n Beslut Linköpings kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Linköpings kommun
Tillsyn i Linköpings kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Linköpings kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Enligt Skolverkets statistik var andelen elever i Linköpings kommun som läsåret 2015/16 fullföljde en gymnasieutbildning med examen inom tre år 70,4 procent. Motsvarande siffra för riket var 63,8 procent. Andelen avgångselever som erhöll gymnasieexamen läsåret 2014/15 från nationellt program i kommunens skolor var 92,1 procent, jämfört med rikets 89 procent. Till avgångselever räknas de elever som gått ett helt nationellt program och har fått en examen eller ett studiebevis som visar att eleven blivit betygssatt (A-F) i kurser som minst omfattar 2 500 kurspoäng. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever samma läsår var 14,2 vilket är något högre jämfört med riket, (13,9). Vid en jämförelse över tid har den genomsnittliga betygspoängen för Linköping kommuns avgångselever varierat mellan som högst 14,4 (år 2012) och som lägst 13,9 (år 2004 och 2005). Skillnader mellan program När det gäller andelen elever med slutbetyg inom tre år liksom för andra kunskapsresultat, finns det skillnader mellan programmen i Linköping kommuns gymnasieskolor. Skolverkets statistik från våren 2015 visar att 78, 2 procent av eleverna vid högskoleförberedande program avslutat sin utbildning inom tre år, vilket är något högre än för riket där motsvarande siffra är 76,2 procent. För yrkesprogram var motsvarande siffra 69, 0 procent vilket är något lägre än i riket där 70,8 procent av eleverna avslutade sin utbildning på yrkesprogram inom tre år. Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna i Linköpings kommun läsåret 2014/15 var på yrkesprogram 12,9 poäng, vilket är samma som året innan och lägre än på högskoleförberedande program där den genomsnittliga betygspoängen är 14,5 poäng. I riket var samma läsår den genomsnittliga betygspoängen hos avgångselever på yrkesprogram 13,4 poäng och på högskoleförberedande program 14,9 poäng.
Beslut 3(10) Skillnader mellan flickors och pojkars resultat Linköping kommuns egen statistik visar att andelen elever med examen inom tre år har ökat för både flickor och pojkar i kommunen från 65,1 procent läsåret 2013/14 till 70,4 procent läsåret 2014/15. Avståndet i examensgrad mellan könen har minskat från 10,3 till 2,2 procentenheter. Trygghet och studiero I s elevenkät för årskurs 2 hösten 2015 var medelvärdet för området trygghet i Linköping kommun 8,2 vilket är något lägre än för samtliga skolor i enkätomgången där medelvärdet var 8,4. Vad gäller området studiero var medelvärdet 5,9 vilket är samma som för som för samtliga skolor i enkätomgången. I s enkät för pedagogisk personal hösten 2015 var motsvarande siffror 7,5 för området studiero (7,1 var motsvarande värde för samtliga svarande i enkätomgången) och 8,2 för området trygghet (8,4 är motsvarande värde för samtliga svaranden). Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna 1 2017-03-06 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut.
Sammanfattande bedömning Beslut 4(10) s tillsyn av gymnasieskolan i Linköpings kommun visar att det films brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete. Kommunen följer inte upp kunskapsresultat för elever i introduktionsprogram vilket innebär att kommunen saknar betydande information om elevernas resultat på de olika skolenheterna. Därigenom saknar också kommunen ett fullgott underlag för analys som kan leda till strategiska åtgärder och beslut för ökad måluppfyllelse och utveckling av verksamheten. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Linköpings kommun att senast den 6 mars 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Utveckling av utbildningen vid sko/enheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.
Bedömning av brist konstaterar att Linköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Beslut 5(10) Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för introduktionsprogram på huvudmannanivå, det vill säga; följa upp introduktionsprogrammens resultat i relation till de nationella målen, analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder för ökad måluppfyllelse, och dokumentera de beslutade åtgärderna. Motivering till bedömning av brist s bedömning s bedömer att det finns brister i Linköping kommuns övergripande systematiska kvalitetsarbete för introduktionsprogrammen. Kommunen följer inte upp kunskapsresultat för eleverna på introduktionsprogram i förhållande till de nationella målen på en aggregerad nivå. Därigenom saknar också kommunen ett fullgott underlag för analys som kan leda till strategiska åtgärder och dokumenterade beslut för ökad måluppfyllelse och utveckling av verksamhet.
Beslut 6(10) Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen, till exempel betygsstatistik och resultat i förhållande till nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan de olika programmens resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna bör analyseras särskilt. (Prop. 2009/10:165 s. 306) Av förarbeten till skollagen framgår vidare att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. (Prop. 2009/10:165 s. 304) Elevernas kunskapsresultat följs inte upp bedömer att kommunens systematiska kvalitetsarbete innehåller ett framåtsyftande utvecklingsarbete för uppföljning av introduktionsprogram men att arbetet behöver utvecklas så att det även omfattar en uppföljning och analys av elevernas resultat på aggregerad nivå. I s intervjuer med förvaltningens sakkunniga som är ansvariga för kvalitetsarbetet på förvaltningen samt med förvaltrtingsledningen framhålls att det är svårt att mäta kunskapsresultat och kvalitet inom introduktionsprogrammen då elevantalet är lågt. Enligt förvaltningens sakkunniga medför det låga elevantalet att de data som finns att utgå ifrån är otillräckliga för att göra analyser och besluta om åtgärder. Det kommunen istället gör är att systematiskt följa upp genomströmning och elevernas individuella studieplaner. Det är också detta som lyfts fram i kommunens verksamhetsberättelse för år 2015.
Beslut 7(10) I intervju med förvaltningens sakkunniga framkommer att kommunen i sin uppföljning av introduktionsprogrammen exempelvis har sett att elever blivit kvar för länge i introduktionsprogram, vilket lett till att kommunen har utvecklat rutinerna för att stämma av elevernas studieplaner varje läsår. I kommunen följer man därför även upp hur många grundskolebetyg som satts i olika ämnen och kan också följa upp elevernas resultat på individnivå. Har till exempel progressionen för en elev avstannat behöver skolan enligt sakkunniga på kommunen överväga andra insatser. Förvaltningens sakkunniga samt förvaltningsledning bekräftar att kommunens uppföljning av elevernas resultat på introduktionsprogram dock är bristfällig vad gäller sammanställning och analys på en aggregerad nivå. konstaterar sammanfattningsvis att kommunen på individnivå följer upp vissa resultat för introduktionsprogrammen såsom antal utfärdade grundskolebetyg samt genomströmning till nationellt program. Kommunen har vidtagit vissa utvecklingsåtgärder för uppföljning av introduktionsprogram, som att systematiskt följa upp elevernas individuella studieplaner. kan dock konstatera att bristerna i uppföljning och analys av elevernas resultat på introduktionsprogrammen på en aggregerad nivå medför att underlaget för att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse för eleverna vid introduktionsprogrammen i Linköpings kommun är otillräckligt. Motivering till föreläggande som ingripande Huvudmannens gymnasieverksamhet uppfyller inte de krav som gäller för verksamheten. Huvudmannen föreläggs därför att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den
Beslut 8(10) kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. På s vägnar /Anna Rydin Beslutsfattare 651 Ana-Maria Koci Spång Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Linköpings kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Linköpings kommun Bilaga Linköping ligger i Östergötlands län och är Sveriges femte största kommun med över 155 000 invånare. Som styrelse för skolväsendet finns det två nämnder; Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden. Bildningsnämnden är den nämnd inom utbildningsförvaltningen som ansvarar för kommunens gymnasieskola och gymnasiesärskola. De kommunala gymnasieskolorna, inklusive gymnasiesärskola, leds av varsin gymnasieområdeschef. I Linköpings kommun finns fem kommunala gymnasieskolor som är uppdelade i flera enheter. Elevantalet i kommunens gymnasieskolor var vid tillsynens tidpunkt 4 228. har under våren och hösten 2016 genomfört tillsyn i fem kommunala gymnasieskoleenheter.