Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet. Underlagsdata för 25 29 skiljer sig från tidigare år.
Figur 2 Energiprisernas utveckling inom sektorn bostäder och service 1996-211 2 18 16 14 Elpris, villa med hushållsel Elpris, villa med elvärme Oljepris, Hushåll E1 Naturgaspris Fjärrvärmepris, flerbostadshus 12 Öre/kWh 1 8 6 4 2-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 3 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service, 197 21, uttryckt i TWh 2 18 Övriga bränslen Biobränslen, torv 16 14 TWh 12 1 El 8 6 4 Oljeprodukter Fjärrvärme 2-7 -75-8 -85-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 4 Elanvändning inom sektorn bostäder och service, 197 21, uttryckt i TWh 8 7 6 5 Driftel TWh 4 3 Hushållsel 2 1 Elvärme -7-75 -8-85 -9-95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. Normalårskorrigering enligt Energimyndighetens metod.
Figur 5 Reala energipriser för industrin i Sverige inklusive energiskatter, 1986 211, uttryckt i öre/kwh 9 8 7 Naturgas, industri 6 Eo2-5 öre/kwh 5 4 3 2 El, industri Skogsflis, industri Kol Eo1 1-86 -89-92 -95-98 -1-4 -7-1 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 6 Slutlig energianvändning inom industrisektorn, 197 21, uttryckt i TWh 18 16 Kol och koks Fjärrvärme Naturgas och stadsgas 14 12 Biobränslen, torv TWh 1 8 El 6 4 Oljeprodukter 2-7 -75-8 -85-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. se Sekundära energibärare sida 44.
Figur 7 Industrins energianvändning per bransch, 199 21, uttryckt i TWh 18 16 Verkstadsindustri Kemisk industri 14 12 Övriga branscher TWh 1 8 Järn- och stålverk 6 4 Massa- och pappersindustri 2-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 8 Industrins elanvändning per bransch, 199 21, uttryckt i TWh 6 5 Övriga branscher 4 Verkstadsindustri TWh 3 Kemisk industri Järn- och stålverk 2 Massa- och pappersindustri 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 9 Reala årsmedelpriser för drivmedel i Sverige inklusive energiskatter men exklusive moms, 1993 21, uttryckt i kr/liter 12 1 95 oktan 8 kr/liter 6 Diesel 4 2-93 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 1 Slutlig energianvändning i transportsektorn, 197 21, inklusive utrikes transporter, uttryckt i TWh 14 Förnybara drivmedel 1 12 El Naturgas inkl. gasol Flygbränsle Eo 2 5 1 Bunkerolja TWh 8 6 Diesel/Eo1 4 2 Bensin -7-75 -8-85 -9-95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten, SCB och Energigas Sverige. Anm. 1. År 1999 redovisas enbart etanol, resterande år ingår etanol, FAME och biogas.
Figur 11 Slutlig användning av förnybara drivmedel, 2 211, uttryckt i TWh 6 TWh 5 4 3 Biogas Biodiesel 2 1 Etanol - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11 Källa: Energimyndigheten, SCB och Energigas Sverige
Figur 12 Prisutveckling för trädbränslen och torv, värmeverk, kronor/mwh, löpande priser 35 3 Förädlade trädbränslen Skogsflis 25 Returträ Stycketorv Biprodukter kr/liter 2 15 Frästorv 1 5-93 -95-97 -99-1 -3-5 -7-9 -11 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 13 Etanol- och biodieselpris på den europeiska marknaden, augusti 21-juli 212, uttryckt i euro per 1 liter 9 Biodiesel 85 8 75 kr/liter 7 65 Etanol 6 55 5 aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul -1-1 -1-1 -1-11 -11-11 -11-11 -11-11 -11-11 -11-11 -11-12 -12-12 -12-12 -12-12 Källa: F.O. Licht s Interactive Data 212.
Figur 14 Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, 197 211, uttryckt i USD/fat 12 1 Nominellt pris 2 8 USD/fat 6 Realt pris 1 4 2-7 -75-8 -85-9 -95 - -5-1 Källa: BP och Världsbanken. Anm. 1. (197 1975) avser Dubaiolja och (1976 ) avser Brentolja. 2. Globala reala priser deflateras med MUV-Index från Världsbanken. Basår är 25.
Figur 15 Fasta priser på naturgas, 197 211, uttryckt i USD/MBtu (indexår 25) 14 12 1 Import LNG Japan Import naturgas Europa Naturgas USA USD/MBtu 8 6 4 2-7 -75-8 -85-9 -95 - -5-1 Källa: Världsbanken.
Figur 16 Kolpriser i Europa, USA och Japan 199 211, uttryckt i USD/ton 16 14 12 USD/ton 1 8 Japan USA Europa 6 4 2-9 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11 Källa: BP Statistical Review of World Energy 212
Figur 17 Installerad elproduktionskapacitet i Sverige per kraftslag, 1996 211, uttryckt i MW 4 35 3 25 Vindkraft Gasturbiner m.m. Industriellt mottryck Kraftvärme Kondens MW 2 Kärnkraft 15 1 5 Vattenkraft -96-97 -98-99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11 Källa: Svensk Energi.
Figur 18 Sveriges elproduktion per kraftslag 197 211, uttryckt i TWh 18 16 14 Kraftvärme industri Kraftvärme Gasturbiner 12 TWh 1 8 Kondenskraft Kärnkraft 6 4 2 Vatten och vindkraft 1 Vindkraft -7-75 -8-85 -9-95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1. Vattenkraft och vindkraft samredovisas till och med 1996, därefter särredovisas vindkraften i en egen serie.
Figur 19 Sveriges nettoimport (+) och nettoexport ( ) av el, 197 211, uttryckt i TWh 15 1 Nettoimport 5 TWh -5 Nettoexport -1-15 -7-75 -8-85 -9-95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och SCB.
Figur 2 Spotpriser Nord Pool. Månads- och årsmedelvärden i systempris respektive prisområde Sverige, januari 1996 april 212, uttryckt i öre/kwh öre/kwh 1 9 8 7 6 5 Månadsmedelvärde Sverige Månadsmedelvärde system Årsmedelvärde Sverige Årsmedelvärde system 4 3 2 1 Jan -96 Jan -97 Jan -98 Jan -99 Jan - Jan -1 Jan -2 Jan -3 Jan -4 Jan -5 Jan -6 Jan -7 Jan -8 Jan -9 Jan -1 Jan -11 Jan -12 Källa: Nord Pool Spot. Anm: Sedan 1 november 211 är Sverige indelat i elområden och det tidigare Sverigepriset upphör därför.
Figur 21 Användning av fjärrvärme, 197 211, uttryckt i TWh 8 7 TWh 6 5 4 Förluster Industri 3 2 Bostäder och service 1-7 -75-8 -85-9 -95 - -5-1 Källa: Källa: SCB och Energimyndigheten, EN 2 SM. Anm. Den stora ökningen 29 och 21 är framför allt en effekt av ovanligt kalla vintrar. Detta gäller särskilt för år 21. Siffror för 211 är preliminära och kommer från ej helt jämförbara källor.
Figur 22 Tillförd energi i fjärrvärme, 197 211, uttryckt i TWh 8 7 Energikol inkl. hyttgas Elpannor Värmepumpar Spillvärme 6 5 TWh 4 3 2 1 Olja Biobränslen, avfall, torv Naturgas inkl. gasol -7-75 -8-85 -9-95 - -5-1 Källa: SCB och Energimyndigheten, EN 2 SM Anm. Fr.o.m. 29 är fler bränslen inräknade i indikatorn. Siffror för 211 är preliminära och kommer från ej helt jämförbara källor.
Figur 23 Levererad fjärrkyla, 1992 211, uttryckt i GWh 1 GWh 9 8 7 6 5 4 Övriga Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka/Salem (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Uppsala (Vattenfall Värme) Västerås (Mälarenergi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) 3 2 1 Lund (Lunds Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Fortum Värme AB) -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11 Källa: Svensk Fjärrvärme, bearbetning Energimyndigheten. Anm. I statistiken redovisas endast kommersiell fjärrkyla, där leverantör och fastighetsägare är olika företag.
Figur 24 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, uttryckt i TWh Total tillförd energi i Sverige 21 uppdelat på energibärare, 614 TWh Råolja och oljeprodukter Biobränslen, torv och avfall Vattenkraft Kärnkraft 2 19 18 26 135 5 2 68 166 4 Naturgas Kol och koks Import-export el 3 Värmepump 1 Vindkraft Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk och masugnar. Distribution av el och fjärrvärme samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Total slutlig användning uppdelat på energibärare, 395 TWh Förluster och användning för icke-energiändamål, 219 TWh Oljeprodukter 112 7 16 Biobränsle, torv och avfall 75 El 13 Fjärrvärme 54 8 23 32 46 Omvandlingsförluster i kärnkraft 11 Naturgas, stadsgas Total slutlig användning uppdelat på sektorer, 395 TWh Transporter 91 TWh Kol och koks Industri 148 TWh Bostäder och service 156 TWh Omvandlings- och distributionsförluster Icke-energiändamål Utrikes sjöfart Utrikes flyg 2 Biobränsle, 5 Oljeprodukter m.m. El 5 83,4 15 16 4 55 53 15 2 15 El 75 Fjärrvärme 49 Naturgas Biobränsle m.m. El Kol, koks Naturgas Oljeprodukter Fjärrvärme Biobränsle m.m. Naturgas Oljeprodukter Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1. Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. 2. Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enligt FN/ECE:s riktlinjer. 3. Nettoimport av el räknas som tillförsel.
Tabell 1: Bränsleförklaringar Biodrivmedel och flytande biobränslen Etanol Biodiesel Fordonsgas Flytande biobränslen E5, E85, ED95, ETBE B5, B1, RME, FAME Samlingsnamn för metangaser: biogas, naturgas samt blandningar av dessa Biooljor: Rapsolja, palmolja, tallolja och avfallsoljor Ordlista FAME HVO ETBE DME RME E5 E85 ED95 B5 B1 Fettsyrametylester Vätebehandlad vegetabilisk olja Etyltertiärbutyleter Dimetyleter Rapsmetylester 95 % bensin och 5 % etanol 85 % etanol och 15 % bensin (sommartid) eller 75 % etanol och 25 % bensin (vintertid) 95 % etanol samt tändförbättrare och korrosionsskyddsmedel Bränsle bestående av 5 % biodiesel och 95 % diesel Biodiesel i ren form
Tabell 2 Fördelning av import/export av el mellan Sverige och grannländerna år 211 TWh Import/till Sverige Export/från Sverige Norge 7,1 7 Finland 4 6,1 Danmark 2,8 5,3 Tyskland,6 2,1 Polen,3 1,5 Summa 14,8 22
Tabell 3 Prefix som används för energienheter Prefix Faktor k Kilo 1 3 tusen M Mega 1 6 miljon G Giga 1 9 miljard T Tera 11 2 biljon P Peta 11 5 tusen biljoner
Tabell 4 Omvandlingsfaktorer mellan energienheter GJ MWh toe Mcal GJ 1,28,2 239 MWh 3,6 1,86 86 toe 41,9 11,63 1 1 Mcal,419,116,1 1
Tabell 5 Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden Bränsle Fysisk kvantitet MWh GJ Skogsflis 1 ton 2,-4, 7,2-14,4 Torv 1 ton 2,5-3, 9,-11, Pellets, briketter 1 ton 4,5-5, 16,-18, Kol 1 ton 7,56 27,2 Koks 1 ton 7,79 28,1 Kärnbränsle 1 toe 11,6 41,9 Råolja 1 m 3 1,1 36,3 Toppad råolja 1 m 3 11,1 4,1 Petroleumkoks 1 ton 9,67 34,8 Asfalt, vägoljor 1 ton 11,6 41,9 Smörjoljor 1 ton 11,5 41,4 Motorbensin 1 m 3 9, 32,6 Flygbensin 1 m 3 9,8 32,7 Lättbensin 1 ton 8,74 31,5 Petroleum nafta 1 m 3 9,34 33,6 Flygfotogen och övriga mellanoljor 1 ton 9,58 34,5 Annan fotogen 1 m 3 9,54 34,3 Diesel och eldningsolja 1 1 m 3 1, 35,9 Tjocka eldningsoljor nr 2-5 1 m 3 1,6 38,1 Propan och butan 1 ton 12,8 46,1 Stadsgas, koksugnsgas 1 m 3 4,65 16,8 Naturgas 1 1 m 3 11,1 39,8 Masugnsgas 1 m 3,93 3,35 Etanol 1 m 3 5,9 21,2 Biogas 1 m 3 9,7 34,9 FAME 1 m 3 9,17 33, Anm. Omräkningsfaktorer anges med 3 värdesiffror. I beräkningarna används fler värdesiffror. 1) För naturgas anges effektivt värmevärde eller nettokalorivärde.
TOTAL TILLFÖRSEL ENERGI OMVANDLING DISTRIBUTION SLUTLIG ANVÄNDNING I SVERIGE FÖRNYBART Sol KRAFTVÄRMEVERK KONDENSKRAFTVERK Vind Nederbörd/vatten Biobränslen, Torv, Avfall VÄRMEVERK VINDKRAFTVERK VATTENKRAFTVERK ELEKTRICITET Lokalnät Regionnät Stamnät INDUSTRIN Torv SOLVÄRME FOSSILA BRÄNSLEN SOLCELLER Kol Olja Naturgas FRÅN MARK BRÄNSLEFÖRÄDLING Raffinaderi Bensin Diesel Eldningsolja Etanol m.m Biogasanläggning Biogas FJÄRRVÄRME Ledningar FJÄRRKYLA Ledningar BOSTÄDER & SERVICE Värme (från luft & mark) Förädling av biobränsle Pellets/Briketter Kyla (från luft & mark) KÄRNBRÄNSLE VÄRMEPUMP BRÄNSLE Tankbil/Båt/Tåg Lastbil/Gasledningar. TRANSPORT Uran KÄRNKRAFTVERK IMPORT AV EL EXPORT AV EL IMPORT AV BRÄNSLEN EXPORT AV BRÄNSLEN OMVANDLINGS- & DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER
Elmotorer besparing: 135 TWh Hembelysning besparing: 39 TWh Väg- och kontorsbelysning besparing: 38 TWh Standby och off-mode besparing: 35 TWh Fläktar besparing: 34 TWh Tv-mottagare besparing: 28 TWh Luftkonditionering, luft-luftvärmepumpar besparing: 11 TWh Cirkulations- besparing: 23 pumpar TWh Enkla digitalboxar besparing: 9 TWh Externa nätaggregat besparing: 9 TWh Kylar och frysar besparing: 6 TWh Tvättmaskiner besparing: 2 TWh Diskmaskiner besparing: 2 TWh Den blå färgen visar besparingen som görs genom förordningarna om ekodesign. Båda färgerna tillsammans visar elanvändningen år 22 om allt fortsatt utan lagstiftning. Elanvändningen hade då varit följande: cirkulationspumpar 55 TWh, elmotorer 1 252 TWh, hembelysning 135 TWh, luftkonditionering/ luftluftvärmepumpar 73 TWh, väg- och kontorsbelysning 26 TWh, externa nätaggregat (till exempel laddare) 31 TWh, standby och off-mode 49 TWh, enkla digitalboxar 14 TWh (håller på att försvinna fläktar 56 TWh, och därför finns bara en beräkning för år 214), diskmaskiner 35 TWh, kylar och frysar 122 TWh och TV-mottagare 132 TWh, tvättmaskiner 38 TWh. 9