"UBETEHS SiM-iTT" I SVERIGE

Transkript

1 "UBETEHS SiM-iTT" I SVERIGE PÅ 1840-TALET GUSTAF LORENZ SOMMELIUS. JOHAN NYBOM. C. W. A. STRANDBERG. WILHELM V. BRAUN. O. P. STURZEN-BÉCKER. L1TERATURHIST0R1SKA STUDIER AF CECILIA HOLMBERG, f. BÅÅTH. STOCKHOLM. ALBERT BONNIERS FÖRLAG.

2 r Innehållsförteckning. Förord sid Gustaf Lorenz Sommel/us (Beppo). 1.»Frihetens sångarätt i Sverige på 1840-talet». Teckning af Beppo-Sommelius' personlighet sid. S Samstämmigheten mellan Beppos lynne och diktning. Hans andliga frändskap med Byron, intryck af den tyska romantiken»dämonerna» och af svenska patriotbarder sid I Beppos diktade personligheter igenkänner man mer eller mindre honom själf. Hans människofiendtlighet och fattigdom. Hans motvilja för officersyrket i fredstid. Hans hästpoesi. Hans krigslystnad i motsats till Byrons krigshat. Stridssången»Rudolf v. Wildheim». Lifsleda, olycklig kärlek, samvetskval och ensamhet sid. ' i. Beppos satirer.»le style c est 1'homme». Hans silhuetter. Öfvergång till politisk diktning. Crusenstolpesaffären 1S3S. Striden under denna tid mot pressen, särskildt Aftonbladet och L. J. Hierta. Straussaken: Aftonbladet, L. J. Hierta, Svenska Biet;»Kupan» och»conciliet» talets skalder och presterna sid Huru Beppo realiserade sin krigspoesi. Hans ställning till tidens brännande frågor. Sjöng ej, men föll för Danmark. Listan öfver de fallne i slaget vid Sundeved Skildring af Leijonhufvuds och Löwenskjolds död Beppos resa till Frankrike, sjukdom i Köpenhamn, sista dagar och död. Intryck häraf i Sverige sid

3 392 Innehållsförteckning. Studentskandinavismen. Skandinavismen: sludentlifvets glanspunkt. Det :L9 århundradets samlingssträfvan. Skandinavismens utveckling från slutet af förra århundradet. Nordisk renaissance. Steffens, Oehlenschlägers, Grundtvigs, Liiigs. Tegnérs, Franzéns. Geijers,. Wergélands uppfattning af skandinavismen. Skandinavismen är ej politisk. Politisk väckelse 1820, Skandinaviska besök efter Blichers besök i Sverige. Himmelbjaergsfästerna. Ömsesidiga besök mellan studenterna i Lund och Köpenhamn. Talis Qvalis gripen af skandinavismens idé. Kalendern Hertha. Studentfäster i Lund och Köpenhamn.»Den siste Kungen» sid Upsaliensarne passiva. Stämningen i Upsala öfverhufvudtaget. Reaktionens hufvudläger. Aftonbladets politiska inflytande på studenterna. Studentlifvet. Inbjudning till nordiskt studentmöte Uppfattningen häraf hos regeringarna i Finland, Norge och Sverige samt Danmark. Svenska Biet emot Aftonbladet. Afzelius' försvar för studentmötena. Första studentmötet i Upsala Skandinaviska Sällskapet i Upsala. Skandinaviske Selskab i Köpenhamn. Nordiska fäster sid Skandinavismens politiska syfte. Atterboms försvar för densamma gent emot Svenska Biet. Studentmötet Nybom, studenternas taleman sid års oroligheter och deras inflytande på de svenske skalderna. Då budskapet om februarirevolutionen kom till Upsala och Lund. Danska krigets utbrott. Värkan däraf vid universiteten. Talis Qvalis, Nybom slå allarm.»skandinaviska fästen» i Upsala d. 6 april Upsalastudenternas»adress» till Danmark. Lundastudenternas»upprop» till svenska folket. Upsalastudenternas upprop tillsamman med Nyboms dikt. Pressens hållning gent emot Danmark. Orvar Odd i Öresundsposten. Ridderstad i Östgötakorrespondenten. Skandinavismen omfattad af menige man. Nyboms dikt vid konserterna i Stockholm. Skaldernas afskedsdikter till de svenske frivillige i danska hären. Uppfattning af kvinnan hos 1848 års skalder. Aftonbladet och Talis Qvalis. Utgången af 1848 års krigsdrama. Skandinavismen ett karnevalsnummer. Skandinavismen ej död, si'd

4 Innehållsförteckning. 393 Johan Nybom. Nyboms betydelse för studenterna. Nybom en fridens inan. Den religiösa riktningen i hans diktning och lynne.»niagara». Sätherbergs och Nyboms första sammanträffande. Nyboms ödmjukhet. Hans egen skildring af sin barndom. Nybom demokrat. Hans kärlek till»de små» och förmåga att hysa medkänsla sid " Prins Gustaf och Nybom. Ett minne från storlägret i Malmö 184S. Prins Gustafs död och skaldernas sorgekväden. Nyboms dikt öfver prins Gustaf sid Nybom om realismen. Nybom känsloskald. Hans oförmåga att se den yttre värkligheten.»kristliga elegier». Osunda romantiska ansatser inom hans diktning. Uppfattning af kvinnan.»erotiska dikter». Hans väninnor. Hans ensamhet och förnöjsamhet.»sång på julafton»... sid Ett besök hos Nybom. Hans vänfasthet.»flyttfogelns like» sid. 1S C. W. A. Strandberg (Talis Qvalis). Talis Qvalis en»gjennemebrudsman» inom literaturen. Hans utveckling; skenbara inkonsekvens och tal i Sv. akademien 1863 sid Talis Qvalis' ungdomsdiktning. Hans literära romantiska genomgångstid.»thules lof».»kärlekens seger». Hans objektiva uppfattning af kärleken. Hans uppfattning af kvinnan och hennes uppgift.»helgmålsklämtningen». Dikten till drottning Lovisa.»Mitt döda barn». Hans uppfattning af arbetskvinnan sid Spår af»världssmärta» i Talis Qvalis' ungdomsdiktning. Hans natursvärmeri.»en septembernatt på Helgonabacken». Hans gudsmedvelande.»frid i Gud». Hans senare dikter emot literära naturdyrkare. Bristande förmåga att målande skildra naturen. Hans religiösa åskådning. Hans dikt vid Luthersfästen 1846 sid Talis Qvalis som politisk diktare. Hans kungaideal. Rysshat, ovilja emot Carl Johan. Den olika stämningen mot den senare i Sverige och Norge.»Svenska folksången». Jämförelse mellan denna och andra länders folksånger. sid

5 394 Innehållsförteckning. 5. Talis Qvalis demokrat. Dikten vid»folkvännen Anders Danielssons graf».»hälsningssången till Hans Jansson» och den uppståndelse, den vållade i Lund. Inflytandet häraf på hans framtid.»utvandraren». Hans frihetskärlek.»riksskymning».»gustaf -Vasa». Hans kärlek till modersmålet, och fria yttranderätten. Fästen på Stockholms Djurgård Talis Qvalis' båda dikter vid detta tillfälle. Sina ideal trogen till sin död sid Wilhelm von Braun. 1. Brauns polemik emot»suckpoeterna». Hans polemik emot författarinnorna. Tidens uppfattning af»vittra damer» Braun såsom värklighetsskald; hans resor på skjutskärran.»hållkarlen».»skjutsgossen>. Sympati för folket. Braun om prygelstraffet. Beppos och Brauns försvar för de fattiga sid Brauns kamp för den individuella friheten. Hans afsky för militärtvång och krig. Hans fattigdom. Dikten hans glädje- och inkomstkälla. Hans afsky för militäriskt skenlif, sid Hans afsked från militäryrket. Hans poetiska utveckling. Politisk diktare sid S. 5. Braun en lättsinnets bestraffare. Hans eget urartande inom den skämtsamma diktningen. Känslighet för kritik. Hans tungsinne och slutenhet. Braun en ädel skald. Hans värkliga uppfattning af kärleken. Hans egen vemodiga kärlekssaga. Dikterna till fröken v. Braun sid Sorgens förädlande inflytande på Braun. Hans uppfattning af»fallna kvinnor». Dikten till Emelie Högqvist. Sorgens fördvstrande invärkan på hans lynne. Hans nomadlif. Själfförebråelse och själflörakt. Braun en ensam man. Hans död sid Oskar Patrik Sturzen-Becker (Orvar Odd). 1. Orvar Odd entusiast; skald med vägande allvar; äkta svensk och en tidens man. Belysande yttranden af Orvar Odd om flera hans samtida; yttrande om sig själf.. sid Utdrag ur Orvar Odds själfbiografi. Hans första dikt:»romarskölden» och hans tegnérska efterklangstid.»stormfoglarna». Orvar Odd som»aftonbladets pikante recensent».

6 Innehållsförteckning. 395 Orvar Odd och Almqvist. Hans dikt vid dennes död. Orvar Odd ärlig kritiker sid Hans»memoarer öfver den förflutna veckan» och däraf vållad Aftonbladsindragning. Orvar Odd som kåsör och följetonist.»från hinsidan sundet». Orvar Odd som reseskildrare. Hans svårmod och musikaliska begåfning.»en vandrande harpspelare». Hans skärpta blick för den yttre värkligheten.»värkligheten till fantasien».. sid Orvar Odd som naturskildrare. Kärlek till naturen.»sulitelma».»norges Fja;lde». Naturskildring från Danmark och Skåne.»Bref ä la Demoustier» till baronessan P. med ett poem öfver Sundet. Naturskildring från Stockholms skärgård sid Orvar Odd som politisk skald. Likhet med Talis Qvalis. Gripen af franska revolutionsidéerna. Dikten»Till de unga». Kosmopolitiska frihetsidéer. Hans skandinavism. Polska frilietsrorelsen 1830.»Ar ll?30». Den uppr5t5'a"stämningen i Upsala och Lund under denna tid. Antirvskhet.»Glada Tidender».»En tröstegrund» af Talis Qvalis.»Polsk scen» (1846).»Polsk stormmarsch» (1863). Sympatier för Ungern.»Eljen Kossuth». Krimkriget och allmänna stämningen i Sverige Ridderstad i Östgötakorrespondenten. Orvar Odd i»tvänne vändpunkter». Skaldernas beundran för Napoleon I.»LTiommt de la destinée».»grenadieren» af Beppo.»Napoleons svärd» af Ridderstad. De gamla Napoleonsillusionerna vakna 1S55.»Vårt statsskepp».»sveaborg» af Talis Qvalis. Dikt af Orvar Odd i Öresundsposten Skaldekören emot Ryssland. Missnöjet emot Oskar I till slut upplöst i vackert erkännande. Orvar Odds dikt vid kung Oskars död sid ^6. Öfvergång från radikalism till svensk folklig åskådning.»reformkungen».»stanzer för dagen». Intresse för landets inre utveckling i det kommunala, i medborgaranda; för folkhögskolan. Hvarför han älskade Danmark. Klar blick för småfolkets andliga behof. Trofast in i det sista. Afslutning sid