Rapport 1(6)

Relevanta dokument
Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

REVIDERING Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Ange namn på utpekad tätort: Ange namn på vattendrag/sjö: Ange vilka kommuner som berörs av hotkartorna för tätorten:

50-årsflöde. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

100-årsnivå. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

MILJÖKONSEKVENSBESKIVNING RISKHANTERINGSPLAN FÖR ÖVERSVÄMNINGSRISKER

Vansbro kommun. MCR Arvika

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

Regelverk rörande båtbottenfärger

Figuren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Detaljplan för fastigheten Almen 1-7 inom Umeå kommun, Västerbottens län

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Lidköping

Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Riskhanteringsplan för Lindesberg

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Riskutredning Lindesberg

MSB Översvämningsförordningen. Rapportering av Bilaga 3 Text Del 1 Vattendistrikt: Västerhavet

Blanketten gäller för följande områden: Naturreservat, landskapsbildsskydd, fågel- och sälskyddsområden samt naturminnen.

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Tillhörande detaljplan för del av

Stångåns vattenskyddsområde. Ett bättre skydd för Linköpings dricksvatten

S K E D A L A 4 : 1 B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G. Skedala, HALMSTADS KOMMUN

Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

Undersökning av planens miljöpåverkan

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Underlag till samråd för riskhanteringsplan för Fyrisån, Uppsala

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Skydda dig mot översvämningar

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Detaljplan för Städet 13 & 15 samt Svarven 1, 3 & 15.

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Svartmunken 1 m.fl. Tillhörande detaljplan för del av. CENTRUM, HALMSTADS KOMMUN Plan 1087 K

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

Yttrande 1(6) Kungsbacka kommun kungsbacka.se

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Gemensam syn på översvämningsrisker

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde

Skydda dig mot översvämningar

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen

Klimatanpassning i Örebro län

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Detaljplan för fastigheten Orrspelet 1 och 2 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet.

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik

Transkript:

Rapport 1(6) 2013-12-02 Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Kungsbacka tätort, Hallands län. Namn på utpekad ort: Kungsbacka Namn på vattendrag/sjö: Kungsbackaån Flöde: Beräknat högsta flöde (BHF) Bakgrund Kungsbacka tätort översvämmades senast i december 2006. Då drabbades bland annat enskilda fastigheter, ett köpcentrum och samhällsviktig verksamhet såsom äldreboende, stadshus och dagvatten- och spillvattensystemet. Sedan dess har flera åtgärder vidtagits för att minska konsekvenserna bland annat genom att säkra fastigheter med en skyddsmur, upprätta ett förvarningssystem med flödesmätare, regn- och havsvattenprognoser och införskaffa mobil skyddsutrustning. Fler invallningar planeras i nuläget. Hanteringsförmågan har därmed förbättrats i Kungsbacka. Påverkan på människors hälsa Risk för påverkan på människors hälsa utifrån antalet personer direkt berörda. Vid beräknat högsta flöde (BHF) drabbas över 2000 personer (nattbefolkning). Vattnet breder ut sig främst från Kolla till norr om Signeskulle. Vid BHF finns behov av att evakuera invånare i vissa områden. Det är dock oklart i nuläget exakt vilka områden som berörs och hur allvarliga konsekvenserna blir. Risk för direkta och indirekta effekter som påverkar människors hälsa Det är svårt att bedöma de direkta och indirekta effekterna på människors hälsa. Bedömningen för Kungsbacka har utgått från vissa sektorer inom samhällsviktig verksamhet. Ett BHF når samma anläggningar som ett 100- årsflöde, men konsekvenserna kan bli mer omfattande. Anläggningarna inom dricksvattenförsörjning påverkas inte av ett BHF. Avloppssystemet kan påverkas endast vid elbortfall då vattnet från översvämningen kan rinna in i avloppssystemet. BHF når både anläggningar för elförsörjning och ITkommunikation. Det är oklart hur allvarliga konsekvenserna blir. Även konsekvenserna på telekommunikationen är oklara. Inga anläggningar för avfallshanteringen påverkas. Fjärrvärmeverket påverkas inte av ett 100-års flöde, men det är oklart hur distributionen påverkas. Gasförsörjningen påverkas inte. Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 035-13 20 00

LÄNSSTYRELSEN 2(6) Enligt Statens geotekniska instituts (SGI) översiktliga kartering av förutsättningarna för skred (stabilitetsförhållanden) längs Kungsbackaån med biflöden så klassas större delen längs med ån som stabilitetszon IÖ. 1 Detta är den högsta klassningen och den innebär att det finns förutsättningar för initialskred och att området kan översvämmas med återkomsttiden 100 år. Områdena i denna zon består av lera och silt i dagen eller täckt med överlagrande jord och har en lutning över 1:10. Dessa områden finns i störst utsträckning där biflöden möter Kungsbackaån och vid åns mynning. Det finns samhällsviktig verksamhet som omfattas av IÖ-zonen vid ett av biflödena. Det går dock inte att bedöma hur stor risken är eller hur BHF påverkar risken. Risk för påverkan på samhällets förmåga att upprätthålla service, administration, räddningstjänst, skola och omsorg Vid BHF- flöde bedöms konsekvenserna för kommunal service bli mycket allvarliga då stora delar av innerstaden påverkas. Där ligger även stadshuset. Den kommunala servicen påverkas genom att flertalet skolor drabbas bl.a. Lindälvsskolan och Aranässkolan. Ett stort äldreboende översvämmas. När det gäller uttryckningsfordon så har de möjlighet att ta sig fram, men körsträckorna blir längre. Beskrivning av konsekvenser för ekonomisk verksamhet Konsekvenserna för påverkan för fastighetsägare Kommunala och privata fastighetsbolag, privat personer och företag drabbas. De flesta fastigheter som påverkas ligger i centrum längsmed ån. Konsekvenserna för infrastruktur Vid BHF riskerar broar att svämmas över, vilket leder till längre körsträckor. Två av vägarna in till innerstaden översvämmas och vissa områden kan bli isolerade. E6 och Västkustbanan, som är riksintresse för väg respektive järnväg, kommer att svämmas över vid vissa delar. Trafiken bör ledas om respektive stängas av. Påverkan på areella näringar Odlingsmark och skogsmark påverkas, men får begränsade konsekvenser. Påverkan på särskilt berörd bransch/anläggning Vid BHF kan ca 560 arbetstillfällen påverkas. Det går dock inte att bedöma om samtliga inte kan fungera och i så fall hur allvarliga konsekvenserna blir. Industriområdet i Varla påverkas genom att vägar översvämmas. Verksamheterna i industriområdet påverkas i varierande grad. Postens 1 Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No. 2-0605-0329

LÄNSSTYRELSEN 3(6) verksamhet finns också i det översvämmade området. Diverse kommersiell verksamhet, bl.a. ett köpcentrum, påverkas både direkt och indirekt av ett 100- årsflöde. Idrottsverksamhet i form av fotbollsplan och tennisbana vid Lindälvsskolan samt Inlags idrottsområde översvämmas. Då stora delar av innerstaden, byggnader med samhällsfunktion och övriga byggnader och ett industriområde översvämmas, kan konsekvenserna för ekonomisk verksamhet bli mycket allvarliga. Omfattningen påverkas mycket av hur E6 och Västkustbanan påverkas. I övrigt drabbas fastighetsägare och kommersiell verksamhet av stora kostnader. Påverkan från IED/IPPC anläggningar I Kungsbacka tätort finns inga IED/IPPC anläggningar. Risk för förorening Källorna till risk för förorening och påverkan Kungsbacka är en relativt ny stad och det visar sig också när det gäller förorenade områden, vilka är förhållandevis få till antalet jämfört med andra orter längst med kusten. Här har tidigare förekommit industrier främst inom textil-, verkstads- och trävarubranscherna. En del av dessa är numera områden förorenad mark riskklass 2. Ingen förorenad mark av riskklass 1, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet eller Sevesoverksamhet 2 översvämmas. Vid beräknade högsta flödet kommer en marina och ett båtvarv i närheten av utloppet till Kungsbackafjorden att översvämmas. Marinan har även översvämmats tidigare så lättrörliga föroreningar kan ha försvunnit. Båtbottenfärger har använts sedan 1970-talet, och färgerna har tidigare innehållit mycket farliga kemikalier. Båtbottenfärger kan bland annat innehålla: tributyltenn (TBT), koppar, irgarol, isotiazolin och zinkpyrition. De flesta förorenande processer har ägt rum direkt på marken. I de mer centrala delarna av Kungsbacka finns risk för föroreningsspridning från framförallt gamla verkstadsindustrier och kemtvättar. Föroreningar som främst kan innebära en risk är klorerade lösningsmedel och oljeprodukter. I området finns eventuellt även ett gammalt färgeri och en plats för drivmedelshantering. Informationen om dessa objekt är bristfälliga men risken för spridning av föroreningar kan inte uteslutas. 2 Enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

LÄNSSTYRELSEN 4(6) I Kungsbacka finns en grafisk industri med en lång verksamhetstid. I processen har hanterats ett flertal kemikalier, exempelvis: industribensin, fotogener av olika slag, Isopropylalkohol, nickel, bly, silverhaltig film samt fix och framkallning samt olika slags lösningsmedel. Inom området, som översvämmas vid högsta beräknade flödet, finns även en tillståndspliktig verksamhet. Vid översvämning kan ämnen från verksamheten spridas till vatten. Även icke tillståndspliktiga verksamheter inom området kan hantera avfall och kemikalier som vid en översvämning kan spridas. Påverkan på miljön generellt av föroreningar från dessa källor Olika aktiva substanser har använts i båtbottenfärg genom åren. TBT är inte längre tillåtet att använda men är svårnedbrytbar och finns därför fortfarande kvar i miljön. TBT har hormonstörande egenskaper som påverkar djurlivet i havsmiljön negativt redan vid mycket låga koncentrationer. Även Irgarol, isotiazolin och zinkpyrition är mycket skadliga för vattenlevande organismer. Eftersom metaller är grundämnen kan de inte brytas ner i naturen utan endast omvandlas till olika former. Metallers rörlighet beror av bland annat ph, temperatur, organsikt material, och redox-förhållanden. Metaller kan ha negativ inverkan på mark, sjöar och vattendrag. Klorerade lösningsmedel påverkar det centrala nervsystemet, levern och njurarna, en ökad risk för cancer föreligger också. Nedbrytbrytningen i naturen går långsamt och toxiska nedbrytningsprodukter bildas, är giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Petroleumprodukter, kan påverka centrala nervsystemet och vissa är också cancerogena. Påverkan på skyddade områden, utpekade särskilt känsliga områden, Natura 2000 områden, Naturreservat, vattenskyddsområden mm. Kungsbackafjorden är naturreservat och Natura 2000-område. Natura 2000 habitatet i aktuellt område är ett Estuarier 1130. Vidare ingår Kungsbackafjorden i HELCOMs nätverk (Baltic Sea Protected Areas, BSPA områden) och i OSPAR:s nätverk (Marine Protected Areas, MPA). Detta innebär att Sverige åtagit sig att skydda detta område långsiktigt enligt de två konventionerna. Eftersom det är oklart hur mycket föroreningar det finns och hur de sprids är det svårt att bedöma vilka konsekvenser det blir vid en översvämning i området. Utsläpp av föroreningar ökar risken för negativa vattenkemiska och vattenfysikaliska förändringar. Förorening av vattnet till exempel i form av grumling och utsläpp av olja och kemikalier kan skada rev, vegetation och livsmiljön för akvatiska organismer.

LÄNSSTYRELSEN 5(6) Längsmed ån finns även känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet) och för näringsbelastning (UWWT-direktivet) som kan påverkas av eventuella föroreningar uppströms. Påverkan på nuvarande ekologisk och kemisk vattenstatus Den del av Kungsbackaån som ligger inom området för översvämningsrisk har måttlig ekologisk status, den kemiska statusen uppnår ej god. Vid beräknade högsta flödet kan eventuella föroreningar försämra vattendragets ekologiska och kemiska status, vilket kan försvåra att målen om en god status kan uppnås till 2021. Rolfsån har god ekologisk status men liksom för Kungsbackaån uppnår den kemiska statusen ej god. Längs med den delen av Rolfsån som ingår i området finns inga identifierade förorenade områden och därmed inte heller någon förväntad spridning av föroreningar. Beskriv annan påverkan som kan uppkomma vid en omfattande översvämning Höga flöden och översvämningar gör att humusämnen i sediment och mark dras ut i vattnet vilket ger en försämrad vattenkvalitet genom ökad grumlighet och färg. Den ökade humustransporten kan också leda till att partikelbundna föroreningar dras med och på det sättet kan påverka vattenkvalitén ytterligare. Påverkan på kulturarvet Vid ett BHF påverkas en mängd kulturmiljöer av olika slag såsom fornlämningar, byggnader och bebyggelseområden av särskilt kulturhistoriskt värde. Följande miljöer berörs och finns utpekade och beskrivna i kommunens kulturmiljöprogram Bygd att bevara : Alafors som utgörs av en äldre kvarnplats. Kvarnplatsen omnämns redan på 1300-talet och i miljön återfinns även en stenvalvsbro, en mjölnarbostad samt ett äldre bostadshus. Rester efter två kvarnar finns också på platsen. Stora delar av området berörs vid BHF. Norra förstaden strax öster om ån. Området är unikt för Kungsbacka och utgör stadens första villaområde. Vid BHF hamnar hela området under vatten. Kungsbacka innerstad utgör en betydande kulturmiljö. Miljön är delvis även riksintresse för kulturmiljö. Miljöns grunddrag karaktäriseras av småstad med medeltida ursprung, präglad av handel och hantverk. Innerstadens bebyggelse från 1800-talets andra hälft och början av 1900-talet, karaktäriseras av sin småskalighet. Vid BHF drabbas stora delar av innerstaden. Huvuddelen av riksintresseområdet ligger dock enligt BHF ovan vattenlinjen. Även kyrkan verkar klara sig enligt beräkningen. Västra villastaden. Området utgörs av villabebyggelse från början av 1930-talet och framåt. Vid BHF berörs ett mindre område.

LÄNSSTYRELSEN 6(6) Inom ovan nämnda oråden finns särskilt utpekade byggnader av kulturhistoriskt värde dock inga statliga byggnadsminnen eller byggnader skyddade av KML. Vid BHF kommer hela/delar av ovan beskrivna områden att ställas under vatten. Detta kommer att leda till skador både på byggnader och på andra anläggningar så som broar, gator, planteringar, stenmurar med mera som utgör betydande element i kulturmiljöerna. Skadetypen mellan objekten kommer sannolikt att variera. Det kan handla om betydande vattenskador på objekten och/eller att objekt raseras helt eller delvis. Medräknat en buffertzon på 25 meter finns det 16 registrerade fornlämningar inom översvämningsområdet vid BHF. Vad gäller fornlämningarna kan dessa delas in i två olika grupper: fornlämningar som till sin utberedning i huvudsak finns under mark (t.ex. boplatser och stadslager) och de som finns ovan mark (t.ex. milstolpar broar). Så länge marken ligger stabilt skadas sannolikt inte fornlämningarna. Om marken däremot rör sig genom skred eller liknande är risken stor att även fornlämningarna under mark skadas. För de fornlämningar som helt eller delvis ligger ovan mark föreligger samma risker och skadetyper som för den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen (se ovan). Öster om ån i Kungsbacka ligger Kungsbacka Gamla kyrkogård som skyddas enligt KML. Här föreligger liknade risker som för fornlämningarna. Vid BHF påverkas även ett arkiv.