UPSALA UNIVERSITET MINNET AF DESS FYRAHUNDRAÅRIGA VERKSAMHET I DEN FOSTERLÄNDSKA ODLINGENS TJENST I DJUP VÖRDNAD TILLEGNADT. OCH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPSALA UNIVERSITET MINNET AF DESS FYRAHUNDRAÅRIGA VERKSAMHET I DEN FOSTERLÄNDSKA ODLINGENS TJENST I DJUP VÖRDNAD TILLEGNADT. OCH"

Transkript

1 UPSALA UNIVERSITET OCH MINNET AF DESS FYRAHUNDRAÅRIGA VERKSAMHET I DEN FOSTERLÄNDSKA ODLINGENS TJENST I DJUP VÖRDNAD TILLEGNADT.

2 INNEHALLSOP VEUSIGT. Journal förd under uppvaktning Tid Gustaf III:s hof i Stockholm, på Ekholmssund och på Gripsholm från den 20 Maj till den 1 Oktober Inledning af författaren. 1. Den 20 maj. Den märkliga processen mellan öfversten' Gyllensvan och landshöfdingen grefve Gyldenstolpe. S. 1. Generalkrigsrätten dömmer Gyllensvan att mista sin tjenst. Saken går till Revisionen. Riksrådens olika vota 2. Konungen dömer honom emot de fleste rådherrarnes mening till tjenstens förlust. Rådets missnöje 3. Dess försök att öfverrösta konungen tillbakavisas af honom 4. Karakteristik af riksråden. Domen justeras utan gensägelse. Konungen och Gyllonsoan råkas samma afton på teatern 5. Den 21 maj. Ringridning. Karruseller. Hoffröknarna von Böhnen och Garolive Leivenliawpt. Konselj 6. Den 22 maj. Riksrådet Wallvijks förhållande till konungen. Hofmästarinnan grefvinnan Hiärve 7. Generalmajoren grefve Fredrik Posse. Militären, dess anda och reglementen 8. Den 23 och 24 maj. Riksmarskalken grefve Liewen. Hofhållningen. En ny kock 9. Riksrådet 'Fleming och hans gemål. Studiernas tillstånd i Upsala 10. Vetenskaperna i allmänhet. Linné. Kejsarinnan af Ryssland 11. Major Toll utnämnes till generaladjutant af flygeln. Tolls uppkomst och karakter/ Befordringsväsendet i allmänhet 12. Den 29 maj. Middagsbjudning hos Ulrik Scheffer på Järfva för diplomatiska kåren. Förhållandet till främmande ministrar 13. Reconciliationen emellan konungen och drottningen 14. Den 30 maj. Beskrifning på hvardagslifvet vid hofvet 15. Konungens och hofvots lefnad och nöjen 16. Den 31 maj. Middag hos enkedrottningen. Supé på slottet 17. Sid.

3 DES 20 MAJ 18 JUNI. Den 1 juni. Poströfverier. Konungens utmarsch med gardet. Hans precision. Marschen liknade en procession vid en entrée public. Vårbetraktelse S Den 2 juni. En långsam söndag. Den 3 juni. Exercis. Krigskonseljer. Riksrådet Carl Sparre. Generaladjutanten Toll 20. Utrikes konselj. A. J. von Höpken och Ulrik Scheffer. Presentationer af främlingar. Den 4 juni. Inrikes konselj. Ryske ministern Simolins privata afskedsaudiens 21. Simolins börd och antecedentia 22. Hans diplomatiska bana, uppförande och karakter Den 5 juni. Nya generalsuniformer. Svenska teaterpubliken 25. Den II juni. Diplomatisk afskedsmiddag hos Beylon för Simolin. Konungens öfverdrifna artighet 26. Hofsorg. - - Maskeradbal i Kungsträdgården. Konungens namnsdag 27. Den 7 juni. Fråga om ny hofuniform väckes af konungen 28. Författaren afråder en dylik distinktion 29. Den 8 juni. Konungens resa till Rydboholms gods. Erik Brahes likkista öppnas 30. Generalen Gustaf Wrangel och Bränvinsdirectionen. Presidenten Boye. Statssekreteraren Liljencrantz. Den 9 juni. Promenader. Simolins afskedsaudiens 31 Konungens och Simolins ömsesidiga artigheter 32. Den 11 juni. Hofhållningens skick. Riksmarskalken grefve Liewen. Baron Bälamb. Kammarherren baron Taube 33. Kammarherren grefve Posse får uppsigt öfver hofhållningen och föredrages framför hofmarskalken baron Klinckowström. Baron Gabriel Sparre blir landshöfding. Den 12 juni. Kongl. sekreteraren Anders Schönberg 34. Den 13 juni. Baron Henrik Jakob Diibens lefnadsbana 35. Hans resa till Ryssland. Hans planer 36. Den juni. Baron Taubes oeh hertig Fredriks utländska resa. Hertigens böjelse för So Ii Fersen Det goda förhållandet mellan de kongl. personerna. Den 17 juni. Konungens militära fallenheter. Hans intresse för drottningens tillstånd 38. Den 18 juni. Riksrådet Carl Sparres förehafvanden. Han söker i amiralitetets angelägenheter undantränga grefve Liewen. En fattig köpmannafamilj från Carlskrona. Carl Sparres officiösa välgörenhet 39.

4 17 76 DEN lö JUNI 1 JULI. Den IS juni. En opera comique öfversatt af mlle Malrnstedt 40. Den 20 juni. Eldsvåda i Askersund. Ädelmodiga gerningar och goda hjertan 41. Den 21 juni. Riksrådet Sinklaires sista sjukdom och död 42. Den 22 juni. Konungens böjelse för exercis och manövrer. Den 23 juni. Anordningar med bränvinsdirektionens ledamöter. General Wrangel. Regeringsrådet von Storck 43. Konungen såsom talare. Lysning för hoffröken von Båhnen och öfversten von Stauden 44. Den 24 juni. Midsommardagens firande på lägret och af hofvet 45. Den 2.5 juni. Riksrådet Sinklaires politiska bana. Hans första uppkomst och krigstjenst 46. Hans uppträdande vid 1760, 65 och 69 års riksmöten 47. Han blir riksråd års riksdag 48. Sinklaires inspektion öfver amiralitetet, och förvaltning i Pommern 49. Hans egenskaper och karakter. Skilnaden mellan en stor man och en stor riksdagsman 50. Fråga om Sinklaires efterträdare. Ambassadören i Wien grefve Barcks besök i Sverige. Hans karakter 51. Hans fallenhet för teatern. Hans utsigter 52. Den 26 juni. Generalexercis för trupperna 53. Svarta drägter för hofrätternas ledamöter 54. Preussiske ministern grefve Nostitz 55. Brytningen med grefve Nostitz slutas. Förhållandet till Preussen. Nostitz' utseende och oskicklighet 56. Den 27 juni. Inmarsch från Ladugårdsgärdet. Konungens lysande geni 57. Den 28 juni. Vasa hofrätts instiftande och ceremonierna dervid. Den kongl. processionen. Instiftelsehandlingen. Konungens och presidenten Kurcks tal. Högtidlighetens afslutande. Konungens vältalighet och utmärkta minne Den 30 juni. Hoffröken von Böhnens bröllop. Ceremonierna vid ett hofbröllop. Bröllopsmåltiden och fackeldansen Den 1 juli. Konungens resa till Loka. "Hans svit 66. Den 2 juli. Kwigsörs kungsgård och stuteri. Arboga kanal 67. Riksstallmästaren Grefve Horn. Hofstallmästaren Baas. Jemförelse mellan Strömsholms och Fly-

5 DEN 2 20 JULI. inge stuterier. Carl XLs inrättningar vid Kungsör. Förr och nu Den 3 juli. Framkomsten till Loka. Lokas läge. Brunnsgäster 70. Konungens lefnadssätt derstädes. Hans likgiltighet för bekvämlighet 71. Beskrifning på Askersunds brand 72. Landshöfdingen baron Hamilton. Tvist mellan Wrangel och Liljencrantz om brännvinsbränneriet i Carlstad 73. Den 7 juli. Konungens»flygt» från Loka 74. Den 8 juli. Strömsholms kungsgård. Slottet. Hed- Tig Eleonoras anläggningar och smak. Strömsholms stuteri Stallmästaren Eklund. Öfverhofstallmästaren grefve Lewenhaupt. Biskop Benzelstierna. Ortodoxi. Kammarherren baron CederUröm. Den 9 juli. Stallmästaren Baas. Konungens ankomst till Ekholmssund. Öfverstlöjtnanten Tage Tott.,Ryttmästaren Ingelotz Den 10 juli. Drottningens ankomst till Ekholmssund. Hennes svit. Hennes helsa och lynne. Tidens indelande på Ekholmssund. Bref från baron Taube och hertig Fredrik 81. Deras vistelse i Bayern. Förhållandet mellan Ryssland och Preussen 82. Den 13 juli. Riksråd och kansliexpeditioner anlända. Föredragande och protokollister. Stallmästaren Mun cl; tornerspelets uppfinnare. Öfverhofstallmästaren grefve Lewenhaupt 83. Qvadriljernas personal och ordnande. Kostnader. Den 15 juli. Hertig Carls ankomst till Ekholmssund 84. Konungen uppgör ceremonielet för tornerspelet. Hans stilistiska talanger. Den 17 juli. En pliaöton och ett ölänningsspann presenter från konungen till Maria Theresia De olika partierna vid hofvet, Fersens-Höpkens och ungdomens. Deras täflan. Drottningens statsfruar 87. Legationssekreteraren baron Kamel. Grefvinnan Augusta Luwenhielm. född Farsen 88. Riksrådet Carl Fredrik Scheffer 89. Den 20 juli. Konungens besök på Skokloster. Slottets historia och samlingar Skilnaden mellan civilstaten och militären. Bränvinsdirektionens ledamöter. Regeringsrådet von Storck. General Wrangel. Presidenten Boye 92. Liljencrantz såsom konungens finansminister 93. Spanmålsprisens reglering. C. F. Scheffer. De nya ekonomiska grundsatserna 94.

6 1776 DEN 23 JULI 24 AUGUSTI. Den 23 juli. Doktor Bothman. Grefve Hessenstein 95. QyUensvans process med hans öfverstlöjtnant baron Taube. Processens gång 96. Riksrådens olika meningar rörande densamma 97. Målet hänvisas till krigskollegium 98. Gyllenseans utrikes permission. Hans uppförande och karakter. Rekommendationer från konungens bröder. Öfverstlöjtnanten Pauli. Den 29 juli. Ämbetstillsättningar på grund af ackorder och genom lottning. Öfverstelöjtnanten Tott blir landshöfding, grefve Stenbock öfverste 100. Generalmajoren Dohnas afsked 101. Den 30 juli. Anordningar för tornerspelet. Den l augusti. Hertig Carl och hans hof ankomma. Löjtnanten grefve Horn blifver kavaljer hos hertigen 102. Franske ambassadören grefve D' Usson 103. Karakteristiker af riksrådet Stockenström och kammarrådet Printzell 104. Den 3 augusti. Riksrådet Hermansson 105. Riksrådet Fredrik Bibbing 106. Stora Tuna pastorat bortgifves. Presterna Thenstedt och Viksell. Sidoinflytanden på Hans Maj:t 107. Den 4 augusti. Carl Sparre. Öfverhofstallmästaren grefve L&wenhaupt. Hans båda hustrur. Loftal öfver den första grefvinnan Lewenhaupt. född Fersen 107. Den 11 augusti. Riksmarskalken grefve Lietcens olägliga ankomst 108. Den 13 augusti. Utnämning af biskop i Åbo. Professoren Haartman föredrages framför professoren Gadolin och domprosten Boss 109. Protokoll tryckes öfver Vasa hofrätts installering 110. Fråga om etiketten vid presentation af några resande fransmän 111. Den 17 augusti. Hertig Carls missräkning. Kongl. sekreteraren Fredenheims öfversättning af Tacitus. Kammarherren grefve Oxenstiernas opera Alexander och Apelles 112. Den 19 augusti. Jemförelse mellan frihetstiden och tiden efter Lyckliga följder af regeringssättets förändring 113. Den 21 augusti. Öfversten vid amiralitetet von Staudens död 114. Spådomar vid hofvet 115. Anekdot om C. F. Scheffer. Hoffröken von Stockenström 116. Den 24 augusti. Enkedrottningens och Sofia Albertinas ankomst med svit. Österrikiske ministern grefve Kaunitz ämnar infinna sig 117.

7 DEN 25 AUGUSTI 5 SEPTEMBER. Den 25 augusti. Processionens ordning vid utmaningen 118. Utmaningen och valet af fältdomare 119. Den 27 augusti. Fråga om enkedrottningens uppvaktning 120. Hennes vänskap för hofmarskalken Piper 121. Den 28 augusti. Konungens och hertigens teser till torneringen 122. Tornerspelet får tycke af en karrusell 123. Den 29 augusti. Anordningar för torneringen 123. Riddarnes drägter. Hertig Carl sjuknar. Öfverstallmästaren grefve Leicenhaupt sättes i hans ställe 124. Början af tornerspelet 125. Qvadriljernas inmarscherande 126. Riddarnes strid 127. Hästarnes dåliga beskaffenhet. Första dagens tornering afslutas 128. Missnöjen och klander efter torneringen 129. Beskrifning på riddarnes sköldar och deviser. Ehrensvärds anmärkningar öfver dessa Riddarnes damer och deras färger 132. Den 30 augusti. Andra dagens tornerspel börjas 133. Lifpagen, löjtnanten De Besches etikettsfel 134. Den 31 augusti. Sista dagens tornerspel. Enkedrottningens pris vinnes af general Horn i stället för af konungen 135. Stallmästaren baron Bälambs uppträdande 136. Tornerspelet afslutas. Prisutdelning 137. Hofstallmästaren Mtmck vinner högsta priset 138. Supé. Anmärkningar öfver tornerspelet 139. Den 1 September. Upbrott af deltagare och gäster. Enkedrottningen får tillåtelse att utbyta Drottningholm mot Ulriksdal 140. Den 2 september. Enkedrottningens afresa. Axel Oxenstierna blir öfverhofjägmästare efter Carl Fersen 141. Grefve Carl Fersens karakter och förtjenster 142. Franske skådespelarnes afsked och återkomst 143. Fråga om en fransysk teater jemte den svenska. Skådespelarefamiljen Baptiste 144. Den 3 september. Konungens resa till Upsala. Generalen baron Wrede 145. Landshöfdingen, öfverståthållaren Budbeck 146. Nyttan af kungliga besök i Upsala. Hertiginnans afresa från Ekholmssund 147. Den 4 september. Kaptenen baron Strokirchs pretentioner för gardets räkning. Afund öfver gardets företräden. Grefvinnan Bosen 148. Engelske ministern de Vismes död. Hans karakter 149. Den 5 septembei. Konungens resa från Ekholmssund till Strömsholm. Fröken Uggla. De illasinnade vid hofvet 150.

8 1776 DEN 6 24 SEPTEMBER. Den 6 september. Konungens resa till Tidön. Dess arkivs vanvård 151. Den 7 september. Hofvets lefnadssätt på Strömsholm. Konungens tycke för fru Lagerhjelm. Truppöfningar. Major Lilljehorn 152. Den 8 september. Biskop Serenii död. Hans karakter. Bibelkommissionen Den 9 september. Hofvets resa från Strömsholm till Gripsholm 154. Middagsmåltid på Rinkesta. Hofmarakalken baron Klinckowström och hans grefvinna. Friherrinnan Örnsköld 155. Den 11 september. Köpmannen Wahrendorff 156. Den 12 september. Presentation af fyra franske resande 157. Statsdamerna och hoffröknarna 158. Fransmäns utmärkta umgängesgåfvor. Ulrik Scheffer. Konungens diplomatiska talanger. * Den 13 september. Hertigen af Södermanland anmodas följa konungen till Carlskrona 159. Konungen kallar genom Schröderheim till sig Strengnäs konsistoriales och talar med dem angående biskopsförslags skyndsamma uppsättande Fransmännen gifva ett spektakel 162. Deras artighet och okunnighet 163. Den 14 september. Fransmännens afsked. Konungens finansiela planer och biträden. Liljencrantz 164. Liewen. Carl Scheffer. Wrangel. Wahrendorff. Duwall 165. Den 16 september. Konungens välgörenhet emot Kongl. Sekreteraren Franc 166. Den 18 september. Lifpagerna De Besche, Cederfelt och Jernfeltz 167. Den 19 september. Planer att här åter inrätta en fransk teater 168. Ehrensvärd söker hindra detta 169. Konungens svit på resa till Carlskrona. Riksråden Bunge och Carl Sparre. Skepsbyggmästaren af Chapman Den 20 september. Konungens resa från Gripsholm till Carlskrona. Besök hos friherrinnan Örnsköld på Stafsjö 171. Intrig rörande grefvinnan Löivenhielm 172. Den 21 september. Besök på Sturefors. Grefvinnan Pipers tempel 173. Riksrådet oeh grefvinnan Bielke. Riksrådet Höpken 174. Den 23 september. Frukost hos riksrådet Falkenberg på Brokind. Generalen Pechlins uppvaktning i Wimmerby 175. Den 24 september. Konungens flygande dagsresor. Landshöfdingen Carl Bappe. Kalmar fästning och slott

9 ö 1776 DEN 26 SEPTEMBER 1 OKTOBER Vården af detsamma och dess minnen. Kalmar kyrka 177. Den 26 september. Ankomst till Carlskrona. Förvaltningen af flottans angelägenheter. Täflan emellan riksråden Sparre och Falkengréen 178. Carlskrona såsomflottans hufvudstation 179. Förvaltningen af sjöärendena. under förflutna tider. Amiralitets-kollegium och dess flyttningar 180. Den 27 september. Flottans dåliga tillstånd 181. Den 28 september. Carlskronas befästningar. Kungsholmen. Drottningskär. Riksrådet IAewen. Generalen Strussenfelt Dockbyggnaden. Dahlbergs, Ehrcnsvärds och Thunbergs förtjenster 184. Författarens reflexioner. Polhems docka. Kadettkårens inrättning Förändringar med amiralitetet. Hertig Carl. Baron. Fredrik Strömfelt. Amiralerna Kntsenstierna och PsiUmderskiöld. Kammarrådet Malmerskiöld 188. Amiralerna Tersmeden och Wrangel. G. Sparre. Öfverstarne baron Gederström och Lillienanckar. Löna Löfvensköld 189. Bonnebys fördelaktiga läge. Konungens återresa från Carlskrona 190. Landshöfdingen i Kronobergs län Nackreij. Den vackra fröken Koskull 191. Ministern vid spanska, hofvet, kammarherren Bengt Sparre. Landshöfdingen låter biskopen anordna en bön i Vexiö domkyrka, hvarvid fröken Koskull utses till hoffröken 192. Den 1 oktober. Hemresa öfver Eksjö och Norrköping 193. Nytt besök på Stafsjö. Nya missräkningar 194. Återkomst till Gripsholm. Riksrådet Bibbing 195. Tvenne dödsfall. Riksrådet grefve Wallicijks polriska, bana 196. Landshöfdingen baron Kristofer Bappes karakter och uppkomst 197. Hans förhållande till Bibbinq

10 SVENSKA TEATERNS HISTORIA (l777). Sid. Anteckningar om svenska teaterns uppkomst, dat. Ulriksdal den 1 April Författaren önskar redogöra för sin förvaltning af teatern. S Nyttan af kungligt skydd för teatern. Gustaf III:s förtjenster om svenska teatern. Hans i Paris fattade beslut att afskaffa franska spektaklet blef både berömdt och klandradt 201. I Sverige hafva vetenskaper och vitterhet utvecklats mer än 100 år senare än i andra land 202. Svenska teaterns historia. Gustaf Adolfs tid. Drottning Kristinas förmyndarestyrelse 203. Messenii och hans samtidas teaterarbeten 204. Kristinas, Carl X:s och Carl XI:s tider 205. Carl XII:s dagar och början af Frihetstiden 206. Med 1730-talet börjar en lysande tid för svenska snillet. Carl Gyllenborg, Riksråden Palmfelt ock Wrangel. Dalin 207. Öfversättningar 208. Det heroiska versslaget. En svensk teater inrättas. Grefve De la Gardies komedianter 209. Ett decennium af blomstring och lycka. Adolf Fredrik, och lotisa Ulrika införskrifva en fransk teater och en italiensk opera 210. Svenska teaterns tjuguåriga vanvård och förfall. Leijonmarck och Stenborg 211. Pjeser af Skoldebrandm.il. Ett slags opera-comique. Lalin 212. Dalins herdaqväde. Stenborgarne erhålla genom riksrådet Bielke tillstånd att uppföra ett skådespel på kongl. teatern 213. Menechmerna och Oraklet gifvas. Gustaf III besluter upprätta en svensk teater och uppdrager åt Ehrensvärd dess direktion 214. Den första planen 215. Man besluter att börja med en stor opera 216. Gustaf III och Ehrensvärd trotsa svårigheterna 217. Kompositörer 218. Dansören Gallodier. Sångarne Lalin och Stenborg 219. Sångerskor. Orkester 220. Teatermekanism. Dekorationsmålning Sammanställning af franska och italienska operan 222. Vidden af svårigheterna, djerfheten af försöket. Patrik Ahlströmers nitiska hjelp

11 DEN 1 15 JULI. Jonrnal förd under upvaktning vid hofvet på Drottningholm och Gripsholm Juli December Den 1 juli. Konungens inmarsch ifrån lägret. Den 2 juli. Ehrenscärd mottager vakten efter grefve Oxenstierna. Författarens ministeriela planer. Politiska utsigter. S Den 3 juli. Hofvets flyttning till Drottningholm. Personalen i konungens, drottningens och kronprinsens hofstater. Stallmästaren Munck blir guvernör på Drottningholm. Den 4 juli. Danske ministern baron Gyldencrones afsked 226. Kagenecks not om restitution af tullumgälder. Hofkänsleren baron Sparre 227. Den 5 juli. Bildhuggaren Sergel. Medaljörerna Fehrman och Ljungberger 228. Hertig Carl i sundet. Hertiginnans ankomst. Hennes hof 229. Den 6 juli. Riksråden Stockenström och Bunge. Schröderheim. Kammarherren baron Taube och kaptenen baron Strömfelt 230. Den 7 juli. Oro för kronprinsens amma. Presidenten Celsings distraktion. Konseljer 231. Den 8 juli. Franske ambassadören. Grefvinnorna Meijerfelt och Löwenhjelm 231. Den 9 juli. CatarinaII:s porträtt. Öfverkammarherren baron Bidderstolpe 232. Den 10 juli. Presidenten grefve Di/ben. Sergels arbeten. Ridkonsten. Diplomatiska måls handläggning 233. Den 11 juli. Kyrketiketter. Kur och publik spisning 234. Kageneck. Operan Amphion. Supé 235. Den 12 och 13 juli. Chinasejour. Falkonermästare. Musik 236. Grefve Carl Piper och hans grefvinna 237. Den 14juli. Sergels samlingar 237. Grefve Brahe239. Den 15 juli. Grefve Kagenecks afskedsaudiens. Kagenecks resa till Drottningholm 239. Hans afskedsaudiens hos konungen och drottningen 240. Statssekreteraren

12 177 9 DEN 16 JULI 4 AUGUSTI. 11 von Heland 241. Kageneck hos kronprinsen och på kongl. cercle 242. Måltiden och hemfärden 243. Den 16 och 17 juli. Prinsens första tand. Presenter 244. Den 18 juli. Kur. Predikan af generalsuperintendenten Schinmeijer. Offentlig middag. Nostitz och Plommenfelts disputer. Franske ambassadören. Komisk opera. Fröknarna Mörner. Etiketten 245. Den 19 juli. Plomgrenska konkursen 246. Konsuln De L'Isle. Xs belle Arséne 247. Kongl. sekreteraren Zibet. M:lle Slottsberg. Den 20 juli. Revissionssekreteraren af Lustbom. Hertig Carl anländer. Qvinnovälde. Grefvinnorna Höpken och Kamilton, född Petterson 248. Den 21 och 22 juli. Den sig så kallande Kurfursten i Trier. Drottningens namnsdag och namnsdagsfest 249. La belle Arséne 250. Den juli.»kurfursten». Enkedrottningens födelsedag. Franske ambassadören D' Ussons afskedsaudiens 251. Engelske ministern Wroughton och hans harpa. Spanske ministern Llano. Plomgrenska konkursen 252. Den 26 och 27 juli. Tvist om kurfursten mellan ministrarne Kageneck och Nostitz. Ehrensvärds passion för grefvinnan Lantingshausen. Chargé d'affaires JAI Croix 253. Den 28 juli. Konungens Stockholmsbesök. Löjtnant Sköldebrands och PelVa Höpkens bröllop 254. Den 29 juli. Presentation af La Croix. Bengt Sparre. Eloge öfver Julius Cwsar 255. Kammarherren grefve Wachtmeister 256. Den 30 juli. Grefve D' Usson. Hofmarskalken baron Duben får lof att resa till Frankrike 257. Kontreamira- * len Grubbe. Intriger mot skeppsbyggmästaren af Chapman 258. Generaladjutanterna Posse och Sinclair. Stallmästaren Munck 259. Den 31 juli. Festförberedelser. Den 1 augusti. Grefve Ekeblad. Friherrinnan Sköldehand. Etiketten vid supén 260. Den 2 augusti. Riksråden Stockenström och Hermanssov 261. Ridkonsten. Stallmästaren Eklund. Den 3 augusti. En kongl. levée. Kongl. tafflar 263. Den 4 augusti. Krigskonselj. Hertigarne. Mamsell Eagman. Kapitenen grefve Leijonstedt 264. Baron Duben och Zibet. Hertig Carls kavaljerer och fröknar

13 DEN 5 22 AUGUSTI. Den 5 augusti. Riksråden Falkengrcen och Carl Sparre. C. F. Scheffer. Bränvinsbränningen 267. Plommenfelt. Fredrik Horn 268. Den 6 8 augusti. Frimurarorden. Presentationer. Danske generalen och envoyén Alefelt och hans gemål. Drottningens deltagande för sina landsmän 269. Operan Iphigenie i Auliden 270. Fru Manderström. Baron Dilbens- afresa. Nattliga orgier 271. Den 9 augusti. Baron Liljencrantz. Justitiekansleren Liljesträle 272. Om Liljesträles afsked 273. Liljestråle såsom justitiekansler 274. Den 10 augusti. Jalousien mellan baron Sinclair och grefve Fredrik Posse 275. Den 11 augusti. Ofrälse hofdamer 275. Bröderna Scheffer 276. Den 12 augusti. Riksmarskalken grefve Lieu-en. Den 13 augusti. Grefvarne Härd och Horn. Den 14 augusti. Festtillredelser. Reconciliationstankar 277. Den 15 augusti. Engelske ministern. Etikettstvister. Plommenfelt tillförordnad hofmarskalk. General F. Horn 278. Den 16 augusti. Liljesträles afsked 279. Föreslagne efterträdare. Grefve Wachtmeister. Vice presidenten Sjlfversparre. Underståthållaren baron Axelson 280. Reconciliation. Den 17 augusti. Öfversten baron Sinclair och hans exercisreglemente 281. Fruarna Aminoff, Hamilton och Höpken 282. Den 18 augusti. Sergels byst af konungen. Ryttmästaren Jennings. Liljencrantz planer 283. Den 19 augusti. Wachtmeister utnämnes till justitiekansler 284. Den 20 augusti. Wachtmeisters edgång 285. Festrepetitioner. Konungens stockholmsresa 286. Den 21 augusti. Tripolitanska sändebudets mottagande hos riksrådet Falkenberg 287. Konungens återresa. Grefvinnan Höpken 288. Den 22 atigusti. Tripolitanens presentation på kuren. Plommenfelt. Liljestråle. Bengt Sparre 289. Oxenstiernas epigram med afseende på komedien Soliman. Stallmästaren Bålamb och justitiekansleren. Tullsocieteten. Grefve Adolf Piper. Taube. Duben. Grefve Nils Posse. Presidenten Lillienberg. Kanslirådet Gyllenborg. Embetsmannapligt

14 1779 DEN 23 AUGUSTI 10 SEPTEMBER. 13 Den 23 och 24 augusti. Kammarherren baron Cederström. Lifpagernas klagan öfver Dagligt Allehanda 293. Den 25 augusti. Borgmästaren Ekerman. Den 26 augusti. Liljencrantz förhållande till Fersen. Olyckor. Festberedelser 294. Den 27 augusti. Amiralen Tersmeden. Oxenstiernas epigram öfver honom. Öfverhofstallmästaren grefve Lewenhaupt 295. Ministrarne Kageneck och Linden. Den 28 och 29 augusti. Hoftvister. Predikan aföfverhofpredikanten von Troil. Engelske ministern 296. Förhållandet till de utländske sändebuden. Deras inbjudning. Hertig Carls supé för hertig Fredrik och m:lle Hagman. Konungens artighet mot dem 297. Den 30 augusti. Prinsessan Sofia Albertina anländer. Beskrifning på festplatsen och anordningarna 298. Festens början. Personerna och partierna deri 299. Konungen och grefvinnan Höpken. Hertig Carl och fröken Bosenstierna. Quadriljer. Konungens strid och seger 300. Hertig Fredriks strid med stallniästar Munck 301. Hertiginnan. Danser 302. Komedien Les trois sultanes. Hertig Carl som Soliman. Ballett. Supé 303. Ministrarnes och ungherrarnes uppförande 304. Vid festen närvarande personer 305. Konungens tankar om distinktioner i hof. Enkedrottningens ensamma lefnadssätt 306. Den 31 augusti. Hertig Carl och hans gemål 307. Den 1 september. Gripsholmsresa i fråga. Grefve Gustaf Wachtmeister 308. Den 2 september. Hoflifvet. Diplomaterna 309. Riksrådet Beck-Friis 310. Den H september. Festen förnyas. Grefviuuan Löwenhielms upptåg 311. Grefvinnorna Löwenhielm och Höpken 312. Diplomaterna. Presenter. Kritik 313. Den 4 och 5 september. En Polsk och en Venetiansk adelsman presenteras 314. Grefvinnorna Charlotta Fersev och Piper 315. Den 6 september. Heidenstams missöde. Den 7 och 8 september. Grefvarne G. E. Lewenhaupt och Hamilton och deras grefvinnor. Hertig Carls mätresser Den 9 september. Konseljer. Hertig Fredrik. Ifrågasatt tjenstebyte mellan honom, öfversten baron Cederhielm och landshöfdingen baron B.appe 318. Den 10 september. Spanske ministern Llano 319.

15 DEN 11 SEPTEMBER i OKTOBER. Den ll s och 12 september. Konungens resa till Gripsholm. Operan Amphion. Hofdrägten 320. Den 13 september. Ett kungligt bondbröllopp. Ehrensvärds afresa från Drottningholm till Gripsholm 321. Den 15 september. Den nya porträttsalen på Gripsholm. Hofintendenten Behn Tillståndet på Gripsholm Den 17 september. Kronprinsens ankomst. Grefvinnan- Bosens missnöje med hans rum på Gripsholm. Landshöfdingen baron Örnsköld 322. Den 18 september. Sjöäfventyr. En trio. Riksrådet Hermansson, generalen grefve Posse och presidentsekreteraren Franc 323. Den 20 september. Ankomst af riksrådet Fersen och biskop Benf.elius. Presterna»Gapius» och»skrikhalsius» 325. Den 21 september. Konungens ankomst. Grefvinnan Bosens fruktlösa klagan 326. Lefnadsordningen regleras 327. Den 22 september. Riksrådet Höpken ersattes med Bielke. Bröderna von Stedingk 328. Den 23 september. Grefven och grefvinnan Höpken. Grefvinnorna Bosen, Meijerfelt och Lcicenhaupt 329. Tvänne dödsfall. Kontreamiral von Gertten. Stallmästaren Muncks far 330. Den september. Franska teatertruppens ankomst. Mätresserna Eckerman och Monsuve 331. Wahre^jprff. Carl Scheffer 332. Rappell af ministrarne Nostitz och^lfatf von Manteuffel 333. Fregatten Illerims borttagande af Spaniorerna 334. Hermanssons reflexion om börd. Fran-. ska skådespel 335. Den 28 september. Ordenskapitel. Kronprinsens vård 336. Lifmedikus Dahlberg 337. En pantaleonist. Den 30 september. Justitiekanslern. Liljencrantz. Svenske ministern i Konstantinopel Celsing 338. Wetterstedt utnämnes till kammarråd 339. Den 1 october. Grefve Brahe. Hertigarnes affärer. Generallöjtnanten baron Mörners penningenegociationer för hertig Fredrik hos konungen. JAljencrantz 340. Den 2 october. Liljencrantz' plan att grundlägga nya städer i Sverige och uti Finland 342. Liljencrantz och Scheffer. Oxenstiernas plan att anlägga ett etab*lissement på kusten af Guinea. Misslyckad sjöresa 343. Den 3 october. Baron Duwall på Näsby 344. Biskoparne Serenius och Benzelius.»Gapius».»Skrikhal-

16 1779 DEN 3-21 OKTOBER. 15 sius.». Oxenstiernas epigram öfver Rikets Ständer. Carl Scheffer och bränvinsbränningen 345. Den 4 october. Jagtnöjen. Generalerna Trolle, Stackelberg och Sparre 347. Af Chapman och Trolle 348. Chapmans försvarsskrift 349. Hans grundsatser för skeppsbyggnad. Om Englands och Frankrikes, skepp 353. Carl Sparre. En paskill 354. Löwenhielm blir minister i Berlin 355. Den 5 october. Hertig Carls och hertiginnans spektakel. Den 6 october. Oro i Carelen. Missnöje med landshöfdingen derstädes Otto Boye. Generaladjutanten Piper 356. Grefvinnan Meijerfelt. Fröken Strokirch. Riksrådet Bielke 357. Den 7 october. Jagt. General Mörners företräde 358. Den 9 october. Stallmästaren hos enkedrottningen Sparres kärlekshandel 359. Den 10 och 11 october. Fersens på Mälsåker. Jagt. Den 12 october. Lettre de retenue för Mun ek 360. Den 13 october. Vanligt hoflif. Valet af teaterstycken 361. Hertig Carl och hertiginnan. Den 14 october. Kammarherren baron Emanuel De Geer och Holländska missionen 362. Den 15 october. Madame Monsuve. Landshöfdingen grefve Fredrik Bosen och hans grefvinna. Blindbock 363. Den 16 october. Stallmästaren Sparre afskedas af enkedrottningen och klagar hos konungen 364. Den 18 october. Tillståndet i civilstatens enkekassa. Embetsmännens ställning 365. Kronprinsens utveckling. Kammarherren baron Höpkens arrest. Grefvinnorna Klinckowström och Piper, född Fersen 366. Den 19 october. Riksrådet Bibbing. Fråga om reconciliation. Om förlängning af hofvets landtsejour 367. Om hofvets residens. Jagt och jägmästare 368. Hofjägmästaren Axel Oxenstierna 369. Axel Fersen d. yngre och Clas Ijewenhawpt antagas till k. kammarherrar. Den 20 october. Subordination vid Drabantkåren. Planer till ändring med denna kår af löjtnanterna grefvarne Ekeblad och Adam Lewenhaupt 370. Öfverste Cederhielms tjenstebyte med prins Fredrik går om intet. Måns Stenbock 371. Ulrik Scheffers ankomst 372. Den 21 october. Vice landshöfdingen i Carlstad Uggla. Schröderheims uppförande. Liliencrantz' ankomst Frågan om Ehrensvärds ministertraktamente 374.

17 16 ' DEN 22 OKTOBER 13 NOVEMBER. Den; 22 october. Presidenten i Åbo hofrätt baron Axel Leijonhufvud. Landtsejourens förlängning. Ulrik Scheffer 375. Den 23 october. Grefve Nostilz' audiens 376. Etikettstvist. Plommenfelt och Scheffer 377. Nostitz' middag. Hans anmärkningar om sin konungs porträtt 378. Nostitz' karakter. Grefvinnan BmUhs död 379. Den 25 october. Leijonhufvuds afresa 380. Den 26 october. Ministrarne baron Sprenglporten och grefve Löwenhielm 380. Den 27 october. Konungens och hertig Carls utfart till Strengnäs 381. Den 28 october. Oxenstierna. Ehrensvärds traktamente. Medalj, slagen öfver kronprinsens (löpelseakt, af Ljungberger 382. Friherrinnan Örnskölds armband 383. Den 29 october Öfversten baron Wachtmeister 384. En slagruta. Kamrer Ljungman 385. Den 31 october. Fersen ocli Hermansson 386. Den 1 november. Kronprinsens uppfostran och karakter 387. Grefvarne Brahe och Ekeblad 388. Hermansson 389. Den 2 november. Lundins rymmande. Konungens missnöje deröfveroch med de andre Blomgrenske intressenterna Den 3 och 4 november. Eldsvåda i Stockholm. Oanständiga komedier och balletter. Kammarherren grefve A. L. Hamilton. Hans memoirer. Brahes ifrågasatta ackord med Ekeblad afböjes tills vidare. Hertig Carls afresa. Den 5 november. Samtal med Ulrik Scheffer om Holländska missionen 393. Den (i november. Hofvets landtsejour förlänges. Hofvet och Stockholms aristokratiska societeter 394. Konungens toleransedikter. Maskerader i fråga 395. Den 7 och 8 november. Kronprinsens ondska, hvarför han får ris af sin far 396. Ehrensvärd aflöses af grefve Stenbock 397. Den 9 och 10 november. Hofdamerua. Baron Wrangel. Oxenstierna återkommer till hofvet 398. Den 11 november. Tvist mellan Ulrik Scheffer och Hermansson 399. Den 12 november. Kornetten Tersmedens oartighet vid pharaospel emot hoffröknarna 400. Grefve Brahe tillrättavisar honom. Grefve Stenbock 401. Den 13 november. Beylovs död 402. Hans historia. Hans hitkomst. Tiden mellan 1760 och 1765 års riksdagar

18 1779 DEN NOVEMBER. ' Beylon allas förtrogne. Hans förhållande till prinsarne och diplomaterna. Tilldragelserna intill S Beylons och kronprinsens vistelse i Frankrike Beylons ställning mellan Gustaf III och enkedrottningen års revolution. Beylons reträtt 408. Beylons senaste lefnadsår 409. B.eylons sista stunder. Hans afsked af Fersen 410. Reflektioner om Beylons död 411. Den 14 och 15 november. Ehrensvärds samtal med Oxenstierna om sin mission. Tre grefvinnor 412. Adam Lewenhaupt och drabantkåren 413. Den 16 november. Prins Fredrik. - Kammarherren ba- < ron Friesendorff 414. Ehrenscärd begär entledigande från guvernörskapet på Gripsholm. Majoren Lars Ph. Hierta utnämnes till öfverstlöjtnant 415. Den 17 november. Sachsiske ministern grefve Boses återkomst och audiens 416. Den 18 november. Hofmarskalken baron Dilbens hemkomst från Frankrike. Den 19 november. Kammarherren grefve Nils Posse blir guvernör ad interim på Gripsholm. Den 20 november. Ulrik Scheffer, Ehrensciird och Franc afresa till Gripsholm 417. Den 21 november. Konungen besöker Stockholm, bevistar Vetenskapsakademiens sammanträde i dess nya hus och börsassembléen 418. Den 22 november. Konungens leve och kur. Seraphimerkapitel. Fredrik Horn. Carl Sparres likhet med Tessin 420. Den 23 november. Sergels tvist med hertig Carl rörande den senares byst. Uppfostringssällskapets tillämnade abcbok åt kronprinsen. Gustaf Adolfs staty misslyckas i gjutningen. Statskommissarien Adlerbergs bysättning 421. Konungens anmärkning mot rådet rörande brännvinskonfiskationsmål. Riksrådet Beck-Friis 423. Den 24 november. Pantaleonisten Noelli. Baron Barnekow. -* Bal på Fredrikshof 424. Konungens samtal med grefvinnan Bielke om sin mor 425. Enkedrottningens misshushållning och ackorder med sin kock och sin konditor 426. Den 25 november. Växande införsel. Liljencrantz' oro deröfver 427. Den 26 november. Ulrik Scheffer gifver middag för diplomaterna. Fregatten Illerims öde 428. Den 27 och 28 november. Ehrensvärd får studera Holländska ministerdepescherna. Rådets bekymmer. Elirensviird, Anteckningar, i. *

19 DEN 29 NOVEMBER 23 DECEMBER. Den 29 november. Presidenten Leijonhufvuds frimurareresa. Tolls i fråga satta giftermål med fröken Trolle. Den 30 november. Hertig Carl vid frimurarefesten på St. Andrasas' dag 429. Den 1 december. Liljencrantz' och Zibets förhandlingar rörande hofhållningen 430. Subsidieafhandling med Frankrike afslutad. Riksrådet Hermanssons»testamente» 431. Den 3 december. Rådet afgifver svar på konungens anmärkning. Konungens missnöje. Riksråden Bielke, Falkenberg, m.fl. General Stackelberg säges skola aflösas i Finland t med Posse 432. Prins Fredrik. Sveriges jernexport inskränkes till Preussen 433. Den 4 december. Konungen föreslår farvagnars inrättande till Gripsholm. Axelson. Assemblée på börsen 434. Höpkens yttrande om Pauhis och svenska drägten. Riksråden Carl Sparre och Falkengréen 435. J. G. Oxenstiernas och Fredenheims giftermål. Den 9 december. Diplomaterna på bal å Fredrikshof 434. Envoyén general Zöge. Carelska böndernas uppror undertryckes genom list 437. Trollhätte slussverks vård af riksråden Hiärne och Bibbing samt landshöfdingen von Törne 438. Hertig Carl och arméns flotta. Justitiekanslerns giftermål. Revisionssekreteraren Låstbom 439. Baron Josias Cederhielm vill sälja Segersjö åt ryttmästaren Hildebrand. Veckoskriften Sanning och Nöje 440. Den 10 december. Konungens Stockholmsresa för juluppköp. Sergels atelier 441. Enkedrottningen vill beställa ett monument öfver Erik Brahe 442. Sergels altartafla för Adolf Fredriks kyrka. Öfverstelöjtnanten Stiemblad. Maria Tlieresia 443. Den 16 december. Ny bal på Fredrikshof. Den 17 december. Hofmästaren Hedman tager afsked. Baron Dilbens hofhållningsplaner 444. Den 19 december. Ekolsunds- eller gula landtuniformen. Den 20 december. Ehrensvärd återvänder till Gripsholm 445. Den 21 december. Hans samtal med konungen om tullförhållandena. Liljencrantz. Statskommission. Lieiven. Sanning och Nöje 446. Rousseaus Emile föreläses. Rådet. Bröderna Scheffer 447. Den 22 december. Statsregleringen Liljencrantz. Lieiben. Diiben. Hofhällningen. Den 23 december. Stockholmsresa. Hermansson 451.

20 1779 DEN DECEMBEB. 19 Den 24 december. Julklappsutdelning. Konungens besök hos grefvinnorna Ekeblad och Sparre 452. Den 25 december. Julnatten och ottan. Spektakel 453. Den 26 december. Grefvinnan Löwenhielms nya drägt ogillas af konungen. Riksrådet Liewen. Hertig Fredrik. och m:lle Hagman 454. Den 28 december. Sanning och Nöjes skildring af C. Scheffer såsom»vallgubben». Axel Fersen 456. Den 30 december. Konsert 457. Den 31 december. Konungen skänker drottningen sin byst af Sergel. Hofvets inbördes nyårsönskningar. Ehrennyårstankar 458. Tillägg Den 23 april. Vers öfver svenska drägtens andra födelsedag. S Serafimerordenskapitel. Rangtvist mellan grefvarne Horn och Lewenhaupt. Carl Scheffers tal om riddarne, riksrådet Adam Horn, presidenten Höpken m. fl., om ridkonsten och regeringssättet. Historiografen Simmingsköld Den 12 november. Nils Bielkes anekdoter om års riksdag. Juvelsaken. Tessin, Liewen och Fersen. Revolutionsplanen

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

GUSTAF MAURITZ ARMFELT GUSTAF MAURITZ ARMFELT EFTER ARMFELTS EFTERLEMNADE PAPPER SAMT ANDRA HANDSKBIFNA OCH TRYCKTA KÄLLOR AF ELOF TEGNÉR ANDBA UPPLAGAN. I. ARMFELT OCH GUSTAF III. STOCKHOLM, F. & G. BEIJERS FÖRLAG Innehåll.

Läs mer

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III Ine: BETH HENNINGS WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX INNEHÅLL Inledning 5 1746 1749 15 De späda åren, 15 1749-1755 17 Gustav under Tessins fostran, 17, Gustav

Läs mer

TVÅ KRÖNTA RIVALER. J. P. VAN SUCHTELEN, Efter de hittills otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i S:t Petersburg

TVÅ KRÖNTA RIVALER. J. P. VAN SUCHTELEN, Efter de hittills otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i S:t Petersburg TVÅ KRÖNTA RIVALER. BERNADOTTESMINNEN J. P. VAN SUCHTELEN, GREFVE ROMANZOW, FURST CZERNICHEFF M. FL. Efter de hittills otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i S:t Petersburg utgifna

Läs mer

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNER

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNER HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN AF CARL CARLSON BONDE 1775 1782 ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNER Innehåll: P. M. till grefve Ruuth och baron Bonde i. Till

Läs mer

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap

Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap Fil. lic. Johanna Ilmakunnas Forskarna vid historiska institutionen PB 4 FI-00014 Helsingfors universitet Finland johanna.ilmakunnas@helsinki.fi Svenska ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 2009 Sessionen

Läs mer

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. Innehåll. 1. Afhandlingar. Krigsfolks-Ordning. Första afdeln. Om utskrifning sid. 1. Af hvilka den förrättas,

Läs mer

Banér, Anna gm 1610 Gabriel Bengtsson Oxenstierna Banér, Barbro Margareta gm 1656 Göran Gyllenstierna

Banér, Anna gm 1610 Gabriel Bengtsson Oxenstierna Banér, Barbro Margareta gm 1656 Göran Gyllenstierna Boken Kvinnor vid maktens sida1632 1772 av Svante Norrhem är ett delresultat av ett forskningsprojekt vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, med titeln Vägar till makt. I projektet

Läs mer

SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA.

SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA. GRUNDDRAGEN AF SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA. AKADEMISKA FÖRELÄSNINGAR AF BERNHARD ELIS MALMSTRÖM. TREDJE DELEN. LEOPOLD. UOSENSTEIN, ADLERBETH OCH EHRKNSVAPJ). ÖllEBRO, N. il. LIXDH, 18U7 INNEHÅLL. I.

Läs mer

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN SAMLADE SKRIFTER AV OLOF VON DALIN UNDER REDAKTION AV BARBRO STÅHLE SJÖNELL OCH PETRA SÖDERLUND SJUNDE DELEN BREV, SKRIVELSER M.M. UTGIVNA AV INGEMAR CARLSSON, JAMES MASSENGALE OCH GUN CARLSSON UNIV.ERSITÄTSBiBUOTH

Läs mer

HISTORISKA ANTECKNINGAR

HISTORISKA ANTECKNINGAR HISTORISKA ANTECKNINGAR AF GUDMUND GÖRAN ADLERBETH KHTEJS OBTGJNATYHANDSKRTFTEN [ ITRALA 1'NIV.-BIBLIOTEK ÅNYO [7TG1FNA FÖRRA BANDET MRD FÖRFATTARENS LRFNADSTECKNING 00H PORTRÄTT STOCKHOLM, F. & G. B EU

Läs mer

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT CECILIA AF KLERCKER FÖDD I.EWENHAUPT. STOCKHOLM r."' A", N Ö R S T F. D T & s ö N F. R S F Ö R T.

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT CECILIA AF KLERCKER FÖDD I.EWENHAUPT. STOCKHOLM r.' A, N Ö R S T F. D T & s ö N F. R S F Ö R T. HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK IV 1793 1794 ÖFVERSATT AF CECILIA AF KLERCKER FÖDD I.EWENHAUPT STOCKHOLM r."' A", N Ö R S T F. D T & s ö N F. R S F Ö R T. A O Innehåll. CCX. Bref för januari månad 1793:

Läs mer

von Friesendorffs släktarkiv.

von Friesendorffs släktarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning von Friesendorffs släktarkiv. 2014-10-07 Historik Historik för Släkten. (1771-1915) Släkten von Friesendorffs släktarkiv inkom till Örebro stadsarkiv som en deposition

Läs mer

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG NILS ERDMANN CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG STOCKHOLM ALBERT BONNIERS FÖRLAG INNEHÅLL. Carl Michael Hallman. Jakob Wallenherg. Inledning af Nils Erdmann 5 Carl Michael Bellman: Ur Frednians Epistlar:

Läs mer

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING AV TOR BERG STOCKHOLM. ALBERT BONNIERS FÖRLAG INNEHÅLL. Förord.. : : XI Källor och litteratur XV Kap. 1. Hem- och skolliv i Nyköping.-

Läs mer

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK 1795 1796 ÖVERSATT OCH REDIGERAD AV CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG Innehåll. CCXXXIV. Brev för januari månad 1795: Överblick

Läs mer

Utställningen Svenska tiden

Utställningen Svenska tiden Uppgifter till Utställningen Svenska tiden Innehåll 2 3 4 5 5 6 9 10 Märkespersoner under Svenska tiden Bildtexter till de historiska bilderna Korsord Kronologi Slutvärdering Svar på frågorna Ordförklaringar

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

KONUNG GUSTAF V SEXTIO ÅR EN FÖRTECKNING I TIDSFÖLJD. ÖFVER DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA I KONUNGENS PERSONLIGA LIF 1858-1918 AF GUSTAV ASBRINK

KONUNG GUSTAF V SEXTIO ÅR EN FÖRTECKNING I TIDSFÖLJD. ÖFVER DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA I KONUNGENS PERSONLIGA LIF 1858-1918 AF GUSTAV ASBRINK KONUNG GUSTAF V SEXTIO ÅR EN FÖRTECKNING I TIDSFÖLJD. ÖFVER DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA I KONUNGENS PERSONLIGA LIF 1858-1918 AF GUSTAV ASBRINK NATIONALUPPLAGA MED )EN KONSTBILAGA STOCKHOLM AKTIEBOLAGET HASSE

Läs mer

Ett ståndsmässigt liv

Ett ståndsmässigt liv JOHANNAILMAKUNNAS Ett ståndsmässigt liv Familjen von Fersens livsstil på 1700-talet Översättning Camilla Frostell i UMIVERSiTÄTSBiBLIOTHEKKIP'! j g - ZENTRALSiBUOTHEK - Svenska litteratursällskapet i Finland,

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

OCR-läst av Börje Sandén; eget sidformat 14 x 22 cm UKF:s Startsida

OCR-läst av Börje Sandén; eget sidformat 14 x 22 cm UKF:s Startsida Hofjägmästaren Johan Ludvig von Greiffs berättelse om Konungens arresterande den 13 Mars 1809 Berättelsen har cirkulerat i olika versioner. Här det hans egen. Ur Sam Clason För hundra år sedan, 1909 OCR-läst

Läs mer

DAGBOK vn CECILIA AF KLERCKER ÖVERSATT OCH REDIGERAD STOCKHOLM FÖDD. I.EWENHAUPT P.'"*: ; NOJi S T E D T & S Ö K E R S F Ö KLÄ G

DAGBOK vn CECILIA AF KLERCKER ÖVERSATT OCH REDIGERAD STOCKHOLM FÖDD. I.EWENHAUPT P.'*: ; NOJi S T E D T & S Ö K E R S F Ö KLÄ G HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK vn 1800 1806 ÖVERSATT OCH REDIGERAD AV CECILIA AF KLERCKER FÖDD. I.EWENHAUPT STOCKHOLM P.'"*: ; NOJi S T E D T & S Ö K E R S F Ö KLÄ G *. Innehåll.' Januari 18OO. Den

Läs mer

Sida 1 av 8. 1. (2) Erhard Klerck, f. 1675; Kyrkoherde i Kjellstorp i Skåne; död 1714 2/3. Gift med Anna Pehrsdotter.

Sida 1 av 8. 1. (2) Erhard Klerck, f. 1675; Kyrkoherde i Kjellstorp i Skåne; död 1714 2/3. Gift med Anna Pehrsdotter. Sida 1 av 8 Nordisk familjebok sid 437-438 / Utgifen 1858-1864 Adel. och Friherrl. ätterna af Klercker, N:ris 2432, A, och 334. Förmenas hafva gemensamt ursprung med adel. ätterna Clerck, N:ris 433, 442

Läs mer

Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5

Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5 Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5 1. Mellan åren 1719-1866 skedde stora förändringar i människornas liv. De olika bilderna nedanför visar olika personer eller händelser som har betytt mycket för

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Karaktärer som uppträder i boken

Karaktärer som uppträder i boken Karaktärer som uppträder i boken Furstliga adolf johan, Christinas halvkusin, yngste son till Catharina Vasa och Johan Casimir, pfalzgreve, hertig. carl gustaf, Christinas halvkusin, äldste son till Catharina

Läs mer

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm www.lektion.se Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799. Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike

Läs mer

Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson

Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson SIGNHILDSBERG Håtuna Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson Gun Björkman Från 1733 ur Håtuna Husförhörslängd 1653 sålde Henrik von Thurn Fornsigtuna till

Läs mer

Biskopshuset VADSTENA.

Biskopshuset VADSTENA. Biskopshuset VADSTENA. Birgittinerstaden vid Vetterns klara, men oroliga vatten är med sina många medeltidsminnen och sin gammaldags stämning en af länets mera intressanta städer, om nu också Vadstena

Läs mer

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell

Läs mer

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3) 2009 Sida 1 Tabell 1 Karl XIV Johan Bernadotte. Sveriges kung 1818-44. Född 1763. Död 1844. Gift 1798 med Desirée (Desideria) Clary. Född 1777. Död 1861. Oscar I Bernadotte. Född 1799. Död 1859. Se tabell

Läs mer

CARINA LID STRÖM. Berättare på resa. Svenska resenärers reseberättelser CARLSSONS

CARINA LID STRÖM. Berättare på resa. Svenska resenärers reseberättelser CARLSSONS CARINA LID STRÖM Berättare på resa Svenska resenärers reseberättelser 1667-1829 CARLSSONS INNEHÅLL FÖRORD II INLEDNING 13 Reseberättelsen som genre 17 Genre och repertoar 20 Genre - repertoar kontext 21

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Bilder ur Gustav Vasas liv

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den

Läs mer

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE II ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A.

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE II ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖFVERSATT OCH UTGIFVEN CARL CARLSON BONDE II 1783 1788 ANDRA UPPLAGAN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNER Innehåll: XC. Bref för januari månad 1783: Uppförandet af -»Birger

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Bakgrund. Livländska Stamgrenen

Bakgrund. Livländska Stamgrenen Bakgrund Uppgifter om den Klingsporska ättens ursprung kan hittas i dåtidens skrifter såsom Langebeks diplomatarium från slutet av 1200-talet och E. J. de Westphalens: Monumenta inedita rerum Germanicarum

Läs mer

Välkommen! 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet?

Välkommen! 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet? Välkommen! Sidan 3 1 Vem äger de kungliga slotten? 2 Varför kallas de kungliga? 3 Vad är ett kungahus? 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet?

Läs mer

SOPHIE eagma:no Efter färglagd gravyr af Elias Martin. SOPHIE HAGMAN OCH HENNES SAMTIDA EDWARD JOHNSOf MUSICLIBRARY SOPHIE HAGMAN OCH HENNES SAMTIDA NÄGBA ANTECKNINGrAB FRÅN DET GUSTAVIANSKA STOCKHOLM

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Falkenbergska samlingen Brevskrivareregister

Falkenbergska samlingen Brevskrivareregister Falkenbergska samlingen skrivareregister 1 (6) Falkenbergska samlingen Brevskrivareregister Falkenbergska samlingen skrivareregister 2 (6) Falkenberg, Carl Evert, Falkenberg, Johan 1784 (1), hovjägmästare

Läs mer

Lovisa Ulrika en föreställning

Lovisa Ulrika en föreställning Ulrika en föreställning Musikalisk introduktion ( kommer till Sverige och det är bröllopsfest) Roman - Sinfonia halva sats 1 Roman - Sinfonia halva sats 2 Roman - Drottningholmsmusiken, del av sats 1 (Pergolesi

Läs mer

Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovförtäringsräkenskaperna

Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovförtäringsräkenskaperna Meddelanden Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovförtäringsräkenskaperna Jonas Nordin Böcker har, som bekant, sina öden. År 2002 utkom boken om Kina slott i Byggförlagets

Läs mer

Jag var den dagen kallad till supé hos Hertiginnan af Södermanland.

Jag var den dagen kallad till supé hos Hertiginnan af Södermanland. Fredrik Samuel Silfverstolpes berättelse om aftonen före stats-hvälvfningen i Hertig Carls Hof. Han hade år 1807 återvänt efter uppdrag som svensk minister i S:t Petersburg. Var även bildkonstnär och preses

Läs mer

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Ättlingar Christoffer Polhem

Ättlingar Christoffer Polhem Ättlingar Christoffer Polhem Christoffer Polhem. Född 1661-12-18 Nystuga,Tingstäde,Gotland 1). Död 1751-08-30 Stockholm 1). Familj med Maria Polhem f. Hoffman (Född 1671-08-24 Bremen 1). Död 1735-10-14

Läs mer

Nio man drunknade när Barbara sjönk

Nio man drunknade när Barbara sjönk 1975-08-28 GP Nio man drunknade när Barbara sjönk Den 29 augusti 1950 omkom nio kustartillerister från KA 4 när bogserbåten Barbara sänktes av brottsjöarna vid Kocken utanför Känsö. I går högtidlighölls

Läs mer

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM. P. A. NORSTEDT & SÖNERS,FÖItl;AO! <?

HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK ÖVERSATT OCH REDIGERAD CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM. P. A. NORSTEDT & SÖNERS,FÖItl;AO! <? Q HEDVIG ELISABETH CHARLOTTAS DAGBOK vi 1797 1799 ÖVERSATT OCH REDIGERAD AV CECILIA AF KLERCKER FÖDD LEWENHAUPT STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS,FÖItl;AO!

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Bildbilaga Gustaf III inför sina undersåtar i bilder

Bildbilaga Gustaf III inför sina undersåtar i bilder Bildbilaga Gustaf III inför sina undersåtar i bilder Henrika Tandefelt Museiverket, Nationalbiblioteket i Helsingfors, Nationalmuseum i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek, Vitterhetsakademiens bibliotek

Läs mer

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

De första logerna i frihetstidens Sverige

De första logerna i frihetstidens Sverige De första logerna i frihetstidens Sverige Den kula som ändade Karl XII:s liv i löpgraven vid Fredriksten satte också punkt för mer än tjugo års krig. Den svenska stormakten var lagd i grus och aska. Sverige

Läs mer

Handskrift 40J. Albert Linders arkiv ( )

Handskrift 40J. Albert Linders arkiv ( ) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40J. Albert Linders arkiv (1849 1877) Albert Linder var son till Johan Albert Linder. Han blev sjöman och avled 28 år

Läs mer

Resultat damer totalt 200 M Längd Kula

Resultat damer totalt 200 M Längd Kula Drottning Kristinas pris Hempris, totala poängen på hemmet Placering Hem Deltagare Idrottspoäng Total poäng 1 Misba 10 11 570 11 580 2 Herrgården 5 5 445 5 450 3 Klätten 2 1 438 1 440 Resultat damer totalt

Läs mer

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Namn, titel, m.m. Ort Anmärkning Adelsvärd, Theodor, Gerstorp Brev från honom. Ankarcrona, Oscar, f. 1857, Umeå Brev från 1906 major, adjutant

Namn, titel, m.m. Ort Anmärkning Adelsvärd, Theodor, Gerstorp Brev från honom. Ankarcrona, Oscar, f. 1857, Umeå Brev från 1906 major, adjutant Fredrik Lagerfelts arkiv Brevskrivareregister 1 (13) Brevskrivareregister till volym 1 Adelsvärd, Theodor, Gerstorp Brev från honom friherre, kammarherre m.m. och hans maka Louise 1900 Ankarcrona, Oscar,

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

ORÖRT. text Mia Fernlund foto Melker Dahlstrand

ORÖRT. text Mia Fernlund foto Melker Dahlstrand ORÖRT Till Gripsholms slott kom kung Gustav III med sitt hovfölje, oftast under hösten och vid juletid. Här sysselsatte han sig med skådespel och upptåg tillsammans med kungligheter, kavaljerer och hovdamer.

Läs mer

Löfstadsarkivet bilaga (27)

Löfstadsarkivet bilaga (27) Löfstadsarkivet bilaga 1-7 1 (27) Bilaga 1 Förteckning över brev till Marie Antoinette och Ludvig XVI samt handlingar rörande franska revolutionen (Se B VIII a:1) Nummer År Anmärkning 1 1790 Kopia skriven

Läs mer

Zacharias Topelius LJUNGBLOMMOR. Utgiven av Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus

Zacharias Topelius LJUNGBLOMMOR. Utgiven av Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus Z A C H A R I A S T O P E L I U S S K R I F T E R I Zacharias Topelius LJUNGBLOMMOR Utgiven av Carola Herberts under medverkan av Clas Zilliacus Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Bokförlaget

Läs mer

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Lars Jönsson Flygare. Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 1 Soldat nr 115 vid Västmanlands regemente, Kungsörs kompani från 1742. Lars Jonsson

Läs mer

Hans Gustaf Rålambs memoarer Ur Hans Gustaf Rålambs anteckningsbok, blad 140 ff, Kungliga biblioteket

Hans Gustaf Rålambs memoarer Ur Hans Gustaf Rålambs anteckningsbok, blad 140 ff, Kungliga biblioteket Hans Gustaf Rålambs memoarer Ur Hans Gustaf Rålambs anteckningsbok, blad 140 ff, Kungliga biblioteket Hans GustafRålamb var, liksom Axel Fersen och Carl Tersmeden, i händelsernas centrum vid tiden för

Läs mer

men inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls

men inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls 1 Jan Jakobsson Tomt 98 2011-12-09 Ändrad 2015-09-11 Detta dokument ersätter Ringsöhistorik 2 från 2011. Ändringarna består i nya länkar till Lantmäteriet, som direkt öppnar de två kartorna jag hänvisar

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Det blev dock vanligare och vanligare att folk sade vad de tyckte om olika beslut som riksdagen fattade under 1700-talet.

Det blev dock vanligare och vanligare att folk sade vad de tyckte om olika beslut som riksdagen fattade under 1700-talet. Tryckfrihet Under frihetstiden var det mycket som förändrades i Sverige. Det hade tidigare varit förbjudet att kritisera kungen eller riksdagen. Man kunde till och med få dödsstraff om man uttryckte sig

Läs mer

Elisabet Gyllenadler

Elisabet Gyllenadler Elisabet Gyllenadler g m Olof Swebilius Hypotetiska anor från Gustav Vasa Tabell 1 Gustav I Eriksson Vasa (10:437). Sveriges Konung. Född 12 maj 1496 i Rydboholm, Östra Ryd (AB). Död 29 sep 1560 i Tre

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

CEDERSCHIÖLD. häst) och hans 2:a hustru Katarina Poppelman (halvsyster till Gunnars mf fm mf mm Margareta Samuelsdotter). Se även stamtabell.

CEDERSCHIÖLD. häst) och hans 2:a hustru Katarina Poppelman (halvsyster till Gunnars mf fm mf mm Margareta Samuelsdotter). Se även stamtabell. Sönerna till borgmästaren i Gävle Peter Hansson Hellsing kallade sig Gavelius. Sonsonen Petrus Gavelius (1625-1697) var assessor vid Göta hovrätt och adlades Cederschiöld. Den nu fortlevande grenen härstammar

Läs mer

Gustaf V. Brev - Tal - Skrivelser. Utgivna och med stilanalys av Åke Ohlmarhs SJÖSTRANDS FÖRLAG STOCKHOLM

Gustaf V. Brev - Tal - Skrivelser. Utgivna och med stilanalys av Åke Ohlmarhs SJÖSTRANDS FÖRLAG STOCKHOLM Gustaf V Brev - Tal - Skrivelser Utgivna och med stilanalys av Åke Ohlmarhs SJÖSTRANDS FÖRLAG STOCKHOLM Innehåll Förord 11 UWJWRSITÅTS8!BLIOTHÉK jflgl ZENTRALBIBUOTHEK Kung Gustaf som skribent. En stilanalys

Läs mer

Sveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas

Sveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas Sveriges Teaterkung Gustav III föddes 1746 och kröntes till Sveriges kung 1772. Med en politisk kupp gjorde han sig själv enväldig. Samtidigt var han starkt influerad av upplysningens idéer om tolerans

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015

KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015 KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015 När: 28 AUGUSTI - 2015 29 AUGUSTI 30 AUGUSTI Var: Parkgatan 35 411 24 Göteborg Exercishuset vid Heden Obegränsat med P-platser Tider: Fredagen 28/8 kl. 13 18 Lördagen 29/8 kl.

Läs mer

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret. Gustav Vasa (1523 1561) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret. Kontroll genom personlighet. Brev och annat för att personligen styra landet. Erik

Läs mer

Eriksgatan. genom Västerås. Jouni Tervalampi

Eriksgatan. genom Västerås. Jouni Tervalampi Eriksgatan genom Västerås Jouni Tervalampi 2013 Milstenen vid den gamla Eriksgatan Milstenen vid den gamla Eriksgatan vid Köpingsvägen är ett minne från Ryska kriget 1788-1790. Milstenen står vid hörnet

Läs mer

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius) Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden

Läs mer

Sida 1. Tabell 1

Sida 1. Tabell 1 2012-04-01 Sida 1 Tabell 1 James Dickson. Född 1748 i Skottland. Död 1826 i Storbritannien. Gift med Christina Murie. Född 1755 i Storbritannien. Död 1813 i Storbritannien. Robert Dickson. Grosshandlare.

Läs mer