarna fanns i Norsjö kommun, den andra i Vindelns kommun. Besöken genomfördes dagen efter att björnjakten hade avlysts i området. De åtelansvariga hade fem dagar på sig att städa åtelplatserna efter avslutad jakt. Förhållandena vid platserna antas därför återspegla situationen när björnjakten fortfarande var igång. 7

8 Forskning Skandinaviska Björnprojektet har under perioden bedrivit ett större forskningsprojekt kring åtling av björnar. Inom projektet hade åtlar etablerats i två studieområden, bland annat i Västerbottens län, där sex åtlar har varit utplacerade i området mellan Vilhelmina, Dorotea och Åsele. Naturvårdsverket var huvudfinansiär för detta projekt. Under 2013 var aktiviteten inom detta projekt mycket begränsad i Västerbotten och omfattande mest bara efterarbete vid platserna där forskningsåtlarna hade legat (bild 3). Resultaten från åtelforskningen publicerades i en rapport år 2013 (Zedrosser m.fl. 2013). Bild 3. En av Skandinaviska Björnprojektets åtelplatser i närheten av Åsele vid ett efterbesök i juli Åtlarna var aktiva under perioden Marken vid åtelplatsen uppvisar ett kraftigt slitage. Björnstigar leder fram till platsen från två håll. På en av tallarna i närheten syns klomärken efter klättrande ungbjörnar. Foto: Länsstyrelsen. Resultat Björnbesök vid åtlarna Av de tio aktiva åtlarna besöktes tre av björn (tabeller 1 och 2). Den enda aktiva åteln i fjällområdet besöktes av björn. I skogslandet besöktes endast en av åtta aktiva åtlar (12,5 %). Också den enda befintliga åteln i kustlandet fick björnbesök. Av de aktiva åtlarna hade åtta anlagts på tidigare åtelplatser och två hade etablerats på nya ställen (tabell 2). Av åtlarna på tidigare åtelplatser besöktes 2 (25 %) av björn, medan motsvarande siffra för åtlar på nya platser var 1 (50 %). Totala andelen av åtlar med björnbesök var 30 %. Vid en av åtlarna observerades björnar vid två tillfällen på dagtid, men det rörde sig om en björnhona med ungar, som inte är lovliga att jaga. Tabell 2. Åtlar anlades såväl på nya platser som på ställen där det tidigare hade funnits åtel. Båda kategorier av åtlar besöktes av björn. Med björnbesök? Tidigare åtelplats? Ja Nej Andel med björnbesök (%) Ja Nej Totalt

9 Nästan en tredjedel av de aktiva åtlarna besöktes av björn (bild 4). Åtlarna med björnbesök var inte jämt fördelade i de områden där åteljakt bedrevs och en viss koncentration av björnbesök noterades vid åtlar i Vilhelmina kommun. I ett fall låg åtlar med och utan björnbesök relativt nära varandra. Licensjakt efter björn 2013 Åtlar med björnbesök Bild 4. Tre av de aktiva tio åtlarna besöktes av björn. Åtel med björnbesök Åtel utan björnbesök Det fanns åtlar som var aktiva för första gången och sådana som hade funnits på samma plats i två, tre eller fyra år (tabell 3). Det fanns inget tydligt samband mellan hur länge en åtel har funnits på samma plats och sannolikheten att den skulle besökas av björn. Datamängden är dock mycket begränsad och det bör inte dras några alltför långtgående slutsatser utifrån resultatet. Tabell 3. Antalet åtlar med och utan björnbesök i olika åldersklasser av åtlarna. Antal år på samma plats Med björnbesök Antal åtlar Utan björnbesök Det fanns tre åtlar som hade varit aktiva vid samma plats i fyra år. En ytterligare åtel (Norsjö i tabell 4) hade inte anmälts som aktiv år 2011, men enligt Länsstyrelsens bedömning fanns åtelmaterial på plats även detta år. Samtliga fyra åtlar har besökts av björn något år under perioden , men bara en har fått björnbesök Det finns inget klart mönster och endast åteln i Nordmaling har fått fler björnbesök med stigande ålder. Datamängden är dock mycket begränsad och det bör inte dras några alltför långtgående slutsatser utifrån resultatet. 9

10 Tabell 4. Vid fyra platser har det funnits åtelmaterial under samtliga fyra säsonger Samtliga platser har besökts av björn, men inte regelbundet. Se text för vidare diskussion. Åtel ID Med björnbesök Nordmaling nej nej ja ja Norsjö nej (-) ja nej Sorsele A ja nej nej nej Sorsele B ja nej nej nej Spridning av åtlarna Åtlarnas spridning över länet följde inte alls fördelningen av björnstammen i Västerbotten. Så fanns endast en aktiv åtel längs med södra länsgränsen i Dorotea, Åsele och Bjurholms kommuner, trots att de högsta tätheterna av björn i Västerbottens län finns där (bild 5). I södra delen av Vindelns kommun fanns två aktiva åtlar, trots att björntätheten där är relativt låg. Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Bild 5. En ungefärlig uppskattning av björntätheten i de olika kommunerna i Västerbottens län utifrån DNA-data från Även i Umeå kommun finns björn, om än i låg täthet, men inga prover med björn-dna lämnades in därifrån hösten Se Schneider 2012c. 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Björnar / 1000 ha Fällda björnar Björnjakten i Västerbotten startade den 21 augusti 2013 och avslutades den 13 september, när samtliga björnar hade fällts. Elva honor och 14 hanar fälldes, totalt 17 björnar nedan och 8 björnar ovan odlingsgränsen. En överskjutning skedde i området nedan odlingsgränsen, vilket förde med sig en minskad kvot i området ovan odlingsgränsen. Se tabell 5 och bild 6. Ingen av björnarna rapporterades fälld i samband med åtling. Under år 2013 konstaterades två ytterligare döda björnar i länet. Den ena var en ung hona som påkördes av bil i maj och avlivades vid eftersöket. Den andra var en årsunge som hittades död i juni och där dödsorsaken är oklar. Totala antalet kända döda björnar är därmed 27 i Västerbottens län år 2013 och den kända dödligheten uppgår därmed till cirka 9 % av den beräknade björnstammen i länet. 10

11 Tabell 5. Antalet fällda björnar under licensjakten 2013 i Västerbottens län. Hanar Honor Totalt Ovan odlingsgränsen Nedan odlingsgränsen Totalt Licensjakt efter björn 2013 Fällda björnar Bild 6. Under licensjakt efter björn hösten 2013 fälldes 25 björnar i länet. Ingen av dessa rapporterades fälld i samband med åtling. Fälld hane Fälld hona Resultat av tillsynen Länsstyrelsen besökte endast två av åtlarna, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser för åteljakten Tillsammans med tillsynsresultaten från 2010, 2011 och 2012 kompletterar dock erfarenheterna från 2013 den totala bilden. Åtlarna som besöktes representerade två extrema fall. Den ena åteln var noga iordningställd och mycket välstädad (bild 7) och det rörde sig om en ny åtelplats. En timrad låda innehöll åtelmaterialet. Lådan var övertäckt med stockar som försvårade för andra djur än björnar att komma åt materialet. Den andra åtelplatsen var i stort sett motsatsen (bilderna 8-9). Att döma utifrån gamla plastrester och urblekta älgkranier som finns i skogen runtomkring så har platsen använts under ett antal år för samma ändamål och den verkar inte städas efter åteljaktens slut. Samma åtelplats har anmälts till Länsstyrelsen som björnåtel åren 2010, 2011 och 2012, men tillsyn hade inte genomförts dessa år. Det fanns mer åtelmaterial än som var tillåten, mest slaktrester efter älgjakten, som delvis var nerpackade i plastsäckar. Åteln återfanns dessutom inte på exakt den plats som hade anmälts till Länsstyrelsen. Den låg i större närhet av en skogsbilväg än vad som hade anmälts och den återfanns där körspår efter traktorer slutade. 11

12 Bild 7. En av Västerbottens aktiva åtlar 2013 med åtelplats av mer avancerad modell. Åtelmaterialet ligger i en timrad ram. Mycket välstädad. Koja med skottglugg i bakgrunden. Foto: Länsstyrelsen Bild 8. En annan av de aktiva åtlarna i Västerbotten hösten 2013 som den såg ut vid tillsynsbesöket. Ostädad och allmänt skräpig. Ett exempel på hur en åtelplats inte ska se ut. Det finns slaktrester från älgjakten, delvis i plastsäckar, ett utfodringsbord samt en tygbit uppsatt i en björk. Bland träden i bakgrunden skymtar en koja med skottglugg. Foto: Länsstyrelsen. 12

13 Bild 9. Samma åtel som i bild 8. Huvud, ben och andra delar av älg (i plastsäckar) finns utlagda. Foto: Länsstyrelsen. De åtelansvarigas dokumentation Enligt villkoren i beslutet om licensjakt efter björn var den 15 november 2013 sista dagen för de åtelansvariga att lämna in sin dokumentation av säsongens åtelverksamhet till Jägareförbundet. De flesta av dokumentationerna lämnades till Jägareförbundet som man skulle, men några lämnades till Länsstyrelsen istället. Av de efterfrågade 14 dokumentationerna kom nio in inom föreskriven tid. Ytterligare en dokumentation kom in kort därefter. Resterande fyra dokumentationer kom in långt (fyra till nio veckor) efter utsatt datum. Tre av dessa kom in först efter påminnelse. En av de åtelansvariga lämnade informationen endast per telefon, först efter upprepade förfrågningar och efter att ha vägrat att lämna sin dokumentation till Jägareförbundet. Två av de åtelansvariga rapporterade att de hade använt surströmming som åtelmaterial. Livsmedel avsedda för människan fick dock inte användas vid björnåtlar och fisk fick användas endast om den var vildfångad i samma eller angränsande kommun. En åtelansvarig rapporterade att han hade avslutat åtlingen den 29 september, trots att björnjakten avslutades i den delen av länet där åtelplatsen låg redan den 5 september och i övriga länet den 13 september. Några åtelansvariga menade att man måste kunna börja åtla tidigare än 1 augusti för att en framgångsrik åteljakt ska kunna bedrivas. Jämförelse av säsongerna En jämförelse av åteljakterna åren ger intressanta resultat (tabell 6). Intresset för åteljakten minskade från år till år och samma gjorde såväl antalet anmälda åtlar som antalet aktiva åtlar. En allt större andel av de anmälda åtlarna sattes igång under perioden (79, 86 och 92 %), men minskade igen 2013 (71 %). Det genomsnittliga antalet jägare per åtel 13

14 var ungefär detsamma alla åren (mellan 1,4 och 1,9 personer per åtel). Andelen av åtlarna som besöktes av björn ökade och antalet björnar som fälldes i samband med åtling minskade mellan och Tabell 6. Jämförelse mellan åteljakterna 2010, 2011, 2012 och 2013 i Västerbottens län med hjälp av några indikativa siffror. Inga intresseanmälningar togs emot och inga utbildningar genomfördes Personer som anmält intresse Intresserade totalt Deltagare i utbildningen Anmälda åtlar Aktiva åtlar Antal jägare vid åtlarna (minst) Åtlar med björnbesök (antal) Åtlar med björnbesök (%) Fällda björnar Dokumentation Under perioden ökade de åtelansvarigas benägenhet att lämna in sin dokumentation i tid från år till år (bild 10). Första året var det stora problem med detta och det finns några personer som aldrig har lämnat in sin ifyllda dokumentationsblankett. Åren kom all dokumentation in och 2012 höll nästan 90 % av de åtelansvariga tidsramarna på ett ungefär. Denna siffra sjönk dock igen till 70 % år % 90% 80% 70% Åtelansvarigas dokumentationer Bild 10. Dokumentation av åtelverksamheten åren i Västerbottens län skedde med hjälp av blanketter som de åtelansvariga behövde fylla i och lämna in. 60% 50% 40% 30% aldrig inkomna långt efter utsatt datum kort efter utsatt datum inom tidsramen 20% 10% 0% Antal åtlar Antalet åtlar som anmäldes till Länsstyrelsen minskade från år till år och samma utveckling kunde ses när det gäller antalet åtlar som verkligen sattes igång, dvs. där åtelmaterial lades ut (bild 11, tabell 6). Andelen åtlar som sattes igång ökade från år till år, från 79 % år 2010 till 14

15 Antal personer Antal åtlar 86 % år 2011 och 92 % år 2012, för att sedan minska till 71 % år Antalet åtlar som fick besök av björn var störst första året, då också antalet aktiva åtlar var störst. Andelen av åtlarna som fick björnbesök däremot var störst år 2012, då mer än en tredjedel av de aktiva åtlarna besöktes av björn (tabell 6). År 2013 minskade andelen igen till mindre än en tredjedel Björnåtlar i Västerbotten Anmälda åtlar Aktiva åtlar Åtlar med björnbesök Bild 11. Antalet åtlar som anmäldes, åtlar som sattes igång och därmed blev aktiva, och åtlar som fick björnbesök åren i Västerbottens län. Intresset för åteljakten Intresset för åteljakt efter björn har minskat från år till år. Såväl antalet intresserade personer, antalet deltagare i utbildningen och totala antalet jägare vid åtlarna har minskat (bild 12, tabell 6). Det genomsnittliga antalet jägare vid varje åtel däremot var ungefär lika mellan åren, med ca 1,6 år 2010, ca 1,7 år 2011, ca 1,4 år 2012 och ca 1,9 personer per åtel Intresset för björnåtling Bild 12. Intresset för åteljakt efter björn minskade från år till år. Minskningen var dock störst mellan 2010 och År 2013 genomfördes ingen utbildning Intresserade personer Deltagare i utbildningen Jägare vid åtlarna Det finns dock ett antal personer som verkar mycket intresserade av åteljakt. Nio av de åtelansvariga hade åtlar som var aktiva på samma plats under tre års tid, fördelade på sju olika kommuner i länet (se tabell 7). Tre av de åtelansvarige hade åtlar som var aktiva på samma 15

16 Antal personer plats samtliga fyra år , fördelade på två kommuner. Ytterligare några personer finns som har haft åtel under tre eller fyra år, men som flyttade åteln mellan olika platser. Tabell 7. Tre av åtlarna för björnjakten i Västerbotten var aktiva på samma ställe under samtliga fyra år, , och nio åtlar var aktiva under tre års tid. Kommun Antal treåriga åtlar Antal fyraåriga åtlar Bjurholm 1 Dorotea 1 Malå 1 Nordmaling 1 Norsjö 1 Sorsele 2 Storuman 1 Vilhelmina 3 Vindeln 1 Totalt 9 3 Totalt har 93 olika personer anmält åtel till Länsstyrelsen. Av dessa anmälde 52 personer åtel endast en gång (bild 13). Tjugoen personer anmälde åtel två gånger. Tio personer anmälde åtel tre gånger och samma antal personer anmälde åtel fyra gånger till Länsstyrelsen under perioden Anmälda åtlar per person Bild 13. Mer an hälften av de åtelansvariga anmälde åtel endast en gång. Tio personer vardera anmälde åtel tre eller fyra gånger Antal anmälda åtlar Björnar vid åtlarna Knappt en fjärdedel av de aktiva åtlarna besöktes av björn åren 2010 och 2011, medan andelen ökade till ungefär en tredjedel åren 2012 och 2013 (bild 14). Totalt rapporterades det fyra björnar fällda i samband med åtling i Västerbotten under perioden Två av björnarna fälldes 2010 och två fälldes Åren 2012 och 2013 rapporterades det inga fällda björnar i samband med åtling. 16

17 Andel åtlar med björnbesök (%) Antal fällda björnar Björnar vid åtlarna Bild 14. Andelen åtlar som besöktes av björn har ökat under försöksperioden och har uppgått till ca en tredjedel under de två senaste åren. Trots detta har inga björnar fällts i samband med åtling under dessa två år Åtlar med björnbesök Fällda björnar Kostnader Länsstyrelsens kostnader för björnåteljakten 2013 uppgår totalt till ca kr. Kostnaderna fördelas på tillsynsbesöken (3 000 kr) och det administrativa arbetet ( kr). Totalkostnaderna i samband med åteljakten uppskattades 2010 till ca kr, 2011 till ca kr och 2012 till ca kr. Totalkostnaderna har minskat från år till år, beroende på ett allt lägre antal åtlar i länet och allt färre utbildningsinsatser som Länsstyrelsen var involverad i. Kostnaden per åtel däremot minskar inte, utan snarare verkar ha ökat från till (tabell 8). Tabell 8. En uppskattning av Länsstyrelsens kostnader för arbetet med björnåtlarna under perioden År Kostnad per anmäld åtel (kronor) Kostnad per aktiv åtel (kronor) Orädda björnar En av frågorna som diskuteras vid åteljakt efter björn är om det uppstår björnar som inte längre är rädda för människor och som utvecklar oönskade beteenden, som t.ex. att söka efter föda nära bebyggelse eller att visa aggressivitet vid möten med människor. Men björnar kan söka sig nära bebyggelse av olika anledningar (jfr. Elfström m.fl. 2012) och orädda björnar 17

18 Antal beslut uppträder i Västerbotten varje år. Det är alltså en eventuell ökning av antalet sådana björnar som är det viktiga att titta på. Det finns ingen klar definition för vad en orädd björn eller en björn med oönskad beteende är. Olika personer ser på incidenter med björnar på olika sätt, viket medför att Länsstyrelsen inte med nödvändighet får information om alla björnar som kommer nära människor eller bebyggelse i länet. Ett sätt att ändå få en indikation på hur omfattande problemet är, är att betrakta hur antalet skyddsjaktsärenden varierar mellan åren. Endast de björnar som upplevs som ett stort problem blir föremål för ett skyddsjaktsärende, och i synnerhet de som det beviljas skyddsjakt på. I bild 15 sammanfattas den senaste tioårsperiodens skyddsjaktsärenden när det gäller björn i Västerbottens län. Ärenden som gällde rennäringens problem ingår inte i denna sammanställning, eftersom björnars predation på renkalvar får betraktas som ett naturligt, om än oönskat, beteende. Över lag finns det få fall av björnar med oönskat beteende i länet, vilket gör det svårt att göra en meningsfull analys av mönstret som uppdagas i bild 15. Trots detta visar bilden att det inte har blivit en ökning av antalet björnproblem i Västerbotten sedan projektet med åtling för björnjakt startade Beslut rörande skyddsjakt efter björn Avslag Bifall Bild 15. Få beslut om skyddsjakt efter björn har tagits i Västerbottens län under den senaste tioårsperioden. Ingen ökning av antalet ärenden har kunnat observeras sedan projektet med åtling för björnjakt startade Ärenden som rörde problem med björnar inom rennäringen ingår inte i denna sammanställning Diskussion och slutsatser Jägarnas fortsatta intresse När det gäller antalet intresserade personer de olika åren är siffran för 2013 inte helt jämförbar med dem för , eftersom ingen reklam för åteljakten gjordes 2013 och ingen utbildningskväll anordnades. Av dessa skäl kan 2013 års resultat förväntas vara något lägre än det hade varit om samma insatser inför åteljakten hade gjorts av Länsstyrelsen och Jägareförbundet som de andra åren. Samtidigt återspeglar 2013 års siffra därmed mer direkt normalsituationen som kommer att råda om åteljakt blir tillåten framöver och ingen institution aktivt propagerar för denna jaktform. Hur som helst var intresset för åteljakten relativt lågt 2013, med endast 15 intresserade personer och 10 aktiva åtlar. Länsstyrelsen gör bedömningen att det är den nivån av antalet åtlar 18

19 som vi kan förvänta oss i Västerbottens län framöver varje år, om åteljakten blir tillåten och om samma regelverk gäller för jakten som under försöksperioden. I fall att det blir enklare regler så kommer antalet åtlar sannolikt att öka. Efterlevnad av regelverket Under 2013 års åteljakt stred en av de av Länsstyrelsen besökta åtelplatserna mot regelverket i ett antal punkter. En tredjedel av dokumentationerna kom inte in inom föreskriven tid och många åtelansvariga behövde påminnas om dokumentationskravet. En av de åtelansvariga vägrade att lämna sin dokumentation till Jägareförbundet och Länsstyrelsen behövde ringa upp honom och hämta in efterfrågad information via telefon. En del av de inkomna dokumentationerna visade att otillåtet åtelmaterial hade använts eller att åtlingen inte avbröts när licensjakten hade avslutats. I beslutet om licensjakt efter björn 2013 konstateras klart och tydligt vilka villkor som gäller för åteljakten, att jakt som inte följer villkoren strider mot jaktlagstiftningen och att det finns straffbestämmelser i fall att detta sker. Eftersom det under försöksperioden bland annat skulle testas hur lätt det är för åteljägarna att följa de omfattande villkoren som gällde så avstod Länsstyrelsen från att polisanmäla förseelser mot åtlingsvillkoren. Om åteljakten kommer att tillåtas mer permanent framöver så kommer åtelvillkoren dock att hanteras som de övriga villkoren i licensjaktsbeslutet. De flesta åteljägare följde bestämmelserna noga, men några gjorde inte det. I en del fall är det uppenbarligen bristande information som ligger bakom och Länsstyrelsen behöver jobba mer med att all nödvändig information når den som berörs. Samtidigt har den som vill bedriva jakt efter björn ett ansvar att vara välinformerad om vilka villkor som gäller. Villkoren finns i licensjaktsbeslutet som kan laddas ner från Länsstyrelsens webbplats, där villkoren för åteljakten också brukar listas i korthet. I en del fall verkar det dock vara åsikten att villkoren är överdrivna, onödiga eller felaktiga som är orsaken till att en åtelansvarig inte följer regelverket. Också här kan ökade informationsinsatser från Länsstyrelsens sida vara en lämplig åtgärd för att avhjälpa problemet, men även ökad tillsyn vid problematiska åtelplatser kan behövas. Slutligen har synpunkter från de åtelansvariga samt resultat från tillsynsinsatser också lett till att villkorslistan håller på att ses över. Om åteljakten kommer att tillåtas framöver så behöver t.ex. villkoren som rör dokumentation av åtelverksamheten inte vara lika omfattande. Effekten av åtling vid samma plats Skandinaviska Björnprojektet har i sin avslutande rapport om åtelforskningen (Zedrosser m.fl. 2013) redogjort för att permanenta åtelplatser oftare besöks av björnar än temporära (tillfälliga) platser, sett över hela året. Under björnjaktsäsongen minskar björnarnas aktivitet vid åtelplatserna och det är de temporära platserna som får flest björnbesök under denna period. Det är framför allt yngre björnar som är besökarna hos de temporära åtlarna, som på så sätt undviker att träffa på äldre och större björnar, som oftare finns vid permanenta åtlar. Också björnhonor med ungar kan använda samma strategi för att undvika att träffa på vuxna hanar, men generellt är honor med ungar mycket sällsynta besökare vid åtelplatser. Generellt är emellertid kunskapen om vilka björnar som har besökt åtlarna i olika områden i Västerbotten under björnjakten ganska begränsad. I de flesta fall har endast spår och spårtecken men inte själva djuren kunnat observeras. 19

20 I denna utvärdering av åteljakten i Västerbottens län under perioden hittas inga klara belägg för att åtlar som har varit aktiva på samma plats under flera års tid skulle få fler och mer regelbundna björnbesök. Dock var antalet åtlar som ingick i denna analys relativt litet. Vid utvärdering av åteljakten 2011 (Schneider 2012a) och 2012 (Schneider 2013a), där det ingick ett större antal åtlar, har det däremot visats att åtlar vid tidigare åtelplatser hade större chans att få björnbesök än nyanlagda åtlar. Utifrån björnarnas biologi kan man dra olika men något spekulativa slutsatser när det gäller framtida björnbesök vid åtelplatserna. Åtlar som endast är aktiva på sensommaren och hösten borde vara kända hos färre björnar än åtlar som etableras tidigt på våren, eftersom björnarna då rör sig över stora områden under parningstiden. Om färre björnar känner till en åtelplats så borde också färre björnar besöka den. Etableras en åtel på samma ställe år efter år, så bör björnarna som har den i sitt hemområde lära sig när det finns mat där och besöka den med större regelbundenhet. Enligt detta resonemang bör alltså åtlar som sätts igång den 1 augusti och som finns på samma plats år efter år locka till sig relativt få björnar, som dock borde besöka åteln relativt regelbundet. Generellt bör det mest vara unga björnar som besöker sådana åtlar under den lovliga tiden för jakten. Kostnader Länsstyrelsens totala kostnader i samband med åteljakten har som förväntat minskat från år till år och låg 2013 ca kr lägre än Minskningen beror främst på ett allt lägre antal åtlar, allt färre utbildningsinsatser och allt färre tillsynsbesök vid åtlarna. Kostnaden per åtel däremot har inte minskat, utan snarare verkar ha ökat från till Det finns alltså en grundkostnad per åtel som uppstår oavsett hur många åtlar som anmäls och igångsätts. Vid mycket få åtlar slår kostnaden för Länsstyrelsens administrativa arbete tydligt igenom. Detta kan förklara kostnadsökningen per åtel mellan perioden (många åtlar) och (få åtlar). Länsstyrelsen har behövt lägga ett omfattande administrativt arbete på åteljakterna för att möjliggöra en bra utvärdering. Skulle åteljakten tillåtas mer permanent framöver kommer sannolikt en del av kostnaderna att försvinna, eftersom den administrativa hanteringen av frågan inte behöver vara lika omfattande. Så skulle t.ex. ambitionsnivån för tillsynsbesöken kunna minskas när åteljägarna har bedrivit åteljakt under ett antal år och är väl förtrogna med regelverket och rutinerna kring jakten. Länsstyrelsens sammanfattande slutsats Länsstyrelsen bedömer att det finns relativt få riktigt intresserade åteljägare i Västerbotten. Sannolikt kommer det dock att anläggas fler åtlar i länet än 2013 om denna jaktform återigen blir tillåten framöver, och framför allt, om det sker förenklingar i regelverket. Myndigheten behöver dock se över informationsarbetet inför jakten, så att samtliga åteljägare är väl informerade om hur regelverket för åteljakten ser ut. Tillsynsinsatser bedöms vara nödvändiga under ett antal år framöver för att följa upp hur framgångsrikt detta arbete är. Att ha en åtel på samma ställe flera år i rad verkar inte nödvändigtvis öka chansen att få jaga björn där. Speciellt i de björntäta områdena i Västerbotten skulle tillfälliga åtlar kunna vara mer intressanta för unga björnar, som har en större tendens att besöka dessa under björnjaktsäsongen och under den lovliga tiden på dygnet. 20

21 Tack Länsstyrelsen vill tacka Jägareförbundet i Västerbotten för ett fortsatt gott samarbete i samband med åteljakten. Tack också till alla åteljaktsintresserade som har lämnat värdefulla synpunkter och till de åtelansvariga som har skickat in sin dokumentation. Naturvårdsverket har återigen gett dispens för åteljakten. Tack till K. Löfgren och G. Egerup för assistans vid efterarbetet kring forskningsåtlarna. A. Zedrosser har kommenterat delar av rapporten och deltagit i diskussioner kring olika frågeställningar som tas upp i den. Mer att läsa Elfström, M., Zedrosser, A., Støen, O.-G. & Swenson, J.E Ultimate and proximate mechanisms underlying the occurrence of bears close to human settlements: review and management implications. Mammal Review, published online: 16 November 2012, doi: /j x Schneider, M Åteljakt efter björn. Utvärdering av licensjakt i Västerbotten hösten Rapport från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västerbotten och Jägareförbundet Schneider, M. 2012a. Åteljakt efter björn i Västerbottens län En utvärdering. Rapport, Länsstyrelsen Västerbotten. Schneider, M. 2012b. Åteljakt efter björn Utvärdering av licensjakt i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län hösten Rapport från Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Jägareförbundet Schneider, M. 2012c. Spillningsinventering av björn i Västerbottens län Meddelande , Länsstyrelsen Västerbotten. Schneider, M. 2013a. Åteljakt efter björn i Västerbottens län En utvärdering. Rapport, Länsstyrelsen Västerbotten. Schneider, M. 2013b. Åteljakt efter björn i Sverige Utvärdering av licensjakt i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län. Rapport från Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Jägareförbundet Vestøl, T Baiting for brown bears (Ursus arctos) in Sweden. Master thesis, Norwegian University of Life Sciences. Zedrosser, A. & Kindberg, J Report of bait hunting trials in 2010 and 2011 in Norrbotten, Västerbotten and Dalarna counties, Sweden. Rapport 2012:2 från Skandinaviska Björnprojektet. Zedrosser, A., Steyaert, S.M.J.G., Brunberg, S., Swenson, J.E. & Kindberg, J The effects of baiting for hunting purposes on Brown bears and their behavior. Final report. Rapport 2013:3 från Skandinaviska Björnprojektet. 21

22 Bilaga: Beslut om licensjakt efter björn i Västerbottens län hösten

23 Beslut Datum Ärendebeteckning Arkivbeteckning 1(29) Enligt sändlista Beslut om licensjakt efter björn i Västerbottens län 2013 Beslut Länsstyrelsen Västerbotten beslutar om licensjakt efter högst 25 björnar i Västerbottens län. Beslutet fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d och 24 d jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets beslut om överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet (dnr. NV ) av den 12 maj I beslutet beaktas skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv, och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. Beslut om åteljakt fattas med stöd av Naturvårdsverkets beslut om undantag från bestämmelsen i 6 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) (ärendenr. NV ) av den 27 juni Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av Bilaga 1. Villkor 1. När får jakten bedrivas? Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2013 till och med den 15 oktober 2013 eller den tidigare tidpunkt då jakten i området avlyses. Länsstyrelsen erinrar om att björn enligt 9 jaktförordningen får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. Länsstyrelsen Västerbotten Naturvård Vx Fax UMEÅ Storgatan 71 B Direkt michael.schneider@lansstyrelsen.se

24 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Var och hur många djur får fällas? Länet delas in i två jaktområden: området ovanför (väster om) odlingsgränsen och området nedanför (öster om) odlingsgränsen. Jakten omfattar högst 25 björnar, varav högst 16 får fällas nedanför odlingsgränsen i Västerbottens län. 3. Vilka djur får fällas? Samtliga björnar med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder). 4. Jaktmedel m.m. Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn får användas samtidigt. Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av åtel. Hur åteljakt får genomföras regleras i detalj i Bilaga 2 till detta beslut. Åtel ska anmälas av åtelansvarig till Länsstyrelsen. Anmälan ska göras skriftligt med vanlig post (Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå) eller e-post (vasterbotten@lansstyrelsen.se). Anmälan ska ha kommit in till Länsstyrelsen i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen. Anmälan ska innehålla 1. Namn, adress och telefonnummer av åtelansvarig; 2. Uppgift om i vilken kommun åteln ska anläggas; 3. Åtelplatsens exakta koordinater eller en topografisk karta med åtelns exakta läge inritat; 4. Information om när åtling ska påbörjas vid platsen. 5. Vilka får utföra jakten? Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att delta i jakt efter björn på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare. 6. Björnjägarens ansvar Var och en som jagar björn ska hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. Den som fäller en björn sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 jaktlagen om man av oaktsamhet inte hållit sig informerad. 7. Jaktledarens ansvar I 7 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn specificeras jaktledarens ansvarsområden rörande björnjakten.

25 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten efterlevs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen (17 andra stycket jaktförordningen). Vidare bör jaktledaren försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad för att spåra björn ska kunna finnas på skottplatsen inom högst fyra timmar från påskjutningen. Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar och gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift). Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han/hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter björn. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjutning av björn, uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående björnar. Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld björn till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. 8. Anmälan av fälld eller påskjuten björn Fälld björn ska anmälas av skytten till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. Anmälan av påskjuten björn ska göras av skytten till Länsstyrelsen snarast. Påskjutning definieras i detta beslut enligt följande: skott har avlossats mot och med avsikt att fälla björn och det har inte konstaterats att björnen har fällts. Anmälan ska ske till telefon Vid anmälan ska följande anges: 1. Namn, adress och telefonnummer till skytten; 2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare; 3. När björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag); 4. Var björnen fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1: ); 5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att fastställa; 6. Vilket jaktsätt som användes.

26 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen. 9. Platsundersökning och eftersök av påskjuten björn Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att platsundersökning genomförs tills dess det är fastställt huruvida björnen är skadad eller inte. Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om platsundersökningen eller andra omständigheter indikerat att den påskjutna björnen är skadad. Eftersök ska genomföras tills dess: 1. djuret påträffats dött, 2. djuret påträffats skadat och avlivats, eller 3. djuret inte kan anträffas. Jaktledaren ska till Länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för Länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit björnen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten björn platsundersökning och eftersök (Bilaga 3). Länsstyrelsen beslutar huruvida den påskjutna björnen ska avräknas från kvoten eller ej. Påskjuten björn avräknas såvida det inte har påvisats genom fältkontrollen att djuret är oskadat. 10. Besiktning av fälld björn Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda djur. Besiktningsmannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld/död björn (Bilaga 4) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5). Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda djuret för länsstyrelsens besiktningsman. Länsstyrelsen rekommenderar, för att underlätta besiktningsmannens arbete, att skytten sätter in en pinne i munnen på björnen för att hålla den öppen innan likstelheten inträder. Från alla fällda björnar tar besiktningsmannen följande prover som tillfaller staten: 1) första premolaren (liten kindtand), 2) könsdelar, 3) hårprov, 4) hudprov, 5) muskelprov (ca 50 g) samt 6) i förekommande fall den största spenen från björnhonor. Proverna sänds, genom besiktningsmannens försorg, till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Björnskinnet märks direkt vid besiktning av besiktningsmannen med s.k. transponder (mikrochip), som bevis på att björnen fällts lagligt, varvid bifogad blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5) används. Kraniet ska märkas inom sex månader av kraniets ägare med mikrochip och enligt instruktioner som erhålles vid besiktningen. Ansvarig för att märkning sker är björnens ägare.

27 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas. Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa det fällda djurets kropp eller att lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela björnen eller värdet av densamma staten. Björn alternativt delar av björn som inte märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten. Sändare eller annan teknisk utrustning som finns på björnar tillvaratas av besiktningsmannen. 11. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller övriga delar av björnen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta en fälld björn till annan person. En fälld björn som inte tas tillvara får inte lämnas i naturen utan ska av jakträttshavaren lämnas in till polismyndigheten. 12. Försäljning av kött, skinn m.m. Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av björnskinn, björnkött eller andra delar av björn samt kommersiell förevisning av björn är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut kan Jordbruksverkets 1 CITES-intyg 2 om undantag från förbudet inhämtas från Länsstyrelsens besiktningsman. Björnens ägare kan då sälja hela eller delar av björnen vid ett tillfälle och till en mottagare. För ytterligare försäljning av delar av björnen krävs nytt/nya CITES-intyg 3. Om den nye ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt CITES-intyg från Jordbruksverket. CITES-intyget gäller för handel inom EU. För länder utanför EU, exempelvis Norge, utfärdar inte Jordbruksverket längre sådana intyg, dvs. björnkroppen eller delar av denna kan inte längre exporteras dit. Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida ( Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket (telefon ) och deras hemsida, där det finns information om kötthantering, viltslakterier m.m. ( sa_kontrolleras_din_verksamhet/primarproduktion/jakt/). 1 Jordbruksverket, adress: Jönköping, telefon kundtjänst: , fax: CITES-intyget är förenat med en avgift om 350 kronor som Jordbruksverket debiterar. 3 Använd Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E9.21.

28 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Aktuell information om återstående tilldelning Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Denna telefonsvarare nås via telefonnummer Informationen uppdateras minst en gång per dygn. 14. Avlysning Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fällts eller påskjutits och avräknats inom länet eller del av länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen informerar om avlysningen via telefonsvararen. Annan tillämplig lagstiftning Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 27 jaktlagen avseende grundreglerna för jaktens bedrivande och om vad som sägs i 31 samma lag om användning av motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen hänvisar också till de inskränkningar som görs i 9 jaktförordningen gällande jakttiden och till vad som sägs i bilaga 5 samma förordning om förbjudna medel och metoder för fångst och dödande. I 11 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt finns regler avseende godkända kulgevär. Rekommendationer För att undvika skadeskjutningar av björn rekommenderar Länsstyrelsen att jägare som avser att delta i björnjakt övningsskjuter på björnfigur samt avlägger Björnpasset eller motsvarande. I enlighet med 4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar Länsstyrelsen att inte fälla ensamma årsungar. I enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar länsstyrelsen att hundarna inte byts under jakt på en och samma björn och under en och samma dag. Länsstyrelsen rekommenderar även att hund som används vid jakten inte har ett arbetssätt som syftar till att hålla björnen i rörelse kontinuerligt. Skälet till detta är att björnar inte är uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Björnskyttar ombeds i förekommande fall att tillsammans med besiktningsmannen fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av SVA och Norsk institutt for naturforskning (NINA). Övriga upplysningar Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid då licensjakt är tillåten efter björn, kommer dessa djur inte att avräknas från licenstilldelningen.

29 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Länsstyrelsens motiv för beslutet Skäl för licensjakt Enligt svensk jaktlagstiftning ska eventuella problem och skador som förorsakas av jaktbart vilt i första hand regleras genom jakt. I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) skriver regeringen att jakt kan hålla rovdjursstammar på en nivå som inte leder till oacceptabla förhållanden mellan människa och rovdjur. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att minska rovdjurs påverkan på bytesdjur, att bibehålla deras skygghet för människor, att stärka lokalbefolkningens delaktighet i rovdjursförvaltningen och att öka acceptansen för rovdjur. Regeringen skriver vidare att björnstammen i Sverige under lång tid har ökat utan att skadefrekvensen har ökat i motsvarande grad. Regeringen menar vidare att björnstammen har gynnsam bevarandestatus och att den normala jaktformen därför bör vara licensjakt. Den svenska björnstammen bedöms ha vuxit till cirka björnar år Arten har på grund av denna ökning år 2010 lämnat den svenska rödlistan och populationen har av Artdatabanken bedömts som livskraftig. Vidare bedöms arten ha en gynnsam bevarandestatus. Juridiska förutsättningar för licensjakt efter björn Art- och habitatdirektivet förbjuder avsiktligt dödande av bland annat björnar. De möjligheter till undantag från förbudet som direktivet medger genomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). I 23 c jaktförordningen regleras förutsättningarna för licensjakt efter stora rovdjur: om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om jakt meddelas. Jakten måste också vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning och ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Bestämmelsen motsvarar Art- och habitatdirektivets artikel 16.1.e. Artikeln stadgar att om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om undantag från fredning meddelas. Ytterligare förutsättningar är att undantaget tillåts under strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning. Undantaget får enbart röra vissa exemplar av arten i en begränsad mängd, som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. Enligt 23 d jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter björn. Enligt 24 a i samma förordning får Naturvårdsverket delegera rätten att besluta om licensjakt efter björn till län med reproducerande stam av björn. Detta får ske utan att det anges ett högsta antal djur som får fällas om stammen överstiger de miniminivåer som har fastställts för länet och för förvaltningsområdet.

30 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Antalet björnar som får fällas Naturvårdsverket har överlämnat rätten att besluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet för perioden 1 juli 2011 till 30 juni Då miniminivåer för björnstammen är fastställda för länen och för förvaltningsområdet angav Naturvårdsverket enligt 24 a jaktförordningen inget högsta antal djur som får fällas. Naturvårdsverket har betonat i sitt delegeringsbeslut avseende björnjakten i Norra rovdjursförvaltningsområdet att länsstyrelserna vid varje tillfälle måste bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för skyddseller licensjakt som anges i 23 a respektive 23 c jaktförordningen. Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter 25 björnar. Tilldelningen ligger därmed på samma nivå som under de senaste tre åren och avskjutningen kommer att ligga på en fortsatt hög nivå, om samtliga tilldelade björnar fälls. Utifrån tidigare års skyddsjakt efter björn gör Länsstyrelsen bedömningen att den totala avskjutningen av björn i Västerbottens län år 2013 kommer att ligga vid ca 10 % av den beräknade stammen. Tillgängliga data indikerar att björnstammen i Västerbotten kan vara på väg att minska och den höga dödligheten antas vara anledningen till detta. Orsakssambandet är dock något oklart och ska undersökas med hjälp av årets fortsatt höga uttag ur björnstammen. Områdesindelning I detta beslut bibehåller Länsstyrelsen den områdesindelning som fastställdes 2006 i den regionala förvaltningsplanen för björnen och som har tillämpats under björnjakten sedan dess. Området ovanför odlingsgränsen särbehandlas på så sätt att samtliga björnar skulle kunna fällas där, medan det i resterande del av länet maximalt får fällas 16 djur. Anledningen till detta är renskötselns problem med björn i kalvningslanden. Resultat från en stor undersökning 4 om björnens predation på ren som har genomförts i Norrbottens län visar att björnar kan orsaka avsevärd skada i renarnas kalvningsland. En indelning av länet i två jaktområden kan bidra till att minska björnproblematiken i dessa känsliga områden i fjällen. Det har framförts att tilldelning av björn under licensjakten bör ske på kommunnivå för att bättre kunna styra jakten. Länsstyrelsen menar dock att kunskapen om björnstammens storlek och utbredning i länet saknar den detaljnivå som skulle behövas för en sådan småskalig uppdelning av jaktkvoten. Jaktresultaten från tidigare år visar också att björnavskjutningen i huvudsak följer björnförekomsten och att flest björnar fälls där det finns flest björnar. Åteljakt Åteljakt på björn har diskuterats flitigt sedan denna jaktform förbjöds i Sverige Naturvårdsverket har under flera år utrett frågan och har gett bi- 4 Karlsson m.fl Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder. Rapport från Viltskadecenter 2012:6.

31 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning drag till Skandinaviska Björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn ur vetenskaplig synvinkel, bland annat i Västerbottens län. För att belysa åteljaktens praktiska sidor har åteljakt efter björn genomförts i Västerbotten under säsongerna 2010, 2011 och Utvärderingen av dessa åteljakter är i det närmaste avslutat, men Naturvårdsverket har ännu inte tagit ställning till om åteljakt i framtiden ska vara tillåten eller inte. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande från Naturvårdsverkets sida och för att ytterligare belysa några frågeställningar tillåter Länsstyrelsen återigen åteljakt efter björn under strängt kontrollerade former. På grund av korta tidsfrister i samband med beslutstagandet kring licens- och åteljakt kommer dock inga utbildningsinsatser för blivande åteljagare att genomföras i år. Åtling av björn kan ha negativa konsekvenser. För att undvika sådana och för att möjliggöra en noggrann utvärdering av 2013 års jakt i likhet med säsongerna är strikta villkor nödvändiga. Länsstyrelsen beslutar därför om omfattande villkor för åteljakt efter björn, som också inbegriper en utförlig dokumentation av jakten. Hundanvändning Under senare år har det utvecklats jaktmetoder där det används ett flertal drivande hundar vid jakt, framför allt på björn men även på lodjur. Användandet av koppel där ett flertal hundar släpps för att på plats ställa eller driva fram djuret skiljer sig starkt från den i Sverige traditionella hundjakten med en eller maximalt två hundar. En jakt med få hundar är att föredra ur ett etiskt perspektiv. Björnar är inte uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Djur som inte får fällas Enligt detta beslut får björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) inte fällas. Det rekommenderas också att ensamma årsungar av björn inte fälls. Dessa bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) samt skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om att jakten inte ska ske under uppfödningsperioden. Bestämmelserna följer också intentionen i nationella åtgärdsprogrammet för bevarande av björn i Sverige att hålla jakttrycket på honor på en lägre nivå än på hannar. I åtgärdsprogrammet konstateras också att ensamma årsungar av björn kan klara sig utan sin mor. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt finns en stor variation i kroppsstorlek hos både årsungar och fjolårsungar, varför det kan vara svårt att skilja dessa ålderskategorier åt i fält. Därmed bedömer myndigheterna att det inte kan ställas ett krav på att jägaren ska kunna skilja dessa åt före skottet.

32 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Provtagning Från samtliga björnar tas ett antal prover som används för att förbättra kunskapsunderlaget för björnförvaltningen samt för uppföljning av jaktens effekter. Proverna används i följande syfte: spene används för att bestämma om hona har varit digivande vid jakten; kindtand används till åldersbestämning; könsdelar används till studier om könsmognad och reproduktionshistoria; hårprov används för födovalsanalys; muskelprov används för genetiska och radiologiska analyser; hudprov används som reservprov bl.a. för genetiska analyser. Björnprojektet förser björnar med sändare för att kunna följa djuren på ett noggrant sätt och på så vis ta fram detaljerad kunskap om djurens biologi och ekologi. Denna kunskap har visat sig var värdefull för förvaltningen av arten. Den tekniska utrustningen är dyr att ersätta, varför sändare mm som finns på björnar som har fällts ska återlämnas till den som har försett djuret med utrustningen. Länsstyrelsens sammantagna bedömning Den av Länsstyrelsen beslutade licensjakten efter björn håller sig inom ramarna för Naturvårdsverkets delegeringsbeslut, följer viltförvaltningsdelegationens intentioner och tar hänsyn till den regionala förvaltningsplanen för arten. Länsstyrelsen bedömer att licensjakten inte kommer att påverka björnstammens bevarandestatus i länet negativt på lång sikt. Ett av syftena med beslutet är att ytterligare minska björnstammen i fjälltrakterna, medan antalet björnar ska kunna öka i de områden i länets centrala delar där stammen fortfarande är gles. Ett annat syfte är att testa uppföljningsmetodernas noggrannhet. Länsstyrelsen bedömer också att den åteljakt på björn som med detta beslut tillåts i Västerbotten kommer att tillföra viktig kunskap om denna jaktforms för- och nackdelar. För att undvika eventuella direkta negativa effekter av åteljakten i länet är det viktigt att strikta villkor tillämpas. Villkoren i detta beslut är i stora drag identiska med de villkor som gällde under åteljakterna De har arbetats fram av Länsstyrelsen i samverkan med Svenska Jägareförbundet, Skandinaviska Björnprojektet och Naturvårdsverket och efter samråd med Jordbruksverket. Länsstyrelsen menar att negativa effekter av åtlingen kan undvikas med dessa villkor. Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att förutsättningarna för licensjakt enligt 23 c jaktförordningen är uppfyllda och att licensjakt efter 25 björnar i Västerbotten inte äventyrar björnstammens gynnsamma bevarandestatus i landet. Länsstyrelsen bedömer vidare att denna jakt kommer att tillföra ny och viktig kunskap för förvaltningen av björnen framöver.

33 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Ytterligare bakgrund till beslutet Björnförekomst och bevarandestatus i landet Björnen är en svårinventerad art eftersom den går i ide på vintern och därmed inte kan inventeras på spårsnö. Sedan år 2001 har särskilda DNAinventeringar genomförts i björnlänen i Sverige. Senaste uppskattningen av den svenska björnstammens storlek gjordes , men gäller för år Denna uppskattning baserade sig på DNA-inventeringar och älgjägarnas rapportering av björnobservationer. Enligt beräkningen uppskattades björnstammen i Sverige bestå av ca 3300 (mellan 2968 och 3667) individer hösten Utöver björnstammens storlek beskriver Skandinaviska Björnprojektet i en rapport 6 även den årliga tillväxten i björnstammen både nationellt och fördelad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av björn under älgjakten åren Resultaten visar en genomsnittlig årlig tillväxt på 4,5 % i landet. Det bör påpekas att tilldelningen vid björnjakten ökat mycket kraftigt under den studerade tioårsperioden, vilket torde innebära att tillväxten minskat under perioden. På länsnivå har beståndsutvecklingen beräknats vara stabil i Dalarna och Västerbotten. I Gävleborg, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten bedöms stammen ha ökat under perioden (data för Gävleborg gäller fram till 2006). I rovdjursutredningens delbetänkande om Rovdjurens bevarandestatus (SOU 2011:37) bedöms björnens bevarandestatus i Sverige vara gynnsam. Vidare bedömer utredningen att tillväxttakten i björnpopulationen idag är lägre än de 4,5 % som Björnprojektet tidigare har beräknat. Utredningen föreslår vidare att referensvärdet för den svenska björnstammen bör vara individer. I samband med att Artdatabanken under år 2010 har publicerat en ny nationell rödlista har brunbjörnen upphört att vara klassificerad som nationellt rödlistad och populationen betraktas därmed som livskraftig. Nationella målsättningar för björnstammens utveckling I den av riksdagen antagna propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning: Miniminivån för björnstammen i Sverige ska vara 100 föryngringar per år, vilket motsvarar ca individer. Målet för björnstammens utbredning bör vara att den fyller ut områdena mellan de nuvarande reproduktionsområdena och att stammens spridning söderut tillåts fortsätta. Regeringen skriver följande i propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210): 5 Kindberg, J Monitoring and management of the Swedish Brown Bear (Ursus arctos) population. Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet. 6 Kindberg m.fl. 2009: Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender. - Rapport från Skandinaviska Björnforskningsprojektet.

34 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Det faktum att björnförekomsten i såväl det norra som det mellersta rovdjursförvaltningsområdet med bred marginal överstiger den nationella miniminivån har inte inneburit omfattande konflikter eller problem. Totalt sett finns det inget behov av att minska björnstammen i dessa delar, i vissa regioner kan det dock finnas behov av att minska björnstammen. (s. 29) Samverkan i Norra rovdjursförvaltningsområdet Licensjakt efter björn i Norra rovdjursförvaltningsområdet har vid upprepade tillfällen diskuterats mellan länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan har också tagits upp vid Samverkansrådets sammanträden. Björnstammens storlek, utveckling och utbredning i länet Den spillningsinventering som genomfördes i Västerbotten hösten 2004 visade att det fanns minst 222 björnar (140 hanar och 82 honor) i länet. Detta är en minimisiffra som inkluderar även ungar. Skandinaviska Björnforskningsprojektet har därefter med statistiska metoder beräknat det faktiska antalet björnar till ca 272 individer (mellan 254 och 299 individer) år Enligt en senare beräkning 8 med nya statistiska metoder uppgick björnstammen år 2004 till ca 309 individer ( ). Utifrån jägarnas årliga björnobservationer under de första sju dagarna av älgjakten har Skandinaviska Björnprojektet uppskattat den årliga tillväxten i björnpopulationen i Västerbotten för perioden Forskarna kom fram till att björnstammen i länet var stabil under denna period och att den endast hade en svag tendens till ökning. Hösten 2009 genomfördes en ny spillningsinventering i länet. Analysresultaten och en förnyad beräkning av björnstammen resulterade i att det 2009 fanns ca 300 björnindivider ( ) i länet 6. Länsstyrelsen konstaterade att björnstammen i Västerbotten utgjordes av ca 300 individer och att den inte hade ökat under perioden Denna slutsats bekräftades även av björnobservationerna under älgjakten, som hade legat på ungefär samma nivå under ett antal år i länet. Resultaten från 2004 och 2009 års spillningsinventeringar visar att det finns björn i större delen av länet. De flesta honorna hittades i Västerbottens inland och väldigt få i fjällområdet och i kustlandet. Största antalet björnhonor finns inom Dorotea, Åsele och Sorsele kommuner. Hanarna har en jämnare utbredning i länet, men även här finns de flesta individerna i Västerbottens inland. Under senare år har jägarnas björnobservationer visat en vikande trend (fig.1), trots att 2012 års index är relativt högt. Detta kan indikera att björnstammen i Västerbotten är på väg att minska. Det är emellertid något osäkert 7 Kindberg, J. & Swenson. J.E Results from the genetic analyses performed on feces samples from bears in Västerbotten County, Sweden. Part II Population estimate. Rapport från det Skandinaviska Björnprojektet 8 Kindberg, J. & Swenson. J.E Beräkning av björnstammens storlek i Västerbotten Rapport från det Skandinaviska Björnprojektet.

35 Björnobsar/100 h Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning hur bra en förändring av björnobservationerna återspeglar en verklig förändring av björnstammen. Länsstyrelsen ämnar undersöka sambandet med hjälp av den spillningsinventering som enligt regionala förvaltningsplanen ska genomföras Tills dess bör dödligheten i björnstammen hållas på en jämn nivå. 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 0, Figur 1. Utvecklingen av jägarnas björnobservationer under de första sju älgjaktsdagarna i Västerbottens län under perioden Heldragen linje: observationer; streckad linje: anpassad trendlinje. Källa av originaldata: Jägareförbundet. Målsättningar för björnstammen i länet Miniminivån för björnstammen i Västerbottens län har efter förslag från Länsstyrelsen (beslut av den 28 februari 2011, dnr ) av Naturvårdsverket fastställts till 9 årliga föryngringar (beslut av den 5 maj 2011, ärendenr. NV ). Inom ramen för den nya rovdjursförvaltningen och viltförvaltningsdelegationens verksamhet har en förvaltningsnivå och en förvaltningsintervall för björnstammen i Västerbotten tagits fram. Björnstammen tillåts variera mellan 250 och 600 individer i länet. Enligt beslut i viltförvaltningsdelegationen av den 16 april 2013 betraktas 300 björnar som lämplig storlek för stammen under de närmaste åren. Enligt den regionala förvaltningsplanen för björn som fastställdes år 2006 är en ökad kolonisering av honor i området mellan nuvarande föryngringsområden önskvärd. Länet har delats in i förvaltningszoner och i området ovanför odlingsgränsen är målsättningen att minska björntätheten med hänsyn till renarnas kalvningsland. På viltförvaltningsdelegationens möte den 7 juni 2012 diskuterades att licenstilldelningen borde ligga kvar på oförändrad nivå fram till nästa spillningsinventering för att Länsstyrelsen på så sätt ska kunna få en bättre upp-

36 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning fattning om hur de båda huvudsakliga uppföljningsmetoderna för björn, dvs. jägarnas björnobservationer och spillningsinsamling för DNA-analys, relaterar till varandra. Problemområden och skador orsakade av björn I Västerbotten betraktas björnen som ett problem främst inom renskötseln, eftersom björnar i kalvningslanden kan döda renkalvar. Nivån av ersättningarna för björnförekomst anses av många renskötare vara alltför låg för att täcka de faktiska skadorna, vilket också stöds av den genomförda predationsstudien. Björnen är den arten bland rovdjuren som ansvarar för flest angrepp på tamdjur i länet. Trots detta är antalet björnangrepp lågt varje år. Det är främst får som drabbas. Länets befolkning har i stort en positiv inställning gentemot björnen, även om attityderna har blivit något mindre positiva från år 2004 till I vissa kommuner är det dock många, ibland en majoritet av befolkningen, som tycker att målet för björnstammen i landet är för högt satt och bör minskas. Tidigare björnjakt i länet Under tidigare år var det Naturvårdsverket som beslutade om jakt efter björn under licensjaktsliknande former i Västerbottens län. Besluten togs efter yttrande från Länsstyrelsen. Under senare år har antalet tilldelade björnar ökat. År 2010 nådde tilldelningen sin hittills högsta nivå med 25 björnar och kvoten har legat på denna nivå sedan dess. Avskjutningen har ökat i takt med tilldelningen och har legat på en relativt jämn nivå sedan En viss överskjutning har förekommit vissa år. Länsstyrelsen har sedan 2002 haft möjlighet att besluta om skyddsjakt efter skadegörande björnindivider. Sådana beslut har tagits i något eller några fall per år, främst på våren. Våren 2012 togs beslut om skyddsjakt efter åtta björnar och fem av dessa fälldes. Våren 2013 togs endast ett sådant beslut och ingen björn har rapporterats fälld. Tabell 1: Resultat från höstens björnjakter i Västerbottens län åren Tilldelning Fällda * Hanar Honor Okänt/påskjuten * varav två i nödvärn Annan dödlighet Jakten är den faktorn som sannolikt har störst betydelse för dödligheten bland björnarna i Västerbotten. Illegal jakt på björn förekommer i länet, men

37

38 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Bilagor: Bilaga 1. Hur man överklagar Bilaga 2. Villkor för åteljakten Bilaga 3. Blankett Påskjuten björn - platsundersökning och eftersök Bilaga 4. Blankett Registrering av fälld/död björn Bilaga 5. Blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn Bilaga 6. Blankett Åteljakt på björn 2013 Bilaga 7. Lathund för björnskyttar Sändlista (via e-post): Naturvårdsverket Statens veterinärmedicinska anstalt Kopia (via e-post) till: Polismyndigheten i Västerbottens län Samtliga kommuner i Västerbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Jordbruksverket Sametinget Viltskadecenter Skandinaviska Björnprojektet Fylkesmannen i Nordland, Norge

39 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL NATURVÅRDSVERKET Är du missnöjd med Länsstyrelsens beslut kan du överklaga detta hos Naturvårdsverket, men klagan skall lämnas eller skickas till Länsstyrelsen. Överklagan ska vara skriftlig och undertecknad. Var tydlig med att Skriva vilket beslut som överklagan gäller. Det gör du enklast genom att ange ärendebeteckningen, dvs. dnr Redogöra för varför du menar att Länsstyrelsens beslut är fel och hur du anser att beslutet ska ändras. Underteckna brevet, förtydliga namnteckningen, uppge adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan istället ombudet underteckna brevet. I så fall bör en fullmakt sändas med. Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt så bör du bifoga dem. Brevet ska lämnas eller skickas till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Umeå Länsstyrelsen måste ha fått brevet inom tre veckor, räknat från den dag när du fick beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp.

40 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Bilaga 2 Villkor för åteljakt på björn i Västerbottens län 2013 Följande villkor ska följas av dem som bedriver licensjakt på björn med hjälp av åtel. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. Enligt beslutets villkor 4 (se sida 2 av detta beslut) ska åtelansvarig anmäla sin planerade åtel till Länsstyrelsen Västerbotten i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen. Länsstyrelsen registerför samtliga åtlar. Åtling får påbörjas först när Länsstyrelsen har registrerat åteln och meddelat detta till åtelansvarig. 1. Åteljakt på björn får genomföras i hela Västerbottens län, med de begränsningar som framgår av villkor 5 samt 7 a-d nedan. 2. Jakt vid åtel får bedrivas under samma jakttid som licensjakt på björn i övrigt genomförs i Västerbottens län. 3. Ingen separat jaktkvot fastställs för åteljakt. 4. En person (åtelansvarig) är ansvarig för varje åtel. Maximalt en åtel får anläggas per åtelansvarig. 5. Åtel får bara anläggas om markägaren har gett tillstånd till detta. På Statens mark ovan odlingsgränsen ska även berört älgjaktlag och berörd sameby ha gett sitt medgivande. 6. Åtelansvarig ansvarar för att åteln motsvarar riktlinjerna om placering och material enligt villkor 7 a-h. 7. Åtelns läge och beskaffenhet. a. Avstånd till närmaste permanent bebodda hus, till fritidshus som har sophämtning och till permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst 2000 m. Det är åtelansvarigs ansvar att kontakta eventuella andra personer som under perioden 1 augusti 31 oktober 2013 tillfälligt bor inom 2000 m från åteln och upplysa dessa personer om åtelverksamheten. b. Avstånd till väg (även skogsbilväg) ska vara minst 200 m. c. Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m. d. Åteln ska ej vara synlig från väg eller vandringsled. e. Som åtelmaterial får användas vilt och viltfångat fisk från samma eller angränsande kommun (även slaktrester från jakt på älg eller annat vilt), oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur. Rester från tamdjur får inte användas (till tam-

41 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning djur räknas även ren). Kött från rovdjur får ej användas som åtelmaterial på grund av risk för spridning av parasiter. f. Vid åtling med större vilt får en (1) djurkropp läggas ut. Mängden åtelmaterial av annat slag (inklusive mindre vilt, viltslaktrester etc.) får uppgå till högst 25 kg. g. Det rekommenderas att åtelmaterial och mängd följer Björnprojektets exempel: 5 kilo viltkött eller fisk, 5 kilo majs och 2,5 kilo melass per vecka. h. Lockmedel/doftämnen får användas endast om de är syntetiska, om de är tillverkade av växtextrakt eller om de är framställda i Sverige av material från vilda svenska djur. 8. Åtelmaterial får läggas ut från och med 1 augusti 2013 till den dagen då sista tilldelade björnen fälls eller, i det fall inte alla tilldelade björnar fälls, till och med 15 oktober Senast den 20 oktober 2013 eller fem dagar efter att sista björnen har fällts ska allt åtelmaterial vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte förväntas lockas dit. 9. Länsstyrelsen genomför tillsyn av åtlar för björnjakt genom fältbesök, både under och efter jaktperioden. 10. Fler personer än åtelansvarig får bedriva åteljakt vid den åtelansvariges åtel om åtelansvarig medger detta. 11. Åtlar får läggas ut i syfte att bedriva vaktjakt på björn eller för att släppa hund på spår av björn som har besökt åteln. 12. Samtliga åtelansvariga ska vid något av de erbjudna tillfällena ha genomgått den utbildning i åteljakt som Jägareförbundet Västerbotten har tillhandahållit åren 2010, 2011 och Ingen sådan utbildning erbjuds Detta innebär att personer som inte tidigare har genomgått utbildningen inte kan bli åtelansvariga. 13. Dokumentation a. Var och en som bedriver åteljakt på björn ska dokumentera och rapportera sin verksamhet. b. Om flera personer bedriver jakt vid samma åtel ska åtelansvarig sammanställa samtliga personers dokumentation. c. Dokumentationen ska följa befintlig rapportmall (Bilaga 6). d. Dokumentationen ska lämnas av åtelansvarig till Jägareförbundet Västerbotten senast den 15 november e. Den som inte lämnar in sin dokumentation inom föreskriven tidsram kan komma att uteslutas från eventuella fortsatta försök med åteljakt efter björn.

42 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning f. Jägareförbundet ska sammanställa den inkomna dokumentationen och överlämna en preliminär sammanställning till Länsstyrelsen senast den 1 december I övrigt gäller för åteljakt efter björn samma villkor som för licensjakt efter björn i Västerbottens län hösten 2013.

43 Bilaga 3 PÅSKJUTEN BJÖRN - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK 1. Ifylls av länsstyrelsens besiktningsman tillsammans med skytt och jaktledare då björn påskjutits, men inte påträffats död eller avlivats på skottplatsen. Blanketten ifylls även vid skyddsjakt samt vid andra tillfällen då eftersök genomförs. 2. Kopia sänds alltid till SVA, även om prover inte insamlats. År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr DATUM Datum då björnen påsköts ANMÄLAN Tidpunkt då påskjutningen anmäldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Anmäld till PÅSKJUTEN MED STÖD AV PLATSUNDERS. /EFTERSÖK SKYTT Licensjakt myndighetsbeslut Bara platsundersökning Annat, ange vilket? Eftersök och platsundersökning Djur som fälls med stöd av 28 JF, 40 b JF, 9 JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten, som ansvarar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt). Namn Telefon Mobiltelefon Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige Namn Telefon Mobiltelefon JAKTLEDARE Adress Postnr Postadress PLATS OCH AVLOSSADE SKOTT Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Detaljerad karta över platsundersökning och eftersök ska bifogas Koordinater Rikets nät (RT90) Jaktområde (vid licensjakt) Län Kommun Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och björn då björnen påsköts med första skott? Hur många skott avlossades mot björnen? Ange var skottet/skotten troligtvis träffade? Tecknade björnen för träff efter skott/skotten? Lämnade björnen synligt blodspår då den lämnade skottplatsen? m Hur regerade björnen? Stod still Gick i normal takt Sprang Användes stöd vid första Ja skottet? Skott 1 Skott 2 Skott 3 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Hur långt kunde blodspåret följas? Eftersöksjägarens namn Telefon Mobiltelefon Nej m Användes hund vid eftersöket? Ja Nej Klockslag då eftersöket startade Tim Min PLATSUNDER- SÖKNING OCH EFTERSÖK Om Ja. Ange hundras och om flera hundar använts ange ordningsföljd Hund 1 Hund 2 Hund 3 Enbart löshund Enbart spårhund Spårhund/löshund Löshund/spårhund Tillhörde hund och hundförare det egna jaktlaget? Var eftersöksekipaget tränat på annat sätt? Ja Nej Var eftersöksekipaget utbildat/testat på björn? Ja Nej Har avlossade kulor återfunnits? Ange antal och var. Hur långt kunde björnen spåras från skottplats till sista björnspår? m Klockslag då eftersöket avslutades Ja Tim Nej Min PROV RESULTAT ELLER BEDÖMNING AV BJÖRNENS SKADOR UNDER- SKRIFTER Har DNA från den påskjutna björnen insamlats? Blod Hår Kött/vävnad Spillning Har DNA-prover överlämnats till besiktningsmannen? Eftersök har genomförts till dess Jaktledarens bedömning av björnens skador då björnen inte påträffats död eller avlivats? Grund för bedömningen ovan? Skriftlig utförlig motivering krävs! Kompletterande information lämnas på sidan 2. Besiktningsman Namnförtydligande Ja Nej Björnen påträffats död Björnen är oskadad Insamlade prover ska snarast sändas till SVA Jaktledare Namnförtydligande Björnen påträffats skadad och avlivats Björnen är lätt skadad Björnen inte kan anträffas Björnen är allvarligt skadad N A T U R V Å R D S V E R K E T , B L A N K E T T P Å S K J U T E N B J Ö R N P L A T S U N D E R S Ö K N I N G O C H E F T E R S Ö K, V E R S I O N 1.2

44 KOMPLET- TERANDE INFORMA- TION Bilaga 3, sidan 2

45 REGISTRERING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman, som registrerar relevanta uppgifter i Rovbase. 2. Besiktningsmannen sänder kopia till SVA tillsammans med proverna. DATUM Tidpunkt då björnen fälldes/påsköts År Månad Dag Klockslag Tim Min Rovbase Id (M-nr) Bilaga 4 FÄLLD MED STÖD AV ANMÄLAN Licensjakt myndighetsbeslut Annat, ange vilket? Länsstyrelsens Id-nr Djur som fälls med stöd av 40 b JF, 9 JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten och det är polisen och inte länsstyrelsen, som har ansvar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt). Tidpunkt då björnen anmäldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Anmäld till Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige JAKT- LEDARE Namn Telefon Mobiltelefon Adress Postnr Postadress Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Jaktområde (vid licensjakt) PLATS Skottplats Koordinater Rikets nät (RT 90) Om skott- & fallplats Fallplats Koordinater Rikets nät (RT 90) är olika, ange koordinater för båda. l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l Län Kommun JAKTSÄTT m.m. (flera alt. kan anges) Riktad björnjakt Älgjakt Skjuten från postställe Skjuten vid gå/smygjakt Skjuten för hund Antal deltagande jägare Ange antal hundar Antal avlossade skott På annat sätt (ange vilket) MÄRKT DJUR KÖN OCH ÅLDER VIKTER (vägda) Tatuerad på insidan av läpparna. Ange nr: Radiohalsband ange nr Totalvikt kg (inte urtagen) Öronmärke V/H öra ange färg och nr Implantatsändare i bukhålan Hane Hona Ålder uppskatta björnens ålder Passad vikt kg Slaktvikt kg PROVER Tillhandahålls för besiktningsman Tand Könsdelar Hårprov Muskel Spene Hudprov (referensprov) MÅTT MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN 1. Bröstomfång 2. Kroppslängd utan svans 3. Huvudomkrets största 4. Huvudlängd 5. Framfot bredd Största spenen längd x bredd Testikel längd x bredd X X cm cm cm cm cm mm mm N A T U R V Å R D S V E R K E T , B L A N K E T T B1 R E G I S T R E R I N G A V F Ä L L D/ D Ö D B J Ö R N, V E R S I O N 1.1