YTTRANDE 2004-04-22 032/2004 1(1) Ert datum Ert dnr 2004-03-03 22-1335/04 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Angående utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad raps Gentekniknämnden har 1997-03-12 yttrat sig till Jordbruksverket över (i princip) samma ärende. Nämnden tillstyrkte då att de Basta-toleranta genmodifierade vårrapslinjer, som den förnyade ansökan gäller, bör få marknadsföras. Då fanns en särskild anmärkning om huruvida Basta får användas i raps. Basta får enligt nuvarande bestämmelser i Sverige användas för att döda icke önskvärd vegetation i utsädesodlingar av oljeväxter. Nämndens yttrande över detta ärende bifogas (bilaga 1 dnr 011/97). Den nu aktuella ansökan lämnades in under direktiv 90/220/EG och har uppdaterats enligt artikel 35 i direktiv 2001/18/EG. Ansökan har således bilagts med en övervakningsplan och en riskbedömning (ERA). Den belgiska myndigheten hänvisar till en bedömning av biosäkerhetskommittén (Biosafety Advisory Council) i Belgien. Denna kommitté konstaterar i sammanfattningen att det inte finns några nya risker för människor eller djur identifierade med att använda dessa rapssorter för mat eller foder. Proteinet som ger resistens mot Basta (PAT protein) saknar likhet med kända allergiframkallande protein eller toxiner. Tidigare studier har även visat att proteinet ej ger upphov till toxiska effekter hos människor och djur. Den belgiska myndigheten drar utifrån den tillgängliga kunskapen, slutsatsen att produkter baserade på de aktuella genmodifierade rapslinjerna är lika säkra som produkter baserade på de konventionella rapslinjerna och att negativa effekter på människors och djurs hälsa eller miljön ej är sannolika om de aktuella rapslinjerna marknadsförs. En viktig förutsättning för godkännande var dock även att metoden för att identifiera och kvantifiera GM-händelserna har validerats. Sökanden har kompletterat ansökan i denna punkt. Den belgiska myndigheten har således ej erinringar mot att tillstånd ges för import och processning av rapslinjerna Ms8 och Rf3 samt hybriden Ms8*Rf3 och produkter därav för användning som livsmedel och djurfoder. Användningen förutsätter dock även att kraven på märkning och spårbarhet enligt EG-förordningarna 1829/2003 och 1830/2003 uppfylls. Gentekniknämnden har ej erinringar mot dessa slutsatser. Beslut i detta ärende har efter föredragning av kanslichef G Brunius fattats av ledamöterna G Björne, F von Arnold, P Bergman, P Bill, A Eriksson, J Jansson, L Nilsson Hedström (skiljaktlig), S G Persson (skiljaktlig), R Stenmark (skiljaktlig), G Svensson, N Uddenberg, M Wahlgren samt tjänstgörande ersättarna K-E Karlsson (skiljaktlig) och P Wallgren. Reservation avgiven i enlighet med bilaga 2. Gentekniknämnden kommenterar i en särskild skrivelse den belgiska myndighetens bedömning av den del av ansökan som behandlar odling av de aktuella rapslinjerna. För Gentekniknämnden Gunnar Björne Ordförande Gustaf Brunius Postadress: Telefon Fax Web/E-post Retzius väg 13A +46 8 508 846 30 +46 8 508 846 33 www.genteknik.se 171 77 Stockholm genteknik@genteknik.se
2004-04-22 032/2004 2(2) Kanslichef
Bilaga 1 1997-03-12 011/97 1(1) Ert datum Ert dnr 1996-02-05 22 1299/97 Jordbruksverket Växtodlingsenheten 551 82 JÖNKÖPING Ansökan om tillstånd till utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad raps Jordbruksverket har i skrivelse 970205 hemställt om yttrande över ansökan om tillstånd för marknadsföring av transgen raps. Ansökan och beslut har för yttrande överlämnats till verket från EU-kommissionen. Den är av Plant Genetic Systems ställd till den behöriga belgiska myndigheten. Denna har samtyckt till marknadsföring. Ansökan avser markandsföring av det i många tidigare yttranden behandlade systemet för hybridsortframställning. Systemet innehåller hansterilitetsgen och restorergen som båda (och var för sig) är kopplade till en gen för tolerans mot glufosinatammoniumherbicider (Basta). Det här aktuella systemet skiljer sig från tidigare behandlade genom att markörgener för antibiotikaresistens har eliminerats. I tidigare yttranden har detta system inte ansetts medföra risk för ekologisk eller miljösynpunkt varför utsläpp tillstyrkts. Avlägsnandet av antibiotikaresistensmarkörerna, vilka kritiserats av Gentekniknämnden ur olika synpunkter, gör att systemet i denna version kan anses säkrare än tidigare. Enligt Gentekniknämndens uppfattning är det generellt viktigt att kombinera ett ev produktgodkännande med ett åläggande på producent, återförsäljare etc att ge en allsidig konsumentupplysning om produktens egenskaper, vilket gäller både för utsäde och skördat material. Basta får enligt nuvarande bestämmelser inte användas för ogräsbekämpning i växande rapsgröda. Den belgiska myndighetens villkor om märkning under punkt 3b i dess statement över ansökan är därför rimliga. Mot bakgrund av det ovan framförda har nämnden ej erinringar mot den belgiska myndighetens bedömning i detta fall. Nämnden vill dock påpeka att detta ställningstagande enbart gäller för den aktuella genmodifierade grödan och skall således ej uppfattas som ett generellt ställningstagande till utsläppande på marknaden av genmodifierade grödor. Beslut i detta ärende har efter föredragning av kanslichefen Gustaf Brunius fattats av ledamöterna Göran Wahlgren, Fredrik von Arnold, Rose-Marie Frebran (skiljaktlig), Anders Jeffner, Kaj Larsson (skiljaktlig), Gudrun Lindvall (skiljaktlig), Kerstin Olsson, Nils Uddenberg och Barbro Westerholm samt ersättarna Tomas Elmqvist, Eivor Hellman-Max (skiljaktlig) och Ola Jonsson (skiljaktlig). Rose-Marie Frebran, Kaj Larsson, Gudrun Lindvall, Eivor Hellman-Max och Ola Jonsson reserverade sig mot beslutet (bilaga 1). För Gentekniknämnden Göran Wahlgren Ordförande Gustaf Brunius Kanslichef Postadress: Telefon Fax Web/E-post Retzius väg 13A +46 8 508 846 30 +46 8 508 846 33 www.genteknik.se 171 77 Stockholm genteknik@genteknik.se
Bilaga 1 dnr 011/97 Reservation Ärende 5 Ansökan om tillstånd till utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad raps Vår uppfattning är att Gentekniknämnden i sitt yttrande till Jordbruksverket över ansökan om tillstånd för marknadsföring av transgen raps skall avslå ansökan. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder beträffande riskerna med herbicidresistenta grödor anser vi att marknadsintroduktion i detta fall inte bör tillåtas. Eftersom vi inte fick gehör för detta reserverar vi oss mot beslutet. Stockholm den 26 februari 1997 Rose-Marie Frebran Kristdemokraterna Eivor Hellman-Max Vänsterpartiet Ola Jonsson Centerpartiet Kaj Larsson Socialdemokraterna Gudrun Lindvall Miljöpartiet de gröna
Bilaga 2 dnr 032/2004 Reservation ang utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad raps Vi reserverar oss mot att nämnden tillstyrker att Basta-toleranta genmodifierade vårrapslinjer tillåts till mat och foder för människor och djur. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder beträffande de långsiktiga riskerna med herbicidresistenta grödor anser vi att marknadsintroduktion i detta fall inte bör tillåtas. Det är också angeläget att det före ett eventuellt marknadsgodkännande finns ett märkningssystem som gör det möjligt för konsumenterna att fatta beslut angående kött från djur som fötts upp på foder som innehåller GMO. Vi förordar att försiktighetsprincipen skall tillämpas i detta sammanhang. Sven Gunnar Persson Riksdagsledamot (kd) Lotta Nilsson Hedström Riksdagsledamot (mp) Rigmor Stenmark Riksdagsledamot (c) Kjell-Erik Karlsson Riksdagsledamot (v)
KOMMENTARER 2004-04-22 032/2004 1(2) Ert datum Ert dnr 2004-03-03 22-1335/04 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Angående utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad raps Den belgiska myndigheten anser att sorterna fn ej bör tillåtas för odling i EU, eftersom genspridning till ej genmodifierade rapsfält och vilda släktingar skulle utgöra en oönskad ekologisk konsekvens. Myndigheten gör således en annorlunda bedömning jämfört med 1997 av riskerna med odling av dessa GM rapslinjer. Myndigheten anför tre skäl för sitt ställningstagande. 1. Myndigheten befarar att rapspollen kan överföras över långa avstånd och att detta kan leda till genöverföring till grannfält av omodifierad raps (och till vilda Brassicasläktingar) - och detta när regler för samexistens inte har trätt i kraft. 2. Myndigheten hänvisar till en engelsk "Farm-Scale-Evaluation (FSE)" där användningen av den aktuella typen av herbicid ledde till att biodiversiteten minskade. 3. Myndigheten anser att den sökandes övervakningsplan för att minimera eventuella miljörisker som kan förknippas med användning av GM-rapslinjerna inte är tillräckligt omfattande. Den sökande har således inte anvisat effektiva och genomförbara metoder att minimera miljöriskerna. Den belgiska myndigheten vill utbyta synpunkter kring detta beslut med motsvarande myndigheter i övriga medlemsländer. Gentekniknämnden vill i detta sammanhang framföra följande. Genspridning från vanliga rapsfält sker, om än i liten omfattning. De aktuella GMrapslinjerna har samma egenskaper när det gäller pollenöverföring som alla andra rapslinjer. Genspridningen genom pollenspridning från fält med aktuella GM-rapslinjer förväntas därför inte vara större, eller mindre, än från vanliga rapsfält (utom linjen MS8 som inte alls producerar något pollen). Samexistensfrågan mellan odlare av genmodifierade grödor och de som odlar konventionellt eller ekologiskt diskuteras i de olika medlemsländerna och har inte fått sin lösning ännu. Den belgiska myndigheten aktualiserar frågan om man bör invänta samexistensreglerna innan de aktuella GMrapslinjerna kan godkännas för odling. Enligt nämndens uppfattning är det viktigt att samexistensregler etableras snarast i EUs medlemsländer. Biodiversiteten avseende de engelska FSE-undersökningarna reducerades något i och omkring odlingarna av GM-raps p g a att herbiciden man där kunde använda var effektivare än de som användes i de konventionella odlingarna. Att effekten av denna besprutning varierar med odlingsplats, ogrästryck och besprutningsförhållanden måste också tas hänsyn till. Man kan inte bortse ifrån att den typ av herbicid som används vid odling av GM-rapsen är mindre giftig för miljö och människor än de som traditionellt används. Det är vidare tveksamt om de aktuella engelska försöken kunnat visa att denna reduktion av ogräsfrekvensen i GM-rapsodlingen har en långsiktig effekt på odlingslandskapets biodiversitet. Det är anmärkningsvärt att den belgiska myndigheten inte har inhämtat kompletteringar från den sökande till den tidigare insända övervakningsplanen så att myndighetens krav kan uppfyllas. Postadress: Telefon Fax Web/E-post Retzius väg 13A +46 8 508 846 30 +46 8 508 846 33 www.genteknik.se 171 77 Stockholm genteknik@genteknik.se
2004-04-22 032/2004 2(2) Beslut i detta ärende har efter föredragning av kanslichef G Brunius fattats av ledamöterna G Björne, F von Arnold, P Bergman, P Bill, A Eriksson, J Jansson, L Nilsson Hedström, S G Persson, R Stenmark, G Svensson, N Uddenberg, M Wahlgren samt tjänstgörande ersättarna K-E Karlsson och P Wallgren. Gunnar Björne Ordförande Gustaf Brunius Kanslichef