Uppföljning av tillträdesförbudslagen samt andra aktiviteter under år 2014 Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet
Innehåll Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...5 Arbetet under året i samverkansrådet...6 Redogörelse för initiativ från Riksdag och regering...9 Ordningsläget under fotbollssäsongen...10 Ordningsläget under ishockeysäsongen...12 Tillträdesförbud och arrangörsavstängningar...14 Arbetet i samverkansrådet under kommande år...16 3
Idrottsrelaterad brottslighet Inledning Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet bildades 2009 på uppdrag av Rikspolischefen. Samverkansrådet består av representanter från Rikspolisstyrelsen (polisavdelningen, rättsavdelningen och Rikskriminalpolisen), polismyndigheterna i Västra Götaland, Skåne och Stockholm, Åklagarmyndigheten, Svenska fotbollförbundet, Svensk elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan. Från och med årets andra möte i Samverkansrådet har även Svenska Bandyförbundet varit representerade. Arbetet i Samverkansrådet har sedan inrättandet följts upp genom en årlig sammanställning. Under de första åren var fokus främst på uppföljning av tilllämpningen av lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang men under senare år har det redogjorts även för andra frågor som varit aktuella under året. Den årliga uppföljningen avslutas med prioriterade frågor för Samverkansrådet under kommande år. Lena Tysk, biträdande chef vid polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen, är ordförande och sammankallande i Samverkansrådet. Under årets möten i rådet har Rose-Marie Frebran, som av regeringen utsetts till nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet, samt Agneta Blom, som tjänstgör som sekreterare till den nationella samordnaren, varit inbjudna att delta i Samverkansrådets möten. Under 2014 har fyra ordinarie möten i Samverkansrådet genomförts samt därtill ett telefonmöte. 4
Sammanfattning Sammanfattning Den allsvenska fotbollssäsongen inleddes med en tragisk händelse då en supporter dog. Händelsen medförde att ordningen och säkerheten i samband med idrottsevenemang diskuterades under en lång tid. I huvudsak har emellertid ordningsläget under fotbollsäsongen, liksom under föregående år varit gott och alltjämt är det främst i samband med derbymatcher i storstadsregionerna som de flesta ordningsstörningarna har uppstått. Ishockeysäsongen har även detta år haft mycket få ordningsstörningar. Det har rapporterats om ett dåligt eller mindre bra ordningsläge i endast ett fåtal matcher. Användningen av pyroteknik i samband med fotbollsmatcher ökar däremot återigen. Det är det fjärde året i rad som det rapporteras öka. Arbetet med den nationella strategin mot pyroteknik kommer därför att vara ett viktigt område för kommande år. Besluten om tillträdesförbud har minskat jämfört med föregående år och är nu på en nivå som, med undantag för 2013, i princip varit densamma sedan 2009. Slutsatsen är dock att ordningsläget generellt är ungefär lika gott som föregående år och att ökningen 2013 snarast berodde på enstaka händelser då ett stort antal tillträdesförbud meddelades. Under 2015 kommer en viktig del av arbetet i Samverkansrådet vara att följa upp och utvärdera parternas åtaganden samt effekterna av den nationella strategin för att minska otrygghet, brott och störningar i samband med idrottsevenemang, som beslutades under året. 5
Idrottsrelaterad brottslighet Arbetet under året i samverkansrådet Inför 2014 var representanterna i Samverkansrådet överens om ett antal prioriterade områden vilka skulle utgöra grund för det fortsatta arbetet i Samverkansrådet under året. I det följande redogörs för det arbete som bedrivits och de resultat som åstadkommits inom dessa områden. Följande områden prioriterades av Samverkansrådet; Att följa upp parternas åtaganden i den nationella gemensamma strategin. Att följa upp hur polismyndigheterna tillämpar de konfliktreducerande principerna och det graderade polisarbetet på offentliga tillställningar. Att följa upp hur polismyndigheterna använder sig av den personal som genomgått supporter och evenemangspolisutbildningen. Uppföljning av parternas åtaganden enligt den gemensamma strategin Regeringens nationella samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet, Rose-Marie Frebran, har kallat till två möten under året. Syftet med mötena har varit att följa upp de åtgärder som vidtas i arbetet med att implementera den gemensamma nationella strategin för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Den nationella samordnaren har velat försäkra sig om att parterna samarbetar och arbetar med implementering av strategin i respektive förening, organisation eller myndigheten. Om regeringen beslutar att förlänga uppdraget för den nationella samordnaren kommer uppdraget att bl.a. innebära att följa upp den nationella strategin samt att samordna och främja parterna i det fortsatta arbetet med strategin och dess uppföljning. Tillämpningen av de konfliktreducerande principerna och det graderade polisarbetet vid offentliga tillställningar I samband med idrottsevenemang arbetar polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland samt Skåne med så kallat graderat polisarbete utifrån konfliktreducerande principer. Rikspolisstyrelsen har beslutat en rapport som bygger på fältstudier. Syftet med fältstudierna har bl.a. varit att finna goda exempel på polisarbete som bygger på de konfliktreducerande principerna. Fältstudierna har genomförts av representanter från Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Under två av de fyra fältstudierna deltog även två externa representanter från Samverkansrådet. En slutsats i rapporten är att det saknats en nationell tolkning av definitionen för graderat polisarbete och att polismyndigheterna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm inte tillämpar samma metoder för hotbildsbedömning. Dessa omständigheter leder till att underlagen för bedömning av resursuttag och metod inför graderat polisarbete varierar. Rapporten redovisar förslag på nationella åtgärder som ska resulterat i att; kommunikation mellan polis och supportrar ökar och förbättras att våldet mot polis minskar, samt att behovet av de polisiära resurserna minskar vid högriskmatcher Rapporten belyser därtill att teorier, principer och metoder inom den särskilda polistaktiken är ägnade att verka för främjande av god ordning i folksamlingar. 6
Arbetet under året i samverkansrådet Uppföljning av implementeringen och effekterna av indelningen i supporter- och evenemangspoliser Under 2014 har 14 poliser genomgått supporterpolisutbildningen. Evenemangspolisutbildningen blev inställd eftersom det fanns för litet underlag. Sammanlagt har 88 poliser genomgått utbildningen sedan den startade 2012. Av de 88 poliserna har 45 poliser genomgått supporterpolisutbildningen och 43 poliser har genomgått evenemangspolisutbildningen. Det kan konstateras att det endast är polismyndigheten i Stockholm som har anställt poliser i funktionen som evenemangspolis. I resterande polismyndigheter kan en person ha båda funktionerna. En supporterpolis grunduppdrag är att bl.a. att arbeta repressivt för att minska antalet risksupportrar medan evenemangspolisen ska arbeta för att förbättra kommunikation, samverkan och dialog mellan parterna på lång sikt. Eftersom de olika uppdragen skiljer sig åt i vissa avgörande avseenden anser Rikspolisstyrelsen att funktionerna inte bör kombineras på så sätt att en person kan ha båda funktionerna. Polismyndigheten i Stockholm genomförde en utvärdering av evenemangspolisens arbete i slutet av 2013. Utvärderingen syftade inte till att utvärdera effekterna av evenemangspolisens arbete, utan fokuserade på arbetsprocesser och gränsdragningar. Däremot har utvärderingsarbetet utmynnat i en bild av hur arbetet ser ut, samt ett antal rekommendationer utifrån detta. De två övergripande frågorna i utvärderingen var: Vilken roll har evenemangspolisen i arbetet med den idrottsrelaterade brottsligheten i förhållande till samverkan och dialogkonceptet? Vilka operativa och organisatoriska gränsdragningar kan göras mellan evenemangs och supporterpolisen? Enligt utvärderingen bör det tydliggöras vilka situationer och målgrupper som ska prioriteras för evenemangspolisens dialogarbete. Det bedömdes även finnas behov av att klargöra gränsdragningarna mellan supporter- och evenemangspolisens olika ansvarsområden och arbetsuppgifter utifrån olika skeden av en insats. Utvärderingen pekar också på att evenemangspolisen utvecklat viktiga kontaktytor och ses som en positiv faktor av de intressenter som är allra mest aktuella i dessa sammanhang. Det praktiska arbetet ligger nära de teoretiska arbetsbeskrivningarna för dialogpolisverksamheten och har också tydliga likheter med hur supporterpolisen arbetar och framförallt hur supporterpolisen arbetade innan den mer repressiva inriktningen infördes. I rapporten Graderat polisarbete i den särskilda polistaktiken 2015 föreslås att Polismyndighetens utvecklingscentrum Stockholm under 2015 tillsätter en utredning avseende behovet av att behålla en åtskillnad mellan funktionerna evenemangs- och dialogpoliser. 7
Idrottsrelaterad brottslighet 8
Redogörelse för initiativ från Riksdag och regering Redogörelse för initiativ från Riksdag och regering Den första januari 2014 togs ersättningsskyldigheten för kostnader för polisbevakning bort. Ändringen innebar att den som anordnar matcher i vinstsyfte i normalfallet inte längre behöver betala för polisens insatser för att hålla ordning. Med anledning av detta uppdrog regeringen också till Statskontoret att utvärdera effekterna av avskaffandet av ersättningsskyldigheten. Uppdraget ska redovisas till justitiedepartementet senast den 31 december 2015. Syftet med uppdraget är att säkerställa att förändringen inte får oönskade konsekvenser, t.ex. att anordnare övervältrar sina skyldigheter på polisen. I propositionen betonas att avskaffandet av ersättningsskyldigheten inte innebär någon förändring av ansvarsfördelningen när det gäller ordningshållning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Huvudansvaret för ordning och säkerhet ska även fortsättningsvis ligga på anordnaren. Den första april 2014 förlängdes den längsta tid ett till trädesförbud kan bestämmas till från ett år till tre år. Regeringen överlämnade den fjärde september 2014 en proposition med förslag till ny lag om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Lagen kommer göra det möjligt för polisen att föra ett register över personer med tillträdesförbud och idrottsorganisationer kommer få tillgång till uppgifterna i registret för att bl.a. kunna hindra att personer med tillträdesförbud kommer in på arenorna. I propositionen föreslås även ett tillägg till lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang som ger polisen möjlighet att fotografera den som har tillträdesförbud eller skäligen kan antas få det, om syftet är att fotografiet ska tillföras tillträdesförbudsregistret. Lagändringarna träder i kraft den första april 2015. Den 31 mars 2014 gav chefen för justitiedepartementet en utredare i uppdrag att överväga behovet och lämpligheten av att införa ett förbud mot att maskera sig vid idrottsarrangemang och lämna förslag till författningsändringar. I december 2014 överlämnade utredaren sitt betänkande till regeringen. Enligt förslaget bör ett straffansvar införas för den som, när idrottsarrangemang anordnas på en idrottsanläggning, helt eller delvis täcker sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifiering av personen. Vidare krävs att personen ensam eller tillsammans med annan genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl. Straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader. Utredaren gör bedömningen att förbudet kan antas ha en avhållande effekt för flertalet av dem som överväger att maskera sig för att störa den allmänna ordningen. Maskeringsförbudet föreslås träda i kraft den första januari 2016. 9
Idrottsrelaterad brottslighet Ordningsläget under fotbollssäsongen En samlad bedömning Den allsvenska säsongen inleddes med en mycket tragisk händelse då en Djurgårdssupporter misshandlades på väg till arenan och därefter avled. Händelsen resulterade därefter också i att matchen fick avbrytas sedan Djurgårdssupportrar stormat planen när nyheten om dödsfallet blivit känd. Det fanns en viss oro för att händelsen skulle generera hämndaktioner. Vid enstaka tillfällen har det funnits sådana tendenser men på det hela taget förefaller det som om man har besinnat sig. Bedömningen av ordningsläget under säsongen utifrån det tillgängliga statistiska materialet är mer osäkert än under tidigare år eftersom färre än 50 procent av matcherna blivit inrapporterade. Det som visat sig tidigare år är att bortfallet ofta, men inte alltid, gällt matcher där det varit ett bra ordningsläge. Det går dock inte att dra några säkra slutsatser eftersom det fattas många rapporter från matcher som haft risksupportar. Den sammantagna bedömningen av fotbollssäsongen är ändå att ordningsläget blivit bättre både inne på arenorna och utanför jämfört med tidigare år. Enligt den rapportering som finns är det mycket få matcher som haft ett dåligt eller mindre bra ordningsläge inne eller utanför arenan. Ordningsläget inne på arenorna 2009-2014 i procent 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dåligt 3,08 0 1,70 0,44 2,13 2,0 Mindre bra 11,79 7,53 3,40 7,42 7,80 7,0 Bra 30,77 29,29 34,89 47,60 36,17 40,0 Mycket bra 54,36 63,18 60,00 44,54 49,65 51,0 Ordningsläget utanför arenorna 2009-2014 i procent 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dåligt 6,15 2,09 1,71 1,77 1,42 1,0 Mindre bra 21,03 8,79 7,69 8,85 6,38 6,0 Bra 47,18 28,03 37,61 39,82 43,26 45,0 Mycket bra 25,64 61,09 52,99 48,67 46,10 48,0 Under säsongen har det emellertid förekommit försök från en supportergrupp att storma en restaurang. Polisbevakningen var hög vilket gjorde att angreppet kunde hejdas. Efter matchen försökte supportrar också att ta sig in på planen men även detta kunde avvärjas av polis. Efter matchen gick en del supportrar till gemensamt angrepp mot polis och startade våldsamt upplopp. Det har även förekommit att bråk uppstått under säsongen och vid ett av dessa utsattes en ordningsvakt som ingrep för våld. Därtill har ett par försök till planinvasion avstyrts av polis. Problemet med pyroteknik på arenorna fortsätter. Det har rapporterats om så kallade bengaliska eldar och rökfacklor i 23 matcher under 2014. Det är i princip ingen förändring mot året innan då det rapporterades ha förekommit vid 25 tillfällen i olika omfattning. Vid en jämförelse med 2012 är detta färre men jämfört med 2011 är det fler. Svårigheter i att räkna antal rökfacklor, bengaliska eldar och annan pyroteknik gör att underlagen är svåra att dra säkra slutsatser från. Därtill kommer bristerna i den totala rapporteringen varför det är svårt att bedöma om användningen har minskat eller ökat. Händelsebeskrivningarna varierar dessutom från att det brann hela tiden till att någon enstaka rökfackla tänts. Det är ändå fortsatt så att förekomsten av pyroteknik är störst när lag med risksupportrar möts. Liksom under föregående år finns exempel i match- 10
Ordningsläget under fotbollssäsongen rapporterna på positiva omdömen om supportrars agerande och gott samarbete med en klubbs Supporter Liaison Officer (SLO) har särskilt lyfts fram. Svenska fotbollförbundet och föreningen Svensk Elitfotboll konstaterar för sin del att drygt1,7 miljoner åskådare besökte de allsvenska arenorna under säsongen och att nästan 800 000 åskådare besökte de matcher som spelades i Superettan. På de 240 matcher som spelades i Allsvenskan var det, liksom under föregående år generellt mycket få ordningsstörningar inne på arenorna. De derbyn som spelades under säsongen var emellertid delvis kantade av ordningsstörningar. Inne på arenorna förekom det incidenter och sammanstötningar men de flesta kunde arrangören hantera. Utanför arenorna var det periodvis ganska omfattande ordningsstörningar. De flesta av dessa matcher kantades av en omfattande användning av pyroteknik. När det gäller förekomst av pyroteknik rapporterar Svenska fotbollförbundet och föreningen Svensk Elitfotboll att det skett en liten ökning jämfört med föregående år. Vid några matcher har det varit fråga om en stor mängd pyrotekniska pjäser medan det vid 14 procent av matcherna har antänts någon enstaka pyroteknisk pjäs. Inkastande föremål sker fortfarande mycket sällan och har även minskat något den gångna säsongen. Svensk fotboll beslutade i slutet av november att ändra det tidigare strikta ansvaret för arrangerande klubbar till att övergå till vad man valt att kalla för ett oaktsamhetsansvar. Innebörden av detta kan bli att en arrangerande förening kan bli straffri oaktat det förekommit t.ex. pyroteknik eller andra ordningsstörningar under arrangemanget, om man kan påvisa att man vidtagit de åtgärder som man rimligtvis kan begära för att förebygga detta. I förra årets uppföljning av arbetet i Samverkansrådet konstaterade Svenska fotbollförbundet och föreningen Svensk Elitfotboll att uppgjorda matcher, så kallad matchfixing, hade börjat visa sig i Sverige. Detta är en företeelse som fortsatt måste bevakas. Svenska fotbollförbundet, polis och åklagare har ett tätt samarbete i dessa frågor och samverkar också med Svenska Spel. Förbunden har därtill genomfört en informationskampanj under året som riktat sig till ungdomsspelare och klubbar i förbundsserierna. 11
Idrottsrelaterad brottslighet Ordningsläget under ishockeysäsongen En samlad bedömning Även beträffande ishockeysäsongen är bedömningen av ordningsläget utifrån det statistiska underlaget mer osäkert jämfört med tidigare år eftersom endast drygt 60 procent av matcherna har blivit inrapporterade. Av de matcher som blivit inrapporterade har ordningsläget inne på arenorna generellt sett varit något bättre än förra säsongen, om än marginellt. Nio matcher hade ordningsstörningar som resulterade i att de fick omdömet mindre bra. Dessa matcher utgör drygt fem procent och är färre än säsongen 2012/2013 då matcherna med dålig eller mindre bra ordning inne på arenorna utgjorde drygt sju procent. Läget utanför arenorna har varit något sämre än förra säsongen med tretton matcher som fått omdömet mindre bra ordningsläge och en som fått omdömet dåligt ordningsläge. Dessa matcher utgör sammanlagt drygt åtta procent av de rapporterade matcherna. I förhållande till publikmängden är det få som orsakar problem. Totalt var det mer än 2 250 000 åskådare i SHL. Sammanlagt har det rapporterats att 58 personer av bortalagens och 263 av hemmalagens supportrar omhändertagits eller gripits under dessa matcher. Pyroteknik rapporterades ha förekommit i åtta matcher. Det utgjorde ett avsevärt problem i en match då ett 30-tal rökfacklor och så kallade bengaliska eldar tändes. Sex personer från hemmapubliken greps och ett 20-tal avvisades av arrangören, de senare på grund av alkoholpåverkan. Förutom vid den matchen har förekomst av pyroteknik rap- 12
Ordningsläget under ishockeysäsongen porterats vid sju matcher och det rörde sig om så kallade blinkbengaler och knallskott. Vid ett tillfälle har rökfacklor antänts utomhus i samband med en uppmarsch till arenan. Det allmänna intrycket av rapporteringen är att det förekommit ett fåtal mindre handgemäng eller konfrontationer och att det större slagsmål mellan ett antal personer som förekom vid ett tillfälle snarare var undantag än regel. Det större slagsmål som förekom kunde avbrytas av ordningsvakter och fick inga följder. Incidenter med berusade personer förekommer också ibland. Supporterpolisen har därtill rapporterat att arrangörer ser till att det görs noggranna kontroller av berusningsgraden men att det förekommer att berusade inte stoppats vid entrén utan istället har fått avvisas från arenan efter insatser av ordningsvakterna. Skadegörelse inne på arenor har förekommit i ett par fall och vid några tillfällen har polisens närvaro påkallats när supportrar kommit till restauranger eller andra samlingsplatser. Ordningsläget inne på arenorna 2013-2014 i procent Dåligt 0,0 Mindre bra 5,4 Bra 48,2 Mycket bra 38,0 Uppgift saknas 8,4 Ordningsläget utanför arenorna 2013-2014 i procent Dåligt 0,6 Mindre bra 7,7 Bra 54,7 Mycket bra 34,5 Uppgift saknas 2,5 Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan och HockeyAllsvenskan rapporterar att ishockeysäsongen 2014/2015 pågår alltjämt och att den hittills har avlöpt mycket lugnt. SM-slutspelet och kvalserien till SHL slutfördes under våren 2014. Kvalserien blev spännande och oviss in i det sista. Inte förrän i den sista omgången stod det klart att bland andra AIK och Djurgården Hockey skulle göra upp om platser i SHL. På grund av den korta förberedelsetiden för matcher av denna dignitet samt rådande arenatillgänglighet beslutade berörda parter att genomföra dessa två derbymatcher utan bortapublik ett unikt koncept i Sverige som krävde ett något annorlunda säkerhetsarbete. Matcherna avlöpte med bra stämning på läktarna och öppen arena med blandad hemmapublik. Förbudet mot att bära bortalagets attributer respekterades och det förekom inga ordningsstörningar, skadegörelser eller våldsamheter inne i arenan. Under den första halvan av innevarande säsong har användningen av pyroteknik minskat i såväl SHL som HockeyAllsvenskan jämfört med i fjol. Tillvägagångssättet är dock som tidigare, enstaka pyrotekniska artiklar antänds i samband med matchintrot och i skydd av overheadflagga eller liknande, för att försvåra identifikation. Den klubb vars supportrar har använt pyroteknik har då fått en varning om förbud mot att använda sådana flaggor vilket i de flesta fall bidragit till att man helt eller delvis slutat med otillåten pyroteknik. Vid upprepade fall har förbudet införts vilket i sin tur underlättat identifiering via kameraövervakningssystem. Svensk ishockey ställer höga krav på föreningarnas säkerhetsarbete och tillämpar sedan säsongen 2011/2012 ett regelverk där samtliga parter ska verka för det förebyggande arbetet och där eventuella påföljder baseras på hur föreningen lever upp till gällande regelverk. Systemet har bidragit till ökad öppenhet och påföljder som hela tiden stärker det förebyggande säkerhetsarbetet. Samtliga parter ska även fokusera på att i möjligaste mån identifiera, lagföra och stänga av de individer som begår brott och ordningsstörningar i samband med ishockeymatcher och här är kameraövervakningssystemet vilket är ett krav i SHL ett viktigt verktyg för att säkerställa en hög rättssäkerhet. Utöver den sedvanliga verksamheten med utbildning av publikvärdar, säkerhetsbesiktningar av arenor och säkerhetskonferens med samtliga säkerhetsansvariga och supporterpoliser, har nya riktlinjer för hot, våld och trakasserier mot medarbetare i SHL och HockeyAllsvenskan implementerats inför innevarande säsong. Dessa har utarbetats i samarbete med Stiftelsen Tryggare Sverige efter ingående kartläggning av samtliga klubbar. Riktlinjerna är ett stöddokument för hantering av våld och hot och innehåller även definitioner av vad som avses med de olika begreppen. 13
Idrottsrelaterad brottslighet 7. Tillträdesförbud och arrangörsavstängningar Tillträdesförbudslagen Till Åklagarmyndigheten inkomna ärenden under 2009 2014. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ärenden om tillträdesförbud 161 167 199 141 216 165 Beslut om tillträdesförbud 105 102 161 91 157 119 Beslut om ej tillträdesförbud 37 40 38 40 31 40 Meddelande tillträdesförbud i % 74 72 81 70 83 75 Antal ärenden som inte avgjorts under 2014 19 25 0 10 28 5 Antalet ärenden har minskat jämfört med förra året. Det konstaterades emellertid vid föregående års uppföljning att den ökning som skedde då sannolikt berodde på ett par händelser då ett stort antal tillträdesförbud meddelades. Även 2014 har några enstaka händelser, som till exempel en stormning av spelplanen i Helsingborg i maj, svarat för en stor del av ärendena. På åklagarkamrarna handläggs ärendena om tillträdesförbud företrädesvis av särskilt utpekade åklagare. På vissa åklagarkammare, till exempel Göteborg och Helsingborg, har det förekommit ett nära samarbete mellan de åklagare och de poliser som handlägger de här ärendena. Samarbetet har lett till att tillträdesförbud har meddelats i en mycket stor del av ärendena på dessa kammare. Besluten Under 2014 har 107 tillträdesförbud avsett fotboll och tio förbud avsett ishockey. Två förbud har varit kombinerade och avsett två idrottsgrenar. Liksom tidigare har beslutens geografiska omfattning angetts i enlighet med Utvecklingscentrum Malmös rekommendationer. I några beslut har lagts till att tillträdesförbudet även omfattar träningsmatcher. I några ärenden begränsas besluten till att endast avse matcher där en viss klubb deltar. Beslutens längd I de beslut om tillträdesförbud som meddelades under 2010-2014 varierar längden på tillträdesförbudet enligt följande. 2010 2011 2012 2013 2014-3 mån 2 2 6 4 1 4-6 mån 30 25 19 44 61 7-9 mån 10 32 10 26 8 10-12 mån 60 113 56 83 46 12 mån - 3 Den 1 april 2014 är förlängdes den längsta tiden ett tillträdesförbud kan gälla från ett år till tre år. Under året har tre tillträdesförbud beslutats för längre tid än ett år. Överträdelser av beslut om tillträdesförbud Antalet ärenden om överträdelser av tillträdesförbud har under året varit 14 stycken. Alla utom ett av dessa har lett till lagföring (åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse). Relativt få överträdelser av tillträdesförbud har rapporterats. Hur stor andel av de faktiskt begångna överträdelserna som rapporteras är svårt att bedöma. Ett register över meddelade tillträdesförbud bör leda till att fler fall av överträdelser upptäcks och lagförs. Brott mot ordningslagen Ordningslagens femte kapitel innehåller särskilda bestämmelser om idrottsarrangemang. Innehav och användande av pyroteknik förbjuds. Det är även förbjudet att beträda spelplanen och att kasta in föremål på spelplanen. Under året har det till Åklagarmyndigheten inkommit 124 anmälningar om brott mot dessa bestämmelser, varav 51 stycken avsett befatt- 14
7. Tillträdesförbud och arrangörsavstängningar ning med bengaler och 73 stycken avsett intrång på spelplan eller inkastande av föremål på spelplan. 100 av anmälningarna har lett till lagföring. De straff som förekommit har varit böter. Arrangörsavstängningar SHL och HockeyAllsvenskan redogör för att det för närvarande finns 30 arrangörsavstängningar inom ishockeyn. Med anledning av den kritik som framfördes i betänkandet Mera glädje för pengarna (SOU 2013:19), om sparsamt användande av arrangörsavstängningar, har arbetsrutiner och mallar utvärderats för att öka kunskapen och tryggheten i att utnyttja detta verktyg fullt ut. SHL ser även fram emot införandet av ett register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Enligt Svenska fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll var det vid säsongens utgång i november 37 personer som var arrangörsavstängda av någon förening i Allsvenskan eller Superettan. 15
Idrottsrelaterad brottslighet Arbetet i samverkansrådet under kommande år Den nationella strategin Parterna i Samverkansrådet ska följa upp och utvärdera åtagandena samt effekterna av den nationella gemensamma strategin. Supporter- och evenemangsutbildning Samverkansrådet ska följa upp förslaget att Polismyndighetens utvecklingscentrum Stockholm tillsätter en utredning avseende behovet av att behålla en åtskillnad mellan funktionerna evenemangs- och dialogpolis. Den särskilda polistaktiken i samband med idrottsarrangemang Samverkansrådet ska följa upp hur polismyndigheterna arbetar utifrån de konflikreducerande principerna och det graderade polisarbetet i samband med idrottsevenemang. Nationella riktlinjer för hotbildsbedömningar Samverkansrådet ska följa upp förslaget att Polismyndighetens utvecklingscentrum Väst startar ett projekt för att utveckla nationella riktlinjer för hotbildsbedömning för idrottsevenemang. 16
Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen Produktionsenheten Beställning Polismyndigheten Diarienr. A096.396/2014 Upplaga 100 ex Tryck Polisens Tryckeri, feb 2015 Grafisk form Citat Foto Polismyndigheten
polisen.se