Uppdragets syfte var att genomföra en detaljerad artinventering, dokumentera värdefulla träd och potentiella groddjursmiljöer inför en detaljplanering. Detaljplanen rör en skola i Segeltorp, Huddinge kommun. Syftet med uppdraget även varit att ta fram förslag på konsekvensmildrande- samt kompensationsåtgärder för att gynna naturvärdena vid bebyggelse av planområdet. En naturvärdesinventering (NVI) genomfördes 2015 av Huddinge kommun, deras fynd nämns också i rapporten. Flera naturvårdsträd och lämpliga grodmiljöer förekommer i området. Lämpliga groddjursmiljöer gäller miljöer där groddjuren har potential att övervintra, födosöka eller leka och yngla av sig. En potentiell övervintringsmiljö förekommer i nära angränsning till planområdets södra del och tre potentiella lekområden förekommer inom planområdet. Ett konstaterat lekområde förekommer i norra delen, det utgörs av ett större dike. För att göra en säkrare bedömning om lämpliga lekmiljöer för groddjur, inklusive större vattensalamander, krävs en inventering på våren. Naturvårdsträden består enbart av lövträd. Eftersom miljön är har lundartad prägel förekommer flera naturvårdsekar. Dessa växer skuggigt och är något igenväxta. Om ekarna varit äldre, vuxit glesare och haft mer solbelysning hade de kunnat hysa en intressant lavflora. Bland naturvårdsarter förekommer myskmadra, blåsippa, ask och stare inom planområdet. Den rödlistade svampen, ekticka (nära hotad, NT) förekommer strax utanför planområdet och tas med i rapporten. Som konsekvensmildrande åtgärd bör så många av naturvårdsträden som möjligt sparas. Då många av groddjursmiljöerna påverkas av byggplanerna bör kompensationsåtgärder genomföras. De träd som kommer att avverkas bör lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. Ytterligare förslag på kompensationsåtgärder är att skapa en groddjursdamm i områdets norra del samt ett grodhotell, där grodorna kan övervintra. Spridningssamband har endast översiktligt utretts (förhållande till regionala grönkilar). Inga rekreationsanalyser har genomförts, men kompensationsåtgärder kan sannolikt öka rekreationen i området som ligger i nära anslutning till Gömmarens naturreservat. Fynd och förslag på kompensationsåtgärder presenteras i rapporten med kartor och figurer.
Uppdragets syfte är att genomföra en detaljerad artinventering, dokumentera värdefulla träd och potentiella groddjursmiljöer inför detaljplanering. Syftet har även varit att ta fram förslag på kompensationsåtgärder för att gynna naturvärden vid bebyggelse av planområdet. Spridningssamband har endast översiktligt utretts (förhållande till regionala grönkilar). Uppdragets mål är att i kartor och rapport dokumentera förekomst av värdefulla träd, naturvårdsarter och värdefulla groddjursmiljöer samt föreslå åtgärder för bevarande av de viktigaste värden i samband med en exploatering av området. Inventering eller beskrivning av rekreationsvärden och vegetationskarta har ej ingått. Huddinge kommun genomförde en översiktlig naturvärdesinventering i maj 2015, dock ej enligt SIS-standard. Enligt kommunens inventering klassades området som visst värde, klass 4 (eller lokalt naturvärde). Bland artfynden fanns myskmadra, stare (rödlistad som sårbar, VU), blåsippa och obestämda grodor/paddor (fridlysta). Några äldre ekar med viss vidkronighet, hålträd av asp och björk noterades i naturvärdesinventeringen. Fältinventeringen genomfördes den 7:e september 2016 av Raul Vicente och Aina Pihlgren från Ekologigruppen. Värdefulla träd mättes, karterades och markerades med koordinater i ett GIS-skikt. För varje trädart mättes diameter i brösthöjd, hålstadium, mulmbildning och hur friskt trädet var (vitalitet) noterades även. För metodbeskrivning se bilaga 2. Vid fältbesöket eftersöktes även naturvårdsintressanta arter och artfynd markerades med koordinater i ett GIS-skikt. Befintlig kunskap om området biologiska värden har eftersökts i följande databaser och litteratur: Artportalen Fullständiga webbadresser eller litteraturhänvisning finns i rapportens källförteckning. En naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS-standard har inte genomförts. Två avgränsningar har gjorts; Ett över hela planområdet, där samtliga naturvårdsträd samt lämpliga groddjursmiljöer karteras. Ett delområde inom planområdets norra hälft, där en noggrannare artinventering genomförts.
Det inventerade området avgränsas av planområdet för Långsjöskolan (visas som rött i figur 1). Inom avgränsningen karterades alla naturvårdsträd. En detaljerad inventering av naturvårdsarter har genomförts inom ett mindre delområde (visas som gult på kartan). Detta delområde avgränsades av det stora diket i norr och förskolan i söder.
Under höst är det svårt att inventera och säkerställa eventuella förekomster av olika groddjursarter. Ett stort dike i norr skulle eventuellt kunna hysa större vattensalamander, en art som tidigare varit rödlistad och som är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, bilaga 2 och 4. En inventering på våren vore lämpligt för att konstatera om den och andra arter förekommer i området.
Planområdet Långsjöskolan ligger i Segeltorp och i nära anslutning till Gömmarens naturreservats nordöstra hörn. I den södra delen av planområdet finns två förskolor, Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Området karakteriseras av lövträdsdominerad skog med tidvis lundartad prägel och med inslag av lövsumpskog. I området löper några gångstigar som används för rekreation. Hela området ligger i en topografisk sänka, vilket förklarar inslagen av lövsumpskog. I norr rinner ett öppet dike igenom, som avvattnar området. Planområdet Långsjöskolan ligger i östra delen av Bornsjökilen, en av Stockholms gröna kilar. Bornsjökilen sträcker sig i öst längs Mälarens strand mellan de regionala stadskärnorna Kungens-Kurva, Flemingsberg och Södertälje. Kilen ligger i Stockholms stad, Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarns kommuner. Den karaktäriseras av ett sprickdalslandskap med branta förkastningsbranter vilket ger vida utblickar över Mälaren samt dalarnas många sjöar, vattendrag och öppna odlingslandskap. I de östra delarna är Bornsjökilen tydligt avgränsad av tätbebyggda stadsdelar för att övergå i ett relativt obebyggt jordbruks- och skogslandskap. Särskilt i öst finns viktiga spridningssamband för arter som lever i ädellövskog. Eftersom området öster om kilen utgörs av tät bebyggelse är spridningssambanden för arter som lever i ädellövskog därmed svaga. I hela kilen finns även värdefulla barrskogsområden med spridningssamband bl.a. in mot Hanvedenkilen. Området karakteriseras av rik förekomst av lövträd. Området har lundartad prägel med ek och hassel. I norr finns några grova aspar och hålträd av björk, samt några enstaka naturvårdsträd av lönn och sälg. Området har i norr ett stort öppet dike som avvattnar området. Sockelbildning på al och björk förekommer vid två områden där miljön är sumpigare. Förekomsten av död ved är låg i området. I syd angränsar området till en hällmarkstallskog. I området har flera naturvårdsarter påträffats. Med naturvårdsarter avses fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter. Naturvårdsarter innefattar även de arter som i Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B. Dessa arter är skyddsvärda ur antingen ett europiskt perspektiv (N), nationellt perspektiv eller till följd av internationella åtaganden (n) och därmed skyddade enligt svensk lag.
I området förekommer inga arter som är upptagna i Artskyddsförordningen förtecknade som n eller N. Inom området fann vi två fridlysta arter; blåsippa (Hepatica nobilis) och vanlig groda (Rana temporaria). Ytterligare groddjur förekommer sannolikt i området liksom reptiler. Bilder på obestämda groddjursyngel från diket i norr visas i Huddinge kommuns NVI, dessa ser ut att visa paddyngel.
Två rödlistade art påträffades vid inventeringen, men bara en art inom planområdet; Ask (Fraxinus excelsior) förekom med ett ungträd. Arten växer gärna i mullrik mark med rörligt ytvatten. Den är listad som starkt hotad (EN) och dess minskning beror på askskottsjukan som orsakas av en vindspridd svamp, askskottsjukan. Ekticka (Phellinus robustus) fann vi på en ek strax utanför området. Arten är nära hotad (NT). Arten tyder på att det har funnits en kontinuitet med ekmiljöer i området och arten kan möjligen växa på träd inom planområdet. Arten tas med i figur 2 för att visa dess nära anslutning till planområdet. Huddinge kommun har noterat häckande stare (Sturnus vulgaris) i området, en fågelart som är hotad och klassad som sårbar (VU). Fågeln minskar stadigt och är i sin naturliga miljö beroende av hålträd för att kunna häcka. Hålträd finns inom planområdet. Samtliga rödlistade arter listas i bilaga 1 och visas i figur 2. Två signalarter och indikatorarter är återfunna inom området. Den ena arten har mycket högt indikatorvärde och den andra arten har visst indikatorvärde. Arter med högt eller mycket högt indikatorvärde räknas enligt Ekologigruppens naturvärdesbedömningsmetodik som skyddsvärda. Myskmadra (Galium odoratum) har mycket högt indikatorvärde, medan blåsippa (Hepatica nobilis) bara har visst indikatorvärde. Myskmadra förekommer med ett litet bestånd i delområdets sydöstra del. Arten förekommer i lundartade miljöer. Samtliga indikatorarter listas i bilaga 1 och visas i figur 2.
Karteringen av naturvårdsträd genomfördes i hela planområdet. Samtliga naturvårdsträd var lövträd, med en dominans av ek, asp och vårtbjörk (se bilaga 3 och figur 3). Några naturvårdsträd av sälg och lönn förekommer i området. Ekar kan ofta hysa en rik lavflora samt insektsförekomster. För att ekar ska hysa en intressant lavflora och rika insektsförekomster krävs att träden inte är för igenskuggade. Samtliga träd inom planområdet växer för tätt, vilket påverkar lavfloran och insekterna i området. Inga naturvårdsarter bland lavar och insekter kunde noterats.
I området förekommer lämpliga lekhabitat för groddjur och i syd även ett lämpligt övervintringsområde (se figur 4). I det norra diket har groddjursyngel noterats (Huddinge kommun, 2015). Vanlig groda observerades i planområdets södra del. Förskolelärarna vid Lövsångarens förskola informerade om att de ofta observerar groddjur och reptiler i området.
I nära anslutning till planområdets södra del förekommer en potentiell övervintringsmiljö (figur 4 och 5). Övervintringsmiljöer karakteriseras av att hysa skrymslen och vrår, således miljöer rika på sten/block, död ved (stockar) och förna. Övervintringsmiljöer får dessutom gärna vara sydvända så att de snabbt värms upp på våren. Den potentiella övervintringsmiljön i södra änden av planområdet är rik på sten och förna, men är nordvänd och saknar död ved. Området bedöms ändå vara lämpligt för groddjuren att övervintra i. Förmultnande död ved är förutom att vara en lämplig övervintringsmiljö, även en miljö där salamandrar gärna födosöker. Tre potentiella lekområden bedöms finnas inom planområdet. Ett lekområde i sydväst är en alsumpskog, övriga två områden är lövskogar som svämmas över på våren med en dominans av sälg och viden. Norra diket har konstaterats hysa groddjursyngel (Huddinge kommun, 2015). För att säkerställa vilka arter groddjur som finns i området bör en inventering genomföras på våren.
Så många av naturvårdsträden som möjligt bör sparas, främst de grova ekarna, sälgarna och asparna i norra entrén. En ek med ekticka i nära anslutning till bygget bör beaktas. De träd som lämnas kvar bör friställas så de bättre kan belysas av sol, vilket i sin tur kan gynna lavfloran och insekterna i området. En buffertzon om 5 10 meter utanför kronans kant är bra att ha vid exempelvis schaktning för att inte skada trädet. Då både lekmiljöer och övervintringsmiljöer för groddjur kan påverkas av byggplanerna bör kompensationsåtgärder genomföras. Ett förslag på en lämplig kompensationsåtgärd vore att skapa en groddjursdamm med intilliggande grodhotell, där de kan övervintra. Ett lämpligt område för kompensationsåtgärderna förekommer i norra delen. Markutfyllnad i nära anslutning till diket i norr, genomförs lämpligast under höst och vinter, när groddjuren inte är i denna. En buffertzon kring diket, på 1 2 meter är bra att ha.
Då förekomsterna av död ved är mycket sparsamma eller saknas i området, bör mängden död ved ökas. För död ved lämpar sig trädslag som förmultnar relativt fort, till exempel asp, björk och sälg. Placering av död ved bör framförallt ske nära groddjurens lekplatser så att de inte behöver vandra längre än nödvändigt. I fall man skapar en groddamm bör veden således placeras nära denna, men även i andra delar av området. De yngre träden som kommer att avverkas i samband med byggandet kan tas till vara och lämnas kvar i skogen respektive vid en potentiell damm. Stockarna som placeras i området bör vara minst 30 centimeter i diameter och minst tre meter långa. Veden kan placeras ut både som mindre högar och lämnas som enstaka stockar på marken för att ge groddjuren god möjlighet till skydd och födosök. Den potentiella övervintringsplatsen för groddjur ligger söder om planområdet och bedöms inte påverkas av nuvarande plan. För att gynna groddjurspopulationen i området kan en ny övervintringsplats skapas, förslagsvis i anslutning till en eventuell damm. Övervintringsplatser, så kallade grodhotell (se figur 9), görs genom att en grop grävs ner till frostfritt djup (ca 1 1,5 m) på en bredd av ca 2 3 meter. Dessa bör placeras något högre i terrängen för att minimera risken för vattenansamlingar i gropen. Gropen fylls igen med en blandning av lövkompost, lövved (blandat grova och mindre dimensioner) och sten (15 25 cm i diameter) och tegelsten. Man fortsätter att fylla på med lövved, sten och tegelsten tills man har en kulle som är ca 1 1,5 meter hög. Alternativt fylls groparna med sten som skapar många små utrymmen i högen. Högen täcks med jord och gräs förutom precis ovan mark där stenarna är synliga. Detta för att groddjuren ska kunna krypa in i håligheterna mellan stenarna. Högens utbredning ovan mark bör vara ca en meter bredare i diameter än vad själva gropen är, detta för att skydda mot tjälbildning i gropen.
I planområdets norra del förekommer en försumpad fuktäng med ett igenvuxet, äldre dike. Området är topografiskt lämpligt att anlägga en damm på, då den är flack och lågt belägen, se figur 10. En groddjursdamm ska vara långgrund, fisk- och kräftfri, väl solexponerad med riklig vegetation och hög produktivitet av organismer som groddjuren kan äta, se exempel i figur 11. Dammen bör skötas regelbundet genom att rensa vegetation i delar av dammen vart 10:e år. Vattensamlingen ska vara permanent eller åtminstone hålla vatten under perioden mars-april till oktober - november. Det är bra om det finns en vegetationstäckt skyddszon runt en damm för att minimera tillförsel av näringsämnen och sediment. Halva stranden bör etableras med vegetation. Botten i dammen bör bestå av finkornigt material (lera), vilket även gynnar etableringen av vattenväxter. Rotade vattenväxter i dammen kan gärna planteras för att förhindra överetablering av trådalger, vilka lägger sig som ett tjockt lager på vattenytan. En tredjedel av vattenytan bör dock vara fri från vegetation. För vanligare groddjur, så som vanlig groda och mindre vattensalamander, är storleken på en damm av underordnad betydelse. Men för exempelvis större vattensalamander är det bra om dammen är så stor som möjligt. Ju större en damm är desto lättare är den att sköta. Minimistorleken på en damm styrs om dagvattnet kan fylla den anlagda våtmarken. Är dagvattnet av dålig kvalitet kan det behövas en fördamm som renar. En bra storlek på en groddamm är åtminstone 8-10 meter i diameter.
Planområdet hyser flera naturvärden. Framförallt är tillgången på naturvårdsträd viktig för en rik artförekomst. Anledningen till de låga förekomsterna av naturvårdsarter är på grund av att naturvårdsträden inte är tillräckligt gamla än och att flera av dessa är beskuggade av andra träd. Huddinge kommun klassade området till 4 (visst naturvärde) vid den översiktliga naturvärdesinventeringen. Ekologigruppens och Huddinge kommuns inventering visar på förekomst av flera naturvårdsträd och åtminstone sex naturvårdsarter förekommer i planområdet och dess nära anslutning (ekticka inkluderad), vilket indikerar att området snarare hyser ett påtagligt naturvärde (klass 3). Planområdets låga topografi gör att vatten ackumuleras och fuktiga, översvämmade partier i lövskogen bildas. Dessa fuktiga miljöer, liksom avrinningsdiket i norr gör området attraktivt för groddjur. Då groddjursmiljöerna kan påverkas av exploateringen bör kompensationsåtgärder inrättas. Förslag på dessa åtgärder är att: lämna kvar död ved/stockar vid avverkning av träd skapa en groddamm, förslagsvis i områdets norra del skapa ett grodhotell i nära anslutning till en groddamm För förskolan och barnen i området är närheten till naturen en viktig rekreationstillgång. En groddjursdamm skulle dessutom öka rekreationen i området samt göra det möjligt för de befintliga förskolebarnen och för eleverna i den nya skolan att närmare studera djurlivet i området.
Tabell 1. Fridlysta arter. Arter fridlysta enligt 6 Artskyddsförordningen får inte dödas, skadas, fångas eller samlas in. Man få heller inte ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. Arter fridlysta enligt 8 Artskyddsförordningen får inte plockas, grävas upp eller på annat sätt tas bort eller skadas. Tabell 2. Rödlistade och indikatorarter med förekomst inom området. Rödlistkategorier: NT - Nära hotad, VU - Sårbar, EN - Starkt hotad, CR - Akut hotad. Tabell 3. Typiska arter, signal och indikatorarter. S = Signalart för skyddsvärd skog enligt skogsstyrelsen. Indikatorvärde enligt ekologigruppen 1= visst, 2= högt 3 = mycket högt.
Med särskilt skyddsvärda träd avses (Naturvårdsverket 2004): a) jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. b) mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Tabell 1. Definition av gamla träd (Naturvårdsverket 2004 och 2007- BI). Trädart Mycket gamla träd Gamla träd - ålder (år) BI Nästan gamla träd - ålder (år) BI Hela SV Södra Norra Södra Norra Triviallöv 140 100 120 65 80 Gran 170 120 150 80 100 Tall 200 150 200 100 133 Ek 200 200 130 Bok 200 150 100 Övriga ädellöv 140 150 100 Tabell 2. Definition av grova träd (Naturvårdsverket 2004 och 2007- BI, samt Ekologigruppen - kursiv stil). Trädart Grova träd Diameter (cm) BI Södra Grova träd BI Norra Mycket grovt (Ekologigruppen) Jätteträd Triviallöv 50 40 70 100 Tall/Gran 70 60 80 100 Sälg 40 40 60 100 Oxel 40 60 100 Rönn 30 25 50 100 Alm/ask 60 80 100 Ek 80 100 100 Bok 80 90 100 Lönn, parklind 50 70 100 Ask 30 60 100 Alm 30 60 100 Hägg 50 70 100
Tabell 3. Samlad bedömning. Värdeklass Ålder Storlek Hålträd mm Hamling Skyddsvärda arter Klass 3. Värdefullt träd Klass 2. Skyddsvärda träd Klass 1. Särskilt skyddsvärda träd Nästan gammalt Gammalt Mycket gammalt Grovt Mycket grovt Rödlistade arter eller flera naturvårdsarter Jätteträd Ersättningsträd till särskilt värdefullt träd Hålträd 40-60 cm/ blottlagd ved Grovt hålträd, >60 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Hamlat träd Nästan grovt hamlat träd Grovt hamlat träd Förekomst av naturvårdsart Hotade arter eller flera rödlistade arter Källor: Naturvårdsverket 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 Naturvårdsverket 2007. Manual för basinventering av skog.
Naturvårdsträd har karterats efter metodiken i bilaga 2. Tabell 1. Träd id, motsvarar trädnummer på figur 3. Trädslag är noterat med svenskt namn. Trädets diameter noteras antingen i intervall eller noggranna mått (i cm). Hålträd noteras med kryss (= x). Vitalitet innebär hur friskt trädet är (ett friskt träd har över 50% av kronan är vital, medan ett träd med klart försämrad vitalitet har 20-50% av kronan vital och ett dött stående träd har en helt död krona). Under kommentar noteras eventuell förekomst av mulmbildning, vedsvamp, om trädet är flerstammigt, mm. Träd id. Trädart Klass Diameter (cm) Hålträd Vitalitet Kommentar # 1 Ek 3 81-90 cm Frisk # 2 Lönn 2 81-90 cm Frisk # 3 Ek 3 71-80 cm Frisk # 4 Ek 3 71-80 cm Frisk # 5 Ek 3 71-80 cm Frisk Två stammar, bredbasig. # 6 Ek 3 71-80 cm Frisk Hög och slank. # 7 Asp 3 51-60 cm Frisk # 8 Asp 3 41-50 cm Frisk # 9 Asp 2 31-40 cm x Frisk # 10 Asp 3 41-50 cm Frisk Blåsippa omkring. # 11 Ek 2 61-70 cm Frisk Ekticka, med 4 fruktkroppar. Mulmträd. # 12 Vårtbjörk 2 41-50 cm x Klart försämrad Hålträd. Spännande struktur. # 13 Vårtbjörk 3 60 cm Frisk # 14 Ek 3 51-60 cm Dött stående träd # 15 Ek 3 85 cm Frisk På skolgård. # 16 Ek 2 100 cm Frisk På skolgård. # 17 Vårtbjörk 3 50 cm Frisk # 18 Vårtbjörk 2 51-60 cm x Frisk Hål av större hackspett. Trolig boplats. # 19 Asp 3 55 cm Frisk # 20 Asp 3 56 cm Frisk Vidkronig. # 21 Asp 3 53 cm Frisk Vidkronig. # 22 Sälg 2 77 cm Frisk # 23 Sälg 2 91-100 cm x Frisk Flera stammar, grov. Enstaka småhål. # 24 Sälg 2 75 cm Frisk Svampangripen. Eld- och svavelticka.