Naturinventering av Umeå 2:1 och Brinken 1 Produktion: Enetjärn Natur AB 2014 i Umeå tätort
Om dokumentet Lerstenen AB Naturinventering av Umeå 2:1 och Brinken 1 i Umeå tätort. Detta dokument utgör underlag för detaljplaneläggning och kommande miljöprövning till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: Patrik Blomberg naturinventering, bedömningar och rapportering Mikael Marberg naturinventering och bedömningar Anders Granér kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Utsikt från älvbrinken mot strandpromenaden och Umeälven. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. 2
Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 Om projektet... 4 2 Genomförandet av uppdraget...6 Naturinventeringen vid Brinken... 6 3 Inventeringsresultat...8 Naturmiljöer... 8 Förekomst av naturvårdsintressanta arter... 13 Naturvärdesbedömning...14 Källor... 18 Personliga kontakter...18 Webbsidor...18 Litteratur...18 Bilaga 1 - Artlista Brinken... 19 3
1 1 Inledning Om projektet Enetjärn Natur AB har av Lerstenen AB fått i uppdrag att utföra en naturinventering av området Brinken. Området vilket utgörs av Umeå 2:1 och Brinken 1 är beläget mellan Umeå älv i söder och Kvarnvägen och Västra Brinkvägen i Norr och ligger inom ett område som omfattas av strandskydd enligt Miljöbalken. Naturinventeringen omfattar inventering av naturmiljöer och potentiellt skyddsvärda arter och träd inom området, kallat inventeringsområdet. Syftet med naturinventeringen är att beskriva förekommande naturmiljöer och identifiera förekomsten av skyddsvärda arter, träd och miljöer med högre naturvärde. Fältbesök gjordes vid tre tillfällen, en gång under juni, en gång under september och en gång i november 2014. Resultat av fältbesök och annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Naturinventeringen ska kunna utgöra delunderlag för den fortsatta detaljplaneläggningen och Naturvärde den kommande miljöprövningen av projektet. Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. 1 Inventeringsområdets nedre del utgörs av en tävuxen lövskogsbiotop. 4
1 Inventeringsområde Ü 0 50 100 Meter 2 Översiktskarta med inventeringsområdet vid Brinken utmärkt. 5
2 Genomförandet av uppdraget I detta avsnitt beskrivs genomförandet av uppdraget och vilken metodik som tillämpats. Naturinventeringen vid Brinken Den här naturinventeringen omfattar två huvudmoment: 1) Fältarbete, som innebär inventering av området i fält och 2) Redovisningsarbete, som innebär analys och sammanställning av inventeringsresultatet samt redovisning av detta i denna rapport. Inventeringen av området syftar till att i fält identifiera förekommande arter av främst växter och svampar samt kartering av förekommande naturtyper (biotopkartering). Särskilt uppsikt hölls efter naturvårdsintressanta arter som rödlistade arter, fridlysta arter, signalarter och arter upptagna i Artskyddsförordningen. Syftet var också att identifiera naturmiljöer med avseende på t.ex. strukturer, element och pågående processer som genererar ett högre naturvärde. En speciell inventering av naturvärdesträd genomfördes också av denna anledning. Med naturvärdesträd avses här träd som i egenskap av ålder och grovlek (>40 cm i diameter) och/eller förekomst av strukturer som grov bark, grova grenar, spärrgreniga/vidställda kronor, blottad ved, bohål, mulm och döda eller skadade grenar samt värdträd för rödlistade arter bedöms genererar ett högt naturvärde. Med naturvärde avses i en naturvärdesinventering betydelse för biologisk mångfald. Inför inventeringen gjordes en grundläggande tolkning av flygbilder och uppgifter om sedan tidigare kända naturvärden och artförekomster samlades in bl.a. från Artportalen. Fältbesök av inventeringsområdet gjordes vid tre tillfällen under 2014. Det första fältbesöket gjordes under en dag i juni, det andra gjordes under en halv dag i september och det tredje under en hal dag i november. Vid Inventeringstillfället i juni låg fokus på inventering av kärlväxter, då denna tidpunkt i hög grad sammanfaller med flertalet av kärlväxternas blomning. På detta sätt skapas goda förutsättningar att finna de flesta av de mest intressanta arterna. Under detta tillfälle genomfördes också biotopkarteringen. Under det andra inventeringstillfället i september inriktades arbetet mot inventering av svampar. Anledningen till detta är att under denna period har flertalet svamparters fruktkroppar börjat utvecklas, vilket ökar chanserna att hitta och artbestämma förekommande svamparter. Under det tredje inventeringstillfället i november gjordes en inventering och inmätning av naturvärdesträd. Det ska påpekas att även om syftet med denna inventering har varit att fånga upp så många av de arter som förekommer i inventeringsområdet som möjligt, så sätter inventeringsinsatsens omfattning begränsningar för att upptäcka samtliga arter. I miljöer av den typ som finns i inventeringsområdet finns arter och artgrupper som inte kan fångas upp vid enbart ett eller två enskilda inventeringstillfällen. Olika arter och artgrupper har olika tidsfönster för när de är inventeringsbara, dvs. kan upptäckas, vilket styrs av t.ex. tidpunkt för blomning och fruktkroppsbildning för växter respektive svampar eller i 6
2 vilket stadium det är bäst att inventera insekter (larv, imago), vilket i sin tur kan bero på mellanårs- och inomårsvariationer i väderleksförhållanden. För att kunna fånga upp samtliga arter bedöms därför en betydligt större inventeringsinsats än den som ligger tillgrund för detta arbete att krävas. Vad gäller bedömning av naturvärde så har Enetjärn Natur utarbetat en metodik för detta. Metodiken bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen, våtmarksinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen. Enetjärn Natur har anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt. Metodiken går ut på att avgränsa objekt som är av likartad karaktär och ge en samlad bedömning av varje objekts naturvärde. Objekten bedöms utifrån vedertagna och definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll och påverkansgrad. Värderingen är delvis en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. Syftet är att inom ett utpekat område redovisa de objekt som hyser höga naturvärden. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2 (se tabell 1). Resultatet av inventeringsarbetet i fält sammanställdes och analyserades tillsammans med annan relevant kunskapsinsamling och presenteras i denna rapport. Tabell 1. Naturvärde bedöms i tre olika naturvärdesklasser. Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Mycket högt naturvärde Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. 2 Högt naturvärde Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Ordinärt Ordinärt naturvärde Lågt naturvärde och starkt påverkad mark. 7
3 Inventeringsresultat I detta avsnitt presenteras resultatet av inventeringen. Här beskrivs de i inventeringsområdet förekommande naturmiljöerna, artförekomster samt identifieras naturmiljöer med ett högre naturvärde. Naturmiljöer Inventeringsområdet är ca 1,7 ha stort och delas utifrån den utförda biotopkarteringen in i två ungefär lika stora delområden, den övre plana anlagda parkytan samt den branta trädbevuxna slänten ner mot strandpromenaden längs Umeälven. Nedan följer en beskrivning av dessa miljöer. Parkytan Parkytan som ligger i anslutning till bebyggelse utmed Kvarnvägen och Västra Brinkvägen utgörs av en anlagd och gräsmatta med planterade trädgårdsbuskar och enskilda träd eller grupper av träd. Gräsmattan är klippt och består förutom av gräs av vanliga följearter som groblad, maskrosor, vitklöver och röllika. Bland buskarna syns syren, sibirisk ärtbuske, röda vinbär, rosenhallon och snöbollsbuske/skogsolvon. De träd som växer här är björk, rönn, parkpil och tall. Utmed kanten till slänten står en del sälgar 3 Den övre liggande delen av inventeringsområdet utgörs av en gräsbevuxen parkyta med spridda träd och buskar. 8
3 4 Snöbollsbuske och sibirisk ärtbuske är två av de trädgårdsarter som förekommer på parkytan. och aspar, varav en del är av grövre dimensioner. I den östra delen står en grupp av äldre tallar, varav flera har utvecklat grov pansarbark och har grövre grenar och spärrgreniga kronor (figur 14). De grövsta tallarna här är ca 60 cm i diameter. Sådana träd utgör s.k. naturvärdesträd och har betydelse för biologisk mångfald (figur 14). På en av de äldre tallarna växer den rödlistade arten talltickant. På flera av träden finns fågelholkar uppsatta. Utmed kanten finns också en oslagen bård med hundkex, smörblomma och maskros samt plantuppslag av lönn. Kanten mot slänten används delvis som avstjälpningsplats för trädgårdsavfall. Slänten Den trädbevuxna slänten ner mot älven avgränsas upptill av den anlagda parkytan och nertill av strandpromenaden längs älven. Slänten är nästan helt trädbevuxen och utgör en sekundär succession som utvecklats till en vildväxt lövsträdsbiotop. Trädskiktet är för regionen artrikt och domineras av sälg, björk, asp och hägg men även rönn, gråal, lönn och tall förekommer spritt eller i grupper. Trädskiktet är variabelt med mycket klenvuxet underifrån kommande träd, men också grövre, äldre träd av asp, björk, rönn, hägg och tall förekommer spritt i slänten. Dessa utgör naturvärdesträd eller har potential att bli det inom en överskådlig tid, s.k. efterträdare (figur 9 5 Utsikt från den trädbevuxna slänten mot strandpromenaden och Umeälven.
3 6 Miljön präglas efter lövsättningen av ett slutet kronverk, en beskuggad mark och ett svagt utvecklat fält- och bottenskikt. Här syns också en del av den sprängsten som stabiliserar älvbrinken. 14). De grövsta träden här utgörs av några aspar och tallar som mäter 60-80 cm i diameter. Dessutom finns ett antal grova och vidväxta flerstammiga så kallade buketter av främst sälg. En hel del död ved förekommer, främst av klenare sort, både stående och liggande, men även grövre lågor och torrträd förekommer i mindre antal. En generell indelning av fördelningen av trädslag kan ses. I den västra delen står generellt mycket björk med ett flertal av lite grövre dimension samt grupper av asp. I den mellersta delen står mycket sälg och hägg med inslag av spridda björkar och rönnar och i den nedre delen av slänten inslag av gråal. I den östra delen står mycket asp med inslag av tall i den nedre delen av slänten. Flera av asparna och tallarna är grova och utgör naturvärdesträd eller kommer att utvecklas till det med tiden. I slänten finns ett flertal fågelholkar uppsatta. I några av träden finns stora risiga skatbon. Det finns generellt mycket få hålträd, enbart ett har kunnat lokaliserats under de fältbesök som gjorts. Många träd har dock uppnått den grovlek som gör att de kan komma att nyttjas som hålträd inom en 7 Den branta terrängen och den beskuggade marken med avsaknad av markbindande fält- och bottenskikt skapar förutsättningar för erosions- och skredprocesser i det översta markskiktet. 10
kortare framtid. En förutsättning för detta är att området är tillräckligt ostört för att t.ex. större hackspett ska våga häcka i slänten. Hackspår av hackspett syns på flera träd och under ett av fältbesöken observerades större hackspett på en tall. Mindre hackspett NT är sedan tidigare noterad vid ett flertal tillfället inom det aktuella området. I den östra, nedre delen av inventeringsområdet ligger en fågelmatning. 3 Innan lövsättningen och på hösten efter lövfällningen är marken i den sydvända branten exponerad med ett ljust och relativt varmt mikroklimat. Det drar flera av de tidigt blommande örterna på våren nytta av, t.ex. vitsippa. Marken är efter trädens lövsättning djupt beskuggad och fält- och bottenskikt är generellt svagt utvecklat med spridda örter och lövträdsplantor. Marken täcks av ett tunt lager av sandig brunjordsaktig jord ovan ett stabiliserande lager av sprängsten som lagts ända ner i älvfårans botten för att inte stränderna skall eroderas underifrån. På marken ligger också ett lager av förna bestående av löv, kvistar och grenar. Den branta terrängen med dess lösa jordlager präglas av markrörelser i form av ytlig erosion och kontinuerliga småras i samband med ytavrinning efter nederbörd. Ytliga erosionsfåror och småras av det övre jordlagret och förnan finns det spår av här och var utmed slänten men är speciellt utmärkande för den östra hälften av slänten. I den västra delen av slänten däremot är andelen sprängsten idagen större och på sina platser helt dominerande. På dessa platser berörs inte marken av erosion på samma sätt som i den östra delen. 8 I luckor i trädskiktet koloniserar snabbt en tät undervegetation av örter, buskar och trädplantor. 9 I den nedre delen av slänten växer en del liljekonvalj och uppslag av lönnplantor är vanligt förekommande. 11
3 Utmed slänten finns några luckor i trädskiktet där solen når marken, likaså där slänten övergår i strandpromenadens öppna mark. På dessa platser har ett mer sammanhängande fältskikt med tidiga kolonisatörer bildats. Förekommande arter här är hundkex, mjölkört, backskärvfrö, brännässla, stormåra, gråbo, renfana, tussilago, flockfibbla, rödklöver, käringtand, röllika, kråkvicker, gårdsskräppa, timotej, daggkåpor, maskrosor, storven, kvickrot, buskar som hallon, krusbär och röda vinbär samt uppväxande lövträdsplantor. Andra örter som förekommer i slänten på mer eller mindre exponerade växtplatser är nejlikrot, smörblomma, midsommarblomster, kirskål, vitsippa, liljekonvalj, ormbär, åkerbinda, akleja, liten blåklocka, grässtjärnblomma, rödblära, smultron, gulsporre, äkta johannesört och bergdunört. Ett antal av dessa utgör trädgårsväxter t.ex. akleja, scilla sp., krusbär och röda vinbär. Få mossor noterades under inventeringen men vågig praktmossa påträffades på ett par platser. På stående träd och död ved förekommer en del vedsvampar knutna till lövträdsbiotoper. Det är för naturtypen vanliga arter som eldticka, sälgticka, kuddticka, svedticka, fjällticka, piggplätt, kantöra, 10 Exempel på förekommande vedsvampar, kuddticka (överst tv), piggplätt (överst th), eldticka (underst tv) och fjällticka (underst th). 12
styvskinn och tätskinn. I slänten påträffades, förutom några gamla röksvampar, inga andra marklevande svampar. Förekomster av flera sådana arter kan dock inte uteslutas. Till exempel fångas tidiga vårsvampar och svampar som bildar fruktkroppar sent på hösten inte upp i denna inventering. Under fältarbetet karterades slänten avseende förekomst av vattenflöden som sipperstråk med förekomst av järnockrautfällning. Några sådana områden finns inte inom inventeringsområdet men väl på andra ställen utmed älvbrinken. Dessa miljöer utgör ofta mer artrika miljöer. Vid foten av slänten växer på ett par platser rikligt med liljekonvalj vilket indikerar fuktigare mark. Förekomst av naturvårdsintressanta arter 3 Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. Under fältbesöken observerades få arter som bedöms vara av speciellt naturvårdsintresse. En rödlistad art observerades dock under fältbesöken, tallticka NT som växte på en gammal skadad tall på kanten mellan parkytan och slänten. Sedan tidigare finns ett flertal observationner av mindre hackspett NT inom det aktuella området. I övrigt saknas observationer av signalarter och arter upptagna i Artskyddsförordningen. Utsök från Artportalen visar att den rödlistade arten tovsippa NT har observerats i inventeringsområdet eller i dess närhet. Arten finns dock inte naturligt i denna del av landet utan eventuella förekomster här utgörs av förvildade exemplar från trädgårdar. Den fridlysta blåsippan finns rapporterad från flera platser utmed älvbrinken men inte från inventeringsområdet. Trots få förekomster av naturvårdsintressanta arter växer här ett relativt stort antal arter av både träd och örter, särskilt många olika lövträd vilket är ovanligt för regionen. De svampar som förekommer i inventeringsområdet är främst knutna till lövträdsved, dvs. vedsvampar, men utgör för biotopen vanliga arter utan något speciellt naturvårdsintresse. Det torra mikroklimatet (solvänd brant terräng med avsaknad av fukthållande marvegetation och jordlager) skapar generellt begränsade förut- 11 Tallticka NT är den enda rödlistade arten som observerades i inventeringsområdet. 13
3sättningar för en rikare svampflora. Detta avspeglar sig också i att den döda veden är torr och bryts ner långsamt. Torr väderlek spelar också roll för vilka arter som sätter fruktkroppar och när. Naturvärdesbedömning Den lövskogsbevuxna slänten i inventeringsområdet bedöms utgöra en miljö med ett högre naturvärde. Naturvärdet bedöms till klass 2, dvs. högt naturvärde (figur 12). Det höga naturvärdet motiveras främst Inventeringsområde Naturvärde klass 1 Naturvärde klass 2 Ü 0 50 100 Meter 12 Den trädbevuxna slänten ner mot Umeälven bedöms hysa ett högt naturvärde (klass 2). 14
3 av en för regionen ovanlig biotop med förekomst av naturliga processer, inslag av strukturer och element, vilket sammantaget ger förutsättningar för en biologisk mångfald. Sekunddärsuccessioner av lövskog utgör relativt ovanliga naturmiljöer för regionen. Trädslagsblandningen, med en för regionen stort antal lövträdsarter, inslag av ett lite äldre trädskikt och grova träd utgör värdefulla miljöer för både insekter, fåglar och fladdesmöss. Den välslutna trädbiotopen erbjuder både boplatser, föda och skydd för småfåglar, fladdermöss och mindre däggdjur. Inslaget av död ved skapar förutsättningar för organismer som är beroende av död lövträdsved, t.ex. olika insekter och vedsvampar. Den sydvända branta slänten har också potential att attrahera värmeälskande djur, t.ex. insekter och grod- och kräldjur. Den branta terrängen medför naturliga markrörelser i det övre markskiktet i form av erosion och småskred. Detta skapar förutsättningar för konkurrenssvaga arter att etablera sig. Trots kontinuerlig erosion i det övre markskiktet i slänten, bedöms den befintliga vegetationen, både vad gäller trädskikt och fältskikt, ha en stabiliserande funktion på marken. Trots ett litet inslag av naturvårdsintressanta arter hyser inventeringsområdet ändå ett visst artvärde. Detta är knutet till att det här finns både ett stort antal lövträdsarter och en artrik och näringskrävande kärlväxtflora, vilket är ovanligt för stadsnära natur på så nordliga breddgrader som Umeå. I området finns också ett antal grova träd och stora vidvuxna trädbuketter som idag utgör naturvärdesträd (figur 14). Dessutom finns ett flertal mellangrova träd som inom en överskådlig framtid har potential att utvecklas till naturvärdesträd, s.k. efterträdare. De har, eller kommer med ökad ålder och grovlek tillskansa sig, strukturer som grövre bark, grova grenar, spärrgreniga kronor, blottad ved och håligheter vilka skapar boplatser, substrat och föda för en mängd organismer som lavar, vedsvamapar, insekter och fåglar. Den anlagda parkytan i den övre delen av inventeringsområdet bedöms inte utgöra en miljö med ett högre naturvärde i sig självt. Området kan dock ses som en avskärmande buffertzon för den mer naturvårdsintressanta lövträdsslänten mot den omkringliggande stadsbebyggelsen och trafiken. På det sättet utgör parkytan också en del av tätortens gröna infrastruktur med en indirekt funktion att upprätthålla den biologiska mångfalden, ekologiska samband samt habitat för olika arter. Parkytan med 13 Exempel på naturvärdesträd i inventeringsområdet. Till vänster grov asp och till höger två exemplar av stora bukettväxande sälgar. 15
3 "/ "/!. "/!.!.!. "/ "/"/!.!.!.!.!.!.!.!.!.!.!.!.!.!. "/ "/!.!.!.!.!.!.!. Naturvärdesträd!. Asp "/ Aspbukett!. Glasbjörk!. Hägg "/ Häggbukett!. Rönnbukett!. Sälg "/ Sälgbukett!. Tall Ü 0 50 100 Meter 14 Identifierade naturvärdesträd inom inventeringsområdet. dess blommande örter och buskar har också betydelse för pollinerande insekter. Här finns också några grövre och äldre tallar som bedömts utgöra naturvärdesträd (figur 14). Parkyteområdet har också en viktig funktion för hydrologin och utbytet av vatten för slänten nedanför. I ett större perspektiv utgör inventeringsområdet en del av Umeås tätortsnära natur. Området utgör en del av det sammanhållna grönområde med liknande lövträdsrika naturmiljöer som sträcker sig utmed 16
3 Umeåälven och dess biflöden från Umeå stads centrala delar och västerut. Ur det perspektivet utgör inventeringsområdet en del av en grön infrastruktur utmed vilka arter kan finna lämpliga livsmiljöer samt har möjlighet att spridas. Detta faktum medverkar också till bedömningen av områdets högre naturvärde, genom områdets betydelse för den biologiska mångfalden, de ekologiska sambanden samt som livsmiljöer för olika arter. Den här typen av tätortsnära natur kan utöver de rena naturvärden de hyser även erbjuda ekosystemtjänster. Inventeringsområdet och den miljö den är en del av erbjuder ett flertal ekosystemtjänster, som t.ex. erosionsskydd, vattenlagring, rekreation och erbjuder estetiska värden. En utredning om ekosystemtjänster ligger dock inte inom ramen föra detta arbete, utan värden från ekosystemtjänster och projektets påverkan på dessa bör belysas i en seperat utredning och/eller i samband med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 17
Källor Personliga kontakter Stefan Ericsson, Umeå universitet, Västerbottens läns Botaniska förening. Tillfrågad om kännedom om botaniska värden i inventeringsområdet. Jörgen Olsson, SLU. Tillfrågad om kännedom om mykologiska värden i inventeringsområdet. Webbsidor Uppgifter om växt och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se 2014-10-14 Litteratur Mossberg, B., 1992: Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag. Ryman, SG. och Holmåsen, I., 1992: Svampar, en fälthandbok. Interpublishing, Stockholm. 18
Bilaga 1 - Artlista Brinken Art Art Svampar Syrén Syringa vulgaris Tallticka NT Phellinus pini Sibirisk ärtbuske Caragana arborescens Eldticka Phellinus igniarius Skogsolvon/snöbollsbuske Viburnum opulus Sälgticka Phellinus conchatus Rosenhallon Rubus odoratus Kuddticka Phellinus punctatus Röda vinbär Ribes rubrum Svedticka Bjerkandera adusta Krusbär Ribes uva-crispa Fjällticka Polyporus squamosus Pigplätt Basidioradulum radula Akleja Aquilegia vulgaris Styvskinn Stereum rugosum Scilla sp. Tätskinn Peniophora incarnata Liljekonvalj Convallaria majalis Kantöra Pseudochaete tabacina Ormbär Paris quadrifolia Röllika Achillea millefolium Växter Gårdsskräppa Rumex longifolius Tall Pinus sylvestris Groblad Plantago major Glasbjörk Betula pubescens Hundkex Anthriscus sylvestris Asp Populus tremula Vitsippa Anemone nemorosa Sälg Salix caprea Backskärvfrö Thlaspi caerulescens Rönn Sorbus aucuparia Brännässla Urtica dioica Lönn Acer platanoides Stormåra Galium album Hägg Prunus padus Gråbo Artemisia vulgaris Parkpil Salix sp. Renfana Tanacetum vulgare Gråal Alnus incana Tussilago Tussilago farfara Flockfibbla Hieracium umbellatum 19
Art Rödklöver Vitklöver Kråkvicker Käringtand Timotej Storven Kvickrot Åkerbinda Liten blåklocka Grässtjärnblomma Rödblära Smultron Gulsporre Äkta johanessört Bergdunört Mjölkört Kirskål Midsommarblomster Smörblomma Nejlikrot Daggkåpor Maskrosor Trifolium pratense Trifolium repens Vicia cracca Lotus corniculatus Phleum pratense Agrostis gigantea Elytrigia repens Fallopia convolvulus Campanula rotundifolia Stellaria graminea Silene dioica Fragaria vesca Linaria vulgaris Hypericum perforatum Epilobium montanum Epilobium angustifolium Aegopodium podagraria Geranium sylvaticum Ranunculus acris Geum urbanum Alchemilla sp. Taraxacum 20
21
22