Minnesanteckningar från nätverksträff för hälsoskyddsinspektörer i Stockholms län, 2011-10-20 Tema för dagen: Buller i skolor och förskolor Syfte Klargöra tillsynsarbetet vad gäller buller i förskolor och skolor. Föreläsningar Bilder och information från föreläsningarna finns på nätverkets hemsida finns på: http://www.miljosamverkanstockholm.se/. Introduktion Sara Nilsson, Karolinska Institutet Buller kan orsaka störning och påverka människors hälsa. Störning beror på ljudnivå, men också faktorer som ljudets karaktär (dvs. om ljudet är monotont, har impulser etc.) och den individuella uppfattningen. Höga ljudnivåer kan orsaka hörselskador, men buller kan även orsaka stressrelaterade symptom som högt blodtryck och andra hjärt- kärl effekter vilket inte nödvändigtvis har med ljudnivån att göra. Hur buller påverkar just barn är ej välstuderat, det är dock klart att koncentrationssvårigheter, försämrad inlärning och störd vila kan uppstå i förskole- och/eller skolmiljön. Det är också fastställt att buller kan vara särskilt störande för vissa grupper, exempelvis personer med hörselskada, annat modersmål och ADHD. I Miljöhälsorapport 2005 rekommenderades följande; bakgrundsnivån under lektionstid bör vara lägre än 35 db LAeq, efterklangstiden i klassrum bör vara högst 0,6 s och mindre än 1 s i samlingslokaler och matsalar. Bullernivån i förskolor och skolor påverkas av faktorer som antal barn, aktivitet, arbetsform, fläktar, ljud utifrån och rummens akustik. I Barnens miljö- och hälsoundersökning 2003, enkätundersökningen som låg till grund för Miljöhälsorapport 2005, framkom det att 30 % besväras av någon form av buller i skolmiljön och det som var mest besvärande var ljud från andra barn, höga ljud under lek och skrapljud från stolar. Men övriga källor som trafik, och fläktar bör ej negligeras då hälsoeffekter kan uppstå även om bullret upplevs som störande eller ej.
Erfarenheter och praktiska exempel från en kommun Camilla Kjellin, Miljöförvaltningen i Stockholm Camilla Kjellin är projektledare för skolor och förskolor på Miljöförvaltningen. Tillsynen av skolor och förskolor har utförts i projektform sen år 2006. Man utför inspektionerna stadsdelsvis. I projektet arbetar sex inspektörer och man gör 200 tillsynsbesök per år. Skolorna och förskolorna får ett tillsynsbesök vart femte år och betalar en fast årlig avgift för detta. Tillsyn av förskolor och skolor Tid bokas för inspektion. Man skickar ut den checklista man kommer att följa innan tillsynsbesöket. När man är på plats går man igenom checklistan. Checklistan består av många punkter. Bland annat ska de ha en dokumenterad egenkontroll och en löpande riskbedömning. Vid inspektionen informerar inspektören om kraven på egenkontroll, av erfarenhet vet man att kunskapen fortfarande är bristfällig. Ex på vad man kontrollerar inom egenkontrollsarbetet inom alla områden (exempelvis hygien, radon, fukt m.m): - Ansvarsfördelning - Kompetens - Riskbedömning Vad gäller akustik och buller kontrollerar man bland annat om det finns kunskap om buller, om personal, föräldrar och barn informeras om riskerna, om rutiner finns, om beteenden jobbar man i små grupper, utformning av lokalerna och de installationer som kan ge bullerstörningar. Efter genomgången av egenkontrollen utförs en inspektion av lokalerna. Det har visat sig att det inte alltid ser ut på det sättet som framkommit vid genomgången av egenkontrollen. Miljöförvaltningen tittar bland annat på de akustiska förhållandena; bullrar det mycket? Finns absorbenter, bullerdämpande bord till exempel. Lägger man filtar i backar för klossar, lego och andra leksaker? Även buller från installationer, såsom till exempel ventilationsdon utförs. Är uppfattningen att det låter mycket görs indikerande mätningar. Man använder sig av Socialstyrelsens riktlinjer, 30 dba ekv i rum för vila. Man gör avsteg från Socialstyrelsens riktlinjer i lekrum och allrum, 35 dba ekv. Vid överskridande av bullerriktvärdena startas ett olägenhetsärende och föreläggande ställs med krav på åtgärder. Ca sex procent av uppföljande ärenden rör bullerfrågor. Vid nyanmälningar av förskole- och skollokaler har det visat sig att det är vanligt med bullerproblem. Bidragande orsaker kan vara att det är vanligare att man använder sig av lokaler som inte är avsedda för barnverksamhet och att barngrupperna blir större och större. De svårigheter och erfarenheter som visat sig från tillsynen är bland annat att det har visat sig att verksamheterna ofta har dålig kunskap om egenkontrollen och att dokumentationen är bristfällig. Inspektionerna blir lätt väldigt omfattande och tidskrävande och det är svårt att hinna med uppföljningen.
Buller i skolmatsalar Anders Lundin, Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting som numera ingår i Karolinska Institutet genomförde under 2005-2006 ett projekt, Buller i skolmatsalar. Bullernivåerna mättes under 2 skolluncher i ca 20 av länets grundskolematsalar samtidigt som antalet elever och vuxna räknades. Matsalens akustiska egenskaper och andra bullerkällor kartlades och elevernas upplevelse av skollunchen undersöktes med hjälp av en enkät som besvarades av klasser i årskurs 4-9. Mätningar av ljudnivåerna i skolmatsalar visar att i de allra flesta matsalarna låg medelvärdet av ljudnivån när eleverna åt inom området 70-80 dba med ett medianvärde vid ca 73 dba. Ljudabsorptionen i de olika matsalarna sänkte ljudnivåerna med mellan 6,9 och 9,3 dba, vilket innebär att den matsal som hade bäst ljudabsorption sänkte ljudnivåerna med 2,4 dba mer än matsalen med sämst ljudabsorption. Den statistiska bearbetningen visade att ljudnivån påverkades av antal lunchgäster, akustik och stolsbuller. Övriga faktorer som vilken sorts tallrikar, bestick och glas som användes eller faktorer som fläkt- och diskrumsbuller gav ej några statistiskt signifikanta samband med de uppmätta ljudnivåerna. Högst var ljudnivåerna under årskurs fyras luncher, medan de var generellt lägre vid högstadieklassernas luncher. Ljudnivån ökade med antalet elever. En fördubbling av gästerna gav en ökning med ca 3 dba och en tiodubbling en ökning med ca 10 dba. Ljudintensiteten (antilogaritmen av ljudnivån) ökade linjärt med antalet elever som åt. Varje vuxen sänkte däremot ljudintensiteten med lika mycket som en elev ökade den. Enkätundersökningen visade signifikanta samband, för årskurserna 4-5, mellan ökad ljudnivå och upplevelse av matsalen som ganska/mycket bullrig (barn med annat modersmål än svenska upplevde i högre grad matsalen som bullrig) att trivas ganska/mycket dåligt i matsalen att inte kunna äta i lugn och ro ha ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen huvudvärk. (gäller endast för flickor) magont. Sambanden sågs ej för åk 6-9 och anledningen till att högstadieelever ibland uteblir från lunchen tycktes ej bero på ljudnivåerna. Projektgruppen kom fram till att följande faktorer bör ha betydelse för sänkning av ljudnivåerna i skolmatsalar; Reducering av antalet elever, indelning av matsalen i sektioner med skärmar, fler vuxna som fördelar sig bland eleverna, bra takabsorbenter, väggabsorbenter, tystare stolar, bra matschema (jämn belastning, åldersfördelning), avskärmning av diskinlämningen och att man diskuterar med eleverna om matsalsbuller. Broschyr om projektet inklusive beräkningsmodell och tips om sänkning av ljudnivåer finns på folkhälsoguiden; http://www.folkhalsoguiden.se/projekt.aspx?id=997
Buller och akustik Anna Berglöw, ÅF Akustik ÅF Akustik (fd Ingemansson) arbetar med akustik, buller och vibrationer inom arbetsfälten byggnadsakustik, samhällsbuller, industribuller och produktutveckling. Vad gäller ljudmiljön inomhus arbetar de med ljudisolering, rumsakustik och installationsbuller. Buller definieras som oönskat ljud och beskrivs oftast med frekvensvägd ljudtrycksnivå dba för att beskriva örats upplevelse av ljudet. En annan sorts frekvensvägning är dbc, där man tar hänsyn till lågfrekventa ljud. Ekvivalentnivåer är ett medelvärde över viss tid och maximalnivån är det högsta uppmätta värdet. Exempelvis ligger ljudnivåer i sovrum på 26 dba (nyproduktion), svagt vindbrus på 35 dba, normal samtalsnivå på drygt 60 dba och en storstadsgata på drygt 70 dba. Ljudmiljön i skolor regleras efter svensk standard SS 25268 som är ett komplement till bl a Boverkets byggregler (BBR) som har som syfte att underlätta planering, projektering, produktion och kontroll, att ge möjlighet till kvalitetssäkring av ljudmiljön, att klargöra ansvarsfördelning mellan byggprocessens olika aktörer samt att hjälpa byggherrar/brukare att ställa relevanta ljudkrav. Skolor kan delas in i olika ljudklasser. Ljudmiljön i en skola med ljudklass C lever upp till BBRs minimikrav och har således en god ljudmiljö om BBRs krav är uppfyllda, skolor med ljudklass B har en mycket god ljudmiljö och de med ljudklass A en mycket högklassig ljudmiljö. Akustiska parametrar som bestämmer ljudstandard i en skola är ljudisolering (av luftljud och stegljud), rumsakustik och ljudnivåer. Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud och stegljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera stegljud på ett golv i ett angränsande utrymme. Efterklangstid är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av, vilken ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Ljudabsorbenter finns i fyra klasser A-E, där A är bäst (klassade enligt svensk standard SS-EN ISO 11654). Skolor bör ha ljudabsorbenter med ljudabsorptionsklass A eller B. Vid val av åtgärder har förekomst av följande betydelse; för låg luftljudsisolering, för hög stegljudsnivå, för lång efterklangstid och/eller för höga ljudnivåer. Vid för låg luftljudsisolering är det i vissa fall lämpligt tilläggsisolera de befintliga konstruktionerna, men i vissa fall är det nödvändigt att riva och bygga upp nya konstruktioner. Vid för höga stegljud är det lämpligt att byta golvbeläggning och/eller att tilläggsisolera bjälklag (obs, görs på undersidan). Vid för låg efterklangstid kan mer absorptionsytor tillsättas eller införa något som diffunderar ljudet, som t.ex. vinklade väggar eller en bokhylla. Vid för höga ljudnivåer kan fönster och eller ventilationssystem ljuddämpas eller bytas ut och bullrande utrustning som t.ex. en skrivare el dy kan byggas in eller omringas av ljudabsorbenter. Några praktiska exempel på uppdrag i skolmiljö företaget utfört de senaste 10 åren är; Beräkning av ekvivalent och maximal ljudnivå vid en planerad skola och förskola (Strandskolan i Tyresö) och om behov uppdagades dimensionera bullerskyddande åtgärder för att erhålla en ekvivalent ljudnivå om högst 55 dba på minst 50 % av skolgården. o En 1,5 m hög bullervall gav önskat resultat. Kontrollmätning av ljudmiljön i Smedslättskolan i Bromma. o Samtliga mätningar av luftljudsisolering, stegljudsisolering, efterklangstid, ljudnivå från installationer stämde med gällande krav. Mätning av efterklangstid i lektionssal Borgskolan i Norsborg. o Riktvärdena i utrymmen för undervisning där personal med nedsatt hörsel vistas var ej uppfyllda. Föreslog som åtgärd att 90 % av takytan skulle täckas med absorbenter i ljudabsoptionsklass A för att åstadkomma rätt efterklangstid. o Ytterligare absorbenter monterades i delar av rummets väggar för att ytterligare förbättra ljudmiljön. Utarbeta förslag till ljudstandard i Öknaskolan i Örebro. o Redovisade åtgärder för att nå mål och ställda krav. Dimensionera rumsakustik i musikövningslokaler i Tomtaklinitskolan i Trosa. o Gav lämpliga åtgärdsförslag så att anpassad ljudmiljö för verksamheten kunde erhållas.
Vägledning från Länsstyrelsens jurister Åke Drevenius och Sune Högling, Länstyrelsen Åke Drevenius och Sune Högling arbetar på Länsstyrelsens rättsliga avdelning, bland annat med kommunens överklagade ärenden. De är även behjälpliga i Länsstyrelsen ärenden och tillsynsvägledning. Åke och Sune gick igenom några bestämmelser ur miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som är tillämpliga vid tillsyn över hälsoskyddet i skolor och skolor (se åhörarkopior) 2 kap. miljöbalken 1, 3, 6, 7 9 kap. miljöbalken 9 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 34, 38, 46 Samt bestämmelserna om tillsyn i 26 kap. miljöbalken Sune berättade om olika typer av tillsynsärenden: anmälan, planerad tillsyn, tillsyn baserad på klagomål händelsestyrd tillsyn. Tillsyn kan leda till ett föreläggande eller förbud. I anmälningsärenden ska man underrätta om att inga åtgärder föranleder om det ser bra ut. Bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren, men ansvar ligger på myndigheten att utföra tillräckliga utredningar i enlighet med kap 26 miljöbalken. Frågan kom upp om vem man ska rikta kravet mot, verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren? Man får göra en bedömning från fall till fall. Man ska ställa kravet på den som har rådighet att åtgärda problemet. Just för lokaler etc. finns det ansvar för fastighetsägaren att utföra vissa åtgärder, till exempel störningar från ventilationsdon eller sådant man kan anse fastighetsägaren har rådighet över. Verksamhetsutövaren blir ansvarig för de flesta andra delarna som ingår i själva verksamheten. Åke Drevenius gick igenom rättsfall med anknytning till skolor och förskolor. Här kommer några exempel sammanfattade: Förskola på Norra Stationsgatan Gammalt ärende. Barn från förskolan Birkagården stämde staden på grund av buller och föroreningar. Två barn fick rätt. Kommunen överklagade. Fallet lades ned. 2011 Mål nr M 4041-07 Den öppna förskolan låg bara 16 meter från motorväg. Utsattes för både buller och luftföroreningar. Verksamheten förbjöds. Länsstyrelsen gick på kommunens linje. Miljödomstolen upphävde beslutet. Ärendet gick vidare till Miljööverdomstolen, som fastställde kommunens beslut och ansåg att 9 kap 9 även kan innefatta utomhusmiljöer och konstaterade olägenhet för människors hälsa. Man gjorde också en rimlighetsbedömning och konstaterade att det inte var orimligt att förbjuda verksamheten.
2011 Mål nr M 2906 Par som bodde nära en skola stördes av barnskrik, bollar och kastade stenar. Verksamhetsutövaren satte upp stängsel som skydd. Ärendet gick upp till Miljööverdomstolen som gjorde bedömningen att det rörde sig om en miljöfarlig verksamhet och att det fanns risk för störning. MÖD kom dock fram till att det inte rörde sig om en olägenhet för människors hälsa och att det inte var rimligt att ställa krav på ytterligare åtgärder, utan att man får tåla ett visst ljud från skolgårdar. MÖD 2005:45 Exempel på ärende som rör trångboddhet. Man har i vissa fall två fångar i samma cell på sex kvadratmeter. Ystads kommun förbjöd och hänvisade till olägenhet för människors hälsa. Ärendet gick vidare och hamnade till slut hos Miljödomstolen som fastställde kommunens beslut och ansåg att det var ett skäligt med ett förbud. Diskussion Diskussionspunkter delades ut för att diskutera i grupper under eftermiddagsfikat och sedan i gemensam grupp. Hur jobbar ni i era kommuner med tillsynen av buller i förskolor och skolor (egenkontroll/egna mätningar/klagomål)? o Bullerfrågan ingår i den allmänna tillsynen. Ingen speciell inriktning mot buller. 2005=bullerinriktning. Denna tillsynsperiod ska vi dock inrikta oss på detta. o Buller i skolmatsalar 2011. o Satsning senast år 2005, annars allmän tillsyn. o Pratar alltid buller i egenkontrollen. Låna bulleröra, dela ut infomaterial o Ute på inspektioner ofta ca vartannat år, för att fånga upp problem. Vad ser ni som det största problemet och källan till bullerstörningar i förskolor och skolor? o Barngruppernas storlek o För få pedagoger o Installationer, ventilationsbuller o Trafikstörningar Har ni kunnat se någon skillnad på bullersituationen i privata respektive kommunala förskolor/skolor? o Privata tenderar att vara bättre ur bullersynpunkt. Troligen pga. skillnad i rådighet med kortare beslutsgångar och snabbare åtgärdsmöjligheter samt ett större egenintresse då man vill tillmötesgå sina kunder. o Inte när det gäller ljudnivån. Privata bättre på att åtgärda dock. Vilka åtgärder har förskolorna/skolorna vidtagit i era kommuner? Brukar ni rekommendera vissa åtgärder? o SMOHF Seminarium för skolor och förskolor (inspiration från Huddinge kommun) o Solna Informationsträffar innan de går ut o Förslag på bullerdämpande bordsskivor, tassar på stolar, plattor i tak, mattor textilier. Mjukare material på leksaker och ljudöron. o Lista med tips på åtgärder. Örat finns till utlåning.
Hur skulle man kunna arbeta förebyggande för att undvika bullerstörningar i förskolor/skolor? o Vid nybyggnation-ge bra remissyttranden. Information om buller (t.ex nya rön) till personal. o Information, få politikerna att förstå att barngrupperna måste minskas. Fastighetsägare ska anpassa lokalen till verksamheten idag, inte för 10 år sedan. Fundera gärna på förslag till kommande nätverksträffar o Svåra klagomålsärenden, från början till slut o Solarier Övrigt o Gällande riktvärden i skolmiljö är enligt arbetsmiljöverket, men de gäller ej för förskolan. Vad kan man ställa för krav där? Juristerna menar på att i brist på andra riktvärden får man utgå från de som finns och resonera att det bör gälla även för denna miljö. o Om en nämnd fattat beslut om hur kommunen ska utreda inom frågan, hur gäller det vid eventuell överklagan? Beslut på nämndnivå kan vara vägledande i tillsynsarbetet, men gäller kanske inte rättslig vid överklagande då Länsstyrelsens jurister gör MB-prövning. o Hur gå tillväga om man ska gå på fastighetsägare i fråga som rör exempelvis ventilation. Informationsmöte innan tillsyn Utskick med information innan tillsyn, specificera vad ni vill ha nä ni kommer Begär ej in materialet! Blir mycket pappersarbete. o Hur utforma beslut? Ange målnivå? Ange sätt att uppnå mål? Kan variera beroende på jurist menar inspektörerna. Ska ej vara så säger juristerna. o Hur ställa krav? Ställ krav på att byggnaden klarar de krav som finns. o Vad kan man ställa för krav på byggnaden? Den ska klara nybyggnadsnivåer idag oavsett om byggnaden är gammal. Börja med att skriva bra utlåtanderemisser. Var med från början! o Absorbenter Ljudabsorptionsnivå viktigt. E är mindre bra. Skötselråd; Följ rådangivelser som skickas med av tillverkarna Måla aldrig över! Kan dock vara svårt att avgöra om gjort, en akustiker kan hjälpa till med det.
Myndighetsnytt Länsstyrelsen Klimat- och sårbarhetsutredning. Länsstyrelsens klimatanpassningsgrupp har tagit fram rapporten Stockholm varmare, blötare. Meningen är att kommuner ska kunna använda sig av rapporten i sitt eget arbete med anpassning till ett förändrat klimat. Rapporten finns på Länsstyrelsens webbplats. Rökning på skolgårdar. Enheten för sociala frågor har tagit fram en rapport som sammanställer en undersökning där man gjort observationer på åtta skolgårdar i länet. På samtliga skolgårdar röktes det trots att det är förbjudet. Rapporten finns på Länsstyrelsens webbplats. Socialstyrelsens projekt 2011-2012. Socialstyrelsen driver ett nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering. För mer information och anmälan, se Socialstyrelsens webbplats. Forskning på KI Läget för Miljöhälsoenkät 2011 (som ligger till grund för Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2013) är att insamlingen av enkäter är stängd. Svarsfrekvensen blev låg och en bortfallsanalys pågår för att ta reda på hur det påverkar resultatet. Författarskrivandet påbörjas inom kort och rapporten publiceras våren 2013. Flertalet bullerstudier pågår för närvarande, där hälsoeffekter utreds. Dock ej med fokus på barn. Det pågår en hel del forskning inom klimat och hälsoeffekter. Bullernätverket Seminarium om Tysta områden planeras till början på december.