SE Södra 2006/07 SÖDRA 2006 / 07 52 000 medlemmar 3 700 anställda Skog, pappersmassa, trävaror, energi Vi växer tillsammans
Södra i korthet Södra är en ekonomisk förening med 52 000 sydsvenska skogsägare som medlemmar. Tillsammans äger de 37 000 skogsgårdar med drygt hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och att främja lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Tillsammans äger medlemmarna en koncern med omfattande skoglig verksamhet och tillverkning av produkter som säljs på världsmarknaden. Södra är en av världens största tillverkare av pappersmassa, en stor aktör inom europeisk trävaruhandel, ledande på den svenska marknaden för interiörträprodukter och en av landets främsta leverantörer av biobränslen och grön el. Verksamhet Södra Skog Södra Skog försörjer koncernens industrier och energibolag med skogsråvara. Virket från medlemmarna motsvarade under året 16 procent av den totala avverkningen i Sverige. Södra Cell Södra Cell är världens tredje största producent av pappersmassa för avsalumarknaden. Tillverkningen sker vid tre massabruk i Sverige och två i Norge. Södra Timber Södra Timber producerar och levererar konstruktionsträ. Tillverkningen sker vid tio sågverk i södra Sverige. Sågverksrörelsen är landets tredje största. Gapro Gapro bedriver verksamhet på sex platser i Sverige, fem i Norge och en i Danmark. Företaget är en av Skandinaviens ledande tillverkare av interiörprodukter i trä. Södra Vindkraft Vindkraften är en helt ny verksamhet i Södra för produktion av förnybar energi. Södra Vindkraft kommer att utveckla vindkraft på såväl medlemsmarker i bra vindlägen, som i anslutning till de egna industrierna.
Follafoss Umeå Engesetdal Brumunddal Gardermoen Drammen Tofte Ockelbo Hedåker Arendal Huvudkontor Regionkontor Massabruk Sågverk Södras medlemsområde Gapro Plantskolor Sunds Unnefors Åtvidaberg Kisa Värö Ramkvilla Falkenberg Växjö Mönsterås Grimslöv Linneryd Traryd Orrefors Våxtorp Kallinge Långasjö Mörrum Ronneby Torsås Produkter/Kunder Andelar av koncernen Södra Skogs huvudprodukter är massaved, timmer och biobränslen. Merparten av leveranserna går internt till Södras industrier. Olika former av skoglig service utförs åt medlemmarna. Biobränslen levereras till bl a värmeverk, pelletsfabriker och industrier. Södra Cell producerar blekt sulfatmassa och CTMPmassa. Massan säljs främst till europeiska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och specialpapper. Nettoomsättning 2007 Södra Cell 53% Södra Timber 18% Södra Skog 24% Gapro 5% Rörelseresultat 2007 Södra Cell 58% Södra Timber 33% Södra Skog 7% Gapro 2% Södra Timbers produkter är sågade och hyvlade trävaror av gran och furu för konstruktionsändamål och annan byggverksamhet. Största marknader är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, USA och Japan. Gapro tillverkar ett brett sortiment interiörprodukter i trä och MDF, bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer. Kunderna finns främst inom byggvaruhandeln och olika träindustrier. Totalt 17 794 MSEK Sysselsatt kapital 2007 Södra Cell 56% Södra Timber 12% Södra Skog 21% Gapro 3% Övrigt 8% Totalt 1 669 MSEK Anställda 2007 Södra Cell 47% Södra Timber 24% Södra Skog 15% Gapro 10% Övrigt 4% Södra Vindkraft projekterar för vindkraftproduktion. Den gröna el som produceras kommer att säljas till kunder runt om i landet. Totalt 12 269 MSEK Avser genomsnittligt sysselsatt kapital. Totalt 3 675 I andelarna av nettoomsättningen ingår inte internleveranser. Andelarna av rörelseresultatet baseras på affärsområdenas samlade resultat.
Innehåll Detta är Södra flik Södra i korthet 1 Sammanfattning 2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 6 Koncernekonomi i sammandrag 8 Femårsöversikt 10 Södra skapar värden 14 Strategier och mål 17 Medlemmar Verksamhet 22 Södra Skog 27 Södra Cell 31 Södra Timber 35 Gapro 38 Södra Vindkraft 41 Medarbetare 44 FoU Forskning och utveckling 47 Produktivitet 49 Hållbar utveckling Årsredovisning 58 Förvaltningsberättelse 62 Resultaträkning 64 Balansräkning 66 Förändring av eget kapital 67 Kassaflödesanalys 68 Bokslutskommentarer 73 Noter 88 Förslag till vinstdisposition 89 Revisionsberättelse Koncernens styrning 90 Så styrs Södra 93 Förvaltningsråd 94 Styrelse 96 Koncernledning Historik 98 En historia av engagemang och expansion Adresser
Sammanfattning Siffror och kommentarer nedan avser kalenderår om ej annat anges. Nettoomsättning Nettomsättningen ökade med 12 procent eller 1 903 MSEK. Samtliga affärsområden noterade nya försäljningsrekord med ökade leveransvolymer och högre priser. Resultat Resultatet förbättrades som en följd av ökade volymer och/eller högre priser. Utfallet har påverkats av engångsposter som nedskrivningar, avsättningar och resultat från säkringar av valutor och priser. Avkastning på sysselsatt kapital Avkastningen på sysselsatt kapital blev 15 procent. Målet är att avkastningen ska uppgå till minst 10 procent över en konjunkturcykel. 2007 2006 2005 2004 2003 Nettoomsättning, MSEK 17 794 15 891 15 935 13 651 13 177 Rörelseresultat, MSEK 1 669 1 551 829 865 1 537 Avkastning på sysselsatt kapital, % 15 14 9 9 16 Soliditet, % 63 58 59 63 63 Antal anställda 3 675 3 678 3 687 3 599 3 638 Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 314 2 231 2 203 2 197 2 132 Virkesvolym, milj m 3 fub 19,2 18,2 24,1 15,5 14,9 Soliditet Soliditeten var 63 procent vid räkenskapsårets slut. Målet är 50 procent för att Södra ska kunna stå emot konjunktursvackor och andra påfrestningar. Antal anställda Antalet anställda vid periodens utgång uppgick till 3 675 personer, varav 406 utanför Sverige. Många medarbetare pensioneras de närmaste åren och ett målmedvetet rekryteringsarbete pågår mot utvalda högskolor och universitet. Virkesvolym Till följd av stormen Per var virkesvolymerna högre än normalt. Självverksamheten bland medlemmarna var rekordhög. Utdelningsförslag För räkenskapsåret 2006/2007 föreslår styrelsen en utdelning med 19,5 procent på insatskapitalet och 12,5 procent på virkesleveranserna, sammanlagt 1 002 MSEK. På förlagsinsatser utdelas 31 MSEK enligt avtal. Dessutom föreslås en insatsemission med 40 procent på innestående inbetalt insatskapital. Styrelsens förslag till vinstdisposition återfinns på sidan 88. Södras klimatavtryck Södras engagemang för hållbar utveckling är långsiktigt och omfattar hela produktionskedjan från frö till färdig produkt. Södra bidrar till en minskad klimatpåverkan. Medlemmarnas skogar binder koldioxid och verksamheten bidrar till minskade utsläpp av koldioxid genom leveranser av biobränslen, fjärrvärme och andra biprodukter som ersätter olja. Läs mer på sidorna 49 55. SÖDRA 06/07 1
Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Stormen Per i januari 2007 präglade verksamheten under hela året. Med investeringar för fortsatt energieffektivisering är fokus fortsatt stor på hållbar utveckling. Ett 20-tal vindkraftverk ska byggas på egen mark. Dessutom projekteras för ett stort antal vindkraftverk på arrenderad medlemsmark. Medlemsområdet utökades och koncernen fortsatte att växa både genom ökad försäljning och genom förvärv. 2 SÖDRA 06/07
Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Vad satte mest prägel på räkenskapsåret 2006/2007? Leif Brodén: Utan tvekan att det i inledningen av 2007 kom ännu en stor storm, som fällde drygt 15 miljoner kubikmeter skog, varav drygt hälften på Södramedlemmarnas marker. Det var den andra bokslutsperioden i rad som blev märkt av en storm. Lars-Eric Åström: Med stormen Per följde faran för en okontrollerad insektsinvasion. Tack vare stora insatser från Södra, Södramedlemmar, andra aktörer och sommarens regn lindrades granbarkborrens svärmningar och därmed räddades stora värden åt skogsägarna. Leif: Stormen blev ändå kostsam för Södra. De kvalitetssänkningar som Per orsakat belastar resultatet med närmare 200 miljoner kronor. Vad har stormarbetet efter Per inneburit? Leif: När stormen slog till hade vi alla arbetet med stormen Gudrun i färskt minne. Dagen efter stormen stod vi där ännu en gång med ett helt nytt läge på grund av en storm. Medarbetarnas arbete med att samla in uppgifter och forma en handlingsplan gick nästan på rutin. Efter en vecka presenterade vi den strategi som i huvudsak höll ända in i mål. En av de viktigaste principfrågorna var att hålla fast vid den prisnivå på virket som rådde innan stormen, trots det stora överutbud som stormen innebar. Lars-Eric: Medlemmarnas beredskap för en ny storm var mycket god och det blev en rivstart efter stormen. Det visade sig i att självverksamheten har varit rekordhög. Av de 8 miljoner m 3 fub som föll på medlemmarnas marker har skogsägarna själva tagit hand om 40 procent, drygt 3 miljoner m 3 fub. Det kan jämföras med att normalt brukar 20 25 procent av medlemmarnas virkesleveranser vara upparbetat av dem själva. Medlemmarna byggde upp mycket kunskap och resurser efter stormen Gudrun. Detta har betytt mycket för den höga självverksamheten och det goda arbetsresultatet efter Per. Vad blev fel i stormhanteringen? Leif: Jämfört med ett normalläge ökar graden av ovisshet om de rätta lösningarna efter en storm. Både vi och ansvariga myndigheter underskattade stormen Pers omfattning. Och vi underskattade till en början den stora arbetsinsats som skulle komma att krävas. I slutändan blev det 60 procent mer stormvirke än vad vi räknade med i januari. Men personal och medlemmar klarade av det. Jag tror att alla som arbetat intensivt med stormhanteringen har stärkts i sin syn på vad de kan klara av i framtiden. Vad har Södra lärt sig av två stora stormar så nära inpå varandra? Lars-Eric: Jag tror att det är omöjligt att planera för stora stormar. Men självförtroendet hos både medlemmar och personal ökar naturligtvis för varje avklarad stormdrabbning. En annan lärdom är att det finns många osäkerhetsmoment att hantera, eftersom upparbetningen pågår under en så lång period. Vår företagsform gör det möjligt att hantera ersättningsfrågan i två steg genom pris och stormlikvid, som var fallet efter Gudrun. Det är också viktigt att nå ut med information till alla drabbade, men också till dem som inte drabbats. Vår modell förutsätter ett solidariskt beteende och det kräver stor förståelse från dem som inte drabbats. Södra fick efter stormen Per hantera 60 procent mer virke än den första uppskattningen. Av 8 miljoner kubikmeter tog medlemmarna hand om 40 procent. Alla som arbetat intensivt med stormhanteringen har stärkts i sin syn på vad de kan klara i framtiden. SÖDRA 06/07 3
Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Vad är bakgrunden till att Södra satsar stort på vindkraft? Leif: Inom energiområdet har det öppnat sig flera historiska affärsmöjligheter och vindkraften är en av dem. Uppmärksamheten kring klimatfrågan och halten av koldioxid i atmosfären i kombination med stort beroende av fossilt bränsle formar globalt en jordmån för nya energilösningar och en politik där alternativa energikällor är i fokus. Situationen innebär en grogrund för lönsamma investeringar i exempelvis vindkraft och i princip allt som är kopplat till effektivare energianvändning och energibesparingar. Det innebär i sin tur att de flesta stora investeringar som Södra gör, oavsett om det är inom massaproduktion eller inom sågverk, räknas hem just nu tack vare sin energibesparande effekt. Lars-Eric: Vindkraften är jungfruligt område för de flesta. En historisk chans att investera för framtiden har öppnat sig. Det goda med vindkraften är inte bara att vi når ytterligare en lönsam källa till förnyelsebar energi. Det är också ett genombrott för skogsbruket, vad gäller möjlighet till ökad avkastning på skogsmarken. Skogsägare vana vid omloppstider på 70 till 80 kanske 90 år och glest mellan intäktstillfällena får plötsligt chans till en verksamhet som ger kassaflöde från skogsfastigheten varje år. Alla skogsägare äger inte mark med tillräckliga vindar för att möjliggöra att ett vindkraftverk uppförs på just hans eller hennes mark. Men medlemskapet innebär en andel i Södras strategi att genomföra betydande investeringar i vindkraft både på mark ägd av företaget och via arrenden på medlemsmark. En annan orsak till att vi i Södra sedan hösten 2006 engagerar oss i vindkraften är de nya större vindkraftverken. Tidigare var varje vindkraftsatsning inte större än att en ensam markägare kunde göra investeringen med en rimlig risk. Dagens betydligt större vindkraftverk kräver i högre grad samverkan mellan markägare. Detta passar väl in i Södramodellen. Vilka andra stora investeringar väntar? Leif: Som sagt, mätt i totalt värde är energieffektivisering en ledande parameter när vi tittar på lönsamheten i huvuddelen av våra investeringar. Cirka 80 procent av de totala investeringarna på nära 3 miljarder kronor som vi för närvarande utvärderar är energirelaterade. Styrelsen föreslår åter en högre utdelning än den långsiktiga utdelningspolicyn. Varför? Lars-Eric: Utdelningsförslaget för 2006/2007 motsvarar cirka 40 procent av vinsten. Till detta kommer en insatsemission som motsvarar 11 procent av årets resultat. Efter förra bokslutsperioden 2005/2006 delade Södra ut hela vinsten. Det ska jämföras med det långsiktiga utdelnings målet som är minst en tredjedel av vinsten. Bakgrunden till förslagen om förhöjd vinstutdelning är framför allt att vi har en exceptionell tid bakom oss med två stora stormar inom loppet av två år. För flertalet Södramedlemmar så har detta inneburit en period med en ny verklighet med begränsade möjligheter till planerad avverkning. Antingen genom att stormar tagit ned en stor del av skogen i förtid eller genom att avverkning av stående skog skjutits upp. Samtidigt presterar koncernen ett starkt resultat, så utrymmet finns. Vi har alltså sett behoven och vi har medlen. Därmed har vi kunnat utnyttja styrkan som samverkan i Södra ger. Hade vi sålt virket till rådande De flesta stora investeringar som Södra gör räknas hem tack vare de stora energibesparingarna. Det finns en stor potential hos medlemmarna att öka sina leveranser till Södra. Leif Brodén Lars-Eric Åström 4 SÖDRA 06/07
Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet marknadspriser och inte förfogat över industrivinsten hade de senaste årens stora utdelningar inte varit möjliga. Hur utvecklades produktiviteten? Leif: Produktivitetsförbättringen mättes till 1,6 procent 2007. Vi ska komma ihåg att den siffran är naggad i kanten av stormen Per och kvalitetsfallet på det stormfällda virket. För hela bokslutsperioden den 1 juli 2006 till den 31 december 2007 ökade produktiviteten nästan två procent. Varför växer Södra? Lars-Eric: Södra tog under 2007 över verksamheten i Bohuslän och Dalsland från Mellanskog. 1 200 nya medlemmar har tillkommit från det nya området. Steget in i Bohuslän och Dalsland är naturligt med de industrietableringar vi nu förfogar över såväl i Norge som i Sverige. Leif: Konkurrensen om råvaran är hög och kommer att öka i takt med att utbudseffekten efter exempelvis stormarna Gudrun och Per klingar av. Södras tillväxtstrategi kräver ökade virkesleveranser och därför är jag glad över förtroendet som alla nya medlemmar visar Södra, både i Bohuslän, Dalsland och på andra ställen. Vi måste ta tillvara flera möjligheter för att öka virkesfångsten. Den gradvisa tillväxten inom massaproduktionen kompletterades under 2007 med förvärv av sågverket i Åtvidaberg från Barony och köpet av en sågverkstomt i Billingsfors. Gapro fortsatte sin tillväxtstrategi med företagsköp i både Sverige, Norge och Danmark. Lars-Eric: Fortfarande finns det en stor potential hos våra medlemmar att öka sina leveranser till Södra. På kort sikt kan de leverera en högre andel av sina avverkningar och på lång sikt genom ett intensivare skogsbruk. Genom satsningen Kraftsamling skog, som drog i gång under 2007, sprider vi kunskapen om dessa intensivare metoder. På ett stort antal demonstrationsgårdar visas tillväxthöjande åtgärder i praktiken, lätt tillgängliga för alla skogsägare. Hur bidrar Södra till hållbar utveckling? Leif: Skogen kan i princip lösa klimatfrågan. Genom ett globalt stopp för avskogning och i stället återbeskogning och skogsbruk enligt svensk tillväxtmodell kan påbyggnaden av koldioxid i atmosfären stoppas. Södras bidrag är fortsatta lönsamma investeringar i energieffektiviserande åtgärder som samtliga minskar behovet av fossilbränslebaserad energi. Vi har i princip redan tagit bort hela behovet av fossil olja i vår massaproduktion. Vår affär i förnyelsebar energi omfattar nu el från vindkraft och ångturbiner, varmvatten till fjärrvärmenät, vit och brun pellets och biobränsle från skogsråvara inklusive stubbar. Vi visar också vårt bidrag till en hållbar utveckling med vår tro på byggande i trä, som är det bästa sättet att lagra koldioxid. Inom loppet av några år har vi ökat vår sågverksproduktion med 50 procent. Vi bedriver och stöder aktivt forskning och utveckling för ökat byggande i trä. Dessutom är lister och golv i trä just nu vårt snabbast växande affärsområde. Lars-Eric: Skogen är en unik produktionsresurs som genom en ökad och effektivare produktion bidrar till hållbar utveckling. När vi till exempel planterar och röjer våra skogar bidrar vi till en ökad och hållbar produktion av en fantastisk råvara. Skogen och skogsbruk enligt svensk modell kan i princip lösa klimat frågan. Södras bidrag till hållbar utveckling är fortsatta lönsamma investeringar i energieffektiviserande åtgärder. Affären i förnyelsebar energi växer. SÖDRA 06/07 5
Koncernekonomi i sammandrag Resultaträkning MSEK 2007 2006 Nettoomsättning 17 794 15 891 Resultat före avskrivningar 2 813 2 645 Avskrivningar/nedskrivningar 1 144 1 094 Rörelseresultat 1 669 1 551 Finansnetto 6 7 Resultat efter finansnetto 1 663 1 544 Nettoomsättning och resultat per verksamhet Nettoomsättning Rörelseresultat MSEK 2007 2006 2007 2006 Södra Skog* 9 437 7 427 115 50 Södra Skogsenergi 340 5 Södra Timber 3 696 3 074 586 270 Gapro 849 727 43 13 Södra Cell 9 398 9 028 1 027 1 331 Övrigt/elimineringar 5 586 4 705 102 118 Koncernen 17 794 15 891 1 669 1 551 *Från 2007 ingår Södra Skogsenergi i Södra Skog. Anmärkning: Kommentarerna och siffrorna i tabellerna avser kalenderåren och inte räkenskapsperioderna. Balansräkning MSEK 2007-12-31 2006-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar 7 493 7 474 Varulager 3 623 3 067 Rörelsefordringar 2 967 2 686 Kassa, bank, korta placeringar 2 542 1 891 Summa tillgångar 16 625 15 118 Eget kapital och skulder Eget kapital 10 418 8 709 Minoritetsintressen 3 Avsättningar 1 551 1 472 Räntebärande skulder 2 177 2 929 Ej räntebärande skulder (inkl skatteskuld) 2 476 2 008 Summa eget kapital och skulder 16 625 15 118 Kassaflöde MSEK 2007 2006 Medel från årets verksamhet 2 700 2 419 Förändring av rörelsekapital 318 848 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 382 1 571 Kassaflöde från investeringsverksamheten 988 1 095 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 105 507 Periodens kassaflöde 289 31 En tioårig expansion Produktion sågade trävaror 1 000 m 3 2 000 1 500 1 000 500 Produktion massa 1 000 ton 2 000 1 600 1 200 800 400 0 98 01 04 07 0 98 01 04 07 6 SÖDRA 06/07
Resultat Koncernens nettoomsättning ökade med 1 903 MSEK till 17 794 MSEK. Samtliga affärsområden noterade nya försäljningsrekord, som en effekt av större volymer och/ eller högre priser. Prishöjningar på pappersmassa och sågade trävaror vägde mer än väl upp effekterna av en svagare dollar. Rörelseresultatet förbättrades till 1 669 MSEK (1 551). Affärsområdena hade genomgående tillfredsställande lönsamhet. Södra Timber redovisade det största resultat lyftet, som en effekt av uppsvinget på trävarumarknaden. Även Södra Skogs och Gapros resultat förbättrades. Södra Cells resultat minskade något, främst som följd av ökade ved- och kemikaliekostnader. Avkastningen på sysselsatt kapital blev 15 procent. Under den senaste femårsperioden har avkastningen i snitt varit 12 procent. Balansräkning Södras soliditet var vid årets slut 63 procent (58). Balansomslutningen uppgick till 16 625 MSEK (15 118). På tillgångssidan ökade rörelsefordringarna med 281 MSEK, främst på grund av högre priser. Värdet på varulagret var högre än normalt på grund av virkeslagringen efter stormfällningarna. Eget kapital ökade till 10 418 MSEK (8 709). Det in - betalda och emitterade insatskapitalet svarade för 1 805 MSEK (1 765). Räntebärande skulder minskade betydligt, då externa lån i föreningen löstes med 667 MSEK. Vid årsskiftet bestod Södras externa upplåning enbart av lån från medlemmarna. Kassaflödet uppgick till 289 MSEK ( 31). Rörelsekapitalbindningen minskade något, till skillnad från 2006 då kapitalbindningen ökade kraftigt i spåren av stormen Gudrun. Investeringarna uppgick till 1 189 MSEK (1 142) och avsåg främst massabruken, Södra Timbers och Gapros företagsförvärv samt Södra Skogs förvärv av skogsmark i Baltikum. Styrelsens förslag till vinstdisposition innebär att 1 284 MSEK överförs till medlemmarna. På förlagsinsatser sker utdelning enligt avtal. Virkesleveranser Milj m 3 fub Nettoomsättning MSEK 25 20 000 20 15 10 5 15 000 10 000 5 000 0 98 01 04 07 0 98 01 04 07 SÖDRA 06/07 7
Femårsöversikt 2007 2006 2005 2004 2003 Försäljning och resultat, MSEK Nettoomsättning 17 794 15 891 15 935 13 651 13 177 Resultat före avskrivningar 2 813 2 645 1 808 2 072 2 481 Avskrivningar och nedskrivningar 1 144 1 094 979 1 206 943 Rörelseresultat 1 669 1 551 829 865 1 537 Finansiella intäkter och kostnader 6 7 25 46 35 Resultat efter finansnetto 1 663 1 544 854 911 1 502 Kapital, MSEK Balansomslutning 16 625 15 118 15 269 13 668 13 519 Sysselsatt kapital 12 780 11 757 11 057 10 777 10 469 Eget kapital 10 418 8 709 8 979 8 589 8 547 Investeringar 1 189 1 142 773 722 620 Kassaflöde efter investeringar 1 394 476 68 1 092 1 027 Nyckeltal, % Avkastning på sysselsatt kapital 15 14 9 9 16 Avkastning på eget kapital 13 13 7 7 13 Soliditet 63 58 59 63 63 Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 Volymer Virkesvolym, milj m 3 fub 19,2 18,2 24,1 15,5 14,9 Leveranser biobränslen, 1 000 m 3 s 3 303 3 209 3 237 2 610 2 222 Produktion trävaror, 1 000 m 3 1 702 1 550 1 524 1 423 1 357 Gapros försäljning, MSEK 849 727 554 499 438 Produktion massa, 1 000 ton 2 017 2 005 2 053 2 036 1 963 Elproduktion, GWh 1 582 1 399 1 425 1 400 1 340 Övrigt Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 314 2 231 2 203 2 197 2 132 Medlemmarnas virkesleveranser, milj m 3 fub 12,0 12,0 16,8 7,9 7,4 Antal anställda 3 675 3 678 3 659 3 599 3 638 Valutakurser Massapriser Trävarupriser SEK USD/ton SEK/ton SEK/m3 10,00 9,00 8,00 7,00 850 750 650 550 7 300 6 800 6 300 5 800 5 300 4 800 4 300 2 100 1 800 1 500 1 200 900 6,00 03 04 05 06 07 450 03 04 05 06 07 3 800 600 03 04 05 06 07 EUR/SEK USD/SEK Källa: ECB Dollarn fortsatte att försvagas under 2007. Noteringen mot den svenska kronan var 7,00 i början av året och 6,47 vid årets slut. USD/ton SEK/ton Källa: RISI USD-listpriser barrsulfat till Europa De dollarbaserade massapriserna fortsatte att stiga kraftigt under 2007. Ökningen i svenska kronor blev dock mindre. Genomsnittliga leveranspriser, sydsvenska sågverk Priserna på trävaror fick ett lyft under 2006 från att dessförinnan ha varit ganska stabila under flera år. Mot slutet av 2007 började priserna sjunka. 8 SÖDRA 06/07
Definitioner Sysselsatt kapital Balansomslutning minus rörelseskulder, skatteskulder och avsättningar för skatter Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus ränteintäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto minus 28% schablonskatt Genomsnittligt eget kapital Investeringar Exklusive aktier, andelar och företagsförvärv Operativt kassaflöde Kassaflöde efter investeringar Soliditet Eget kapital Balansomslutning Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder Eget kapital Nettolåneskuld Skillnad mellan likvida medel och räntebärande skulder plus räntebärande avsättningar SÖDRA 06/07 9
Södra skapar värden Södra skapar värde i flera steg genom god skogsvård, möjligheterna till gynnsam avsättning av virke, ägarskapet i egen vidareförädlande industri och genom näringspolitisk påverkan. Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för allt värdeskapande inom Södra. Södra arbetar aktivt för att medlemmarna ska kunna äga och bruka sin skog utan krångliga regler. Att vara medlem i Södra är gratis. Medlemmarna har tillgång till rådgivning och utbildning om hur skogen kan skötas. Södra erbjuder också skogliga tjänster från skogsvård till slutavverkning, tjänster som skapar värden i skogen. Ägare av en modern skogsindustrikoncern Genom den ekonomiska föreningen äger skogsägarna de industrier som vidareförädlar virket. Södra arbetar långsiktigt för att vara konkurrenskraftigt på en global marknad. Idag är Södra är en av världens ledande leverantörer av pappersmassa och en av Europas främsta producenter av trävaror. Som delägare i en modern skogsindustrikoncern får medlemmarna avsättning för sin skogsråvara som vidareförädlas till produkter för den internationella marknaden. Förfoganderätten en central fråga Med en aktiv näringspolitik och med opinionsskapande värnar Södra medlemmarnas intressen inom skogsbruket och deras rätt att äga och bruka sin skog. Förfoganderätten till den enskilda fastigheten är en central fråga och utgångspunkten för Södras näringspolitiska insatser. Målet är att värna de enskilda skogsägarnas rätt att bruka och ta ansvar för sin skog utan krångliga regler. Det näringspolitiska arbetet drivs ofta tillsammans med övriga skogsägarföreningar och LRF Skogsägarna. Insatskapital är ett riskkapital Det kostar inget att bli medlem i Södra. I stället deltar man med riskkapital, så kallade insatser, vilka dras från medlemmens virkeslikvid vid affär med Södra. Det finns ett tak för insatsskyldigheten på 600 kronor för varje hektar produktiv skogsmark. Ingen behöver heller betala insats för mer än 200 hektar. Medlemmarna har möjlighet att betala in mer insatskapital om de vill. Allt fler väljer också att göra detta, eftersom insatskapitalet är underlag för vinstutdelning. Medlem kan också få insatskapital emitterat (se sidan 12). Insatserna tillhör medlemmarna, men föreningen disponerar pengarna under medlemskapet och betalar utdelning på insatskapitalet. 10 SÖDRA 06/07
Södra skapar värden Södra tar tillvara även de små medlemmarnas intressen. Margareta Ekedahl-Karlström, Landvetter Vinstens fördelningsgrunder Den primära intäkten för en skogsbrukare är betalning för sålt virke virkeslikvid. Södras medlemmar får på olika sätt också del av industrins vinst. Vinstutdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet före skatt, mätt över en konjunkturcykel. Det är föreningsstämman som beslutar om vinstutdelningen efter varje verksamhetsår. Utdelning på insatskapital och virkesleveranser Utdelningen fördelas som en ränta på insatskapital och på värdet av de virkesleveranser som medlemmen gjort under året, så kallad efterlikvid. Inriktningen är att hälften av utdelningen fördelas med insatskapitalet som grund och hälften med virkesleveranserna som grund. Efter stormen Gudrun beslutade stämman 2006 att dela ut hela vinsten till medlemmarna. Det var en exceptionell åtgärd för att kompensera de stormdrabbade. Utdelningen fördelades till större delen efter leveranserna av stormfällt virke, men det blev även utdelning på insatskapitalet. Mitt arbete som företagsledningskonsult upptar mycket av min tid. Därför är det bekvämt och tryggt att låta Södra sköta jobbet med skogen. Anders Caesar, Kungsbacka SÖDRA 06/07 11
Södra skapar värden Medlemmarna får del av vinsten som uppkommer i industrin. Minst en tredjedel av resultatet före skatt delas ut. Insatsemission Insatsemission innebär att en del av det kollektivt ägda fria kapitalet förs över till medlemmarnas individuellt ägda insatskapital. Beräkningsgrunden för kommande vinstfördelning blir större, men insatskapitalet står till Södras förfogande så länge man är medlem. En insatsemission gjordes senast 2003. Förlagsinsats Södra har vid två tillfällen erbjudit medlemmarna att teckna förlagsinsatser som löper över minst fem år med årlig utdelning. Erbjudandet har även riktats till anhöriga och anställda. Lånekonto Som medlem har man ett konto i Södra där utdelningar placeras om man inte begär att få dem utbetalda. Södra lånar alltså pengar av medlemmen. Dessa pengar står till fritt för fogande för ägaren och ger en ränta som står sig väl i jämförelse med vanliga bankkonton. Skogslån Utöver lånekontot kan en medlem även placera pengar hos Södra genom att teckna ett skogslån, där Södra lånar pengar av medlemmen. Bindningstiden är sex månader och ger ännu högre ränta till medlemmen. Kapitalplacering i Södra Det finns även möjlighet för medlemmar att placera pengar i Södra till förmånlig ränta. 12 SÖDRA 06/07
Södra skapar värden Förädlingskedjan Samtliga siffror på denna sida avser 2007. Verksamheten i Södras affärsområden har omräknats till en genomsnittsgård. Totalt finns över 37 000 sådana gårdar i Södra. Genomsnittsgården Areal: 62 hektar/gård I skogen Södra Skog försörjer koncernens industrier och energibolag med skogsråvara. Under 2007 motsvarade virket från medlemmarna 16 procent av den totala avverkningen i Sverige. Nyplantering: 37 miljoner plantor Avverkning i Södra Skogs regi: 8,0 milj m 3 fub Leveransvirke från medlemmarna: 4,0 miljoner m 3 fub Rörelseintäkt: 115 MSEK Antal anställda: 544 1 000 plantor/gård 180 m 3 fub timmer/gård 130 m 3 fub massaved/gård 13 m 3 s biobränsle/gård Råvaruanskaffning Från medlemmar 12,0 milj m 3 fub Nettouttag ur terminallager 0,6 milj m 3 fub Från övriga leverantörer 6,6 milj m 3 fub Försäljning Extern försäljning Massaved 2,7 milj m 3 fub Timmer 3,2 milj m 3 fub Biobränsle 0,7 milj m 3 s Till egen industri för förädling Massaved 9,1 milj m 3 fub Timmer 3,5 milj m 3 fub Förädling Södra Cell är världens tredje största producent av blekt sulfatmassa. Tillverkningen sker vid tre massabruk i Sverige och två i Norge. Vid massabruken förädlas 9,1 milj m 3 fub massaved. Södra Timber producerar konstruktionsträ vid tio sågverk i södra Sverige. Sågverksrörelsen är landets tredje största. Vid sågverken förädlas 3,5 milj m 3 fub timmer. Gapro är en av Skandinaviens ledande tillverkare av lister, paneler och golv. Produktionen sker på tio platser. Råvaran kommer från Södra Timber och externa sågverk. Antal anställda 1 716 887 367 Försäljning förädlad skogsråvara Volym Sverige/ Norge 0,5 milj ton massa Export 1,6 ton milj massa Sverige 0,5 milj m 3 trävaror Export 1,1 milj m 3 trävaror Sverige/ Norge/ Danmark Export 55 ton massa/gård 43 m 3 trävaror/gård Huvudmarknader Västeuropa Sverige, Storbritannien och Nederländerna Skandinavien Försäljningsvärde 9 398 MSEK 3 696 MSEK 848 MSEK 373 000 SEK/gård Rörelseresultat 1 027 MSEK 586 MSEK 43 MSEK 45 000 SEK/gård SÖDRA 06/07 13
Södras strategier och mål Till grund för strategin ligger föreningens verksamhetsidé: att främja medlemmarnas skogsbruk. Detta sker genom att ta tillvara skogsråvaran, förädla den i egen industri och sälja på en internationell marknad. Strategi Internationellt fokus Södras försäljning har internationellt fokus. Två tredjedelar av försäljningen sker utanför Sverige. Huvudmarknaden för koncernens produkter är Europa. Medlemmarnas intresse Södra kombinerar medlemmarnas intresse som både råvaruleverantörer och ägare. Med sin industri säkrar Södra en ändamålsenlig avsättning av skogsråvaran till marknadsmässiga priser. Södras industrier måste tillhöra de bästa inom sina olika verksamhetsområden för att leva upp till ägarnas krav. Konkurrensförmåga God kunskap om kundernas behov, om effektiv industriproduktion och om skoglig skötsel och produktion ger Södra konkurrensförmåga. Fokus på värdeskapande löper längs hela kedjan i verksamheten, från markberedningen hos Södramedlemmen fram till slutkunden på världsmarknaden. Produktivitet I koncernen sker ett omfattande produktivitetsarbete där grundbulten är de förbättringsförslag som kommer från medarbetarna. Produktivitetsarbetet är inriktat på sådant som Södra kan påverka: sättet att arbeta, processer, kostnader och investeringar. Energi Energi blir ett allt viktigare verksamhetsområde för flera av Södras affärsområden. Södra har en stor bioenergipotential. Energiintäkterna kommer under de närmaste åren att växa i betydelse. Södras ambition är att vara Europas ledande skogsindustriföretag inom olika former av bioenergi. Södra Timber hög aktivitet inom sågverkssektorn Södra räknar med hög aktivitet inom sågverkssektorn under de närmaste åren, med fortsatta investeringar och utbyggnad av produktionskapaciteten. Södra Timber fokuserar på lönsamhet bland annat genom produktivitetsförbättringsprogrammen. 14 SÖDRA 06/07
Strategier och mål Södra Cell långfibrig massa och kundtjänster Södra Cell fortsätter sin huvudstrategi med långfibrig massa som huvudprodukt. Samtidigt utvecklas utbudet av tjänster till kunderna genom PulpServices. Ledstjärna för de kommande åren är lönsam tillväxt för att möta ökad internationell konkurrens. Ökad produktivitet, minskade inköpskostnader och anpassning av organisationen är medel i det arbetet. Södra Skog ökar virkesförsörjningen Tillväxtstrategierna för de olika industriverksamheterna ska möjliggöras av Södra Skogs arbete med att öka virkesförsörjningen till Södra under de närmaste åren. Potentialen i medlemmarnas skogar, ökade externa inköp och skogsförvärv är några av de faktorer som är stöd i den strategin. Södra Skog intensifierar samtidigt arbetet med att öka affärsområdets produktivitet. Försäljningen har internationellt fokus. Huvudmarknaden för Södrakoncernens produkter är Europa. Gapro effektivitet och expansion Gapro är med sina interiörträprodukter marknadsledande inom flera segment i Sverige, Norge och Danmark. Affärsområdet fortsätter sin strategi att bygga mervärden genom logistik, produktmix och kundservice. Strategin fokuseras på kostnadseffektiv produktion och fortsatt expansion genom förvärv. Södra Vindkraft snabb utbyggnad Efter de senaste årens framgångar inom hållbara energikällor utökar Södra sin satsning på vindkraft. Södra Vindkraft är från 1 januari 2008 ett eget affärsområde. Beslut har tagits om att investera i ett tjugotal vindkraftverk på koncernens mark. Nästa steg är att Södra med hjälp av Södra Vindkraft agerar nav för vindkrafts- Lina Turesson, Södra Cell FoU SÖDRA 06/07 15
Strategier och mål Ett långsiktigt mål är att produktiviteten ska öka med minst 2 procent om året under en femårsperiod. satsande medlemmar, vilket väntas leda till uppförandet av ett större antal nya vindkraftverk. I nuläget pågår förberedelsearbetet för vindkraftverk på medlemmarnas marker. Viktiga mål Södra har fastställt ett antal långsiktiga koncernmål. Bland dessa ingår: Effektivitetsmål Produktiviteten i koncernen ska öka med minst 2 procent per år under en femårsperiod. Delar av verksamheten har högre interna produktivitetsmål. Bedömningen är att det historiska realprisfallet för företagets produkter fortsätter under de närmaste åren. Genom produktivitets arbetet ska Södras konkurrensförmåga stärkas och lönsamheten upprätthållas, trots fallande realpriser. Finansiella mål Målet för avkastningen på sysselsatt kapital är 10 procent över en konjunkturcykel. Soliditeten ska vara minst 50 procent. Vinstutdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet före skatt, mätt över en konjunkturcykel. Personal- och medarbetarmål Kompetensutveckling av medarbetarna ska stärka konkurrenskraften. I Södra definieras kompetens som kunskap, vilja och förmåga. Södra vill ha bort arbetsskadorna. Detta arbete innebär bland annat tydligare uppföljning av tillbudsrapportering, arbete med riskanalyser och utbildning i skydd och säkerhet. Ett första delmål är att minska arbetsskadefrekvensen till högst 10. Under 2007 var frekvensen 20. Vinstutdelning och insatsemissio MSEK 1 500 1 200 Avkastning på sysselsatt kapital % 20 15 Soliditet % 70 65 900 Vinstutdelning och insatsemission MSEK 600 1 500 300 1 200 10 60 900 0 03 04 05/06 06/07* 5 55 0 03 04 05 06 07 Avkastningen på sysselsatt kapital var i genomsnitt 12 procent under den gångna femårsperioden. Målet är minst 10 procent. 50 03 04 05 06 07 Soliditeten uppgick till 63 procent. Målet är minst 50 procent. 600 300 0 03 04 05/06 06/07* Utdelning på insatskapital Stormefterlikvid Utdelning på virkesleveranser Insatsemission * Föreslagen utdelning Utdelning på insatskapital Stormefterlikvid Utdelning på virkesleveranser Insatsemission * Föreslagen utdelning 16 SÖDRA 06/07
Medlemmar Storm och skogsskydd präglade året I januari 2007 drabbades medlemmarna av en ny storm. Självverksamheten spelade en viktig roll för att snabbt klara av upparbetningen och för att begränsa risken för insektsangrepp. Näringspolitiskt gjordes insatser för att hävda äganderätten vid olika typer av intrång. Siffror och kommentarer nedan avser kalenderår om ej annat anges. Södra ägs gemensamt av 52 000 skogsägare i södra Sverige. Den ekonomiska föreningen är en demokratisk organisation där varje medlem har en röst, oavsett insatskapital och storlek på skogsfastighet. Genom samverkan i Södra stärker medlemmarna skogsgårdens ekonomi, och utvecklar familjeskogsbruket och landsbygden i södra Sverige. Medlemmen betalar ingen avgift för att vara med i föreningen. Varje medlem bygger i stället upp ett insatskapital genom avdrag vid virkesleveranserna. Insatskapitalet återbetalas när medlemskapet upphör. Genom en vinstutdelning som normalt grundar sig på insatskapitalet och värdet av levererat virke under verksamhetsåret får medlemmarna del av resultatet från Södras skogliga och industriella verksamhet. Vid årets slut uppgick det sammanlagda insatskapitalet i Södra till 1 805 MSEK. Av detta var 705 MSEK inbetalt och 1 100 MSEK emitterat kapital. Medlemmarna är också ägare till en stor skogsindustrikoncern, leverantörer av skogsråvara, långivare och kunder som köper tjänster och varor av företaget. De 52 000 medlemmarna får genom Södra tillgång till en rad skogliga tjänster och är samtidigt ägare till en stor skogsindustrikoncern. n Leverantörer till Södras industrier Föreningens uppgift är att trygga att medlemmarna får avsättning för sin skogsråvara till marknadsmässiga priser. Under 2007 tog föreningen emot 12 miljoner m 3 fub virke från medlemmarna, samma volym som under 2006. Det ska jämföras med en normal årsvolym på cirka 8 miljoner m 3 fub. Lånar ut pengar till föreningen Medlemmarna är föreningens största och vid årsskiftet enda långivare. Inlåningen från medlemmarna uppgick vid årsskiftet till 2 163 MSEK fördelat på lånekonto 1 380 MSEK, skogslån 52 MSEK och betalningsplaner 731 MSEK. Medlemmarnas placeringar i förlagsinsatser uppgick till 117 MSEK. Såväl vår skogsfastighet som vårt medlemskap i Södra har gått i arv i flera generationer. Claes-Göran & Erna Claesson, Häcksvik Köper tjänster och varor Medlemmarna köpte under 2007 varor och tjänster för 1 300 MSEK. Huvuddelen, 1 100 MSEK, avsåg avverkningsuppdrag. Andra tjänster som Södra erbjuder sina medlemmar är skogsvård, skogsbruksplaner, plantor, redskap och certifiering enligt PEFC. SÖDRA 06/07 17
Medlemmar Med jämna mellanrum görs enkäter bland medlemmarna. Svaren på frågorna i senaste enkäten visar att medlemmarna generellt är mycket nöjda med Södras arbete. Medlemsorganisationen på högvarv Hösten 2006 präglades av en återgång till mer normal verksamhet efter stormen Gudrun. Medlemsaktiviteterna inriktades på skogsvård som markberedning, återplantering av hyggen och röjning. På skogsdagar och skogskvällar var temat den framtida skogsskötseln, trädslagsval och hantering av restbestånd. Säkerhetsarbetet uppmuntrades och ett hundratal cirkelledare utbildades för det frivilliga motorsågskörkortet. Den bilden förändrades i ett slag av stormen Per. För att förhindra angrepp av granbarkborren på stående skog var det viktigt att snabbt ta hand om de nya stormvolymerna. Medlemsorganisationen mobiliserades för information, utbildning och rådgivning. Stormfällningen bestod den här gången av strödda vindfällen och färre brötar, och upparbetningen lämpade sig därför väl för självverksamma. Södra bedrev en intensiv kampanj för säkerheten i skogen och motorsågskörkortet. Cirka 100 skogsskyddsombud utbildades, fler än 17 000 fångstvirkesfällor byggdes och över 12 000 skogsägare deltog vid skogsskyddsdagar och -kvällar. Utbildningsprojektet Kraftsamling Skog drogs igång av Södra och LRF Skogsägarna. Tillväxten på skogsgårdarna kan med bättre skogsskötsel öka med 20 procent. Särskilda handledare har utbildats bland förtroendevalda. Under hösten påbörjades utbildning av ledare för studiecirklarna om hur lönsamheten kan förbättras genom effektiv föryngring, dikesrensning, rätt röjning, samt gallring och avverkning i rätt tid. I projektet som pågår till och med 2010 har också demonstrationsgårdar och gårdsvärdar utsetts. Vid årsmötena redovisades resultatet av stormhanteringen efter Gudrun, utdelningsförslag, näringspolitik, marknad och översyn av stadgar. Föreningsstämman Vid föreningsstämman i Norrköping beslutades att dela ut hela rörelseresultatet för 2005/06. Genom utdelningen tillfördes medlemmarna 1 164 MSEK i efterlikvid på det virke de levererat till stormvillkor och 238 MSEK i utdelning på insatskapitalet. Utöver detta delades 24 MSEK ut på förlagsinsatser. Vid stämman ändrades stadgarna samtidigt som de fick en språklig modernisering. Bland de viktigare förändringarna kan nämnas att medlemskap förutsätter att man äger eller arrenderar minst fem hektar produktiv skogsmark, samt att styrelsen kan anmoda en medlem som avverkat men inte levererat virke till föreningen under de fem senaste åren att säga upp sitt medlemskap. Stämman behandlade också motioner om vinstutdelningen, handlingsplan för könsfördelningen bland de förtroendevalda, arbete med information och verksamhet för barn och ungdomar samt virkesmätning. Till nya ledamöter i föreningsstyrelsen valdes Gunilla Aschan och Anders Ripström. För räkenskapsåret 2006/07 är styrelsens förslag till föreningsstämman i maj 2008 en vinstdelning på sammanlagt 1 284 MSEK. På insatskapitalet föreslås en utdelning med 19,5 procent, på virkesleveranserna med 12,5 procent och som insatsemission 40 procent på inbetalt innestående insatskapital. På förlagsinsatser blir utdelningen 31 MSEK. Utvidgat verksamhetsområde Södras geografiska verksamhetsområde utvidgades 1 januari 2007 då Mellanskog överlät verksamheten i Bohuslän och Dalsland. Skogsägarna i området kan söka medlemskap i Södra som också tog över personal och kontor. Medlems organisationen i det nya området Bohus-Dal består av två skogsbruksområden och ordförandena ingår i Södras förvaltningsråd. Operativt är det ett skogsbruksområde. Under året fördes diskussioner mellan Södra och Dansk Skovforening om medlemskap i Södra. Olika arbetsgrupper utreder förutsättningarna. Under året tillkom 3 100 nya medlemmar, varav 1 200 i Bohuslän och Dalsland. Nettoökningen var cirka 1 400. Medlemsundersökning För fjärde gången genomfördes en medlemsundersökning. Enkätsvaren visar hur nöjda medlemmarna är med sitt medlemskap och ger också en bild av vilka mål de har med sitt skogsbruk, vem som påverkar besluten om skogliga åtgärder och om de kan tänka sig att vidta åtgärder för att öka tillväxten och avverkningen. Den övergripande nöjdheten i form av ett medlemslojalitetsindex blev 87 på en hundragradig skala. Viktigast för nöjdheten är bra skoglig service och avsättning för råvaran, men också affärsmässighet och att Södra betalar ett marknadsmässigt pris. Sedan den första medlemsundersökningen 1998 kan man se tydliga förändringar i medlemskåren. Idag är exempelvis fler kvinnor medlemmar, samägandet ökar liksom andelen utbor. 18 SÖDRA 06/07
Medlemmar Näringspolitiskt arbete i spåren efter Per Efter stormen Per agerade Södra för extra medel till stormdrabbade enskilda vägar, förenklade regelverk och förlängning av stödinsatser efter Gudrun. Många skogar intill naturreservat riskerar angrepp av granbarkborre. Södra har drivit på om ersättning från staten och tillsammans med LRF förhandlat fram ersättningsnivåer och kriterier för skadeberäkning, med länsstyrelsen i Kronoberg som motpart. Resultatet av förhandlingen blev senare Naturvårdsverkets modell. Under 2007 blev skydd av skogsmark genom naturreservat och biotopskydd en allmänt het fråga. Skogsstyrelsen gjorde en fördjupad utvärdering av miljömålet Levande skogar och presenterade ett förslag om att avsätta ytterligare 450 000 hektar skogsmark fram till 2020. Södra och LRF Skogsägarna reagerade starkt på förslaget och ansåg att det nuvarande målet först borde uppnås och effekterna analyseras. Många skogsägare ifrågasatte reservatsprocesserna. Södra medverkade genom medlemsstöd och lyfte fram äganderätten vid förhandlingar med myndigheterna. Kraftbolagen och Banverket påskyndade arbetet med att trädsäkra regionnät och viktiga järnvägar. Tillsammans med LRF genomfördes ett stort antal markägarmöten för att hjälpa markägarna med juridisk och äganderättslig kunskap. Svenska Kraftnäts projekt Sydlänken en 400-kilovoltsledning mellan Hallsberg och Hörby med alternativa sträckningar i luften eller marken var en intrångsfråga som berörde många medlemmar. I skogs- och viltfrågor gjordes insatser genom utbildning av viltombud och opinionsbildande insatser kring betestryck, tillgång till foder och jakt. Södra efterlyser större hänsyn till markägarna och att lokala, omfattande betesskador inventeras och dokumenteras. Vattenfrågorna inom skogsbruket uppmärksammades genom vattenmyndigheternas arbete med vattenförvaltning. Ett antal vattenförbund ombildades till vattenråd där Södra arbetade intensivt för att få med representation. 2009 ska alla vattentäkter ha skyddsföreskrifter. Behovet att rensa och underhålla befintliga diken blev tydligt efter stormarna. Södra arbetade för att öka förståelsen för detta och en förenkling av aktuellt regelverk. Eget kapital MSEK Södras upplåning MSEK 3 000 Medlemmarnas virkesleveranser 10 000 8 000 6 000 4 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Milj m 3 fub 16 12 8 2 000 500 4 0 03 04 05 06 07 0 03 04 05 06 07 0 03 04 05 06 07 Övrigt eget kapital Medlemmarnas förlagsinsatser Emitterade insatser Inbetalda insatser Totalt eget kapital uppgick till 10,4 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder kronor avsåg inbetalt och emitterat insatskapital. Lån från övriga Lån från medlemmarna Efter att Södra löst lån under 2007 består upplåningen i princip enbart av lån från medlemmar. Medlemmarnas virkesleveranser uppgick till 12 miljoner m 3 fub. De senaste tre årens leveranser är påverkade av stormarna. SÖDRA 06/07 19
Medlemmar Lönsamheten på skogsgården Diagrammet nedan visar lönsamheten på Södras typgård under de senaste fem åren. Typgården är en skogsgård med 100 hektar produktiv skogsmark, som normalt avverkar efter skogsbruksplan och levererar allt virke till Södra på uppdragsbasis. Skogsnettot beräknas på en genomsnittlig virkesintäkt för Södras medlemsleveranser under 2006 2007. Från intäkten dras kostnader för avverkning, skogsvård och övriga kostnader som till exempel vägunderhåll och försäkringar. I skogsnettot ingår inte efterlikvid och Södras vinstutdelning. Typgården är en fiktiv fastighet vars resultat inte direkt kan översättas till en verklig fastighet eftersom förutsättningarna varierar med areal, bonitet och virkesförråd. Lönsamheten Lönsamheten påverkades av högre skogsvårdskostnader efter stormen Gudrun och efter stormen Per, vilket även drabbade typgården. Den nedblåsta volymen uppgick till 350 m 3 sk. Till detta ska läggas 200 m 3 sk som avverkats Typgårdens lönsamhet genom kant- och resthuggningar efter Gudrun samt gall- SEK/ha 1 200 ring. Avverknings- och upparbetningskostnader efter stormen Per har viktats mot Södras genomsnittliga kostnader. Hänsyn har tagits till återbeskogningsstödet vid uträkning av föryngringskostnader på hyggesareal efter Gudrun, se årsberättelsen för 2005/06. Skogsnettot efter upparbetning av stormvirket efter Per och efter kostnader för vägar, skogsvård, försäkringar, skogsbruksplan med mera blev 759 kronor per hektar. Till detta ska läggas en utdelning på avverkningsintäkterna med 211 kronor per hektar och på det totala insatskapitalet om 152 kronor per hektar. Utöver denna utdelning erhåller typgården en insatsemission motsvarande 122 kronor per hektar. För att beräkna typgårdens insatskapital används det genomsnittliga insatskapitalet i Södra per medlemshektar. Lönsamheten för typgården uppgår till 1 122 kronor per hektar för perioden 1 juli 2006 31 december 2007, vilket kan jämföras med lönsamheten för perioden 1 januari 2005 30 juni 2006 som var 983 kronor per hektar. Fler uppgifter om typgårdens lönsamhet finns att läsa på medlemsnätet via hemsidan www.sodra.com 1 000 Typgårdens lönsamhet SEK/ha 1 200 1 000 800 600 400 200 800 600 400 200 0 02 03 04 05/06* 07 0 02 03 04 05/06* 07 Försäkring Skattereduktion Vinstutdelning** Skogsnetto * Inkluderar första halvåret 2006 ** Vinstutdelning avser utdelning på insatskapital och virkesleveranser Försäkring Skattereduktion Vinstutdelning** Skogsnetto * Inkluderar första halvåret 2006 ** Vinstutdelning avser utdelning på insatskapital och virkesleveranser Utdelning insatskapital Stormefterlikvid 20 SÖDRA 06/07
Fullt upp med motorcykeln, hundarna och skogen Jag bodde inne i Skene i några år, men där var det för trångt. Närmare skogen är det som gäller. Att vara skogsägare ger en känsla av frihet samtidigt som jag gillar att ha ansvar för att sköta den. Inger Toompea jobbar som busschaufför. Hon kör allt från skolbussen som tar barn från Hajomstrakten till Borås, till långfärdsbussen som tar semesterfirare till sitt resmål. När hon inte rattar bussar gillar hon att köra sin ögonsten en modern variant av sextiotalsmotorcykeln Triumph Bonneville. Eller att vara med sina hundar: tre strävhårstaxar, en wachtel och en stövare. Eller att jaga. När nu tiden finns för en engagerad skogsägare. Åren 1995 2001 satt Inger i förtroenderådet för Marks skogsbruksområde. Nu är hon med i valberedningen för hon gillar att vara med och påverka. Hon är bosatt på gården som hennes mormor och morfar köpte 1926 och skogen på 70 hektar är en viktig del av hennes liv. De senaste åren har varit mer arbetsamma än vanligt, med stormarna Gudrun och Per. Då har hjälpen och råden från Södra varit värdefulla. Och det är bra killar som jobbar för Södra i trakten, berättar Inger. SÖDRA 06/07 21