HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE II ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A.

Relevanta dokument
HISTORISKA ANTECKNINGAR

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNER

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE III STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNER

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

TVÅ KRÖNTA RIVALER. J. P. VAN SUCHTELEN, Efter de hittills otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i S:t Petersburg

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT CECILIA AF KLERCKER FÖDD I.EWENHAUPT. STOCKHOLM r."' A", N Ö R S T F. D T & s ö N F. R S F Ö R T.

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Min hjärtans allra käraste på världen

1. Gustav Vasa som barn

Världskrigens tid

Svensk historia 1600-talet

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM. P. A. NORSTEDT & SÖNERS,FÖItl;AO! <?

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA

Stormaktstiden- Frihetstiden

ORÖRT. text Mia Fernlund foto Melker Dahlstrand

Stormaktstiden fakta

DAGBOK vn CECILIA AF KLERCKER ÖVERSATT OCH REDIGERAD STOCKHOLM FÖDD. I.EWENHAUPT P.'"*: ; NOJi S T E D T & S Ö K E R S F Ö KLÄ G

Svensk historia 1600-talet

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

von Friesendorffs släktarkiv.

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Ett ståndsmässigt liv

Juni 2008 Ek. Dr. Lars Silver IM-Gruppen i Uppsala AB. IM-Gruppen i Uppsala AB

UPSALA UNIVERSITET MINNET AF DESS FYRAHUNDRAÅRIGA VERKSAMHET I DEN FOSTERLÄNDSKA ODLINGENS TJENST I DJUP VÖRDNAD TILLEGNADT. OCH

Första världskriget

DAGBOK CECILIA AF KLERCKER ÖVERSATT OCH REDIGERAD STOCKHOLM FÖDD LEWENHAUPT E. A. N O R S T E TTT & S Ö N E R S F Ö R L A G

Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovförtäringsräkenskaperna

Första världskriget

Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson

KONUNG GUSTAF V SEXTIO ÅR EN FÖRTECKNING I TIDSFÖLJD. ÖFVER DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA I KONUNGENS PERSONLIGA LIF AF GUSTAV ASBRINK

Välkommen! 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet?

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Stormaktstiden

SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA.

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Tore Edvard Ludvig Sterky. Civilingenjör. Född i Engelbrekt (AB). Död i Tyresö (AB). Vd för Tidaholmsverken.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Alexander I:s proklamation 6/ till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 10)

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

Historia Stormaktstiden

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Resultat damer totalt 200 M Längd Kula

Jag var den dagen kallad till supé hos Hertiginnan af Södermanland.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Stormaktstiden utförlig. fakta

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm

Rapport. Angående. Kriget mellan Ryssland och Japan II. delen.

Renässansen Antiken återupptäcks

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

INLEDNING TILL. Efterföljare:

DAGBOK HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS VIII CECILIA AF KLERCKER ÖVERSATT OCH REDIGERAD STOCKHOLM FÖDD I.EWENHAUPT

Vad en tavla kan berätta

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

.am. '^^cl / ^! ^/;x^-^\ - 'rk. f^^" ^i::' ->v^ r. .. -"ilsii

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper (i privat ägo)

Nationaldagen 6 juni Bästa ängelholmare!

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

"UBETEHS SiM-iTT" I SVERIGE

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

Franska Revolutionen. Bakgrund. Varför blev det revolution i Frankrike?

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Stockholm i bottniska farvatten

Capitulum Tertium. Atrium

Soldater vid Österby soldattorp, ST 1057 i Näshulta socken

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Kungaslott och Kungahus. Gitten Skiöld Magnus Bard

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg.

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Gustaf Adolf den store

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

Åren var det krig mellan Sverige och

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Transkript:

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE II 1783 1788 ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNER

Innehåll: XC. Bref för januari månad 1783: Uppförandet af -»Birger jarh och -»Gustaf Adolfs ädelmod», prolog på kungens födelsedag, Armfelts gunst, ovänskapen mellan denne och grefvinnan von Höpken i. XCI. Bref för februari månad 1783: Freden mellan Frankrike och England, ställningen i Amerika, grefve Schmettaus ankomst, kungens^ planer på Norge, kungens lynne, nöjen inom' sällskapslifvet 4. XCII. Bref för mars månad 1783: Hertigens af Småland död, prinsessans hofstat och nya palats, förberedelser till sällskapsspektakel, Armfelts förhållande till kungen, ombyte i regeringen, grefve Ulrik Scheffer tager afsked och grefve Creutz skall blifva kanslipresident. 6. XCIII. Bref för april månad 1783: Kungen vill ej anlägga sorg efter sin son, teaterföreställningar, hertiginnan och prinsessan söka undvika att uppträda på teatern vid Ulriksdal, Armfelts inflytande på kungen, samtal med grefve von Fersen, besök af prinsen af Darmstadt XCIV. Bref för maj månad 1783: Jnderhandlingar rörande hertiginnans och prinsessans uppträdande på teatern, teaterföreställning på drottningens namnsdag, kronprinsens vaccinering, kungens tillämnade resa till Finland för att där sammanträffa med kejsarinnan 14. XCV. Bref för juni månad 1783: [ronprinsens vaccinering, kungens ohöflighet mot hertiginnan, kungens afresa till Finland, tedeum med anledning af kronprinsens tillfrisknande, brefväxling härom mellan hertigen och hertiginnan, hertiginnans resa till Strömsholm, kungens armbrott, gissningar rörande orsaken till det beramade mötet med ryska kejsarinnan. 18. '9.

VIII INNEHÅLL. CXIV. Bref för januari månad. 1785: Sysselsättningar på Gripsholm, uppförandet af -^Kristina», återkomst till Stockholm, kungens lynne, han sysselsätter sig med att läsa gamla handlingar, de olika veckodagarnas användning, ifrågasatta indragningar uti kungens hofhållning 70. CXV. Bref för februari månad 1785: Kungen tager kännedom om handlingar rörande drottning Lovisa Ulrika och grefve Tessin, hertiginnans reflektioner med anledning af dessa papper och samtal med Armfelt, omdöme om Armfelt. -72. CXVI. Bref för mars månad 1785: Hofbröllop mellan hoffröken Sparre och generalamiralen grefve Ehrensvärd, beskrifning öfver hofbröllopsceremonierna, ryske ministern herr Marcoffs hitkomst, hans dåliga anseende och ohöfiiga uppträdande, skildring af kanslipresidenten grefve Creutz' karaktär, kungens lynne och vidskepliga fruktan för mars månad, hans ohöflighet mot hertiginnan 74. CXVII. Bref för april månad 1785: Hertiginnans lynne blifver allvarligare, karakteristik af grefven och grefvinnan Brahe, skämt den 1 april, grefve Nils Posses egenheter. 78. CXVIII. Bref för maj månad 1785: Divertissement och teaterföreställningar, kungens resa till Skåne och Finland, karakteristik af grefvinnan Bielke och hennes man riksrådet Bielke samt riksrådet baron Karl Sparre 81. CXIX. Bref för juni månad 1785: Vistelsen på Strömsholm, hoffröken Wrangels giftermål med grefve Löwenhielm, kungens återkomst från Finland, karakteristik af grefven och grefvinnan Axel von Fersen 83. CXX. Bref för juli månad 1785: Utflyttning till Drottningholm, kungen föreslår hertiginnan att deltaga i en karusell, hertiginnans sorg efter sin fader, Armfelts förestående giftermål med fröken De la Gardie, deras karaktärer... 85. CXXI. Bref för augusti månad 1785: Hertigen skadar sitt knä och får mässlingen, karusellen vid Drottningholm och därmed förenade festligheter 87.

INNEHALL. IX CXXU. Bref för september månad 1785: Fortsättning af beskrifningen öfver karusellfesterna, olyckshändelser och sjuklighet, hertiginnan får mässlingen / 91. CXXIII. Bref för oktober månad 1785: Hertigen.erbjuden att blifva hertig i Kurland, grefve Creutz' död, missnöjet med kungen med anledning af försäljningen af ämbeten. 96. CXXIV. Bref för november månad 1785: Stöld begången ur drottningens kassaskrin, misstankarna riktas mot vakthafvande kaptenen baron Sparre, uppträden och duell mellan honom och kapten Ehrenhoff, kungen tager Sparre i försvar, kungen vill sälja Ekolsund, prins Hessenstein väcker prgcess om denna egendom, obehagen under vistelsen på Drottningholm, prinsessan berättar om den brefväxling, som förts mellan prins Henrik af Preussen och änkedrottningen rörande förhållandet till kungen, kungen betalar prins' Fredriks skulder, hertigens affärer 99. CXXIV. Bref för december månad 1785: Inflyttning till Stockholm, kungens supéer hos Armfelt och dennes inflytande, baron Sparres affärer, ett försåldt adelskap, statssekreterarnes missbruk och karaktärer, julaftons och nyårsaftons firande, den kommande vintern 103. CXXVI. Bref för januari månad 1786: Samtal med general Duvall om ställningen i landet, inrättande af spelhus, smugglingshistorier, hvaruti prinsessan inblandas, kungens besök på Haga, uppförandet af operan -»Gustaf Vasa», förhållandet mellan kungen och drottningen, jämförelse mellan Toll och statssekreteraren Carlsson, 106. CXXVII. Bref för februari månad 1786: äällskapslifvet, ytterligare rörande tullbeslaget, tvistigheter mellan hertigen och hans stallmästare grefve Sten Lewenhaupt 110. CXXVIII. Bref för mars månad 1786: Denighet mellan kungen och drottningen, underhandlingar och försoning, kungen besöker Uppsala för uppsättande of Johan III:s grafvård, återupplifvandet af vitterhetsakademien och instiftande af svenska akademien - 112.

X INNEHALL. CXXIX. Bref för april månad 1786: Försoning mellan kungen och drottningen, invigningen af svenska akademien, sammankallandet af riksdagen, gissningar rörande anledningen härtill, utnämnande af nya riksråd, grefve Oxenstierna, baron de Geer och baron Ramel, dessas karaktärer, handhafvandet af de utrikes ärendena, grefvinnan Sofie Piper född von Fersen utnämnes till hofmästarinna hos hertiginnan, kungens resor till Haga 114. Sid CXXX. Bref för maj månad 1786: Riksdagens utropande, utnämning af landtmarskalk och talmän, sinnesstämningen hos ständerna, riksdagens öppnande, plenum plenorum och aflämnande af propositioner, elektorsvalet på riddarhuset, underhandlingar om förtydligande af riksdagsordningen, utskottsvalen, aflämnande af proposition om införande af passevolans, samtal mellan kungen och grefve von Fersen, kungen försöker inverka på denne, passevolansfrågans behandling på riddarhuset och hos de öfriga stånden, beviljande af medel för inrättande af magasin 118. CXXXI. Bref för juni månad 1786: Utskottsarbetet, Lilliestråles förslag rörande tryckfriheten, statsutskottets betänkande, öfverläggning inom bondeståndet angående den fria brännvinsbränningen och kungens proposition i denna fråga, ständerna närvara på kungens inbjudning vid kronprinsens examen, Almfelts förslag rörande ämbetsmäns oafsättlighet, frågan om den fria brännvinsbränningen förekommer på riddarhuset, ridderskapet och adeln afslår propositionen om undsättning till Falu bergslag, sinnesstämningen inom riksdagen, kungens tankar om ställningen, deputation till kungen för att tacka för hans omtanke om kronprinsens uppfostran, brännvinsfrågans fortsatta behandling, kungen tillkännagifver sin önskan om riksdagens snara afslutande och sin afsikt att resa till Skåne, förmodad anledning till denna resa, petition till kungen, att han framdeles ej skall glömma sammankalla krigsbefälet, brännvinsfrågan i bondeståndet, Frietzkys diktamen, kungens fruktan för en sammansvärjning, kungen godkänner förslaget rörande 2 regeringsformen, lagfrågornas behandling, kungens svar på riksdagens framställningar, böndernas sista försök i brännvinsfrågan, riksdagens afslutande, kungens missnöje med riksdagen och särskildt med grefve von Fersen, omdöme om dennes åtgöranden, farhågor för följderna af kungens handlingssätt, hertigens ställning under riksdagen, general Duvalls utmärkta beteende, kungens afresa till" Skåne. 127.

INNEHÅLL. * XI CXXXII. Bref för juli månad 1786: Vistelsen på Rosersberg, lägret i Skåne, danske kronprinsens besök därstädes, kungen äter middag på Rosersberg och uttalar sitt missnöje med åtskilliga medlemmar af ridderskapet och adeln, förbud för försäljning af annat än franskt brännvin, ryska kejsarinnan sänder undsättningsspannmål till Finland, oroligheter därstädes- och emigration, vistelsen på Drottningholm, firande af drottningens namnsdag, grefve Stackelbergs afsked 138.- CXXXIII. Bref för augusti månad 1786: Divertissement och festligheter med anledning af grundstenens läggande till Haga slott den 19 augusti, kungen önskar utnämna baron Sparre till kapten vid lifdrabanterna, de förutvarande vägra att tjäna tillsammans med honom, han undviker att duellera och reser utomlands, grefve Karl Scheffers död, konung Fredrik II:s död 143. CXXXIV. Bref för september månad 1786: Tvist mellan kungen och drottningen framkallad af dröjsmålet med iordningställandet af hennes våning, drottningen förbjuder sina statsfruar att följa med kungen till Haga, kungen måste göra besparingar, omkostnader för flottan, misstankar om oegentligheter vid fartygens byggande, kungens resa till Karlskrona, prins Fredriks kärleksförhållande och tillbakadragna lefnadssätt... 147. CXXXV. Bref för oktober månad 1786: Grefve Podewils beskickning för att underrätta om konung Fredrik den II:s frånfälle, förhållandet till främmande makter, följderna af kungens besök i Karlskrona, kungen och kronprinsen fara till Uppsala för att där tillbringa en del af vintern, universitetets förfall / 150. CXXXVI. Bref för november månad 1786: Kungens vistelse i Uppsala; ordensutnämningar, baron Ruuth efterträder Lilliencrantz såsom statssekreterare för finansärenden, Toll utnämnes till generaladjutant och öfvertager krigsärendena.. 152. CXXXVII. Bref för december månad 1786: Kungens återkomst från Uppsala, hans sinnesförfattning och planer, julaftons firande, upptäckten af magnetismen och dess betydelse: 154.

XII INNKHA1.L. CXXXVIII. Bref för januari månad 1787: Missämjan mellan kungen och drottningen, drottningen deponerar pengar i statskontoret för Muncks räkning, häraf framkallade misstankar, kungens lynne, skämt på trettondagsafton, nöjen inom sällskapslifvet 156. CXXXIX. Bref för februari månad 1787: Reflektioner öfver sällskapslifvet, drottningens lynne och beteende mot en hofdam samt hennes förhållande till kungen, poststöld och misstankar rörande upphofsmannen härtill 159. CXL. Bref för mars månad 1787: Hertiginnans moders död, kungen ämnar göra indragningar uti sin hofhållning och inom arméen, de olika partierna bland kungens omgifning, hvad som underblåst missämjan mellan kungen och drottningen, kungens försök att utnämna baron Sparre till kapten vid drabantkåren 161. CXLI. Bref för april månad 1787: Kungens lynne och sysselsättningar, hans oförsiktiga yttranden om ställningen i Frankrike, det goda förhållandet till kejsaren återställdt, rättegången emot Keventer 164. CXLII. Bref för maj månad 1787: Prinsessan Amelies af Preussen frånfälle, underhandlingar rörande prinsessan Sofia Albertinas tillträdande af stiftet Quedlinburg, grefve Löwenhielms vid underhandlingarna härom visade oskicklighet 166. CXLIII. Bref för juni månad 1787: Samtal med riksrådet Karl Sparre rörande kungen och den politiska ställningen i Europa, underhandlingarna med kurländarne, det spända förhållandet till Ryssland, ryske ministerns ohöfliga beteende vid kungens»cercle», grefve Löwenhielms onåd och förflyttning, riksrådet De Geer och riksrådet Fredrik Sparre begära afsked, meningsutbyte mellan kungen och drottningen, gardesofficerarne förnya sin framställning att blifva af med Sparre.. 169. CXLIV. Bref för juli månad 1787: Förordning atigående husbehofsbränning emot särskild afgift, grundlagsvidriga ständerförsamlingar uti länen, kungens återkomst från Finland, vistelsen på Drottningholm, förhållandet mellan kungen Sid

INNEHÅLL. XIII och drottningen, grefve Taubes utnämning till kammarherre hos drottningen, gardesofficerarne och baron Sparre.......174. CXLV. Bref för augusti månad 1787: Följderna af bränneriförordningen, Frietzkys memorial, kungens planer, Ruuths olämplighet som finansminister, Warnemiindes inlösande, kungens vägran att utnämna Munck till öfverste, beskaffenhet af Muncks förmenta tjänster, drottningens missnöje med grefvinnan Hamiltons utnämning till statsfru, kungen och den politiska ställningen i Europa, ett yttrande af honom om kejsaren... 177. CXLVI. Bref för september månad 1787: Prinsessans afresa till Quedlinburg, kungens intresse för politiken, hertiginnans artighet emot prins Galitzin, drottningens sätt att bemöta grefvinnan Hamilton, yttrande af kungen om drottningen, deputationer med anledning af bränneriförordningen 181. CXLVII. Bref för oktober månad 1787: Kungens afresa, gissningar rörande målet för kungens resa, yttrande af kungen med afseende på drottning Matilda och Struensee, baron Sparre och gardesofficerarne... '85. CXLVIII. Bref för november månad 1787: Kurir från kungen med underrättelse, att denne rest till Köpenhamn, grefve Oxenstiernas tillbakasatta ställning, borttappande och återfinnande af ett paket med depescher till kungen, häraf framkallade misstankar, gissningar rörande kungens besök i Köpenhamn, kungens återkomst, ett yttrande af honom om den politiska ställningen, inrättande af nya ämbeten vid serafimerorden, riksrådet Bunge vägrar emottaga ett af dessa, förhållandet mellan kungen och drottningen, kungens okänsliga natur för kvinnlig skönhet '188. CXLIX. Bref för december månad 1787: Installeringen af de nya ordensämbetena, karakteristik af Munck, förordning mot missnrmande af regeringen och kungen, yttrande af general Duvall om stämningen i landet, förhållandet mellan- Sverige och Danmark, planer om ett giftermål mellan danske kronprinsen och prinsessan Sofia Albertina, julaftons och nyårsaftons firande, drottningens ohöflighet emot grefvinnan Hamilton, grefve Wachtmeisters utnämning till riksdrots 192. CL. Bref för januari månad 1788: Den politiska ställningen i Europa, förhållandet mellan Sverige och Danmark, fientligheterna mellan Ryssland och Turkiet, riksdrotsets

XIV INNEHÅLL. Sid installering i ämbetet, omdöme om grefve Wachtmeister, berättelse rörande ett par statsfångar, festligheter på kungens födelsedag, operan -»Gustaf Adolf och Ebba Brahe-», firande af hertigens namnsdag... : 198. CLI Bref för februari månad 1788: Hertiginnan beklagar sig öfver sin gemål och sitt olyckliga äktenskap, prinsessans bortovaro och etikettsfrågor under hennes besök i Berlin, Armfelts ifrågasatta resa och misslyckade försök att skaffa pengar, svedenborgarnes uppträdande 208. CLII. Bref för mars månad 1788: Gränstvister mellan Sverige och Ryssland, krigsutsikter, baron von Essens förlofning med fröken De Geer, däraf föranledd duell mellan honom och grefve Ribbing, von Essens kärlek till grefvinnan Löwenhielm, kungens sysselsättningar, författarskapet till»siri Brahe», oenighet mellan kungen och Armfelt, supé hos kammarjunkaren De Besche 211. CLIII. Bref för april månad 1788: Utrustning af flottan vid Karlskrona, samtal med general Duvall om denna sak, ryske ministerns ohöfliga beteende, Spaniens fientliga stämning emot de båda kejserliga hofven, ett yttrande af spanske ministern, krigets för Ryssland och kejsaren ogynnsamma vändning, Danmarks hållning, Paul Jones besöker Stockholm, ett yttrande af kungen om honom, huru detta yttrande bedömes, försök att- införa en ny hårklädsel för herrar, kungens sysselsättningar och sinnesstämning 218. CLIV. Bref för maj månad 1788: Krigsrustningarna, gissningar rörande alliansen, hertigens resa till Göteborg, major Morians beskickning till Petersburg, kungens rådplägning med riksrådet Sparre, kungen meddelar rådet siria planer, försvarsåtgärder i Finland, Preussens hållning, kejsarinnans missnöje med kungens besök i Köpenhamn, hertiginnan tillskrifver hertig Karl, dennes återkomst och afresa till Karlskrona, samtal -., med kungen före dennes afresa, general Hård antages skolablifva högste befälhafvare, grefve Rasumoffsky och oppositionen, samtal med riksrådet Sparre om kungens planer, grefve von Rosens resa till Berlin och förmodade bestämmelse, kungens uttalade sympatier för turkarne, krigskommissionens tillsättande och uppdrag, egentliga anledningen till kungens krigsplaner, förhastade rykten om ryska flottans uppträdande utanför Vaxholm, kungen låter slå ryskt mynt 222,

INNEHÅLL. XV CL V. Bref för juni månad 1788: jnungens återkomst från" Karlskröna, hotande underrättelser från Danmark, general Duvalls beskickning till danske kronprinsen, grefve Reventlows ohöflighet mot kungen, oroande underrättelser från Finland, missnöjet bland allmänheten, kungens yttrande om möjligheten af ett krig, orättvis behandling af grefvarne Cronstedt och Ribbing, kungens afresa till Finland, notväxling mellan grefve Rasumoffsky öch grefve Oxenstierna, cirkulärnot till de främmande ministrarne, grefve Rasumoffsky vägrar afresa, kungen meddelar sin minister i Petersburg, baron von Nolcken, det inträffade, grefe von Diiben förordnas att sköta de utrikes ärendena, grefvarne Cronstedt-och Ribbing förbjudas all beröring med ryske ministern, skämtsam anmärkning med anledning häraf, hertigen affordrar en mötande rysk eskader salut för svenska flaggan,- grefve Cronstedts subordinationsbrott och bestraffning 233. CLVI. Bref för juli månad 1788: refve Rasumoffsky anmodas påskynda sin afresa, han vägrar fara på den jakt, -som kungen ställt till hans förfogande, hans stamp lingar, underrättelser från Finland, hertigen uppbringar två ryska fregatter, ett förment infall af ryssarne på finskt område, samtal med baron Bonde, hertigens framgångar till sjöss, tedeum och ordensutmärkelser med anledning häraf, underrättelsens kyliga emottagande i Stockholm, stridande meningar mellan prins Fredrik och krigsrådet rörande undsättning till hertig Karl, belägringen af Nyslott, missnöjet inom arméen, general Duvalls beskickning till danske kronprinsen, förhållandet till främmande makter, herr Jennings' beskickning till England, Danmarks hållning, förhållandet mellan kungen och drottningen....261. CL VII. Bref för augusti månad 1788: refve Rasumoffsky anmodas ytterligare att afresa, hans afresa, förolämpningar emot de från Finland åtevändande officerarne, baron De Geers ingripande, sinnesstämningen i Finland, Tolls onåd, kungens planer, kejsarinnans deklaration, hennes oro för kriget, kungens not till kejsarinnan, underrättelser från Finland, flottan blockerad vid Sveaborg, det misslyckade angreppet mot Fredrikshamn, trupprörelserna, missnöjet inom finska arméen, Jägerhorns' afsändande till kejsarinnan, kejsarinnans skrifvelse, Sprengtportens bref till Armfelt, dennes svar, Sprengtportens föregående stämplingar, samtal med baron Stierneld, general Duvalls berättelse om ställningen i Norge, not aflämnad af grefve Reventlow, drottningen försöker underhandla med Danmark, Toll återkommer från Finland, hans förhållande till kungen, de sammansvurnas fordringar, svenska arméens önskningar, förhållandet till Frankrike och Turkiet, franske ambassadörens hållning, upproriska

XVI INNEHÅLL. planer, kungen lämnar befälet i Finland åt hertig Karl, dennes motvilja att mottaga detsamma" 284_ CLVIII. Bref för september månad 1788: Kungens återkomst, hertiginnan besöker honom på Haga, samtal mellan kungen och grefve Gyldenstolpe, kungen besöker prin- { sessan på Drottningholm, hertiginnan ber honom skicka baron Bonde till hertigen, bref från hertigen rörande ställningen i Finland, kungens samtal med baron Stierneld, dennes bref till. kungen, försök att förmå kungen att sammankalla ständerna, yttrande af kungen rörande krigets nödvändighet, underhandlingar och brefväxling mellan kungen och franske ambassadören, kungen bestämmer sig att resa till Dalarne, rykten om afsikten därmed, kungens motvilja för fredsunderhandlingar, kungens tankar på att abdikera, kungen befaller, att de sammansvurna skola arresteras, penningbristen, hertig Fredriks missnöje och kungens yttrande om dennes oduglighet, hertiginnan och prinsessan försöka öfvertala prins Fredrik att hålla sig lugn, nödvändigheten af fred, kungens resa till Dalarne och emottagande därstädes, tvenne regementen uppsättas af allmogen-, danskarnes infall i Bohuslän, engelske ministern Elliot uppsöker kungen i Karlstad för att underhandla, kejsarens proklamation, ryssarnes härjningar i Finland och Skåne, samtal med grefve von Fersen om den nuvarande ställningen i landet 3 2 7' CLIX. Bref för oktober månad 1788: Den politiska ställningen, danskarnes infall, affären vid Kvistrum, kungen begifver sig till Göteborg, EUiots underhandlingar, prinsen af Hessen uppmanar Göteborg att gifva sig, kui'gens proklamation, von Borcks beskickning, vapenstillestånd med danskarne, EUiots förhållande till kungen, försvarsåtgärder i Göteborg, framställningar till danska hofvet, hertigen meddelar kungen, att han måste draga sig tillbaka från Högfors, hertigens kinkiga ställning i Finland och öfverläggningar med krigsbefälet. Montgomerys underhandling med ryssarne, hertigens möte med general Rautenfelt och sammanträffande med Sprengtporten, Sprengtportens skrifvelse till general Armfelt, hans minskade inflytande på de finska officerarne, hertigen beslutar anfalla ryssarne men måste öfvergifva dessa planer till följd af motståndet inom arméen, kungen antager Englands och Preussens bemedling, missnöje inom rådet öfver att kungen gjort detta utan dess hörande, riksrådet Sparre håller ett möte på Stockholms rådhus för öfverläggning om stadens försvar, baron von Diibens anförande, uppsättande af trupper beslutes, prins Fredrik erbjuder kungen sina tjänster, hertigens önskan att fä Bonde till sig, sinnesstämningen i landet, underrättelser från Finland, riksrådet Sparres

INNEHÅLL. XVII erinringar till hertigen, hertiginnan, varnar-sin: gemål,.bruces resa till Finland, grefve von Fersens hållning, samtal med Maclean, kungen tyckes öfvergifva Frankrikes bemedling, de olika alliansernas fördelar, yttrande af baron Ruuth, danske kronprinsens ställning vid arméen, EUiots underhandlingar, von Borcks karaktär, uppbringande af danska fartyg, prinsen af Hessen återfordrar dessa, Englands och. Preussens hot, förnyande af vapenhvilan, de danska truppernas återtåg och härjningar, kungens deklaration till prinsen af Hessen, EUiots missnöje, Frankrikes underhandlingar, rykten om från danskarne tagna tortyrredskap, Heidmtillers förräderi, reflektioner rörande kungens hållning.. 365. CLX. Bref för november månad 1788: Kungens manifest, danskarnes uppträdande uti Bohuslän, smädeskrifter, den upphetsade sinnesstämningen emot arméen och adeln, vapenhvilans förlängning, Elliots förhållande till kungen, dalkarlarnes missnöje, krigsrätt med anledning af affären vid Kvistrum, förhållandet till Frankrike, försök att upptaga lån, frågan om bildandet af ett särskildt' hertigdöme i Livland och om tullen i Öresund, allianser, samtal med baron Taube, omdöme om kungen, hertiginnans förhållande tiil Reuterholm, ryssarnes planer mot Finland och Sprengtportens uppträdande, hertigen önskar hemsända ett par regementen till Stockholm, kungen motsätter sig detta och befaller hertigen att skicka flottan till Karlskrona, utskrifningarnas förrättande genom civila tjänstemän 418. CLXI. Bref för december månad 1788: Penningbristen, Ruuths undanflykter, "hertigens företag att återföra flottan till Karlskrona, hertigens emottagande i Sverige och särskildt i Stockholm, hertigen tager ' arméen i försvar, upphetsningen emot officerarne, osanna beskyllningar emot danskarne, kungens återkomst till Stockholm och högtidliga emottagande, ständernas sammankallande, allmänna farhågor för följderna af en riksdag, hertig Fredriks motvilja att möta kungen, kungens besök på rådhuset, borgerskapets vaktgöring, intriger för riksdagsvalen, dalkarlarnes förmodade ankomst till Stockholm, order om de brottsligas arrestering, öfverbefälet i Finland, hertigens berättelse om sättet för krigets börjande och Hastfehrs åtgärder för fientligheternas inledande, Hastfehrs stämplingar och order om hans arrestering, Jägerhorns uppträdande, förhållandet mellan kungen och hertigen omedelbart före sjöslaget, oredan vid arméen, nödvändigheten af Högfors' uppgifvande, kungens missnöje därmed, misstankar beträffande Armfelt, ett bref från denne till kejsarinnan, Armfelts beslut.att ej vara närvarande vid riksdagen, bref från kungen till.hertigen, försök att få hertigen öfver till JI 09790 H. E. Charlottas dagbok. //.

XVIII INNEHÅLL. oppositionen, ett yttrande i ett bref från Stierneld till hertigen, brefväxling mellan drottningen och hertigen, Aminoffs muntliga hälsningar till hertigen från kungen beträffande riksdagskallelsen,, hertigens yttrande om kungens envåldstankar, kungens löjeväckande uppträdande vid Fredriksnamn, missnöjet inom arméens flotta och Anckarsvärds karaktär, förhållandena vid arméen, sammanträffandet mellan kungen och hertigen uti Göteborg, yttrande af Munck rörande hertigens närvaro vid riksdagen, en hemlighetsfull beskickning till kejsarinnan, valen till riksdagen, förhållandet mellan kungen och den franske ambassadören, den politiska ställningen, kungens omdöme om von Borck och Elliot, ogrundade rykten, julaftons firande, drottningens ovilja mot grefvinnan Hamilton 434. Anmärkningar och senare tillägg 464. Personregister, 484. Sid