INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280). Riksdagsmannavalen åren 1941-1944 av Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-r-194101

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK ALLMÄNNA VAL RIKSDAGSMANNAVALEN ÅREN 1941 1944 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1945 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 451347

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉLECTIONS LES ÉLECTIONS POUR LE PARLEMENT EN 1941 1944 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för riksdagsmannavalen åren 1941 1944. Stockholm den 14 juli 1945. Underdånigst ERNST HÖLJER. HJALMAR FREDELIDS. Henrik Geschwind.

IV Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* Första kammaren 2* Valtekniska förhållanden 2* Valkretsindelning 2* Mandatens fördelning 2* Valen till första kammaren åren 1941 1944 3* Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1941 års riksdag till riksdagens början år 1945 7* Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1945 7* Andra kammaren 13* Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1941 års riksdag till riksdagens början år 1945 13* Valen till andra kammaren år 1944 15* Valtekniska förhållanden 15* Valkretsindelning m. m. 15* Valdistriktsindelning 16* Den preliminära röstfördelningen 20* Rösträtten 21* Vid valet gällande rösträttsbestämmelser m. m. 21* I röstlängd upptagna personer 22* Röstberättigade 23* Icke röstberättigade 24* Valdeltagandet 27* Valdeltagandet i olika valkretsar och valdistrikt 28* Röstning inför röstmottagare 31* Valkuvert utan godkänt innehåll och överklagade val 35* Kasserade valkuvert och valsedlar 35* Överklagade val 39* Partifördelningen och valresultatet 39* Samverkan mellan partierna. Väljarbeteckningar 39* Sammanhållningen inom partierna 43* De godkända valsedlarnas fördelning på partier 43* De valda riksdagsledamöternas partiställning 50* Andra kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1945 53* Urvalsundersökningen 57* Grunderna för det representativa urvalet 58* Den maskinella bearbetningen 60* I röstlängd upptagna personer 61* Röstberättigade 66* Valdeltagandet inom olika yrkes- och socialgrupper samt efter ålder 68* Valdeltagandet inom kommungrupper 73* Valdeltagandet inom olika åldersgrupper 76* Partifördelningen inom kommungrupper 77* Bilaga. Förteckning över vid urvalsundersökningen framställda s. k. råtabeller 82*

Tabeller. Sid. Tab. 1. Valen till första kammaren åren 1941 1944. De valdas namn, yrke och rösttal m. m. 1 Tab. 2. Rösträtten vid andrakammarval, valkretsvis, enligt de år 1944 upprättade röstlängderna 4 Tab. 3. Rösträtten och valen till andra kammaren, valdistriktsvis, år 1944 6 Tab. 4. Avgivna valsedlar och valda riksdagsledamöter vid valen till andra kammaren, valkretsvis, åren 1944 och 1940 124 Tab. 5. Valen till andra kammaren år 1944. Väljarbeteckningar. De valdas namn, yrke och rösttal 126 Tabeller upprättade på grundval av representativt urval: Tab. 6. Röstberättigade och i valet deltagande män och kvinnor efter ålder inom olika närings- och socialgrupper vid andrakammarvalen år 1944 136 Tab. 7. Röstberättigade och i valet deltagande efter ålder inom större yrkesgrupper, vid valen till andra kammaren, år 1944 142 Tab. 8. Röstberättigade och i valet deltagande inom större yrkesgrupper, valkretsvis, vid valen till andra kammaren, år 1944 146 Tab. 9. Röstberättigade och i valet deltagande inom särskilda kommungrupper, valkretsvis, vid andrakammarvalen år 1944 152 V Table des matières. Texte. Pages Introduction 1* La Première chambre 2* Circonstances techniques des élections 2* Circonscriptions électorales 2* Répartition des mandats 2* Élections pour la Première chambre, de 1941 à 1944 3* Dépouillements renouvelés des voix, de 1941 à 1945 7* Composition de la Première chambre en 1945 7* La Seconde chambre 13* Dépouillements renouvelés des voix, de 1941 à 1945 13* Élections pour la Seconde chambre en 1944 15* Circonstances techniques des élections 15* Circonscriptions électorales, etc. 15* Districts électoraux 16* Dépouillement préliminaire des voix 20* Droit de vote 21* Stipulations de droit de vote, etc. 21* Personnes inscrites dans les listes électorales 22* Personnes ayant droit de vote 23* Personnes n'ayant pas droit de vote 24* Participation aux élections 27* Participation dans les différentes circonscriptions et districts électoraux 28* Votes exécutés devant les délégués speciaux 31* Bulletins et enveloppes annulés et élections ayant donné lieu à protestation 35* Bulletins et enveloppes de vote annulés 35* Élections ayant donné lieu à protestation 39*

VI Pages Partis politiques et résultats des élections 39* Collaborations des partis. Désignations électorales 39* Liaison en groupes dans les partis 43* Bulletins de vote valables par partis 43* Représentants élus par partis 50* Composition de la Seconde chambre en 1945 53* Enquête faite par la méthode représentative sur les élections pour la Seconde chambre en 1944 57* Méthode de selection 58* Dépouillement mécanique 60* Personnes inscrites dans les listes électorales 61* Personnes ayant droit de vote 66* Participation aux élections par âge dans les différents groupes professionnels et sociaux 68* Participation aux élections dans certains groupes de communes 73* Participation aux élections par âge 76* Répartition par partis dans certains groupes de communes 77* Annexe. Liste des tableaux fondamentaux établis par la méthode représentative... 82* Tableaux. Tabl. 1. Élections pour la Première chambre de 1941 à 1944. Nom, profession et nombre des voix etc. des députés 1 Tabl. 2. Droit de vote aux élections pour la Seconde chambre en 1944 d'après les listes électorales, par circonscriptions électorales 4 Tabl. 3. Droit de vote et élections pour la Seconde chambre, par districts électoraux, en 1944 6 Tabl. 4. Bulletins de vote et représentants élus aux élections pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales, en 1944 et en 1940 124 Tabl. 5. Élections pour la Seconde chambre en 1944. Désignations électorales. Nom, profession et nombre des voix des députés 126 Tableaux se référant à 1 / 10 du nombre des personnes inscrites dans les listes électorales en 1944. Tabl. 6. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde chambre, par âge, dans les différents groupes sociaux, en 1944 136 Tabl. 7. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde chambre, Tabl. 8. par profession, en 1944 142 Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde chambre, par profession et par circonscriptions électorales, en 1944 146 Tabl. 9. Personnes ayant droit de vote et votants aux élections pour la Seconde chambre dans certains groupes de communes, par circonscriptions électorales, en 1944.. 152 Résumé en français VII

VII Résumé de la Statistique électorale pour les années 1941 1944. Dans ce rapport tontes les élections et tons les dépouillements renouvelés des voix qui ont eu lieu pour la Première Chambre ainsi que pour la Seconde Chambre de la Diète suédoise (»Riksdagen») pendant les années 1941 1944 sont traités. Les élections pour les deux chambres se font d'après le principe de la représentation proportionnelle. Pour le remplacement d'an membre dont la place devient vacante avant l'expiration du temps pour lequel il est élu, on n'a pas besoin de faire une élection partielle; il suffit en règle de faire un dépouillement renouvelé des bulletins de vote déposés. Les élections pour la Première Chambre se font par les conseils généraux et par les conseils municipaux des pins grandes villes pour une période de huit ans. Cependant, toute la chambre n'est pas renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en hnit groupes, de sorte qu'nn d'eux élit chaque année des membres pour une période de hnit ans. Ainsi, dans l'année 1941 17 représentants furent élus ainsi que 18 en 1942, 19 en 1943 et 18 en 1944. La chambre qui se compose de 150 membres, compte, au commencement de l'année 1945, 30 conservateurs, 21 de la ligue des paysans, 14 de la ligue du peuple, 83 social-démocrates et 2 communistes. Les élections pour la Seconde Chambre ont lieu tous les quatre ans au mois de septembre quand tous les membres sont élus. Le pays est divisé en 28 circonscriptions électorales, dont chacune élit 3 22 députés. Tous les citoyens suédois, hommes et femmes, jouissant du droit de citoyen et âgés d'au moins 23 ans révolus l'année précédente ont le droit de vote, à l'exception de: ceux qui sont interdits ou en faillite; ceux qui sont constamment secourus par l'assistance publique. Le tableau p. 26* indique la fréquence des différentes causes de la perte dn droit de vote. Chacun qui n'est pas exclu par une des canses de disqualification susmentionnées est inscrit dans la liste électorale comme ayant droit de vote. Les chiffres suivants indiquent le nombre des personnes inscrites dans les listes électorales en 1944, ainsi que leur répartition au point de vue du droit de vote: Campagne Villes Pays entier Inscrits dans les listes 2 534188 1844547 4878 735 dont: ayant droit de vote 2 492172 1818 069 4310241 n'ayant pas droit de vote.. 42 016 26 478 68494 En proportion de la population totale les personnes inscrites dans les listes étaient de 67'1 %, et celles qui avaient droit de vote effectif de 66'1 %. Dans la campagne les électeurs effectifs n'étaient que de 64'1 % de la population; dans les villes ils montaient à 68'9 %. En automne 1944, 3 099 103 électeurs (71'9 %) ont pris part aux élections générales pour la Seconde Chambre pour la période de 1945 1948. La participation était de 70'8 % à la campagne et de 73'4 % dans les villes. Parmi les hommes, la participation était de 74'8 %, tandis que pour les femmes le pourcentage ne montait qu'à 69'2. Depuis l'élection précédente, certaines mesures ont été prises pour faciliter la participation aux élections. Ainsi, les électeurs qui, le jour de l'élection, se trouvaient dans un endroit autre que celui où ils étaient inscrits dans les listes électorales, ont en le droit de déposer son bulletin de vote aux bureaux de poste. Pour personnes vivant à l'étranger et pour personnes dans certains groupes professionnels (militaires, hommes d'équipage etc., personnel des chemins de fer, des postes, de la douane et du pilotage) on a introduit le droit de donner le bulletin de vote à une manière spéciale, avant le jour de l'élection. Le nombre des personnes ayant voté de manière spéciale aux élections ponr la Seconde Chambre s'élevait à 63266.

VIII Le parti conaervatif et le parti social-démocratique ont diminué tandis que la ligne des paysans, la ligne du peuple et les communistes ont augmenté. Une répartition des communes rurales indique que le changement est, en général, un peu plus accentué dans les communes industrielles que dans les communes essentiellement agricoles. Le nombre des députés de la Seconde Chambre est de 230, c'est-à-dire il y a un représentant en moyenne sur les 28 360 habitants. La composition de la chambre après les élections de 1940 et de 1944 ainsi que la répartition des bulletins de Tote valables sur les différents partis politiques ressortent du tableau suivant (voir aussi tabl. 4): Élections de 1 9 4 0 1 9 4 4 Bulletins de _,., Bulletins de n... vote valables De P ntes vote valables De P ntes Conservateurs 518 346 42 488 921 39 Ligue des paysans 344 345 28 421094 35 Ligue du peuple 344113 23 398 293 26 Social-démocrates 1546 804 134 1436 571 115 Communistes 101424 3 318 466 15 Autres ^_. 19 385 22 959 Total 2874417 230 3086304 230 Dans les publications sur les dernières élections on a rendu compte de toutes les personnes inscrites dans les listes électorales réparties par catégories professionnelles lesquelles ont été groupées dans les classes sociales I, II, lit comprenant à tout prendre la classe la plus élevée, moyenne et onvrière respectivement. Dans cette publication on a présenté les données analogues pour l'élection de la Seconde Chambre en 1944. Cette fois les données sont pourtant basées sur un échantillonage fait d'après la méthode représentative qui se réfère à 1 /io environ du nombre des personnes inscrites dans les listes électorales. Les personnes ayant le droit de voter et les votants dans les différents groupes professionnels et sociaux y ont été de même réparti d'après leur âge ce qu'on n'avait pas fait dans les publications antérieures. Comme à l'élection précédente l'intérêt pour l'élection a été le plus vif parmi la classe la plus élevée dont pas moins de 85'8 % des hommes et 85'5 % des femmes ont voté. Dans la classe moyenne 76'8 % des hommes et 71'3 % des femmes ont pris part dans les élections. La classe ouvrière montrait un intérêt plus faible que les autres, c'est-à-dire 71'8 % respectivement 65'ti % ont voté. Si l'on répartit les classes sociales dans les groupes de différents âges on peut également constater qne la classe la plus élevée montre les chiffres les plus hauts de participation dans les élections tandis que la classe ouvrière montre les chiffres les pins bas. On a réparti les femmes en trois groupes: l:o) mariées, 2:o) autres membres de famille et 3:o) celles qui exercent une profession etc. En général l'intérêt pour les élections a été pourtant plus grand parmi les femmes mariées que parmi les hommes. L'iutérêt des femmes exerçant une profession et surtout des femmes membres de famille était au contraire moins vif que chez les femmes mariées.

INLEDNING. Föreliggande berättelse behandlar dels de under aren 1941 1944 förrättade valen till riksdagens första kammare, dels de val till andra kammaren, som ägde rum hösten 1944. Därjämte redogöres för de nya röstsammanräkningar vad beträffar båda kamrarna, som ägt rum från ingången av 1941 års riksdag till riksdagens början år 1945. Berättelsens innehåll ansluter sig, med ändringar i nedan nämnda hänseenden, till den för åren 1937 1940 utgivna redogörelsens. Genom lag den 17 mars 1944 angående ändring i lagen om val till riksdagen (Sv. förf.-saml. nr 84/ 1944) infördes även för andrakammarvalen det vid kommunala valen år 1942 tillämpade s. k. poströstningssystemet. Erfarenheterna av detta röstningsförfarande vid 1944 års andrakammarval hava i det följande sammanfattats i en särskild avdelning under rubriken»röstning inför röstmottagare». Genom särskild bearbetning enligt maskinell metod av ett till tio procent uppgående representativt urval av i röstlängd upptagna personer har erhållits redovisning av bl. a. rösträtt och valdeltagande även efter ålder inom olika socialklasser och vissa större yrkesgrupper. De huvudsakliga resultaten av den sålunda genomförda urvalsundersökningen hava sammanställts i särskilda avdelningar i slutet av texten (se sid. 57* ff) och efter de övriga tabellbilagorna. Statistiken över rösträtten grundar sig sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den 28 juli 1944 (Sv. förf.-saml. nr 564/1944) förordnat om vissa ändringar i kungörelsen om insändande till statistiska centralbyrån av valprotokoll, röstlängder och valstatistiska uppgifter (Sv. förf.-saml. nr 393/1938) numera även vad beträffar andrakammarvalen, på av valnämndernas ordförande på landsbygden samt magistrater och komrminalborgmästare i städerna enligt fastställt formulär meddelade uppgifter. Statistiken rörande partifördelning och valdeltagande vid andrakammarvalen grundar sig dels på de vid röstsammanräkningarna förda protokollen, av vilka länsstyrelserna insänt avskrifter, dels på av samma myndighet numera enligt fastställt formulär meddelade uppgifter for varje valdistrikt om antalet i valet deltagande män och kvinnor. För ovan berörda representativa undersökning av rösträtten och valdeltagandet efter ålder, socialklass och yrke har, såsom redan nämnts, verkställts en bearbetning i begränsad omfattning av själva röstlängderna. Till belysande av huru det vid valen nyinförda systemet med röstning inför röstmottagare utfallit, har för statistisk bearbetning från flertalet länsstyrelser införskaffats de vid sådant röstnings förfarande avlämnade ytterkuverten med påtecknade röstlängdsutdrag ävensom ett urval av de i 71 3 mom. vallagen föreskrivna förteckningarna över ansökningar om röstlängdsutdrag.

2* MANDATENS FÖRDELNING. Beträffande Stockholms stad har bearbetningen av det statistiska primärmaterialet verkställts av stadens statistiska kontor, som sedan till centralbyrån överlämnat de härpå grundade uppgifterna. Första kammaren. Valtekniska förhållanden. Valkretsindelning. För valen till första kammaren indelas enligt vallagen riket i nitton valkretsar, nämligen: 1. Stockholms stad; 2. Stockholms län och Uppsala län; 3. Södermanlands län och Västmanlands län; 4. Östergötlands län med Norrköpings stad; 5. Jönköpings län; 6. Kronobergs län och Hallands län; 7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands län; 8. Blekinge län och Kristianstads län; 9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad; 10. Göteborgs stad; 11. Göteborgs och Bohus län; 12. Älvsborgs län; 13. Skaraborgs län; 14. Värmlands län; 15. Örebro län; 16. Kopparbergs län; 17. Gävleborgs län med Gävle stad; 18. Västernorrlands län och Jämtlands län; 19. Västerbottens län och Norrbottens län. Valkretsarna bestå sålunda antingen av ett eller flera landstingsområden eller av stad, som ej deltager i landsting, eller ock av båda delarna. Valkretsarna indelas i åtta nedan angivna grupper. Varje år i september förrättas val i en av grupperna, vilka avlösa varandra i tur och ordning, till dess efter åtta år kammaren i sin helhet förnyats. Mandatens fördelning. Antalet riksdagsmän i första kammaren utgör enligt riksdagsordningen 150, och mandattiden är åtta år, räknat från januari månads början året efter valet. Antalet mandat inom varje valkrets bestämmes efter folkmängden på så sätt, att en riksdagsman väljes för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel av rikets folkmängd (riksvalkvoten). Om härigenom icke hela antalet (150) kan fördelas, erhålla de valkretsar, vilka efter fördelningen ha de största överskottstalen i fråga om folkmängd, vardera ytterligare en riksdagsman i ordning efter dessa tals inbördes storlek, så långt erfordras. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt dessa grunder äger utse, fastställes vart tionde år av Konungen. Senast bestämdes detta antal genom kungl. kungörelsen den 5 juni

VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1941 1944. 3* 1941 på grundval av folkmängdsuppgifter, lämnade av statistiska centralbyrån. Huru bestämmandet skett, framgår närmare av tab. A. I förhållande till den föregående fördelningen innebar den år 1941 fastställda, att Stockholms stads valkrets erhöll två och Göteborgs stads valkrets ett mandat mera, men Östergötlands läns med Norrköpings stad, Värmlands läns och Gävleborgs läns med Gävle stad valkretsar var och en ett mandat mindre än förut. Dessa omregleringar ägde rum åren 1941 och 1944. Valmän för utseende av riksdagsmän i första kammaren äro landstingens ledamöter samt stadsfullmäktige i städer, som ej deltaga i landsting. För Gotlands läns landsting gäller dock på grund av en undantagsbestämmelse, att endast en del av ledamöterna (f. n. 13) äga att deltaga i det med Kalmar läns båda landsting gemensamt förrättade förstakammarvalet; bestämmelsen är tillkommen för att tillförsäkra de respektive landstingen det inflytande på valet i valkretsen, som står i förhållande till landstingsområdenas folkmängd. Enahanda inskränkning i valmännens antal finnes för i landsting icke deltagande städer, vilka tillhöra samma valkrets som landstingsområde. I fråga om valen av landstingsmän och stadsfullmäktige hänvisas till statistiken rörande de kommunala valen. Valen äro proportionella. Partibeteckning skall å valsedel utsättas, men däremot må icke kartell- eller fraktionsbeteckning förekomma vid förstakammarval. Valsedel må upptaga särskilda eftertiädarenamn (högst två) för var och en av kandidaterna till själva riksdagsmannavalet. Valbara äro kommunalt röstberättigade män och kvinnor över 35 år, oavsett om de bo inom valkretsen eller icke. Enär den valperiod, som gäller för förstakammarvalen, är jämnt dubbelt så lång (åtta år) som den för landstingsmanna- och elektorsval gällande (fyra år), måste valkretsarna alltid komma att välja riksdagsmän i samma tur efter senast förrättat val till de nämnda korporationerna. Första året därefter väljer sålunda varannan gång tredje och varannan gång sjunde valkretsgruppen o. s. v., och sista året, eller omedelbart före nyval av landstingsmän och elektorer, välja var sin gång andra och sjätte grupperna av valkretsar. Valen till första kammaren åren 1941 1944. I tab. 1 av föreliggande berättelse redogöres för under åren 1941 1944 förrättade val till första kammaren. Under nämnda tidsperiod förrättades val i elva valkretsar, nämligen 1941:5. Jönköpings län, 11. Göteborgs och Bohus län, 14. Värmlands län; 1942: 6. Kronobergs län och Hallands län, 10. Göteborgs stad, 15. Örebro län; 1943: 7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands län, 13. Skaraborgs län, 16. Kopparbergs län; 1944:9. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad, 17. Gävleborgs län med Gävle stad. Tab. 1 innehåller uppgifter om antalet avgivna valsedlar under varje särskild partibeteckning samt om de valdas namn, yrke, partiställning och rösttal

4* VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1941 1944. Tab. A. Folkmängden inom första kammarens valkretsar samt mandatfördelningen mellan valkretsarna enligt 1941 års reglering. Anm. Notsiffrorna angiva ordningen mellan de 10 valkretsar, som ha de största folkmängdsöverskotten. m. m. Tabellen lämnar även upplysning om den samverkan, som ägt rum mellan partierna. Då väljarnas partiställning vid förstakammarvalen är känd på förhand, tager denna samverkan delvis andra former än som tillämpas vid andrakammarvalen och tillgår ibland så, att ett parti avstår någon eller några överskottsröster till ett annat. Den vanligaste formen för samverkan är dock, att gemensam partibeteckning användes. Under här ifrågavarande period voro kartellerna följande:

VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1941 1944. 5* Karteller förekommo under redogörelseperioden vid 7 val och antalet karteller utgjorde 9. Inom var och en av fem valkretsar, som gått till val under perioden 1941 1944, inverkade kartellbildningen såtillvida på valet, att ettdera av de borgerliga partierna erhöll ett mandat, som eljest skulle ha tillfallit socialdemokraterna. Kartell mellan högern och bondeförbundet i Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes valkrets räddade sålunda det ena av det senare partiets två mandat, medan högern i Värmlands läns valkrets genom motsvarande valsamverkan kunde trygga ett av sina tidigare innehavda två mandat. (Det återstående mandatet förlorades av högern i samband med mandatminskning.) I Skaraborgs läns valkrets förelåg kartellbildning mellan bondeförbundet och folkpartiet, varigenom förstnämnda parti undgick mandatförlust. Kartellbildning mellan högern, bondeförbundet och folkpartiet förekom i två valkretsar, nämligen Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad samt Gävleborgs län med Gävle stad. Kartellen i den förstnämnda valkretsen, till vilken även anslöt sig representanten för medborgarförbundet (de nationella), tryggade ett mandat för bondeförbundet, medan i den senast angivna valkretsen ett mandat räddades åt folkpartiet. I sex av kartellerna under redogörelseperioden omfattade partiernas samverkan även gemensam kandidatlista. Beträffande röstlån må ytterligare nämnas ett fall, nämligen valet år 1942 i Göteborgs stads valkrets, där högern avstod dels en röst till folkpartiet, dels tre röster till socialdemokraterna. Härigenom förhjälptes sistnämnda parti till ett fjärde mandat, varjämte folkpartiets enda mandat tryggades. Om röstlån på angivet sätt icke ägt rum, skulle valet ha givit till resultat, att socialdemokraternas nyssnämnda mandat tillfallit kommunisterna medan lika jämförelsetal erhållits för folkpartiet och kommunisterna och lottning mellan dessa partier därför blivit avgörande vid besättande av den plats, som genom röstlån räddades åt folkpartiet. Tab. B ger en överblick över partiernas styrkeförhållanden inom valkorporationerna vid här ifrågavarande val och vid nästföregående val i samma valkretsar. Under perioden 1941 1944 har minskning av högerns och ökning av socialdemokraternas representation ägt rum. Bondeförbundet och folkpartiet visa någon tillbakagång, medan socialistiska partiet förlorat samtliga representanter i de berörda valkretsarna (1 i Värmlands läns, 2 i Kopparbergs läns och 3 i Gävleborgs läns med Gävle stad valkrets). I Göteborgs stads valkrets har valkorporationen tillförts 8 kommunister på bekostnad av högern och socialdemokraterna, som förlorat 6 resp. 2 representanter. I tab. B lämnas även uppgift om de valda riksdagsmännens fördelning efter partier vid senaste och näst föregående val. För högern har minskning ägt rum med sju mandat i lika många valkretsar. Bondeförbundet har i var och en av tre valkretsar förlorat ett mandat men i en fjärde valkrets vunnit ett mandat, under det att folkpartiet genomgående kunnat behålla sin ställning utom i en valkrets, där ett mandat förlorats till socialdemokraterna. Sistnämnda parti har erövrat åtta platser, fördelade på sju valkretsar. Kommunisterna kunde under redogörelseperioden icke placera någon representant i kammaren. Med avseende på personomsättningen befinnes, att av 72 under perioden

Tab. B. Partifördelningen inom valkorporationerna och bland de valda dels vid valen till första kammaren åren 1941 1944, dels vid nästföregående val i samma valkretsar. 6* VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1941 1944. ') Handatminskningen ägde rum i samband med 1941 års val. a ) Mandatökning har sedermera ägt mm är 1944, då en kommunist blivit vald. 8 ) Mandatminskniugen äg,de rum i samband med 1944 års val. 4 } Av stadsfullmäktige i Hälsingborg utsedd representant för det. s. k. medborgarpartiet.

NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1945 ÅRS RIKSDAG. 7* valda de omedelbart omvalda utgjorde 49 eller 681 %. Under åren 1937 1940 var denna andel 553 %, åren 1933 1936 533 % och slutligen under åren 1929 1932 662 %. Relativa antalet i egenlig mening nyvalda under åren 1941 1944 låg sålunda något lägre än under närmast föregående fyraårsperioder. Av de omedelbart omvalda hade sju tidigare tillhört andra kammaren. Av de nyvalda hade sju vid valtillfället mandat i andra kammaren, från vilken de övergingo genom valet, och två hade tidigare suttit i nämnda kammare. Uppgifter om föregående riksdagsmannaskap i förekommande fall lämnas för de valda i tab. 1. Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1941 års riksdag till riksdagens början år 1945. Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter riksdagsman, som avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald. ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare förrättas. Nytt val anställes endast för det fall, att å de valsedlar, som upptaga den avgångnes namn, icke någon finnes upptagen, som kan inträda i den avgångnes ställe. Under tiden från början av 1941 års riksdag intill början av 1945 års riksdag förrättades 37 nya röstsammanräkningar mot 28 under föregående fyraårsperiod. I tab. C meddelas uppgifter om namn, yrke och parti för såväl dt avgångna ledamöterna som efterträdarna samt om föregående riksdagsmannaskap för de sistnämnda ävensom om mandattiden, avgångsorsaken och tidpunkten för röstsammanräkningen. I de fall, där avsägelse före eller vid själva sammanräkningen inkommit från den, som skulle ha utsetts till efterträdare, och till följd härav annan efterträdare blivit utsedd, räknas hela förrättningen som en röstsammanräkning. Dylika fall angivas i noter till tabellen; de voro fyra under den tid, det här gäller. Dessutom förelåg i ett fall anmälan, att den person, som skulle ha utsetts till efterträdare, avlidit. Dödsfall var orsaken till den nya röstsammanräkningen i fjorton fall. därav en gång dubbla röstsammanräkningar till följd av ett och samma dödsfall. Den berodde på avsägelse till följd av inval i andra kammaren i ett fall. Av efterträdarna voro samtliga utom tio nykomlingar i riksdagen. För fyra av efterträdarna återstod av mandattiden, som räknas i kalenderår, mindre än ett halvt år. Av tre vid ordinarie val utsedda riksdagsmän avsade sig två uppdraget, och en avled före nästa riksdags öppnande. Efterträdarna tillhörde i samtliga fall samma parti som företrädarna. Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1945. Uppgifterna om kammarens sammansättning vid 1945 års riksdag grunda sig i huvudsak på den av kammarens kansli vid riksdagens början uppgjorda ledamotsförteckningen. Partiställningen var följande: 30 höger, 21 tillhörande bondeförbundet, 14 medlemmar av folkpartiet, 83 socialdemokrater och 2 kommunister.

8* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1945. Tab. C. Nya röstsammanräkningar till första kammaren, förrättade under Anm. H: höger; B: bondeförtrondet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater; K: kommunistiska pargående ledamotskap av första, resp. andra kammaren (angives endast för efterträdarna). Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar, fördela sig ledamöterna på sätt som framgår av tab. D. Medeltalet bevistade riksdagar var högst för bondeförbtmdets och socialdemokratiska partiets representanter med resp. 141 och 135. Medeltalet har i allmänhet stigit något sedan 1941. I Jämförelse med andrakammarledamöterna ha i regel första kammarens ledamöter längre riksdagstid; medeltalen utgöra resp. 106 och 128 bevistade riksdagar. ') Se tolfte raden nedanför. 2 ) Utsedd pä. grund av mandatökning för valkretsen. a ) Utsedd nedanför. 5) Efter avsägelse av P. C. Jonsson, redaktör, ledamot av andra kammaren. ) Efter nom, den senare ledamot av andra kammaren. 8 ) Efter avsägelse av W. Sandström, folkskollärare, lantbrukare, ledamot av andra kammaren.

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1945. 9* tiden från riksdagens början år 1941 intill början av 1945 års riksdag. tiet. Yrke och partiställning ayse tidpunkten för röstsammanräkningen. I och II beteckna före- Av förstakammarledamöterna vid 1945 års riksdag hade 37 förut tillhört andra kammaren, nämligen sex högermän, sex representanter för bondeförbundet, fyra medlemmar av folkpartiet och tjuguen socialdemokrater. Till jämförelse må nämnas, att av andra kammarens ledamöter sju förut tillhört första kammaren. Det är sålunda alltjämt betydligt vanligare, att en andrakammarintill den 1 jannari 1942, dä mandatet övergick till Stockholms stads valkrets. 4 ) Se elfte raden B. Zander, kapten, vilken avlidit. 7 ) Efter avsägelse av A. Nilsson, disponent och S. Janson, agroledamot av andra kammaren. 9 ) Se femte raden nedanför. 10 ) Efter avsägelse av A. P. Pettersson, 2 4ö 1.147

10* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1945. Tab. D. Första kammarens ledamöter, fördelade efter antalet bevistade riksdagar. ledamot väljes till riksdagsman i första kammaren, än att det motsatta förhållandet äger rum. Antalet ledamöter, bosatta inom den valkrets, för vilken de valts, har vid de senare valen ökats betydligt, såsom av nedanstående tablå framgår.

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1945. 11* Tab. E. Yrkesfördelningen bland första kammarens ledamöter. Proportionen mellan landsbygdens och städernas representation, i den mån en fördelning av kammarens ledamöter efter boningsorten å landet eller i stad kan betraktas såsom ett uttryck härför, har under senare år utvecklat sig på sätt framgår av å följande sida meddelad sammanställning.

12* FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING ÅR 1945. Bondeförbundet framträder helt naturligt såsom ett ganska utpräglat landsbygdsparti, och det socialdemokratiska är å andra sidan tämligen stadsbetonat. Sedan närmast föregående val har städernas representation, relativt sett, ökats inom alla partier. I Stockholm äro 29 förstakammarledamöter bosatta och i angränsande orter 4. Efter yrke ha första kammarens ledamöter blivit fördelade i tab. E. En motsvarande fördelning avseende 1941 års riksdag återfinnes i berättelsen om riksdagsmannavalen 1937 1940. En jämförelse ger vid handen, att gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken, som alltid varit stor i första kammaren, under den senaste fyraårsperioden ytterligare ökats och nu omfattar 75 ledamöter mot 60 år 1941. Ökning föreligger närmast för tjänstemän av såväl högre som lägre grad samt professorer och andra lärare än vid folkskola. Inom jordbruk med binäringar, dit år 1941 44 ledamöter hörde, har siffran numera nedgått till 34. Gruppen industri, samfärdsel och handel m. m. räknar 39 ledamöter år 1945 mot 43 år 1941. Av fungerande eller förutvarande statsråd hade vid början av 1945 års riksdag 20 (18 år 1941) plats i första kammaren. Denna har numera två kvinnliga ledamöter. Åldersfördelningen av första kammarens ledamöter vid början av år 1945 angives i tab. F, som även innehåller motsvarande uppgifter för år 1941. Liksom tidigare råder rätt stor olikhet i åldershänseende mellan partierna. Av kammarens 26 medlemmar under 50 år tillhörde 16 det socialdemokratiska partiet. Medelåldern 1 ) var mellan åren 1925 och 1933 i stigande men sjönk sedan obetydligt för att efter år 1941 ånyo ökas, så att den vid 1945 års riksdag uppgick till 571 år mot 566 år vid 1941 års riksdag. Efterföljande sammanställning visar medelålderns förändringar sedan år 1925 för de särskilda partierna inom första kammaren ävensom för kammaren i dess helhet och andra kamraren. ') Här angives åldern som det tal, som angiver skillnaden mellan åt 1944 och vederbörandes födelseår. Såsom mått på medelåldern vid slntet av året torde en sålunda beräknad siffra vara något för låg.

ANDRA KAMMAREN. 13* Det må framhållas, att av partiernas förstakammarledamöter bondeförbundets medlemmar numera ha den lägsta medelåldern. Tidigare har detta gällt för socialdemokratiska partiets representanter i kammaren. Tab. F. Åldersfördelningen bland första kammarens ledamöter. Andra kammaren. Nya röstsammanräkningar under tiden från början av 1941 års riksdag till riksdagens början år 1945. För utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, gälla liknande bestämmelser för andra kammaren som beträffande den första. Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel nytt val icke förrättas, utan efterträdaren till den avgångne utses genom ny röstsammanräkning, som ofördröj - ligen verkställes. Samtliga de under den i rubriken angivna tiden ledigblivna platserna i andra kammaren ha fyllts på sistnämnda sätt. Under ifrågavarande period företogos röstsammanräkningar för besättande av 33 ledigblivna platser. Motsvarande antal under närmast föregående period var 30.

14* NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1945 ÅRS RIKSDAG. Tab. G. Nya röstsammanräkningar till andra kammaren, förrättade under Anm. H: höger; B: bondeförbundet; F: folkpartiet; Sd: socialdemokrater. Yrke och partiställförsta, resp. andra kammaren (angives I tab. G meddelas namn, yrke och partiställning för såväl avgångna som efterträdare samt för de förra avgångsorsaken och för de senare datum för röstsammanräkningen. Sex sammanräkningar ägde rum år 1941, och nio vart och ett av åren 1942 1944. En av sammanräkningarna gällde valperioden 1945 1948. Dödsfall var i sex fall orsaken till den nya sammanräkningen, avsägelse på grund av inval i första kammaren i tretton fall och avsägelse av annan orsak i fjorton fall. Av efterträdarna hade fyra tidigare innehaft mandat i andra kammaren. En av dessa inträdde i kammaren två gånger under här ifrågavarande tidrymd, dels ') Avsägelse på grund av ledamotskap av första kammaren, se nästa rad. 2 ) Efter avsägelse av 6 ) Efter avsägelse av G. Berggren, verkstadsarbetare. 6 ) Avliden dagen efter avsägelsen.

NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR INTILL BÖRJAN AV 1945 ÅRS RIKSDAG. 15* tiden från riksdagens början år 1941 intill början av 1945 års riksdag. ning avse tidpunkten för röstsammanräkningen. I och II beteckna föregående ledamotskap av endast för efterträdarna). före 1944, dels efter valen, i båda fallen såsom efterträdare till ledamot, som avsagt sig. Valen till andra kammaren år 1944. Valtekniska förhållanden. Valkretsindelning m. m. För valen till andra kammaren indelas riket i tjugoåtta valkretsar, nämligen: Stockholms stad; Göteborgs stad; N. Bäck, järnbruksarbetare. 8 ) Se femte raden nedanför. 4 ) Se adertonde raden nedanför. ') Efter avsägelse av A. Arnås, landstingsman.

16* VALEN TILL ANDRA KAMMAREN ÅR 1944. Göteborgs och Bohus läns landstingsområde; Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer; Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Eslöv och Höganäs; Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo, Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vättle, Aie, Kullings och Gäsene härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan; Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs, Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn; vart och ett av rikets övriga län. Valen äro proportionella, och platserna fördelas mellan partierna efter d'hondts regel. Valbara äro endast inom valkretsen röstberättigade män och kvinnor, som fyllt 25 år. Hela antalet representanter utgör 230, vilka väljas för en tid av fyra år. Antalet inom varje valkrets regleras efter folkmängden vid början av året näst före den fyraårsperiod, för vilken valen gälla. För varje fullt tal motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd (»riksvalkvoten» för andra kammaren) utses en riksdagsman. Då vid tillämpandet av denna regel icke samtliga 230 platserna kunna fördelas, tilldelas de övertaliga platserna, en efter annan, de valkretsar, som efter första fördelningen uppvisa de största befolkningsöverskotten. Härförutom gäller den undantagsbestämmelsen, att valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar av folkmängden, likväl äger rätt att välja 3 riksdagsmän. Till följd av denna bestämmelse erhåller Gotlands län, vars folkmängd uppgår till endast något över två tvåhundratrettiondelar, 3 mandat. Det antal riksdagsmän, som varje valkrets ägde utse för fyraårsperioden 1945 1948, fastställdes genom kungörelsen den 12 maj 1944 (Sv. förf.-saml. nr 186/1944). I jämförelse med vad som förut gällt erhöllo därigenom Stockholms stads valkrets och Stockholms läns valkrets ytterligare ett mandat, medan Kronobergs läns och Malmöhus läns valkretsar fingo avstå var sitt. Antalet representanter samt de folkmängdsuppgifter, som legat till grund för fördelningen, meddelas valkretsvis i tab. H. Riksvalkvoten för andra kammaren utgjorde 28 360. Detta tal, som motsvarar folkmängden per representant, var vid 1940 års val 27 571 och vid valen år 1936 27 172. De största valkretskvoterna innehade vid 1944 års val Älvsborgs läns södra valkrets (30 861) och Hallands läns valkrets (30 539), de minsta Gotlands läns valkrets (19 810) och Skaraborgs läns valkrets (26 956). Stockholms stad och Östergötlands län bildade liksom tidigare de folkrikaste valkretsarna med resp. 634 179 och 326 261 invånare. Såsom tab. H visar, ha 13 platser måst fördelas enligt regeln om största överskottet. Valdistriktsindelning. Enligt vallagens bestämmelser förrättas val till andra kammaren valdistriktsvis. I flertalet fall sammanfalla valdistrikt och kommun. Är stad eller landskommun delad i valkretsar för val av stads- eller kommunalfullmäktige, utgör dock sådan valkrets minst ett valdistrikt vid riksdags-

Anm. Tab. H. VALDISTRIKTSINDELNING. 17* Folkmängd och antal riksdagsledamöter i andra kammarens valkretsar. Notsiffrorna angiva ordningen mellan de tretton valkretsar, som ha det största befolkningsöverskottet. mannaval. Ytterligare uppdelning skall i regel ske, när landskommun eller valkrets för kommunalfullmäktigval har ett invånarantal av mer än 3 000, och kan dessutom i andra fall ske beträffande såväl stad som landskommun. Att

18* VALDISTRIKTSINDELNING. sistnämnda bestämmelser om valfri uppdelning flitigt tillämpats, visa nedanstående uppgifter om antalet kommuner och antalet valdistrikt vid senare års val: Antalet valdistrikt har för varje val stigit rätt väsentligt, i synnerhet i städerna. Sedan år 1940 utgör ökningen på landsbygden 60 % och i städerna 8-5 %. Rörande valdistriktsindelningen i de olika valkretsarna lämnas uppgifter i tab. I. Fortfarande intager Västerbottens län en särställning på grund av de många valdistrikten. Även i övrigt är indelning i valdistrikt givetvis vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i landet i övrigt. I de gamla jordbruksbygderna med i regel små kommuner äro endast enstaka kommuner uppdelade i valdistrikt. Numera indelas i det närmaste tre fjärdedelar av rikets städer i valdistrikt, men skillnaden mellan ett landsbygdsdistrikt och ett stadsdistrikt i fråga om antalet röstberättigade är det oaktat stor. Medeltalet var nämligen i det förra fallet 572 och i det senare fallet 2 064 röstberättigade. Under 1 000 röstberättigade hade 3 663 landsdistrikt (84-1 %), men endast 37 stadsdistrikt (4-2 %). Under 500 röstberättigade hade 2 422 landsdistrikt, men endast 5 distrikt i städerna; 1 131 distrikt på landet hade under 250 och 199 icke ens 100 röstberättigade. Enligt vallagens bestämmelser får, som nämnts, endast i undantagsfall antalet invånare i ett valdistrikt på landsbygden överstiga 3 000. Vid 1944 års val hade ett landsdistrikt mer än 3 000 röstberättigade; samtidigt funnos 42 landsdistrikt med mellan 2 000 och 3 000 röstberättigade (motsvarande siffra år 1940 var 49 landsdistrikt). Dessa valdistrikt hade sannolikt i regel en folkmängd uppgående till mer än 3 000 personer, och även några distrikt med ej fullt 2 000 röstberättigade kommo troligen över det nämnda folkmängdstalet. I Göteborgs stads valkrets, där valdistrikten av gammalt äro stora, hade 41 av samtliga 68 distrikt mellan 3 000 och 4 000 röstberättigade, och för 3 valdistrikt var antalet röstberättigade större än 4 000. Medelantalet röstberättigade i varje distrikt därstädes, som år 1940 uppgick till 2 928, utgjorde vid senaste valet 2 955. De största stadsdistrikten i riket voro Eslövs stad (4 616 röstberättigade), Hässleholms stad (4 609), Skellefteå västra (4 591) och Göteborgs 49 :e (4 347). Största distriktet på landsbygden var Sävedalen i Partille kommun i Göteborgs och Bohus län med 3 153 röstberättigade.

Tab. I. Valdistriktsindelning vid andrakammarvalen 1944. VALDISTRIKTSINDELNING. 19*

20* DEN PRELIMINÄRA RÖSTFÖRDELNINGEN. Den preliminära röstfördelningen. Vid 1928 års andrakammarval anordnades för första gången en preliminär röstfördelning omedelbart efter valet, och anordningen har sedermera blivit tillämpad vid såväl kommunal- som andrakammarvalen. Enligt 68 vallagen skall inom varje valdistrikt röstfördelning efter väljarbeteckningar verkställas redan av valförrättarna. Rörande sättet för röstfördelningen hänvisas till nyssnämnda paragraf i vallagen. För sammanräkning av partiernas röstsiffror anordnades inom varje valkrets, i huvudsak på samma sätt som förut, ett uppsamlingsställe, dit röstsiffrorna från valdistrikten intelefonerades och där hopsummering skedde genom telegrafverkets personal. De hopsummerade röstsiffrorna för varje valkrets inrapporterades per telefon till ett eentraruppsamlingsställe i Stockholm, vilket stod i förbindelse med Tidningarnas telegrambyrå, som uträknade mandatfördelningen samt kungjorde denna och röstsiffrorna dels i tidningspressen och dels i radio. Kl. 136 på natten var resultatet klart inom den sist färdiga valkretsen, vilket var närmare en halv timme tidigare än år 1940. Uppgifter hade då inkommit från samtliga valdistrikt i landet. Vid den preliminära röstfördelningen kunde av naturliga skäl icke medräknas röster, avgivna före valdagen och i främmande valdistrikt, d. v. s. de s. k. poströsterna. Trots att antalet personer, som begagnade sig av nämnda sätt att deltaga i valet, översteg 60 000, visade sig det preliminära resultatet i fråga om mandatfördelningen skilja sig från det definitiva endast i fråga om ett mandat. Vid de tre närmast föregående andrakammarvalen medförde den definitiva sammanräkningen ingen ändring i den preliminärt fastställda mandatfördelningen, under det att år 1928 partiställningen vid den slutliga sammanräkningen ändrades, liksom vid 1944 års val beträffande ett mandat. I fråga om röstsiffrorna föreligga en del skiljaktigheter mellan den preliminära och den definitiva röstsammanräkningen. Dessa äro i främsta rummet att hänföra till röster, som avgivits före och på valdagen inför röstmottagare. Bortsett från dessa röster föreligga i de olika valkretsarna de skiljaktigheter mellan de båda sammanräkningarnas resultat, som framgå av sammanställningen här nedan, i vilken + betecknar ökning och minskning i förhållande till det preliminära rösttalet.

RÖSTRÄTTEN. 21* Den största skillnaden mellan sammanräkningsresultaten hade Västernorrlands läns valkrets, där antalet avgivna godkända valsedlar minskades med 983 vid den definitiva sammanräkningen, beroende på kassation av samtliga valsedlar från tre valdistrikt. S. k. masskasseringar av ett eller flera partiers valsedlar förekommo inom ytterligare tio valkretsar. De definitiva rösttalen voro större än de preliminärt angivna inom icke mindre än 19 valkretsar, varvid Kristianstads läns och Stockholms stads valkretsar uppvisade de högsta siffrorna. I 20 av rikets 28 valkretsar understeg differensen mellan sammanräkningsresultaten 100. Utsträcker man jämförelsen till varje partis rösttal, föreligger, bortsett från Västernorrlands läns valkrets, den största skiljaktigheten i fråga om arbetarpartiet socialdemokraterna, som i Göteborgs och Bohus läns landstingsområde vid den slutliga sammanräkningen förlorade samtliga röster (284) i ett valdistrikt. I Norrbottens läns valkrets ökades kommunisternas rösttal vid den definitiva sammanräkningen med 198 och minskades socialdemokraternas med 189. Rösträtten. Vid valet gällande rösträttsbestämmelser m. m. Enligt 16 riksdagsordningen tillkommer rösträtt till riksdagens andra kammare varje svensk man och kvinna från och med kalenderåret näst efter det, varunder han eller hon uppnått tjugotre års ålder, med undantag för a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd; b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning. Var och en, som icke brister i något av ovannämnda villkor för rösträtt, skall antecknas i röstlängden såsom röstberättigad. Vid 1910 års val hade den förändringen inträtt, att ådömd straffpåföljd ej längre utesluter från rösträtt. Röstlängd skall enligt vallagens bestämmelser upprättas före den 30 juni varje år och skall efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av 23 år. I fråga om dem, som först îinder kalenderåret uppnått eller uppnå en ålder av 23 år, anmärkes, att rösträtten ej inträder förrän efter utgången av löpande kalenderår. De ovan angivna hindren för rösträtt skola antecknas i längderna på grundval av uppgifter, avseende förhållandena den 10 juni. Sedan röstlängden varit framlagd till granskning och därefter justerats, vinner den, såvida missnöjesanmälan enligt 46 vallagen ej dessförinnan gjorts, laga kraft med utgången av den 28 eller eventuellt 29 juli. Rösträtten kan utövas antingen genom personlig inställelse eller i fråga om äkta makar, som båda äro röstberättigade, medelst en för den ena av makarna genom den andra maken avgiven s. k. valsedelsförsändelse. Såsom redan inledningsvis påpekats, hava ändrade bestämmelser införts i fråga om röstning inför röstmottagare, i det att rätt stadgats för väljare att i vissa fall avlämna sin röst å fast postanstalt i riket eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat i utlandet. De nya bestämmelserna skilja sig åtskilligt

22* I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA PERSONER. från det vid 1940 års andrakammarval praktiserade systemet, men hava sin motsvarighet i det röstningsförfarande, som härvidlag första gången tillämpades vid de kommunala valen år 1942. I röstlängd upptagna personer. De år 1944 upprättade röstlängderna för val till riksdagens andra kammare upptaga alla män och kvinnor, som under detta år uppnådde en ålder av minst 23 år (födda år 1921 eller tidigare). Då ifrågavarande röstlängder skola användas under tiden intill dess nya sådana under år 1945 upprättats, är för de personer, som under år 1944 fyllde 23 år, i röstlängd särskilt angivet, att de först påföljande år äga rösträtt. Uppgifter rörande antalet i röstlängd upptagna personer med fördelning efter kön meddelas valkretsvis för landsbygd och städer i tab. 2 samt, efter frånräknande av de personer som under valåret fyllde 23 år, i tab. J. Hela antalet, inklusive de år 1921 födda, utgjorde 2 205 626 män och 2 286 354 kvinnor, summa 4 491 980 personer eller 689 % av rikets folkmängd den 31 december 1943. Om yngsta åldersklassen män och kvinnor frånräknas, blir hela antalet i röstlängd upptagna 4 378 735, varav 2 148 189 män och 2 230 546 kvinnor. Sammanlagt 2 534188 (579 %) voro bosatta på landsbygden och 1 844 547 i städerna. Kvinnoöverskottet (1 038 kvinnor på 1000 män) är åtskilligt större än inom hela befolkningen (1 013 kvinnor på 1 000 män år 1943). Jämfört med år 1940 har, om de personer, som under valåret fyllde 23 år icke medräknas, antalet i röstlängd upptagna personer ökats med 202 605 eller 49 %. Ökningen är något större för männen (52 %) än för kvinnorna (45 %). Hur jämförelsen med år 1940 ställer sig, om åtskillnad göres mellan landsbygd och städer, framgår av följande sammanställning över antalet i röstlängd upptagna. Landsbygden. Städerna. Hela riket. De i röstlängd upptagna utgjorde 671 % av folkmängden mot 659 % resp. 639 % vid de båda närmast föregående andrakammarvalen. Den fortgående ökningen av ifrågavarande relativtal torde närmast böra ses i samband med den särskilt under senare år starkt förbättrade dödligheten med åtföljande ökning av medellivslängden. På landsbygden representera de i röstlängd upp-