Avfall inom byggsektorn En jämförelse mellan gemensam och traditionell avfallshantering Waste in the Construction Industry A comparison between common and traditional waste management Författare: Camilla Wikström & Ludwig Sandberg Borell Uppdragsgivare: Wiklunds Åkeri AB Handledare: Daniel Blomberg, Wiklunds Åkeri AB Niklas Blomberg, Wiklunds Åkeri AB Sten Hebert, KTH ABE Examinator: Per Roald, KTH ABE Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2015-06-07 Serienummer: BD 2015;20
i
Sammanfattning Idag är miljö och hållbarhet en mycket aktuell fråga, inte minst i byggbranschen. Branschen står för en stor del av all energianvändning och det avfall som genereras. I strävan mot ett hållbart samhälle finns ett stort utrymme för utveckling och förbättring. Rapporten behandlar hur en gemensam och traditionell avfallshantering skiljer sig utifrån flera aspekter. En jämförelse av totalt uppkommet avfall, fraktionsfördelning, medeltömning och behandlingskostnader har genomförts. Från produktionsdata har det konstaterats att den gemensamma avfallshanteringen genererat mindre avfallsmängder, både totalt och per BTA. Störst procentuell minskning har skett i fraktionerna blandat avfall och deponi, vilka båda är relaterade till stora kostnader och miljöpåverkan. Behandlingskostnaden per BTA har minskat med 39 % i den gemensamma avfallshanteringen. Oavsett avfallshanteringsmetod utgör brännbart den största avfallsmängden och högsta behandlingskostnaden. Här finns utrymme för förbättringar och vidare sortering. Den gemensamma avfallshanteringen använder främst små avfallsbehållare vilket uppfattats vara en av orsakerna till bättre sortering och minskad total avfallsmängd. En annan orsak är antalet fraktioner som nyttjats i projekten, där en tydlig minskning av mängden blandat avfall påvisats i samband med ett ökat antal fraktioner. Kundnyttor och mervärden har varit svåra att styrka annat än från diskussioner med personer i branschen samt från egna observationer. Exempel på mervärde är flexibiliteten att anpassa avfallshanteringen efter behoven som uppstår på plats. Fortsättningsvis bör man tidigt i byggprocessen utreda om en gemensam avfallshantering är möjlig eller inte. Om möjligheten finns bör denna nyttjas för att minska avfallsmängder och behandlingskostnader. En gemensam avfallshantering kan till exempel användas av bolag med flera projekt inom samma område. Nyckelord: Avfallshantering, Norra Djurgårdsstaden, Bygglogistikcenter, fraktionsfördelning, behandlingsavgift i
Abstract Sustainability and the environment are current issues in today s world, especially in the construction industry. The industry stands for a big part of the energy consumption and the waste that is generated. There are considerable scopes for development and improvement to pursuit a sustainable community. The report describes, from many perspectives how common and traditional waste management are different from each other and a comparison has been done of total waste, fraction distribution, average voiding and treatment cost. Production data has shown that common waste management is producing less waste, both totally and per gross floor area. The fractions mixed waste and waste dump have the biggest percentage reduction. Both are related to large cost and environmental impact. Treatment costs per gross floor area have been reduced by 39 % in the common waste management. The fraction combustible has the largest amount of waste and the biggest treatment cost regardless of the waste management method. Here is room for improvement and further sorting. The common waste management uses mostly small containers which are perceived to be one reason for better sorting and less waste produced. Another reason is the amount of fractions used in the projects. A distinct reduction of mixed waste has been detected with higher amount of fractions. Costumer benefits and other values are hard to justify other than from discussions with people in the business and from our own observations. An example of benefits is the flexibility to adjust the waste management by needs arising on site. Further should an investigation be done early in the building process to see if a common waste management is possible or not. If it is a possibility, it should be used to lower the amount of waste and cost. Common waste management could for example be used when many companies have projects in the same area. ii
Förord Arbetet har utförts på uppdrag av Wiklunds Åkeri AB under 10 studieveckor i slutet av årskurs tre vid högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Vi vill framförallt tacka Daniel- och Niklas Blomberg på Wiklunds Åkeri AB som bidragit med värdefull information och handledning. Vi vill tacka Carina Hammarlund som tog sig tid att utbilda oss kring BLC och hur det fungerar. Vi vill tacka Sten Hebert på KTH som varit ett stort stöd under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka alla andra som hjälpt oss med rapporten och korrekturläsningen. Camilla Wikström Ludwig Sandberg Borell iiii
Förkortningar och begrepp Avfall Avfallsbehållare Varje föremål/ämne som innehavare ska göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Föremålet/ämnet upphör att vara avfall om det återvinns eller uppfyller krav om fortsatt användning [1]. En behållare för avfall i form av container, flak, kärl eller dylikt. Fraktion Statistik BLC BTA LGH NDS NFS NVV PBL SMED En fraktion är en viss typ av avfall exempelvis brännbart, deponi med mera. För vidare information kring fraktionsindelning se bilaga 2. ( ) dels uppgifter om omvärlden i numerisk form, vanligen presenterade i tabeller och diagram, dels vetenskapen om hur data med inslag av slumpmässig variation eller osäkerhet skall insamlas, utvärderas och presenteras [2] Bygglogistikcenter Bruttoarea Lägenhet Norra Djurgårdsstaden Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverket Plan- och bygglagen Svenska MiljöEmissionsData iv
Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Målformulering... 1 1.3 Avgränsningar... 2 1.4 Lösningsmetoder... 2 1.4.1 Validitet, reliabilitet och variabilitet... 3 2. Nulägesbeskrivning... 5 2.1 Avfallshanteringsmetoder... 5 2.2 Statistik... 5 2.3 Organisationer... 5 2.3.1 Svenska MiljöEmissionsData... 5 2.3.2 Kretsloppsrådet... 6 2.3.3 Sveriges byggindustrier... 6 2.4 Lagar och normer... 6 2.4.1 Miljöbalken & EU... 6 2.4.2 Naturvårdsverket & Boverket... 7 2.5 Bolagen... 8 2.5.1 Wiklunds... 8 2.5.2 JM... 8 2.5.3 NCC... 9 2.6 Norra Djurgårdsstaden... 9 2.6.1 Bygglogistikcenter... 10 2.6.2 Avfallsmål... 11 2.7 Projekten... 12 3. Teoretisk referensram... 13 3.1 Relevanta rapporter... 13 3.2 Tidigare arbeten... 13 3.3 Relevanta kurser... 14 4. Faktainsamling... 15 4.1 Litteraturstudie... 15 4.2 Produktionsdata... 15 4.3 Platsbesök... 15 4.4 Priser... 16 4.5 Övriga uppgifter... 16 5. Genomförande... 17 5.1 Litteraturstudie... 17 5.2 Produktionsdata... 17 v
5.3 Platsbesök... 17 5.4 Möten... 17 6. Analys... 19 6.1 Totalt avfall... 19 6.2. Fasad- och stomkonstrution... 20 6.3 Blandat avfall och antal fraktioner... 20 6.4 Fördelning av fraktioner... 21 6.5 Medelvikt per tömning... 23 6.6 Konstadsanalys... 25 6.6.1 Prisbilder... 25 6.6.2 Kostnadsanalys BTA... 25 6.6.3 Kostnadsanalys för gemensam avfallshantering... 27 6.6.4 Kostnadsanalys i traditionell avfallshantering... 28 7. Slutsatser... 29 8. Diskussion... 31 9. Rekommendationer... 33 9.1 Fortsatta studier... 33 Källförteckning... 35 Bilagor... 39 vi
1. Inledning 1.1 Bakgrund Miljöfrågan är idag mycket aktuell, inte minst inom byggbranschen. 2008 stod branschen för 35 % av Sveriges energianvändning [3] och 2012 genererade den 7,7 miljoner ton avfall. Detta utgör cirka 28 % av allt avfall som slängs i Sverige om man bortser från gruvindustrin [4]. Utöver detta kommer även en fjärdedel av allt farligt avfall i Sverige från byggindustrin [5]. Branschen har redan gjort stora framsteg inom avfallshantering men det finns även ett stort utrymme för framtida förbättringar. Från 2004 till 2008 sänktes deponiavfallet från 90 % till 30 % av allt avfall [6]. EU har bland annat satt ett mål till 2020 att 70 viktprocent av det icke farliga bygg- och rivningsavfallet ska gå till återvinning (exklusive energiåtervinning) [7] och kraven för både deponi och blandat avfall höjs ständigt. Utveckling och förbättring i branschen behöver ske. Det finns idag bristfällig statistik och undersökningar angående avfallshanteringen inom byggbranschen. Det är svårt att ta fram och urskilja statistiken samtidigt som det finns ett behov av att utveckla och förbättra [8]. Avfallsstatistiken är till hjälp för företag under projekteringen och för att se vart avfallet tar vägen. Den kan även vara ett bevis på att arbetet med källsorteringen fungerar och att man når uppsatta mål. I denna rapport redovisas statistik kring avfallsmängder, fraktioner samt kostnader som kan vara relevanta vid avfallshantering inom byggbranschen. 1.2 Målformulering Syftet med rapporten är att visa hur en gemensam avfallshantering skiljer sig från en traditionell under byggproduktionsskedet utifrån dessa infallsvinklar: Avfallsmängder som uppstår. Vilka fraktioner som uppstår. Hur avfallet är fördelat i fraktionerna. Vilka avfallsbehållare som används. Kostnad för hantering av avfall. Vilka kundnyttor/mervärden som kan påvisas för de olika aktörerna i processen. 1
1.3 Avgränsningar Kostnader och miljöpåverkan från fordon som hanterar avfall kommer inte att studeras i denna rapport. Rapporten syftar till att jämföra avfallshanteringsmetoder och en studie om fordonen och dess miljöpåverkan skulle ha för stor omfattning. Se: 3.2 Tidigare arbeten, för en rapport inom området av Kristin Brunge. Farligt avfall samt avfallsbehållare som är kopplade till farligt avfall kommer inte behandlas, exempelvis miljöstationer. Detta på grund av att det farliga avfallet som uppstår kan skilja sig markant mellan olika projekt och att de normalt utgör en bråkdel av den totala avfallsmängden. Olika projekt ger upphov till olika avfallsmängder. Denna rapport kommer enbart att studera två faktorer som påverkar uppkomsten av avfall. Detta för att rapporten handlar om att jämföra avfallshanteringmetoder och inte projekten i sig. Faktorer som behandlas: Hur stommen är konstruerad: Prefabricerade betongelement eller platsgjuten betong. Detta kan påverka avfallsmängden då det vid platsgjutning uppstår mer avfall på byggarbetsplatsen istället för i fabriken vid tillverkningen. Hur fasaden är konstruerad: Puts, trä, tegel med mera påverkar hur mycket avfall som kommer genereras i respektive fraktion. Fraktionerna betong, plast, papper och bodsopor är endast med i analysen 6.1 Totalt avfall. Detta för att de enbart finns i något av projekten och i mindre mängder. I kostnadsanalysen har skrot- och metallpriser uteslutits då avfallsaktörer inte lämnat en tydlig prisbild. Detta på grund av att råvarumarknadspriser varierar och kostnaden är beroende av vilka metallsorter som uppstår. 1.4 Lösningsmetoder En litteraturstudie har genomförts för att skapa en grundförståelse inom ämnet. En fallstudie med fyra projekt som grundar sig på produktionsdata från Wiklunds affärssystem har genomförts. Projekten valdes utifrån att de var nyproduktion av bostäder i Storstockholm från 2012-2015 och att de har anlitat Wiklunds för sin avfallshantering. Bolagen valdes utifrån att de hade projekt både inom och utanför NDS. 2
Projekt- och bolagsnamn har utelämnats i analysen och slutsatsen. Detta för att rapporten inte syftar till att fokusera på de olika bolagen eller projekten utan deras avfallshanteringsmetod. Projekten med gemensam avfallshantering namnges till Projekt 1-2 och projekten med traditionell avfallshantering till Projekt 3-4. Bolagen namnges till Bolag A och Bolag B. Gruppindelning av avfallsbehållare har genomförts för att göra projekten jämförbara. Detta för att de olika projekten innehåller mängder av olika behållare sett till volym, utformning och funktion. I samråd med Daniel- och Niklas Blomberg från Wiklunds har avfallsbehållarna delats in i tre grupper: Grupp 1 utgörs av containrar: 5 15 Kbm. Majoriteten av denna grupp består av containrar på 8 och 10 kbm. Grupp 2 utgörs av flak: 12 30 Kbm. Majoriteten av denna grupp består av flak på 20-30 Kbm. Grupp 3 utgörs av containrar på 3 Kbm, mindre kärl (bland annat 660 L) och storsäckar på 1 Kbm. Ett medelpris har beräknats utifrån prisbilder som tillhandahållits av tre avfallsaktörer. Detta medelpris används i kostnadsanalysen för den traditionella avfallshanteringen. För den gemensamma avfallshanteringen används NDS officiella prislista. 1.4.1 Validitet, reliabilitet och variabilitet Då rapporten studerar fyra projekt med olika förutsättningar kan en avvikelse i ett av projekten påverka resultatet negativt i den bemärkelsen att resultatet beror på avvikelsen. Hade flera projekt ingått i fallstudien hade ett enskilt projekt med avvikelser påverkat resultatet mindre. På grund av att det inte fanns fler färdigproducerade projekt av samma företag med både gemensam och traditionell avfallshantering som hanterats av Wiklunds kunde inte fler projekt användas i fallstudien. Även tidsramen för examensarbetet påverkade hur många projekt som kunde studeras. Då två bolag med projekt från båda avfallshanteringsmetoderna studerats går det även att ta i beaktande hur bolagens inviduella hantering av avfall påverkats. Detta ger en högre validitet jämfört med om fyra olika bolag med ett projekt var hade studerats. Eftersom det finns bestämda avfallsmål för projekten med gemensam avfallshantering kan skillnaden i resultatet mellan avfallshanteringsmetoderna påverkas beroende på målsättningarna i de traditionella projekten. Se: 2.5 Bolagen för bolagens avfallsmål och 2.6.2 Avfallsmål för den gemensamma avfallshanteringens avfallsmål. 3
I prisbilden för NDS (se: 6.6.1 Prisbilder, Tabell 1) ingår hantering av material på BLC, komprimering, transporter från BLC för avyttring av restprodukter samt behandlingsavgifter medan endast behandlingsavgiften ingår i prisbilden för de traditionella projekten (se: 6.6.1 Prisbilder Tabell 1). Om andra prisbilder används kan resultatet i kostnadsanalysen påverkas. Det finns många faktorer som påverkar avfallsmängden i ett projekt samt hur avfallet sorteras. Några faktorer som kan påverka är bland annat hur tidigt i byggprocessen man börjar arbeta med avfallsförebyggande åtgärder, målsättningar, typ av konstruktion, engagemang, ledning, geografiska förutsättningar med mera. Produktionsmetoder, exempelvis fasad- och stomkonstruktion kan påverka resultatet i form av avfallsmängder och fraktionsfördelning. En osäkerhet kan uppkomma och noggrannheten i resultatet kan påverkas då avfallsbehållarna delats in i grupper. Eftersom gupperna innehåller olika avfallsbehållare i olika kvantiteter kan en annan gruppindelning påverka resultatet. Vid beräkning av medelprisbilden användes tre avfallsaktörer. Fler avfallsaktörer skulle ge ett medelpris närmare marknadspriset. Prisbilderna från avfallsaktörerna som är till grund för medelpriset som används i kostnadsanalysen kan variera med tid och marknadspriser. Ett annat resultat kan uppkomma vid en annan tidpunkt. Lagar och regler kring avfallshantering ändras med tiden och påverkar hur företag arbetar med avfallshantering. Ett annat resultat kan uppkomma vid en annan tidpunkt då lagar och regler har ändrats. 4
2. Nulägesbeskrivning 2.1 Avfallshanteringsmetoder En gemensam avfallshantering är i denna rapport den avfallshanteringsmetod man har använt sig av i NDS. Detta betyder att alla involverade projekt använder en gemensam avfallsaktör (Wiklunds). Insamlingen av avfall sker genom att en slingbild dagligen åker förbi samtliga projekt och samlastar deras avfall. Avfallet transporteras till en avfallsanläggning som upprättats i området varpå det omlastas, komprimeras och slutgiltligen transporteras vidare till en återvinningsanläggning. Traditionell avfallshantering innebär att ett projekt inviduellt hanterar sitt avfall. Projektets avfallsaktör transporterar avfallet direkt från byggarbetsplatsen till en återvinningsanläggning. 2.2 Statistik För att få en bättre insamling av data angående bygg- och rivningsavfall slutfördes 2013 en första översyn av miljörapporten (NFS 2006:9) av NVV i samarbete med Boverket. För att kunna följa upp 70 % -målet enligt EU:s avfallsdirektiv, vilket är ett etappmål i miljömålssystemet så behövs bättre och mer pålitlig statistik. Detta kommer att uppnås genom införandet av ett nytt emissionsformulär i Svensk miljörapportering. Man kommer efter detta få en högre kvalité och mer tillförlitlig och detaljerad avfallsdata från och med referensår 2015 och framåt [9]. 2.3 Organisationer 2.3.1 Svenska MiljöEmissionsData SMED är en organisation som arbetar med att förbättra avfallsstatistiken inom byggbranschen. I samband med deras utvecklingsprojekt har de har hållit sammankomster med olika aktörer från byggoch avfallsbranschen. 2011-12-16 hölls en workshop om avfallsstatistik där man diskuterade olika metoder om hur man ska tillgodose kraven för rapportering till EU samt möjliggöra en uppföljning av återvinningsmålet. Slutsatsen var att man behövde öka rapporteringskraven från behandlingsföretagen i miljörapporterna [10]. 5
2.3.2 Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet startade 1994 och avvecklades 2012 [11]. Det var en förening inom bygg- och fastighetsbranschen med ungefär 30 branschmedlemmar. Föreningen startades ursprungligen för att ge vägledning och ta fram normer. 2007 tog de fram riktlinjer för branschens avfallshantering. Detta var en av åtgärderna inom branschens miljöprogram som gjordes för att minska deponimängderna [12]. 2.3.3 Sveriges byggindustrier Sveriges byggindustrier är en bransch- och arbetsgivarorganisation för byggföretag. De har cirka 3100 medlemsföretag över hela Sverige och är ett förbund i Svenskt näringsliv [13]. Idag har de tagit över och uppdaterat Kretsloppsrådets riktlinjer och håller en fortlöpande uppdatering för att säkerställa att dessa är aktuella. Ändringar i riktlinjerna kan ske på grund av ändringar i lagen eller som kompletteringar i förebyggande syfte. Den senaste uppdatering som Sveriges byggindustrier har gjort var i mars 2015 och omfattade avfallskrav i miljöcertifieringssystem, lag- och myndighetshänvisningar, förtydligande definitioner samt freoner i isolering [14]. 2.4 Lagar och normer 2.4.1 Miljöbalken & EU Miljöbalken grundar sig i stor del på direktiv som finns från EU. De flesta lagar som rör avfallshanteringen inom bygg- och rivningsbranschen finns i miljöbalken och dess föreskrifter och förordningar. En del lagar finns även i plan- och bygglagen som hantering av farligt gods, arbetsmiljölagen samt lagen om skatt på avfall med mera [15]. Miljöbalkens grundläggande regler baserar sig på EU:s avfallshierarki.specifika bestämmelser saknas dock om bygg- och rivningsavfall men de allmänna hänsynsreglerna gäller alltid. Övergripande regler om hantering av avfall hittas i avfallsförordningen (2011:927) [16]. 6
Följande avfallshierarki ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall: a) Förebyggande. b) Förberedelse för återanvändning. c) Materialåtervinning. d) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning. e) Bortskaffande. [17] EU:s avfallsdirektiv säger att materialåtervinning, återanvändning samt annan återvinning exklusive energiåtervinning av icke farligt bygg-och rivningsavfall ska öka till minst 70 viktprocent. Målet ska vara uppnått till 2020. EU-kommissionen ska senast den 31 december 2014 utvärdera 70 % -målet och vid behov skärpa det [18]. 2.4.2 Naturvårdsverket & Boverket Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. I våra uppgifter ingår att: Ta fram föreskrifter, allmänna råd och annan vägledning Delta som part för att driva miljöfrågor vid tillståndsprövning Stödja regeringen i EU-arbetet Följa upp miljömålen och samordna åtgärdsstrategin Giftfria och resurssnåla kretslopp Ta fram avfallsstatistik. [19] Enligt avfallsdirektivet (2008/98/EG) ska alla medlemmar i EU ha ett avfallsförebyggande program som innehåller mål och åtgärder för att minska mängden avfall och farliga ämnen. NVV rapporterar vartannat år avfallsstatistik till EU. De följer även upp statistiken för att se att målen och åtgärderna är genomförbara [20]. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor om fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen, bebyggd miljö, hushållning av mark och vattenområden samt för boendefrågor. De ger en central vägledning inom PBL till kommunerna [21]. PBL omfattar inte avfall som uppkommer vid nybyggnad, så kallat byggavfall, det behandlas i miljöbalken [22]. 7
I Sveriges avfallsförebyggande program föreslås det att NVV i sammarbete med Boverket skulle kunna genomföra en tillsynsvägledningskampanj för att öka tillsynen av bygg- och rivningsbranschens hantering av avfall. Programmet föreslår även att de skulle kunna utreda om det finns ett behov av att ändra PBL så att man i byggprocessen kan ställa krav på avfallsförebyggande åtgärder [23]. 2.5 Bolagen Nedan finns en beskrivning av bolagen. Först beskrivs Wiklunds, som har varit uppdragsgivare för detta examensarbete. Därefter beskrivs bolagen som studerats i rapporten, JM, NCC och deras avfallsmål. 2.5.1 Wiklunds Wiklunds startade sin verksamhet på 60-talet. Företaget är ett service- & logistikföretag som riktar sig mot Bygg- och Industriföretag i Stockholm och Uppsala län. Wiklunds erbjuder helhetslösningar till företag men är specialister på fyra områden: Bygglogistik, Kranbilar, Avfall samt långgods och tunglager. Idag omfattar bolaget cirka 150 fordon och 180 anställda [24]. 2.5.2 JM JM är en av Sveriges största projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är främst fokuserad på nyproduktion i expanderande storstäder i Norden. JM:s omsättning är cirka 13 Mdr kr och de har cirka 2200 medarbetare. En av JM:s styrkor är att de är med i hela byggprocessen från markförvärv till förvaltning vilket gör att de har en bättre möjlighet att påverka och styra [25]. Avfallsmål 2013: Max 2 kg/m2,bta går till deponi. Max10 % till osorterat byggavfall. Max 20 kg/m2,bta totalt avfall [26]. Prioriterade miljöaspekter hos JM är bland annat byggavfallet. De har ett kretsloppstänkande och följer upp och förbättrar avfallshanteringen med miljöronder, miljönyckeltal och revisioner [27]. 8
2.5.3 NCC NCC är en av norra Europas största företag inom bygg- och Fastighetsutveckling. NCC arbetar med att utveckla och bygga bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler, offentliga byggnader, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur. 2014 hade de en omsättning på 57 Mdr kr och cirka 18000 anställda. Av NCC:s totala nettoomsättning finns 47 % i Sverige. NCC:s övergripande mål är att vara en ledande aktör på de marknader som de är verksamma i samt att erbjuda hållbara lösningar och vara kundens första val [28]. Avfallsmål: Max 10 % deponi. Max 30 % blandat avfall [29]. 2.6 Norra Djurgårdsstaden NDS är en helt ny stadsdel som ska växa fram. Första bostäderna började byggas i maj 2011 och stadsdelen planeras vara färdig 2030. I området ska det uppföras 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser. Området sträcker sig från Hjorthagen i norr till Loudden i söder [30]. NDS ska vara en miljöstadsdel i världsklass vilket innebär att höga miljökrav ställs och nya tekniska lösningar ska användas. För att nå målen ska den hållbara stadsdelen bland annat bygga ut kollektivtrafiken, rena gammal industrimark, använda sig av förnybar energi samt ha energieffektiva hus. Den skall också genom kretslopp för vatten, avfall och energi skapa förutsättningar för att minska resursanvändningen [31]. 9
2.6.1 Bygglogistikcenter Nedan beskriver Wiklunds hur BLC i NDS fungerar följt av en förklarande bild. Så fungerar flödet Alla materialleveranser till Norra Djurgårdsstaden bokas i ett gemensamt bokningssystem hos Bygglogistikcenter. Bokningen omfattar önskad tid för leverans, lossningsplats, storlek och typ av material samt grind för in- och utpassage. Även lossning och korttidslagring för behovsanpassande materialleveranser kan beställas. Byggaren och leverantören får en slot-tid, det vill säga en bokad tid till området för in- och utpassage. De får också en unik grindkod för varje slot-tid för att kunna komma in och ut ur området. Större leveranser kan gå direkt till anvisad plats vid aktuellt bygge. Korttidslagring och samdistribution erbjuds av Bygglogistikcenter. Genom inlagring på artikelnivå kan korttidslagring och behovsanpassad materialleverans till arbetsplatsen genomföras. Samdistribution av material sker med Wiklunds slingbil som dagligen kör i området. Elhybridlastbilar används för att minimera miljöbelastningen. Bygglogistikcenter erbjuder även hjälp med lyft in på arbetsplatsen. För detta finns kranar, teleskoplastare och andra maskiner. Bokning sker i det gemensamma systemet. Här använder Wiklunds kranbilar med elhybriddrift samt miljöklassade maskiner. Inbärning av material kan bokas till när det passar bäst. Både dag- och kvällstider kan bokas. Leveranskontroll ingår. För att öka förutsättningarna för återvinning samordnar Bygglogistikcenter den lagstadgade hanteringen av avfall med små containrar för källsortering vid varje arbetsplats. Wiklunds arbetar tillsammans med alla entreprenörer för att minst halvera avfallsmängden, vilket innebär en maxgräns om 20 kg per kvadratmeter byggnadsyta. Wiklunds sköter hela avfallsflödet från hantering av containrar och kärl vid varje byggplats, insamling och omlastning på Bygglogistikcenter samt leverans till återvinningsanläggning. Hämtning av avfall kan även ske per våningsplan. Genom samlastning och komprimering i större flak minimeras avfallstransporterna. Wiklunds ger också kontinuerlig information och statistik angående varje byggplats avfallshantering till de ansvariga i byggprojekten. [32] 10
Bild 1 [33] 2.6.2 Avfallsmål För information kring avfallsmål i NDS se bilaga 1: Exempel på hur Norra Djurgårdsstaden förebygger avfall. Utöver detta ska återvunnet byggmaterial användas i så stor utsträckning som möjligt [34]. 11
2.7 Projekten Vilka fraktioner som ska ingå i ett projekt bestäms främst av projektets ekonomi, miljömål och vilket utrymme som finns att tillgå. För projekten i NDS ställs specifika miljökrav då detta är ett miljöprofilområdet vilket i sin tur gör att byggentreprenörerna får anpassa sin avfallshantering därefter [35]. Grundläggande lagar och förordningnar ska självklart följas. Allmänt ger avfallsentreprenören rekommendationer kring hur den optimalaste avfallshanteringen kan se ut i ett ekonomiskt- samt miljömässigt perspektiv. Byggentreprenören är sedan den som bestämmer hur hanteringen ska se [36]. Projektbeskrivning Beskrivning nedan har hämtats från Sverige bygger, med licens av Wiklunds [37]. Projekt 1 Projekt 2 Avfallshantering Gemensam Gemensam Bolag A B BTA (kvm) 8205 7734 Kostnad (Mkr) 100-140 150-160 Byggstart Apr-2013 Sep-2012 Huskroppar 1 2 Lägenheter 65 140 Antal fraktioner 9 10 Fasadmaterial Putsfasad Putsfasad Stomkonstruktion Prefab och platsgjuten betong [38] Prefab och platsgjuten betong [39] Projekt 3 Projekt 4 Avfallshantering Traditionell Traditionell Bolag A B BTA (kvm) 4860 [40] 8227 Kostnad (Mkr) Ej officiellt 150-200 Byggstart Mar-2012 2013 Huskroppar 2 4 Lägenheter 39 132 Antal fraktioner 10 5 Fasadmaterial Putsfasad Putsfasad Stomkonstruktion Platsgjuten betong [41] Prefab [42] 12
3. Teoretisk referensram 3.1 Relevanta rapporter Rapporter om miljö och avfallshantering har varit en grundförutsättning för att få en förståelse inom ämnet. Rapporten Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall [43] är Sveriges program för att uppfylla EUs krav och mål, exempelvis 70%-målet. Ett av fyra fokusmål i rapporten är om bygg och rivning. Denna rapport beskriver var Sverige står idag och vilka mål de har angående avfallspolitiken inom bygg- och rivningsbranschen. I SMEDs rapport Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik med fokus på bygg och rivningsavfall [44] undersöks hur bättre avfallsstatistik kan produceras inom bygg- och rivningsbranschen. Rapporten grundar sig i att EU vill ha redovisning av avfallsstatistik vartannat år. I Svergies Byggindustriers rapport Resurs och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning [45] inklusive bilagor undersöks det hur en förbättring av resurshanteringen i byggbranschen kan utföras. Riktlinjerna är till för att möta kraven i miljöbalken och för att uppfylla samhällets förväntningar kring material- och avfallshantering i byggbranschen. 3.2 Tidigare arbeten Då bygglogistikcenter och gemensam avfallshantering är relativt nytt i byggbranschen finns inte ett så stort utbud av rapporter inom ämnet. Nedan redovisas några tidigare arbeten. "Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden: Metodutveckling för utvärdering av miljöbelastning" av Kristin Brunge [46] behandlar transporter i NDS och miljövinster i samband med dessa. En slutsats är att samlastning i samband med ett BLC ger 121 000 minskade byggtransporter. Examensarbetet påvisar att ett BLC påverkar avfallshanteringen. "Avfallshantering på byggarbetsplatser" av Andreas Karlsson [47] behandlar hur avfallshanteringen på byggarbetsplatser kan optimeras. En slutsats är att avfallsmängderna kan minska genom bland annat ett BLC med just-in-timeleveranser och måttbeställning av material. 13
3.3 Relevanta kurser Kursen Miljö- och arbetsvetenskap (KTH AF1720) [48] har gett en grundkunskap kring lagar och miljö i byggbranschen. Kursen Byggprocessen (KTH HS1006) [49] har gett kunskap kring lagar och byggprocessen i helhet. 14
4. Faktainsamling 4.1 Litteraturstudie Databaser på söktjänsten vid KTHs bibliotek samt Google Scholar har används för informationssökning. Exempel på sökord som används är avfallshantering, byggbranschen, bygglogistikcenter. Relevanta hemsidor som har använts för att få information om regler och mål inom ämnet är exempelvis Sveriges byggindustrier och Naturvårdsverket. 4.2 Produktionsdata Produktionsdata från Wiklunds affärssystem har sammanställts till: Avfall: vikt, fraktion och vilken behållare det hämtats i. Tömningar: antal tömningar samt vilken typ av behållare. 4.3 Platsbesök Ett platsbesök på Wiklunds huvudkontor genomfördes och gav en bättre förståelse för deras verksamhet och hur de arbetar. Två platsbesökt på NDS har genomförts. Första platsbesöket gav en helhetsbild och allmän information kring NDS, BLC, hur avfallet hanteras och vem som har ansvar för vad. Detta gjordes tillsammans med handledare från Wiklunds. Vid andra platsbesöket gavs en utbildning av Carina Hammarlund (AOC Servicetjänster/Bygglogistik). Denna utbildning motsvarar den som alla behöver gå för att få arbeta inom NDS. Utbildningen beskriver hur ett BLC fungerar och dess syfte. Utöver utbildningen berättade Hammarlund om sina egna kunskaper och erfarenheter inom området. Hon besvarade frågor och en diskussion kring avfallshantering och bygglogistik fördes. 15
4.4 Priser Genom e-mail och telefon har fyra av de största avfallsaktörerna i Sverige kontaktats. Tre gav oss kompletta prisbilder angående behandlingsavgifter för fraktionerna som ingått i rapporten. Priser från NDS har tagits från en officiell prislista [50]. 4.5 Övriga uppgifter Genom telefon och e-mail har inköpare och projekteringsledare kontaktats för att få information kring stom- och fasadkonstruktioner i projekten. 16
5. Genomförande 5.1 Litteraturstudie Arbetet startade med en litteraturstudie för att få en uppfattning om hur situationen ser ut idag, vad som har gjorts tidigare, vad som behöver göras i framtiden samt vilka lagar, förordningar och föreskrifter som gäller i Sverige. Detta gav en bra överblick inom området samt en bättre utgångspunkt för att skriva rapporten. 5.2 Produktionsdata En sammanställning av produktionsdata från fyra projekt har genomförts. Medelsiffror har tagits fram från de projekt som har gemensam respektive traditionell avfallshantering. Siffrorna från sammanställningen har sedan jämförts med varandra och sammanställts i diagram och tabeller för att tydligöra informationen. 5.3 Platsbesök Ett platsbesök på Wiklunds huvudkontor i Kallhäll har utförts. Två platsbesök på NDS har utförts. Ett platsbesök på byggarbetsplatsen för Projekt 4 har utförts. 5.4 Möten Under arbetsgången har regelbunden kontakt med Niklas- och Daniel Blomberg hållits genom mail och möten. Under möten har möjligheten funnits att gå igenom problem som uppstått medan frågor kring produktionsdata nästan enbart disktuterats genom e-mail. Handledarna har även använts som bollplank och givit feedback under arbetets fortskridande. Möten har hållits med handledare Sten Hebert på KTH. Hebert har använts som ett bollplank när projektet diskuterats i helhet och han har givit synpunkter och feedback. 17
18
6. Analys Nedan presenteras det som sammanställts från produktionsdatan i form av figurer, tabeller och text. 6.1 Totalt avfall Kg 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Avfall [Kg/BTA] 25,1 34,9 Gemensam Traditionell Figur 1 Totalt avfall per BTA utifrån avfallshanteringsmetod Den gemensamma avfallshanteringen har genererat 39 % mindre avfall per BTA. Kg 40 Avfall [Kg/BTA] 35 30 25 20 15 10 23,3 37,5 27,0 32,2 Projekt 1 (Gemensam) Projekt 3 (Traditionell) Projekt 2 (Gemensam) Projekt 4 (Traditonell) 5 0 Bolag A Bolag B Figur 2 Totalt avfall per BTA utifrån projekt och bolag I Bolag A har den gemensamma avfallshanteringen genererat 38 % mindre avfall. I Bolag B är denna siffra 16 %. En sammanställning av bolagen ger en total avfallsminskning på 39 % (Figur 1). 19
Ton 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Avfall [ton/lgh] 2,2 3,3 Gemensam Traditionell Figur 3 Totalt avfall per lägenhet utifrån avfallshanteringsmetod Den gemensamma avfallshanteringen har genererat 34 % mindre avfall per lägenhet. 6.2. Fasad- och stomkonstrution Alla projekten har fasadmaterial av puts. Projekt 1 och 2 har en stomkonstruktion av både prefab och platsgjuten betong. Projekt 3 har en stomkonstruktion av platsgjuten betong, projekt 4 av prefab. 6.3 Blandat avfall och antal fraktioner Bolag B ökade antal fraktioner från fem i den traditionella avfallshanteringen till tio i den gemensamma. Mängden blandat avfall minskade från 10,2 till 0,8 kg/bta, en minskning med 92 %. Bolag A minskade antal fraktioner från tio i den traditionella avfallshanteringen till nio i den gemensamma. Mängden blandat avfall minskade från 3,1 till 1,8 kg/bta, en minskning med 42 %. 20
6.4 Fördelning av fraktioner Kg 16 14 12 11,4 13,9 Fraktionsfördelning [Kg/BTA] 10 8 6 4 2 0 1,3 6,7 Blandat avfall Brännbart 5,1 5,3 5,0 3,8 Gips Fyllnadsmassor 4,0 3,1 1,9 1,0 0,3 0,6 0,9 0,0 Metall Isolering Trä Deponi Gemensam Traditionell Figur 4 Fraktionsfördelning i Kg/BTA utifrån avfallshanteringsmetod Blandat avfall har minskat 80 % i projekten med gemensam avfallshantering. Brännbart har minskat 18 % i projekten med gemensam avfallshantering. Gips har minskat 26 % i projekten med gemensam avfallshantering. Fyllnadsmassor har ökat 6 % i projekten med gemensam avfallshantering. Skrot och metall har minskat 53 % i projekten med gemensam avfallshantering. Isolering har minskat 55 % i projekten med gemensam avfallshantering. Trä har minskat 68 % i projekten med gemensam avfallshantering. Deponi har minskat ca 100 % i projekten med gemensam avfallshantering. 21
Fraktionsfördelning [%] 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% 17% Blandat avfall 46% 36% 21% 15% 13% 13% Brännbart Gips Fyllnadsmassor 10% 8% Skrot & metall 1% 1% 8% 4% 2% 0% Isolering Trä Deponi Gemensam Traditionell Figur 5 Fraktionsfördelning i procent utifrån avfallshanteringsmetod I den gemensamma avfallshanteringen utgör brännbart den största fraktionen (46 %) därefter kommer fyllnadsmassor (21 %) och gips (15 %). I den traditionella avfallshanteringen utgör brännbart den största fraktionen (36 %) följt av blandat avfall (17 %), fyllnadsmassor (13 %) och gips (13 %). Blandat avfall har minskat 12 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. Brännbart har ökat 10 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. Gips har ökat 2 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. Fyllnadsmassor har ökat 8 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. Skrot och metall har minskat 2 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. Isoleringsandelen är densamma. Trä har minskat 4 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. Deponi har minskat 2 procentenheter i projekten med gemensam avfallshantering. 22
6.5 Medelvikt per tömning Figur 6-8 visar att den gemensamma avfallshanteringen främst använder små avfallsbehållare till skillnad från den gemensamma som främst använder stora. Medelvikten per tömning är i genomsnitt större i den traditionella avfallshanteringen. För information kring gruppindelning se 1.4 Lösningsmetoder. Ton Grupp 1 [ton/tömning] 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,36 1,30 3,03 2,68 0,68 0,63 3,51 1,38 1,87 1,62 0,33 0,87 2,62 Gemensam Traditionell 0,0 Blandat avfall Brännbart Gips Fyllnadsmassor Skrot & Metall Isolering Trä Deponi Figur 6 Medelvikt per tömning och fraktion i Grupp 1 utifrån avfallshanteringsmetod Den traditionella avfallshanteringen har avfallsbehållare i samtliga fraktioner i grupp 1, den gemensamma har i fem. 23
Ton 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 2,70 2,24 Grupp 2 [ton/tömning] 3,07 1,98 3,4 Gemensam Traditonell 1,0 0,5 0,52 0,0 Blandat avfall Brännbart Gips Fyllnadsmassor Skrot& Metall Isolering Trä Deponi Figur 7 Medelvikt per tömning och fraktion i Grupp 2 utifrån avfallshanteringsmetod Den traditionella avfallshanteringen har avfallsbehållare i fem fraktioner i grupp 2, den gemensamma har i brännbart. Ton Grupp 3 [ton/tömning] 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,90 Gemensam Traditionell 1,0 0,5 0,0 0,82 0,77 0,71 0,53 0,04 0,09 Blandat Brännbart Gips 0,33 Fyllnadsmassor 0,34 Skrot& 0,17 0,03 Isolering 0,42 Trä 0,2 Deponi Figur 8 Medelvikt per tömning och fraktion i Grupp 3 utifrån avfallshanteringsmetod Den gemensamma avfallshanteringen har avfallsbehållare i samtliga fraktioner i grupp 3, den traditionella har i fem. 24
6.6 Konstadsanalys 6.6.1 Prisbilder Gemensam Traditionell Differans Blandat avfall 1 115 1 335-220 Brännbart 790 718 +72 Gips 865 1 137-272 Fyllnadsmassor 160 305-145 Isolering 4 060 1 610 +2 450 Trä 305 336-31 Deponi 1 185 1 352-167 Tabell 1 Behandlingskostnad per fraktion och avfallshanteringsmetod 6.6.2 Kostnadsanalys BTA Behandlingskostnaden för gemensam avfallshantering uppgår till 16 kr/bta. Behandlingskostnaden för traditionell avfallshantering uppgår till 29 kr/bta. Behandlingskostnaderna har minskat med 45 % i den gemensamma avfallshanteringen. 25
Kr Behandlingskostnad [Kr/BTA] 12 10 8,9 9 10 8 6 4 3,3 5,8 Gemensam Traditionell 2 0 1,5 Blandat avfall Brännbart Gips Fyllnadsmassor 1,5 0,8 1,10,9 1 0,7 0,3 0 Isolering Trä Deponi Figur 9 Kostnad per BTA för fraktioner utifrån avfallshanteringsmetod I den gemensamma avfallshanteringen utgör brännbart den högsta kostnaden följt av gips. Kostnader för resterande fraktioner är låga i relation till dessa. I den traditionella avfallshanteringen utgör brännbart den högsta kostnaden följt av blandat avfall och gips. Kostnaden för gips är högre i den traditionella avfallshanteringen. Blandat avfall utgör en högre kostnad i den traditionella avfallshanteringen jämfört med den gemensamma. 26
6.6.3 Kostnadsanalys för gemensam avfallshantering Kostnadsfördelning [%] 2% 0% 1 Blandat avfall 7% 9% 5% 2 Brännbart 21% 3 4 Gips Fyllnadsmassor 56% 5 6 7 Isolering Trä Deponi Figur 9 Kostnadsfördelning av fraktioner i gemensam avfallshantering Fraktionsfördelning [%] 23% 16% 1% 0% 4% 6% 50% 1 2 3 4 5 6 7 Blandat avfall Brännbart Gips Fyllnadsmassor Isolering Trä Deponi Figur 10 Fraktionsfördelning i kg/bta i gemensam avfallshantering Fyllnadsmassor utgör en större del av avfallsmängden (23 %) än kostnaden (5%). Gips utgör en mindre del av avfallsmängden (16 %) än kostnaden (21%). Blandat avfall utgör en mindre del av avfallsmängden (6 %) än kostnaden (9 %). 27
6.6.4 Kostnadsanalys i traditionell avfallshantering 3% 4% 2% Kostnadsfördelning [%] 5% 31% 20% 1 2 3 4 5 Blandat avfall Brännbart Gips Fyllnadsmassor Isolering 35% 6 7 Trä Deponi Figur 11 Kostnadsfördelning av fraktioner i traditionell avfallshantering Fraktionsfördelning [%] 3% 2% 9% 19% 1 2 Blandat avfall Brännbart 14% 3 Gips 4 Fyllnadsmassor 14% 39% 5 6 Isolering Trä 7 Deponi Figur 12 Fraktionsfördelning i kg/bta i traditionell avfallshantering Blandat avfall utgör en mindre del av avfallsmängden (19 %) än kostnaden (31 %). Fyllnadsmassor utgör en större del av avfallsmängden (14%) än kostnaden (5%). Trä utgör en större del av avfallsmängden (9 %) än kostnaden (4 %). 28
7. Slutsatser Författarna till rapporten anser att en gemensam avfallshantering är effektivare ur ett miljö- och ekonomiperspektiv. I den gemensamma avfallshanteringen har totalt avfall minskat, fraktionsfördelningen är bättre och behandlingskostnaderna lägre. Båda bolagen har i den gemensamma avfallshanteringen minskat mängden avfall per BTA och LGH. Störst reducering har skett i fraktionerna deponi och blandat avfall, vilka båda är relaterade till stor miljöpåverkan och höga behandlingskostnader. Inget tydligt samband kan dras mellan fasad- och stomkonstruktion och avfallsmängder i denna rapport. Ett samband mellan antal nyttjade fraktioner och blandat avfall har påvisats. En ökning av antalet fraktioner minskade uppkomsten av blandat avfall väsentligt. Utifrån detta är slutsatsen att flera fraktioner leder till mindre blandat avfall. När ett snarlikt antal fraktioner användes i båda avfallshanteringsmetoderna minskade uppkomsten av blandat avfall men i mindre utsträckning. Traditionell avfallshantering har främst nyttjat stora avfallsbehållare till skillnad mot den gemensamma som nästan enbart nyttjat små. Att små avfallsbehållare direkt leder till en bättre sortering kan inte styrkas men utifrån diskussioner med kunniga personer i branschen samt egna observationer antas det vara en bidragande faktor. Mindre avfallsbehållare antas även påverka ordningen på arbetsplatsen som i sin tur ger upphov till en bättre arbetsmiljö. En nackdel med små avfallsbehållare är att de behöver tömmas oftare vilket kan ge en större miljöpåverkan i form av ökade transporter. På grund av samlastning och nyttjandet av miljövänliga maskiner i den gemensamma avfallshanteringen är det dock svårt att dra en slutsats kring om användandet av små avfallsbehållare är positivt eller negativt ur ett miljöperspektiv. Ett mervärde som har uppmärksammats i den gemensamma avfallshanteringen är tillgängligheten. När alla behållare och maskiner finns i närområdet kan exempelvis större behållare nyttjas vid behov. Detta syns då man tagit in flak och containrar för bland annat brännbart och gips som utgör stora delar av den totala avfallsmängden. 29
Ytterligare ett mervärde som har uppmärksammats är då oväntat avfall har uppstått. I ett projekt utan avfallsbehållare för betong uppstod avfall i form av ett stort betongelement. Detta betongelement fraktades med lämplig maskin till den gemensamma avfallsanläggningen och sorterades där som betong. I traditionell avfallshantering hade man antingen behövt beställa en ny behållare enbart för betongelementet eller sorterat det som blandat avfall eller dylikt vilket är förknippat med högre kostnader och miljöpåverkan. Behandlingskostnaden är direkt kopplad till avfallsmängden och fraktionsfördelningen vilket leder till att kostnaden i den gemensamma avfallshanteringen blir lägre. Brännbart är den största fraktionen och har den högsta behandlingskostnaden oavsett avfallshanteringsmetod. Ytterligare orsaker till varför den gemensamma avfallshanteringen är effektivare, kundnyttor och mervärden diskuteras under: 8. Diskussion. 30
8. Diskussion Slutsatsen är att den gemensamma avfallshanteringen (BLC, NDS) är en bättre avfallshanteringsmetod. Detta beror på flera faktorer varav de viktigaste diskuteras nedan. I NDS finns höga miljökrav och mål vilket leder till att företagen måste engagera sig för att hitta bättre lösningar vilket i sin tur leder till en bättre sortering. Den gemensamma avfallshanteringen har gett upphov till en mindre mängd avfall per BTA men målet om att understiga 20 kg/bta har inte uppnåtts i projekten som studerats. Personer som arbetar i NDS måste gå en utbildning där information kring BLC och avfallshantering ges. Utvalda personer i nyckelroller får också vidare utbildning för att tidigare i byggprocessen planera och åtgärda för en bättre miljö. Utbildningarna ger en ökad kunskap och medvetenhet om bland annat avfallshantering och kan därför ha bidragit till bättre sortering. Platsbristen i NDS leder till att mindre avfallsbehållare används. Mindre behållare gör det lättare att se om något är felsorterat i ett tidigt skede och gör det lättare att åtgärda felen direkt. När avfall hamnat fel är det stor skillnad på att tömma en behållare på 3 kbm jämfört med en på 20 kbm. Uppfattningen är att mindre behållare skapar en bättre ordning och arbetsmiljö på byggarbetsplatsen vilket i sin tur leder till mindre materialskador och spill (avfallsmängder). När avfall hämtas i NDS kontrolleras behållaren så att den inte är överfull, för tung och innehåller rätt fraktion. En muntlig varning ges till den som har ansvar ifall fraktionens innehåll inte stämmer. Den ansvariga tar då ett beslut om felet ska åtgärdas eller om behållaren ska klassas om till en annan fraktion. Detta kan vara en bidragande faktor till att mängden blandat avfall minskat. Just in time -leveranser och planering av logistiken till och från arbetsplatsen påverkar hur mycket avfall som uppstår enligt examensarbetet Avfallshantering på byggarbetsplatser av Karlsson. Detta kan vara en bidragande faktor till mängden avfall som uppstår då man i NDS aktivt arbetar med just logistiken. Ett mervärde för byggentreprenören kan vara att funktionsansvaret för töming av avfallsbehållare tillfaller avfallsentreprenören. Arbetsledaren kan i och med detta lägga energi och tid på andra saker istället för att hålla koll på avfallsabehållarna och beställa tömning. 31
32
9. Rekommendationer Avfalls- och byggentreprenörer bör i framtiden tidigt i byggprocessen ta i beaktande huruvida en gemensam avfallshantering är möjlig. Ifall möjligheten finns rekommenderas det att nyttja den för att få ner både avfallsmängd och kostnad. För att hitta den mest optimala avfallslösningen bör man redan i projekteringsfasen ta med avfallsentreprenören och planera för avfallsfrågor. Vid platsbesök på projekt 4 kunde det konstateras att flera byggen pågick samtidigt inom ett begränsat område. Ifall byggentreprenörerna hade sammarbetat i ett tidigt skede kunde möjligtvis en gemensam avfallshantering nyttjats. Avfallsentreprenörer skulle kunna ta reda på var områden med flera projekt ska upprättas och ge förslag på gemensam avfallshantering till bolagen. Detta vinner både avfallsentreprenören på som får flera projekt och byggentreprenörerna som minskar sina avfallsmängder och behandlingskostnader. Huruvida ett litet antal projekt kan nyttja en gemensam avfallshantering och ifall en gemensam avfallshantering kan nyttjas inom ett bolag och deras projekt är ett område som bör studeras ytterligare. Brännbart är den största fraktionen i alla projekt vilket gör att det finns utvecklingsmöjligheter och utrymme för vidare sortering. Till exempel visar kostnadsanalysen att trä är billigt i förhållande till mängden och därför bör man fokusera på att sortera ut trä från brännbart. 9.1 Fortsatta studier När fler projekt alternativt när hela NDS är färdigställt kan denna undersökning kompletteras för att få ett pålitligare resultat. Då finns också möjligheten att utveckla undersökningen kring hur projektens konstruktion skiljer sig och vilken påverkan detta har på avfallshanteringen. När området är klart kan en undersökning om vilka orsaker som bidrar till en bättre sortering utföras. En kostnadsanalys där hela avfallshanteringsprocessen studeras och transporter och löner är medräknade kan ge en fullständig bild av den totala avfallskostnaden. En undersökning om hur åtgärder i projekteringensfasen kan påverka uppkomsten av avfall kan vara av intresse. 33
Lagar och regler påverkar hur företag arbetar med avfallshantering. En undersökning om hur en lagändring hade påverkat avfallshanteringen kan vara intressant. 34
Källförteckning 1.15 Kap. Avfall och producentansvar (SFS 1998:808) [internet] Miljö och enegidepartementet [citerad 11 maj 2015] Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#k15 2. Bondesson L. Statistik. [Internet] NE Nationalencyklopedin AB; 2015 [citerad 12 maj 2015] Hämtad från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/statistik 3. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall: Bilaga 3 Sammanställning av åtgärder per aktör. [Internet] Bromma: CM gruppen AB; 2014. ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [citerad 10 april 2015 ] Hämtad från:http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-isverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/bilaga-3-sammanstallning-av-atgarder-per-aktor.pdf 4. SMED på uppdrag av naturvårdsverket. Avfall i Sverige 2012, Rapport 6619 Juni 2014. [Internet] Bromma: Arkitektkopia AB; 2014. ISBN 978-91-620-6619-2; ISSN 0282-7298. [citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/documents/publikationer6400/978-91-620-6619- 2.pdf 5. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017. [Internet] Bromma: CM gruppen AB; 2014. ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/avfallsforebyggande-programmet-giftfritt-resurseffektivtsamhalle.pdf 6. Björs M, Månsson O, Björk M, Wästfelt L. Kretsloppsrådet & Miljöprogram 2010. [Broschyr] Stockholm: Kretsloppsrådet; 2012 7. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017. [Internet] Bromma: CM gruppen AB; 2014. ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [Citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/avfallsforebyggande-programmet-giftfritt-resurseffektivtsamhalle.pdf 8. Svensk Miljöemisionsdata. Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik med fokus på bygg- och rivningsavfall. [Internet] Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut; 2006. ISSN: 1653-8102. [Citerad 8 april 2015] Hämtad från: http://www.smed.se/wp-content/uploads/2013/02/slutrapport1.pdf 9. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017. [Internet] Bromma: CM gruppen AB; 2014. ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [Citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/avfallsforebyggande-programmet-giftfritt-resurseffektivtsamhalle.pdf 10. Svensk Miljöemisionsdata. Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik med fokus på bygg- och rivningsavfall. [Internet] Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut; 2006. ISSN: 1653-8102. [Citerad 8 april 2015] Hämtad från: http://www.smed.se/wp-content/uploads/2013/02/slutrapport1.pdf 11. Kretsloppsrådet. Kretsloppsrådet1994-2012 [Internet]. Kretsloppsrådet [citerad 1 maj 2015] Hämtad från: http://www.kretsloppsradet.se/ 12. Augustsson Y. Vem gör vad i Bygg och rivningsavfall [Internet]. Naturvårdsverket [uppdaterad 2 Juni 2014; citerad 3 April 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter-omrade/avfall/vem-gor-vad/bygg-- och-rivningsavfall/ 13. Sveriges byggindustrier. Förbundet. [Internet] Sveriges byggindustrier [citerad 13 april 2015] Hämtad från: https://www.sverigesbyggindustrier.se/om-bi/forbundet 109 14. Sveriges byggindustrier. Byggmaterial och avfall [Internet]. Sveriges byggindustrier [citerad 7 April 2015] Hämtad från: https://www.sverigesbyggindustrier.se/energi--miljo/byggmaterial-och-avfall 2033 15. Sveriges byggindustrier. Resurs-och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning; bilaga 14 Avfallsregler. [Internet] Svergies byggindustrier; 2015. [citerad 13 april 2015] Hämtad från: https://publikationer.sverigesbyggindustrier.se/sv/energi--miljo/resurs-- och-avfallshantering-vid-byggand 860 35
16. Sandström H. Lagstiftning för bygg och rivningsavfall [Internet]. Naturvårdsverket [uppdaterad 16 mars 2015 / citerad 3 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/avfall/bygg--och-rivningsavfall/lagstiftning/ 17. Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/98/EG (EG 2008: 98) [Internet] Medlemsländerna: Europaparlamentet och Europeiska unionens råd [Citerad 4 maj 2015] Hämtad från: http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2008:312:0003:0030:sv:pdf 18. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017 [Internet]. Bromma: CM gruppen AB; 2014. ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [Citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/avfallsforebyggande-programmet-giftfritt-resurseffektivtsamhalle.pdf 19. Gårdsstam L. Avfall [Internet]. Naturvårdsverket [uppdaterad 7 November 2014; citerad 14 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter-omrade/avfall/ 20. SMED på uppdrag av naturvårdsverket. Avfall i Sverige 2012, Rapport 6619 Juni 2014. [Internet] Bromma: Arkitektkopia AB; 2014. ISBN 978-91-620-6619-2; ISSN 0282-7298. [Citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/documents/publikationer6400/978-91-620-6619- 2.pdf 21. Augustsson Y. Vem gör vad i Bygg och rivningsavfall [Internet]. Naturvårdsverket [uppdaterad 2 Juni 2014/ citerad 3 April 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter-omrade/avfall/vem-gor-vad/bygg-- och-rivningsavfall/ 22. Boverket. Allmänt om rivningsavfall och avfallshantering [Internet]. Boverket; 2015 [uppdaterad 7 juli 2014; citerad 14 april 2015] Hämtad från: http://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/teman/rivningsavfall1/allmant-om-rivningsavfall-ochavfallshantering/ 23. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall: Bilaga 3 Sammanställning av åtgärder per aktör. [Internet] Bromma; CM gruppen AB; 2014; ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [citerad 10 april 2015] Hämtad från:http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-isverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/bilaga-3-sammanstallning-av-atgarder-per-aktor.pdf 24. Blomberg N; Marknads- & försäljningschef; Wiklunds Åkeri AB [citerad 12 maj 2015] 25. JM AB. JM-hus att trivas i En presentation av JM-koncernen [Internet]. JM AB; 2013 [citerad 3 april 2015] Hämtad från: http://www.jm.se/contentassets/85c410ac0d254887b025ba7c925f18f8/foretagsbroschyr_2013.pdf 26. JM AB. Fakta och nyckeltal Miljö [Internet]. JM AB; 2015 [citerad 3 april 2015] Hämtad från: http://www.jm.se/omjm/hallbarhet/fakta-och-nyckeltal/ 27. JM AB. Prioriterade miljöaspekter [Internet]. JM AB; 2015 [citerad 3 april 2015] Hämtad från: http://www.jm.se/omjm/hallbarhet/prioriterade-miljoaspekter/ 28. NCC. Om NCC [Internet]. NCC AB; 2015 [uppdaterad 4 mars 2015 ; citerad 16 maj 2015] Hämtad från: http://www.ncc.se/om-ncc/ 29. NCC. NCC årsredovisning 2014 [Internet]. Solna: NCC AB; 2014 [citerad 16 maj 2015] Hämtad från: http://viewer.zmags.com/publication/b8c7dc2a#/b8c7dc2a/124 30. Stockholms stad. Norra Djurgårdsstaden. [Internet]. Stockholms stad. [uppdaterad 15 april 2015 ; Citerad 7 maj 2015] Hämtad från: http://bygg.stockholm.se/norradjurgardsstaden 31. Stockholms stad. Stockholm växer - Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden. [Broschyr]. Stockholm: Stockholms stad; 2014 32. Wiklunds Åkeri AB. Bygglogistik Så fungerar flödet. [Broschyr]. Wiklunds Åkeri AB 33. Stockholms stad. Norra Djurgårdsstaden Bygglogistikcenter [Videofil]. [citerad 19 maj 2015] Hämtad från: http://www.ndslogistik.se/kommunikation/film 34. Stockholms stad Exploateringskontoret. Miljökrav vid byggande av bostäder och lokaler Etapp Norra 2 [Broschyr]. Stockholms stad 35. Stockholms stad. Stockholm växer - Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden. [Broschyr]. Stockholm: Stockholms stad; 2014 36. Blomberg N; Marknads- & försäljningschef; Wiklunds Åkeri AB [citerad 12 maj 2015] 36
37. Sverige Bygger [Internet] genom licens av Wiklunds Åkeri AB [citerad 20 april 2015] Hämtad från: http://www.sverigebygger.se/ 38.JM AB. Lokalfakta Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden [Internet] Stockholm: JM AB; 2013 [citerad 27 april 2015] Hämtad från: http://www.jm.se/globalassets/jmse/bostader/stockholm/stockholm/hjorthagen/fiskartorpet/pdf/jm_fiskartorpet_bostadsfakta_web b.pdf 39. Hübinette T; Inköpare; NCC Construction Sverige AB [citerad 27 april 2015] 40. Ragnerstam E; Regionschef Stockholm Syd; JM AB [citerad 10 april 2015] 41. Lundin M; Projekteringledaren Stockholm Syd; JM AB [citerad 27 april 2015] 42. Hübinette T; Inköpare; NCC Construction Sverige AB [citerad 27 april 2015] 43. Naturvårdsverket. Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017. [Internet] Bromma: CM gruppen AB; 2014. ISBN 978-91-620-0000-0; ISSN 0282-7298. [citerad 10 april 2015] Hämtad från: http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/avfall/avfallsforebyggande-programmet/avfallsforebyggande-programmet-giftfritt-resurseffektivtsamhalle.pdf 44. Svensk Miljöemisionsdata. Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik med fokus på bygg- och rivningsavfall. [Internet] Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut; 2006. ISSN: 1653-8102. [Citerad 4 maj 2015] Hämtad från: http://www.smed.se/wp-content/uploads/2013/02/slutrapport1.pdf 45. 15. Sveriges byggindustrier. Resurs-och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning [Internet] Svergies byggindustrier; 2015. [citerad 4 maj 2015] Hämtad från: https://publikationer.sverigesbyggindustrier.se/userfiles/info/860/resurs- _och_avfallshantering_vid_byggande_och_rivning.pdf 46. Brunge K. Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden: Metodutveckling för utvärdering av miljöbelastning [Examensarbete]. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan: 2013 [citerad 4 maj 2015] Hämtad från:http://www.ndslogistik.se/files/reports/1382102117_1.pdf 47. Karlsson A. Avfallshantering på byggarbetsplatser [Examensarbete]. Västerås: Mälardalens högskola; 2013 [citerad 4 maj 2015] Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:657091/fulltext01.pdf 48. Kungliga tekniska högskolan. AF1730 - Miljö- och arbetsvetenskap. [Internet] Haninge: Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad; 2012. [citerad 20 maj 2015] Hämtad från: https://www.kth.se/student/kurser/kurs/af1720 49. Kungliga tekniska högskolan. HS1006 Byggprocessen. [Internet] Hanginge: Kungliga tekniska högakolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad; 2012. [citerad 20 maj 2015] Hämtad från: https://www.kth.se/student/kurser/kurs/hs1006 50. Stockholms stad, Servistik, Wiklunds Åkeri Ab. Norradjurgårdsstaden bygglogistikcenter hjorthagen; A-prislista bastjänster; Handling 01.3; Utgåva 1:5 [Broschyr]. Stockholms stad, Servistik, Wiklunds Åkeri AB; 2015 37
38
Bilagor Bilaga 1 Krav i exploateringsavtal om max 20 kg avfall/kvm. Kompetensutveckling av nyckelgrupper inom projektet som t ex arkitekter, projektörer, logistikansvariga, inköpsansvariga, projektledare och miljöansvariga samt alla som arbetar inom området. Kompetensutvecklingen utförs genom Kompetensprogram för varje etapp och för allmän platsmark samt genom introduktionsutbildningar vid Bygglogistikcenter (BLC) i Norra Djurgårdsstaden. Att ställa krav på att teckna avtal med Bygglogistikcenter vilket minskar antalet transporter och möjliggör just-intime leveranser. Systemet med BLC innebär att det ställs ökade krav på planering vilket ofta leder till minskad materialåtgång. Material lagras inte ute på arbetsplatsen vilket minskar skador på material och tidsspill för att leta efter material. Möjlighet att returnera överblivet material och flergångsförpackning utan allt för höga kostnader. Krav i handlingsprogram att allt avfall ska källsorteras. Krav i Handlingsprogram på att material och kemikalier ska klara kriterier enligt BASTA, SundaHus eller Byggvarubedömningen för att minska farligheten i avfallet. Lösningar väljs som underlättar återanvändning och återvinning vid rivning i stadens entreprenader, t ex betongplattor, små- och storgatsten, betonghällar etc. Det är ett sätt att öka möjligheten till återanvändning i samverkan med drift och underhåll. Stockholms stad möjliggör att återanvända de material som ligger när man behöver gräva upp och åtgärda t ex ledningar som ligger under. Att projektera i 3D är också ett sätt att göra rätt från början och minska risken för fel och krockar. Det gör det också lättare att får fram mängförteckningar tidigt i projektet. Mängderna kan sedan användas som 39
utgångspunkt för vilka områden man vill fokusera på när det gäller förebyggande. Konkreta exempel på där 3Dprojektering används är i Norra 2 och Bobergsgatan. 40
Bilaga 2 41