Årsredovisning 2015 VI GILLAR ALL VIND

Årsredovisning 2015 VI GILLAR ALL VIND

INNEHÅLL Om Rabbalshede Kraft Kort om Rabbalshede Kraft 3 Vision, Affärsidé och Mål 3 Årets resultat 4 Viktiga händelser under året 4 2015 i fyra grafer 5 VD har ordet 7 Verksamheten 2015 8 Hållbarhet och miljö 11 Drift och Förvaltning 12 Projektportfölj 14 Egna vindparker 15 Att etablera en vindpark 16 Historia och nätverk 17 Marknaden 19 Aktien 24 Förvaltningsberättelse och finansiella rapporter Innehåll 27 Förvaltningsberättelse 28 Koncernens resultaträkning 34 Rapport över koncernens totalresultat 34 Koncernens balansräkning 35 Förändringar i koncernens eget kapital 36 Koncernens kassaflödesanalys 37 Moderbolagets resultaträkning 38 Rapport över moderbolagets totalresultat 38 Moderbolagets balansräkning 39 Förändringar i moderbolagets eget kapital 41 Moderbolagets kassaflödesanalys 42 Noter till de finansiella rapporterna 43 Revisionsberättelse 70 Finansiell kalender Årsstämma för verksamhetsåret 2015 1 juni 2016 Delårsrapport januari juni 2016 18 augusti 2016 Delårsrapport januari september 2016 17 november 2016 Bokslutskommuniké för 2016 23 februari 2017 Årsstämma Årsstämma för verksamhetsåret 2015 kommer att hållas klockan 16.00 den 1 juni 2016 i Göteborg. Kallelse publiceras i vederbörlig ordning. Finansiella rapporter Årsredovisningar, delårsrapporter, pressreleaser med mera kan hämtas på Rabbalshede Krafts webbplats: www.rabbalshedekraft.se. En tryckt årsredovisning kan beställas via e-post: info@rabbalshedekraft.se Vi är och skall vara en pådrivande kraft för förnybar energi i Norden Ledande befattningshavare och revisor 72 Styrelse 73 Vindkraft effekt och energi 74 Ordlista 75 2

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 KORT OM RABBALSHEDE KRAFT Rabbalshede Kraft projekterar och etablerar landbaserade vindparker för försäljning av elenergi och för försäljning av hela vindparker eller enskilda vindkraftverk. Bolaget erbjuder också servicetjänster inom drift och förvaltning samt på uppdrag upphandlar och leder byggnation av vindparker. Bolaget har förvaltningsavtal med Power Wind Partners AB (PWP), LEVA i Lysekil AB och Göteborg Energi för att nämna några. Under början av 2016 tecknades också avtal med Mölndal Energi. Totalt förvaltar bolaget 134 vindkraftverk varav 71 vindkraftverk inom åtta vindparker i egen ägo. Den producerade elenergin från egna vindparker säljs på den öppna elmarknaden Nord Pool. Sedan bolaget grundades 2005 fram till december 2015 har cirka tre miljarder kronor investerats i egna driftsatta vindparker som tillsammans producerar cirka 0,5 TWh el per år. Investeringar har också skett i en omfattande projektportfölj vilken utgör grunden för tillväxt. Cirka 250 verk är tillståndsgivna i ansökan eller projekteringsfas och tillsammans har dom potential att producera 3 TWh el per år. Rabbalshede Krafts ägare utgörs av majoritetsägaren industriföretaget Manor Investment S.A., av fastighetsbolaget Ernst Rosén, av Nordea Investment Funds samt av ytterligare cirka 1 100 privata aktieägare och företag. Från januari 2016 tillkom även Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola som en betydande ägare. Rabbalshede Kraft är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. VISION, AFFÄRSIDÉ OCH MÅL VISION Att vara en ledande aktör inom utveckling av förnybar energi i Norden AFFÄRSIDÉ Att projektera och etablera landbaserade vindparker i Sverige för försäljning av förnybar energi för försäljning av vindparker Att erbjuda servicetjänster inom drift och förvaltning samt att på uppdrag upphandla och leda byggnation av vindparker FINANSIELLA MÅL Avkastning på sysselsatt kapital före skatt: 10 procent Avkastning på nya projekt genom totalt investerat kapital före skatt (IRR): 10 procent Soliditet: 30 procent Skuldtjänstkvot: 1,25 gånger 3

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 ÅRETS RESULTAT NYCKELTAL Helår 2015 Helår 2014 Helår 2013 Helår 2012 Helår 2011 Elproduktion, MWh 576 412 314 665 189 431 159 785 149 203 Nettoomsättning, tkr 264 204 146 161 104 694 85 269 91 207 EBITDA, tkr 169 655 81 270 77 821 43 215 71 617 Rörelseresultat (EBIT), tkr 110 669 14 325 38 027 7 619 33 318 Installerad effekt vid periodens slut, MW 190 190 89 66 61 Soliditet % 45 37 58 45 48 Avkastning på sysselsatt kapital före skatt % 0,7 2,6 0,5 3,6 Skuldtjänstkvot 1,1 1,4 0,7 1,0 0,9 Periodens kassaflöde, tkr 105 738 14 134 46 218 22 037 14 088 Under 2015 har bolaget gjort nedskrivningar av vindparker och projekt som påverkat resultatet negativt med 182 650 tkr utöver planenliga avskrivningar. ELPRODUKTION 576 412 MWh NETTO- OMSÄTTNING 264 MKR EBITDA 170 MSEK SOLIDITET 45 PROCENT VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET FÖRSTA KVARTALET Den svenska regeringen tillsätter en parlamentarisk energikommission för att ta fram ett underlag till en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning, med fokus på 2025 och framåt. Rabbalshede Krafts hittills största projekt som sattes i kommersiell drift under december 2014 går nu med full effekt. Det innefattar vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd. ANDRA KVARTALET Svensk energistatistik bekräftar att vindkraft nu är tredje största kraftslag efter vattenkraft och kärnkraft. Rabbalshedes Kraft stärks med Britta Ersman som Finans- och IR-chef och Lars Larsson som operativ chef. FJÄRDE KVARTALET Den svenska riksdagen beslutar att utöka elproduktionen inom elcertifikatsystemet med 2 TWh per år, vilket kommer att påskynda utvecklingen av förnybar energi. Vid FN:s klimatmöte i Paris enas länderna om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. Det nya avtalet handlar främst om att minska utsläpp som påverkar klimatet. Rabbalshede Kraft tecknar ett förvaltningsavtal med Power Wind Partners, PWP. Avtalet innebär att Rabbalshede Kraft svarar för förvaltning och driftövervakning av PWP:s 47 vindkraftsverk. Bygglov erhålls för två vindkraftverk på Vetteberget i Strömstads kommun. Tillstånd erhålls från Länsstyrelsen i Västernorrlands län för vindpark Åndberg om 57 vindkraftverk i Lillhärdal, Härjedalens kommun. Projektet har ännu inte vunnit laga kraft. 4 312 miljoner kronor tas in i en nyemission.

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 2015 I FYRA GRAFER Nedanstående fyra grafer beskriver Rabbalshede Krafts utveckling. Graferna Produktion och Installerad effekt visar från 2008 när den första vindparken tas i drift, Hud i Tanums kommun. Den kraftiga ökningen av elproduktionen under 2015 hänger samman med att tre parker togs i drift i slutet av 2014 som i det närmaste fördubblade bolagets kapacitet. Elpris (kr/mwh) 2015 Kr 500 400 300 200 100 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bolagets försäljningspris Spotpris el, Nord Pool (systempris) Rabbalshede Kraft säkrar fortlöpande försäljningen av el vilket under 2015 har inneburit att bolaget erhållit ett högre pris per megawattimme el än dagspriset på elbörsen Nord Pool. Den undre kurvan anger elbörsen Nord Pools systempris (ett sammanvägt spotpris för alla deltagande länder). Det anger elpriset nästkommande dag. Säkring av elpriset sker genom att kontrakt tecknas om försäljning av framtida elproduktion till i förväg fastställda priser. Se Elmarknaden sidan 19. Elcertifikat kr/mwh 2015 Kr 250 200 Antal sålda elcertifikat 250 000 200 000 150 100 50 0 150 000 100 000 50 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sålda elcerifikat (antal) Försäljningspris Spotpris elcertifikat, SKM Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el. Systemet har funnits i Sverige sedan 2003 och är sedan 2012 gemensamt med Norge. Rabbalshede Kraft och andra godkända producenter av förnybar el får ett certifikat för varje såld MWh el. Elcertifikat handlas på liknande sätt som el men vid betydligt färre tillfällen. Se Elcertifikatsmarknaden sidan 23. Produktion, MWh MWh 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Rabbalshede Krafts produktion av el har ökat kraftigt under 2015 och speglar utbyggnaden av företagets vindparker. I slutet av 2014 togs bolagets hittills största projekt i drift, de tre vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd med sammanlagt 33 vindkraftverk. Det är den viktigaste förklaringen till att elproduktionen i det närmste fördubblades 2015. Även goda vindar under året har bidragit till produktionsökningen. Se Rabbalshede Krafts vindparker sidorna 14 15 och Vindkraftsmarknaden sidan 21. Installerad effekt, MW MWh 250 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sedan 2008 har Rabbalshede Kraft installerat 71 vindkraftverk som drivs i egen regi. Den sammanlagda effekten 190 megawatt (MW) är ett mått på kapaciteten i bolagets vindkraftverk. Tillsammans kan de producera drygt en halv terawattimme (TWh) el. Se Rabbalshede Krafts vindparker sidorna 14 15 och förklaring av effekt och energi sidan 21. 5 5

Under 2015 i det närmaste fördubblades Rabbalshede Krafts produktion till drygt en halv terawattimme. Tillskottet kommer från de tre nya vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd med sammanlagt 33 vindkraftverk. Parkerna togs i drift under senhösten 2014. På bilden, VD Thomas Linnard talar vid invigningen av de nya vindparkerna. 6

VD HAR ORDET ÅRSREDOVISNING 2015 VD har ordet 2015 var ett intensivt och händelserikt år för Rabbalshede Kraft. Under året fortsatte vi att fokusera på vår projektportfölj samt utveckling av vår drift- och förvaltnings verksamhet. Vi arbetade med att stärka bolaget både finansiellt och operationellt genom att bredda vårt utbud av tjänster och stärka vår organisation. Rabbalshede Kraft tecknade under hösten 2015 ett förvaltningsavtal med Power Wind Partners, PWP. Avtalet innebär att Rabbalshede Kraft svarar för förvaltning och driftövervakning av PWP:s 47 vindkraftverk. Under hösten tecknades även ett avtal, efter upphandling, med kommunalägda LEVA i Lysekil om att förvalta deras vindpark. Vi är väldigt glada över det förtroende vi fått från både PWP och LEVA och ser att vi genom denna typ av samarbeten kommer stärka vår position på marknaden. I och med dessa avtal förvaltar Rabbalshede Kraft 134 vindkraftverk varav 71 är i egen ägo. Under hösten genomförde bolaget en företrädesemission där bolaget tog in 312 miljoner kronor som skall användas till att minska bolagets belåning och därmed även dess finansiella kostnader. Projektportföljen utvecklas ständigt och under hösten fickbolaget bygglov för två vindkraftverk på Vetteberget vid Strömstad. Året avslutades med att vi i december beviljades tillstånd för vindparken Åndberg vid Lillhärdal i Härjedalen av Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Tillståndet omfattar upp till 57 vindkraftverk med en totalhöjd på 180 meter. Projektet har ännu inte vunnit laga kraft. 2015 var ett år med mycket stark produktion från alla våra vindparker 2015 har varit ett utmanade år för alla elproducenter med tidvis exceptionellt låga priser. Det genomsnittliga spotpriset hamnade på en nästan 30 procent lägre nivå än 2014. En rad faktorer har tillsammans bidragit till det låga elpriset. Mycket nederbörd som har gett ett stort överskott av vattenkraft, låga bränslepriser, inte mist på olja och kolkraft samt det milda vädret som gjort att efterfrågan på uppvärmning minskat. Med anledning av den rådande marknadssituationen och fortsatt svaga el- och certifikatpriser beslöt bolaget att göra en nedskrivning av redan driftsatta tillgångar. Delar av tillgångarna driftsattes under andra marknadsförhållanden och med ett annat intäkts- och kostnadsläge än det vi ser idag. Totalt skrevs anläggningsvärdet ner med 182,6 miljoner kronor utöver planenliga avskrivningar. Bolaget står inför tillväxt och utveckling. Vårt fokus på kvalitet och effektivitet tar aldrig slut och vi ser att detta Våra vindparker har en mycket hög tillgänglighet gett resultat under året. Trots att 2015 har varit ett år med bland de lägsta elpriserna på 15 år fick vi ett rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) på 169,7 miljoner kronor vilket kan jämföras med 81,3 miljoner kronor 2014. 2015 var ett år med mycket stark produktion från alla våra vindparker som genererade ett resultat i linje med eller över förväntan. Bolaget har kunnat hålla en hög tillgänglighet på närmare 98 procent, med det menas att våra vindkraftverk producerar el i stort sett hela tiden som det blåser. Produktionen har ökat starkt jämfört med 2014, vilket till stor del beror på att vårt hittills största projekt kom i drift under slutat av 2014 (vindparkerna Årjäng NV, Årjäng SV och Skaveröd/Gurseröd). Vi ser idag flera gynnsamma signaler från marknaden, väl medvetna om att det kan ta tid innan vi får ett genomslag i form av prishöjningar. I vår närhet ger ambitionshöjning av elcertifikatsystemet och kvothöjningen som regeringen beslutade om under hösten 2015, tillsammans med uttalandet om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, starka positiva signaler. På global nivå har vi resultatet från klimatkonferensen i Paris, där det beslutades att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 2 grader Celsius år 2100. För att det skall uppnås krävs att utsläppen av växthusgaser minskas med mellan 40 70 procent fram till år 2050 och når en nollnivå år 2100. Vi är mycket glada över att kunna meddela att 2016 startade med att vi tecknade ett avtal med Mölndal Energi om att bygga ett nytt vindkraftverk åt dem. Vindkraftverket kommer att ligga i anslutning till Rabbalshede Krafts befintliga vindpark i Hällevadsholm och ge kunden elenergi åt ca 4 600 lägenheter. Jag vill också passa på att tacka alla våra aktieägare och medarbetare för engagemang och stöd under ett intensivt år. Jag ser fram emot att tillsammans få fortsätta bolagets väg framåt. Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft AB 7

OM RABALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 Verksamheten 2015 Rabbalshede Kraft projekterar och etablerar landbaserade vindparker för försäljning av el energi och för försäljning av hela vindparker eller enskilda vindkraftverk. Bolaget erbjuder också servicetjänster inom drift och förvaltning samt på uppdrag upphandlar och leder byggnation av vindparker. Frank Mattsson, Drift- och Underhållstekniker, underhåller mät utrustning i vindmast 140 meter upp i luften. Rabbalshede Krafts verksamhet är beläget i Sverige med huvudkontor i Rabbalshede, Tanums Kommun. Platsen har jämna och stabila vindresurser och är därmed mycket lämpad för vindkraftsproduktion. Bolaget har sin huvudsakliga verksamhet i Västra Götaland och Värmland. Företaget har 25 anställda med kompetens inom bland annat miljö och kvalitet, miljöutredningar, tillståndsprövningar, meteorologi, lantmäteri, ljud- och skuggberäkningar, inköp, byggnation, teknik, el, högspänning, redovisning, finansiering och Investor relations. Därutöver köps tjänster och personal kontrakteras. Vid utgången av 2015 var medelåldern bland de anställda 49 år (45). Fördelningen var 36 (36) procent kvinnor och 64 (64) procent män. Bolaget hade en fortsatt hög frisknärvaro på 99 (99) procent. Sedan 2010 år har bolaget gått från en nettoomsättning på 47 miljoner kronor till 264 miljoner kronor. Intäkterna generas idag till stor del via försäljningen av elenergi, ett område som växer i takt med att Rabbalshede Kraft utökar sin vindpark. Grunden för tillväxt utgörs också av försäljning av nyckelfärdiga anläggningar och av erbjudandet av servicetjänster inom drift och förvaltning samt av erbjudandet av att på uppdrag upphandla och leda byggnation av vindparker. Rabbalshede Krafts styrka består av effektiv projektering och byggnation av vindparker med kostnadseffektiv produktion, av en bred projektportfölj med optimala vindlägen och av en strukturerad försäljning av elenergi och servicetjänster. För att säkerställa utvecklingen av existerande vindkraftsprojekt i bolagets projektportfölj och för exploatering av nya projekt behövs en stark finansiell bas. Detta är bakgrunden till att Rabbalshede Kraft sedan flera år förberett en notering vid Nasdaq OMX. Noteringen kommer att genomföras när det bedöms gynna företagets långsiktiga stabila tillväxt och företagets ägare. 8

OM RABALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 RABBALSHEDE KRAFTS OPERATIVA VERKSAMHET KAN BESKRIVAS ENLIGT FÖLJANDE: Owner Services Produktion Projekt Aktivitet Försäljning av tjänster Kraftproduktion Nya projekt Tillgångar Kunskap, Processer och system Åtta vindparker Pågående projekt i olika faser Finansiering Eget kapital Banklån Eget kapital Intäker Försäjning av servicetjänster Försäljning av energi Försäljning av projekt OWNER SERVICES Rabbalshede Kraft är ett oberoende tjänsteföretag och ett företag som har funnits länge på den svenska marknaden för förnybar energi. Drift och underhållsorganisationen har ingående kunskaper med etablerade processer som är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Rabbalshede Kraft erbjuder tjänster inom teknisk-, ekonomisk- och finansiell förvaltning av hela vindparker eller enskilda vindkraftverk. Genom att paketera och erbjuda vindkraftsprojekt som omfattar hela kedjan från byggnation till drift och därefter operativa tjänster får bolagets kunder tillgång till egen produktion av förnybar energi utan att behöva bygga en egen organisation. Professionell drift och underhåll erbjuds som förlänger teknisk och ekonomisk livslängd. Rabbalshede Kraft ombesörjer också myndighetsadministration och säkerställer kunskap om lagar och regler. Förutom förvaltning av bolagets egna vindparker förvaltas vindparker åt andra ägare som Power Wind Partners AB (PWP), med vindparker från Dorotea i norr och Jönköping i söder, LEVA i Lysekil AB, med vindkraftverk i Brastad och Göteborg Energi med vindkraftverk i Töftedal, Eds kommun. Under början av 2016 tecknades också ett avtal med Mölndal Energi. Rabbalshede Kraft ansvarar också för ett tjänsteerbjudande som innebär upphandling av enskilt vindkraftverk eller upphandling och bygge av hela vindkraftsparker på uppdrag av kund. PRODUKTION Enheten Produktion innefattar driftsatta vindparker, både egna och de parker som drivs i samarbete med andra samt elförsäljning från dessa parker. Rabbalshede Kraft har vindkraftverk med sammanlagd kapacitet på 190 MW med en årlig produktion kring 500 000 MWh (0,5 TWh) i åtta egna vindparker. Totalt förvaltas 134 vindkraftverk varav 71 egna verk och 63 åt andra bolag. Höga krav ställs på driften av egna vindparker och de vindparker som förvaltas åt partners. Den egna drift- och underhållsorganisationen är en strategisk kärnkompetens som utarbetat processer vilka är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Elproduktion är normalt en kapitalintensiv verksamhet men inte personalintensiv. Att dubbla eller flerdubbla antalet vindkraftverk i drift kräver få nyanställningar vilket innebär att kostnaderna per producerad MWh kan minskas kraftigt. Tillväxt ger därmed ekonomiska skalfördelar som gynnar både bolaget och dess kunder. Inom energiproduktion genom vindkraft finns heller inga kostnader för bränsle- och avfallshantering. Elproduktionen säljs löpande på elbörsen Nord Pool. En andel av framtida elproduktion prissäkras fortlöpande, vilket innebär att kontrakt tecknas om ett fast pris per MWh för den produktion som uppnås (fast pris och rörlig volym). Under 2015 har 71 procent av bolagets elkraftsproduktion varit säkrad. Även försäljning av elcertifikat prissäkras, under 2015 var 53 procent säkrat. PROJEKT Enheten Projekt innefattar arbetet med att förvalta och utveckla projektportföljen. Under ansökan och projektering finns 171 verk med en sammanlagd effekt på 506 MW. Varje projekt utvärderas utifrån förutsättningar vad gäller vindläge, närhet till nätanslutning med mera. Fokus ligger på att leverera effektiva, vinstgivande nyckelfärdiga projekt. Dagens låga elpris ställer höga krav på samtliga elproducenter i Norden. Därför är det viktigt att hitta synergier vilket bland annat görs genom att flera projekt upphandlas samtidigt. Detta ger fördelar både i samtal med finansiärer, leverantörer, entreprenörer och framtida partners. Ett exempel på detta är Rabbalshede Krafts hittills största investering; de 33 vindkraftverken i vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd som monterades och driftsattes under 2014. Dessa nya vindparker har en normal produktion på 289 400 MWh, vilket ökade bolagets produktionskapacitet med 130 procent. Under 2015 producerade vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd hela 314 171 MWh. 9

Totalt förvaltas 134 vindkraftverk varav 63 åt andra Egna vindparker: 8 vindparker 71 vindkraftverk 190 MW Beräknad produktion, normalår: 0,5 TWh Tillståndsgivna vindparker: 11 vindparker 133 vindkraftverk 424 MW xxxxxx xxxxxx xxxxxxx 10

HÅLLBARHET OCH MILJÖ ÅRSREDOVISNING 2015 Hållbarhet och miljö Hållbarhet och miljö står i centrum när Rabbalshede Kraft bygger och driver vindparker. Hållbarhet innebär att söka de bästa möjliga lösningarna för att knyta samman sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar. När en vindpark etableras ger det positiva effekter både lokalt, regionalt och globalt. Exempelvis skapas arbetstillfällen, bättre infrastruktur för skogsbruk och givetvis produktion av förnyelsebar el. Rabbalshede Krafts vindkraftverk ger betydande tillskott till den förnybara elproduktionen i Norden. Det ökar möjligheten till export av förnybar och koldioxidfri el. Lokalt finns samtidigt negativa effekter. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden lokalt, avger ljud och skuggar. En god placering av vindkraftverken är därför viktig i vår projektering. Det är en balansgång i att maximalt utnyttja ett områdes potential för en bra produktion samtidigt som påverkan på omgivningen i mesta möjliga mån begränsas. Även under driftsfasen är det viktigt att minimera miljöbelastningen. Genom den kunskap och erfarenhet som våra medarbetare byggt upp kan förbättringar genomföras kontinuerligt. För varje vindpark finns en kontrollplan för att säkerställa att villkoren i tillstånden följs. Pengar avsätts för framtida nedmontering av vindkraftverken, enligt de krav som myndigheter ställer på vår verksamhet. Rabbalshede Krafts viktigaste bidrag till miljön är att öka andelen el från vindkraft. Teknikutvecklingen går snabbt och högre, större och effektivare verk kan göra det möjligt att etablera vindparker med lönsamhet till allt lägre elpriser. Den landbaserade vindkraften är allt mer konkurrenskraftig och är idag ett självklart alternativ för investerare på elmarknaden. För Rabbalshedes Kraft är det viktigt att påverkan på den lokala naturmiljön blir så liten som möjligt när vindkraftverk och vägar tar mark i anspråk. Vindparkernas storlek och avgränsning bestäms av faktorer som vindförhållanden, ljud, naturvärden och kulturvärden. De villkor som gäller för etablering av vindparker formuleras i tillståndet. När byggfasen inleds i en blivande vindpark upprättas en kontrollplan som ska se till att villkoren i tillståndet följs. När ett vindkraftverk tjänat ut efter cirka 25 år och inte längre är lönsamt monteras det ned och säljs på en andrahandsmarknad eller skrotas för materialåtervinning. Betongfundamentet rivs eller täcks över. Länsstyrelsens miljötillstånd innehåller krav på ekonomiska åtaganden som ska garantera att verken demonteras och att fundament och platser för vindkraftverk anpassas till den omgivande miljön. Det tar cirka 6 8 månader för ett vindkraftverk att generera elenergi som motsvarar den energimängd som gått åt för tillverkning, transporter och montering av vindkraftverket (fotnot: www.vindlov.se) Rabbalshede Kraft har introducerat industriella processer i verksamhetens alla led från förprojektering till drift och underhåll av vindkraftverk. Bolaget bedriver miljöarbetet med stöd av ett miljöledningssystem och är certifierat enligt ISO 14001. 11 För att optimera elproduktionen i ett vindkraftverk installerar här Rabbalshede Kraft utrustning för att mäta vinden med hjälp av laser, benämnd lidar. 11

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 Drift och förvaltning Att äga vindkraftverk utan en egen organisation för drift och ekonomisk förvaltning är vad Rabbalshede Kraft erbjuder ett växande antal partners. Bolaget är en stor aktör på vindkraftsmarknaden och det ger stordriftsfördelar och förhandlingsstyrka som kommer partners till del. Idag förvaltas 134 vindkraftverk varav 63 verk ägs av bolagets partners. Vi erbjuder drift och förvaltning åt våra kunder Att driva vindparker innefattar en lång rad åtaganden utöver det självklara att se till att verken producerar elenergi. Lars Larsson sammanfattar: Vi jobbar med driftoptimering, ekonomisk förvaltning, handel i el och elcertifikat, och en rad andra tjänster vilket också inkluderar att vindkraftverken demonteras eller ersätts med nya. Vi hanterar också många avtal för våra kunder, som arrende med markägare, serviceavtal med turbinleverantörer, anslutning till elnätet, garantier, fastighetsskatt, försäkringar, efterlevnad av myndighetsföreskrifter, snöskottning vintertid och även handel i el och elcertifikat. Lars Larsson, Operativ chef med ansvar för allt från projektering av nya vindparker till drift och underhåll av befintliga vindparker. Ett vindkraftverk ska helst producera elenergi så länge som vinden blåser. Rabbalshede Kraft driver olika generationer av vindkraftverk från Siemens, Vestas, Nordex och Enercon. Lars Larsson berättar hur det påverkar den dagliga driften: Vi känner väl till de olika fabrikatens styrkor och svagheter. Vi har lärt oss att väga ett optimalt elutbyte mot hur mycket verken slits och ställer löpande in enskilda verk utifrån hur och varifrån det blåser. Detta är ett exempel på avvägningar som Rabbalshede Kraft hela tiden gör med hänsyn till intäktsmöjligheterna på både kort och lång sikt. Rabbalshede Kraft har tecknat ett fyraårigt förvaltningsavtal med Power Wind Partners (PWP). Avtalet innebär att Rabbalshede svarar för förvaltning och driftövervakning av PWP:s 47 vindkraftsverk. Det är viktigt för oss med hög tillgänglighet och låga livscykelkostnader och därför var Rabbalshede Kraft för oss ett naturligt val då vi skulle välja förvaltare hösten 2015. Nu förvaltar de våra 47 vindkraftverk som ligger i sex parker som sträcker sig från Dorotea i norr till Jönköping i söder. Tord Östlund, VD Power Wind Partners AB 12

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 RABBALSHEDE KRAFTS ÖVERVAKNINGSSYSTEM I Rabbalshede Krafts övervakningssystem presenteras data från varje enskilt vindkraftverk. Information används dels för att övervaka driften dels för att analysera och rapportera produktionen. Om ett verk stoppar och inte kan automatiskt återstartas meddelas berörd personal och verket startas igen via fjärrstart eller genom att servicepersonal åker ut och på plats åtgärdar felet. Övervakningssystemet är grunden för att kunna arbeta proaktivt och är ett kraftfullt verktyg för att minska stopptider och öka produktionen. Exempelbild från övervakningssystemet som i realtid visar hur samtliga vindkraftverk i alla vindparker som drivs av Rabbalshede Kraft producerar. Denna information finns också för vart och ett av vindkraftverken. I bilden går det bland annat utläsa att alla parker tillsammans i denna ögonblicksbild går med effekten 190 MW av totalt möjliga 295 MW. Det innebär med samma vindstyrka under en hel timme skulle parkerna producera 190 MWh förnybar energi på en timme. Rabbalshede Kraft har tecknat ett treårigt förvaltningsavtal med LEVA i Lysekil. Avtalet innebär att Rabbalshede svarar för service och avhjälpande underhåll av LEVAs vindkraftspark. Vi på LEVA i Lysekil är mycket nöjda med resultatet av upphandlingen av leverantör för service och underhåll på våra två vindkraftverk. Rabbalshede Kraft är en erfaren och kunnig aktör inom vindkraftsbranschen vilket innebär en ökad trygghet för oss som vindkraftsägare Susanne Malm, VD LEVA i Lysekil AB. 13

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 Projektportfölj (per 31 december 2015) Fas Projektnamn Kommun Antal verk Effekt (MW) Beräknad produktion under ett normalår, MWh DRIFT Hud Tanum 6 15 38 400 Kil Tanum 4 8 20 000 Brattön Munkedal 6 15 35 100 Töftedalsfjället Dals-Ed 10 23 66 000 Dingle-Skogen Munkedal 12 28 67 800 Årjäng Nordväst Årjäng 9 28 78 700 Årjäng Sydväst Årjäng 13 40 116 500 Skaveröd/Gurseröd Tanum 11 33 94 000 Summa i drift 71 190 516 500 TILLSTÅNDSGIVNA Brattön Sälelund Munkedal 14 42 Sögårdsfjället Tanum 14 42 Femstenaberg Strömstad 15 45 Hällevadsholm etapp 2 Tanum 1 3 Lursäng Tanum 5 10 Lyrestad Mariestad 8 24 Årjäng NV etapp II Årjäng 8 28 Vetteberget Strömstad 2 6 Holmevattnet 1) Dals-Eds 6 18 Sköllunga 1) Stenungsund 3 9 Lillhärdal 1) Härjedalen 57 197 Summa tillståndsgivna 133 424 Summa ansökan 2) 57 164 Summa projektering 2) 57 171 Totalt 318 949 1) Tillståndsgivna projekt som ännu ej vunnit laga kraft. Länsstyrelserna ger tillstånd till en ny vindpark efter prövning enligt miljöbalken. En prövning kräver kommunens tillstyrkan annars avslås ansökan automatiskt. Efter Länsstyrelsens tillståndsbeslut ges möjlighet till överklagan. Om ingen överklagan inkommit vinner beslutet laga kraft efter tre veckor. 2) De projekt som är under projektering eller ansökan är föremål för utredning samt prövning hos kommun och/eller länsstyrelse eller högre instanser. Det kan därmed finnas en osäkerhet i huruvida bolaget får tillstånd för de projekt som finns under projektering och de projekt som bolaget ansökt om tillstånd för. Projekt som inte har beviljats tillstånd flyttas från ansökningsfas till projekteringsfas för revidering alternativt avslutas. 14

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 RABBALSHEDE KRAFTS EGNA VINDPARKER Hud Kommun Tanum Driftstart 2008 Fabrikat Nordex Kapacitet (antal verk) 15 MW (6) Beräknad årsproduktion 1) 38 GWh Produktion 2015 42 GWh Dingle-Skogen Kommun Munkedal Driftstart 2012-13 Fabrikat Enercon Kapacitet (antal verk) 28 MW (12) Beräknad årsproduktion 1) 68 GWh Produktion 2015 81 GWh Årjäng Sydväst Kommun Årjäng Driftstart 2014 Fabrikat Vestas Kapacitet (antal verk) 40 MW (13) Beräknad årsproduktion 1) 117 GWh Produktion 2015 127 GWh Kil Kommun Tanum Driftstart 2009 Fabrikat Enercon Kapacitet (antal verk) 8 MW (4) Beräknad årsproduktion 1) 20 GWh Produktion 2015 23 GWh Vindparken omfattar totalt 14 vindkraftverk varav 12 drivs i egen regi. Rabbalshede Kraft ansvarar tillsammans med leverantören för drift och underhåll av hela vindparken. Töftedalsfjället Kommun Dals-Ed Driftstart 2011 Fabrikat Siemens Kapacitet (antal verk) 23 MW (10) Beräknad årsproduktion 1) 66 GWh Produktion 2015 76 GWh Årjäng Nordväst Kommun Årjäng Driftstart 2014 Fabrikat Vestas Kapacitet (antal verk) 28 MW (9) Beräknad årsproduktion 1) 79 GWh Produktion 2015 89 GWh Brattön Kommun Munkedal Driftstart 2010 Fabrikat Nordex Kapacitet (antal verk) 15 MW (6) Beräknad årsproduktion 1) 35 GWh Produktion 2015 40 GWh Vindparken omfattar totalt 21 vindkraftverk varav 10 drivs i egen regi. Rabbalshede Kraft ansvarar tillsammans med leverantören för drift och underhåll av hela vindparken. Skaveröd/Gurseröd Kommun Tanum Driftstart 2014 Fabrikat Vestas Kapacitet (antal verk) 33 MW (11) Beräknad årsproduktion 1) 94 GWh Produktion 2015 101 GWh 1 Beräknad årsproduktion för alla vindparker motsvarar den beräknade produktionen under ett normalår. 15

OM RABBALSHEDE KRAFT RABBALSHEDE KRAFT Att etablera en vindpark Första steget mot en lönsam vindpark är en noggrann analys av förutsättningarna. Här beskrivs faserna från förprojektering till drift och övervakning i korthet. 1. PROJEKTERING En förprojektering inleder arbetet med att lämpliga platser för nya vindparker identifieras. Det utgår från kommunernas vindbruksplaner. Sedan studeras förutsättningarna närmare vad gäller vind, elanslutning, motstående intressen med mera. Arrendeavtal tecknas med markägare varpå samråd inleds med myndigheter, närboende och eventuella intresseorganisationer. Biologer, arkeologer och andra experter anlitas för närmare studier. Om förutsättningarna är de rätta inleds vindmätningar som kan pågå upp till två år. 2 ANSÖKAN En tillståndsansökan lämnas till Länsstyrelsen för prövning enligt miljöbalken. Det kräver att kommunen först tillstyrkt projektet annars avslås ansökan. För mindre vindparker med upp till sex verk med totalhöjd 150 meter och som inte anses ha betydande miljöpåverkan räcker det med ett kommunalt godkännande enligt miljöbalken och bygglov. Om ingen överklagan inkommit vinner beslutet laga kraft efter tre veckor. Överklaganden går till mark- och miljödomstol och eventuellt vidare till mark- och miljööverdomstol. 3. UPPHANDLING När tillstånd eller bygglov är beviljade och vunnit laga kraft upphandlas vindkraftverk, el- och entreprenadarbeten, övrig teknik men också finansiering. Vindmätningarna ger underlag för kalkyler. Avtal upprättas med elbolag för nätanslutning. 4. BYGGE Vägar och uppställningsplatser för vindkraftverk byggs av entreprenörer, gärna med lokal förankring då det ger arbetstillfällen i bygden. I vindparken byggs ett internt elnät. Anslutning till riksnätet utförs av de elbolag som har koncession i området. Turbinleverantörerna står för montage av vindkraftverk och provdrift. 5. DRIFT Varje vindkraftverk följer en noggrann service- och underhållsplan. Övervakning och drift sker på distans av både leverantören och Rabbalshede Kraft. Vid större etableringar kan även lokal personal anställas. Därmed säkerställs en mycket hög driftsäkerhet så att verken om möjligt alltid producerar el när det blåser. Se www.rabbalshedekraft.se för mer omfattande beskrivning av de olika faserna. 16 Byggnation av vindparken i Årjäng

OM RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2015 RABBALSHEDE KRAFTS HISTORIA 2005 Entreprenörerna Ingemar Ung och Bertil Jönsson bildar Rabbalshede Kraft AB. 2008 Bolagets första vindpark, vindpark Hud om 6 vindkraftverk (15 MW) i Tanums kommun, driftsätts. 2009 Vindpark Kil om 4 vindkraftverk (8 MW) i Tanums kommun driftsätts. 2010 Vindpark Brattön om 6 vindkraftverk (15 MW) i Munkedals kommun driftsätts. Kvalitetscertifikatet ISO 9001 och miljöcertifikatet ISO 14001 erhölls för rutiner och processer kring projektering, inköp, drift och underhåll av vindparker samt försäljning av el. 2011 Vindpark Töftedalsfjället om 10 vindkraftverk (23 MW) i Dals-Eds kommun driftsätts. Vindparken omfattar totalt 21 vindkraftverk varav 10 ägs av Göteborg energi och ytterligare ett av en privat markägare. Avtal tecknas med Axpo om samarbete kring försäljning av el, elcertifikat och ursprungsgarantier. 2012 De två första vindkraftverken i bolagets femte vindpark tas i drift, Dingle-Skogen i Munkedals kommun. Vindparken omfattar totalt 14 vindkraftverk som driftsätts successivt under 2012 13. 2013 Vindpark Dingle-Skogen om 14 vindkraftverk (32 MW) färdigställs under andra halvåret. Två vindkraftverk i vindparken avyttras till Göteborgs stift, vilket ger 12 vindkraftverk (28 MW) kvar egenägda. 2014 Vindparkerna Årjäng Nordväst om 9 vindkraftverk (27 MW) och Årjäng Sydväst om 13 vindkraftverk (39 MW) i Årjängs kommun samt vindpark Skaveröd/Gurseröd om 11 vindkraftverk (33 MW) i Tanums kommun driftsätts. 2015 Serviceavtal tecknas med Power Wind Partners AB och med LEVA i Lysekil AB om att förvalta dessa bolags vindparker. Tillstånd erhålls för vindpark Åndberg om 57 (197 MW) vindkraftverk i Lillhärdal, Härjedalens kommun. Projektet har ännu inte vunnit laga kraft. RABBALSHEDE KRAFTS NÄTVERK Entreprenörer Vindkraftsleverantörer Ägare Finansiärer KUNDER Partners: Företag och organisationer som äger vindkraftverk i Rabbalshede Krafts parker eller egna parker där bolaget svarar för drift, elförsäljning med mera. Samt företag och organisationer som äger parker som projekterats, byggts och drivs av Rabbalshede Kraft. Nätägare Elmäklare: Den el (el, elcertifikat och ursprungsgarantier) som produceras säljs på Nord Pool via elmäklare, främst Axpo Sverige AB som beskrivs på föregående sida. Elförbrukare, hushåll, industrier, offentlig sektor med flera Myndigheter Rabbalshede Kraft Kunder Kunder Elmäklare Elförbrukare ÄGARE, större ägare är industriföretaget Manor Investment S.A., fastighetsbolaget Ernst Rosén och Nordea Investment Funds. Från januari 2016 tillkom även Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola som en betydande ägare. Företaget har dessutom ytterligare cirka 1 100 privata aktieägare och företag. Lokala näringsidlare Partners ENTREPRENÖRER anlitas för byggnation av vägar och infrastruktur. Vindkraftverk har hittills köpts från Vestas, Siemens, Nordex och Enercon. Leverantörer av elanslutning är ägarna av de regionala elnäten, Ellevio, Vattenfall och EON. Närboende Markägare PROJEKTERING och bygge av vindparker sker i ett nära samarbete med berörda kommuner, entreprenörer och andra näringsidkare samt olika intressegrupper. VINDPARKERNA uppförs på arrenderad mark med en andel av vindparkens årliga omsättning som ersättning till markägaren. FINANSIÄRER 17 17

18 Vindkraftverk i vindparken Kil

MARKNADEN ÅRSREDOVISNING 2015 Marknaden ELMARKNADEN 2015 installerades i världen mer förnybar energi än någonsin. I slutet av året enades 195 länder vid FN:s klimatkonferens i Paris om att öka satsningen på koldioxidfri el för att minska utsläppen av klimatgaser. På kort sikt kan den hittills snabba utbyggnaden av förnybar elproduktion ändå komma att bromsa in på grund av låga elpriser. På längre sikt väntas en mycket högre andel förnybar el. Världskonjunkturen var svag under 2015 med fortsatt fallande världsmarknadspriser på de för elproduktion viktiga bränslena kol och naturgas. I Sverige var året varmt, blåsigt och regnigt. Det ledde till att priset på el pressades ytterligare när vattenkraftens magasin fylldes av regn, starka vindar gav en högre produktion i vindkraften än under ett genomsnittligt vindår samtidigt som värmen bidrog till att elförbrukningen sjönk. Systempriset på Nord Pool uppgick för helåret till 196 kr/mwh (19,6 öre/ kwh) vilket är det lägsta på 15 år och en minskning med 27 procent från 2014. Den tyska elbörsen EEX redovisade en likartad utveckling. Ett exempel på hur omvärldsfaktorer också kan höja elpriset är det mycket kalla vädret under inledningen av 2016. Systempriset steg under januari med 57 procent till 27,7 öre/kwh från decembers låga 17,4 öre/kwh. Den 21 januari 2016 uppgick dygnspriset till 82,4 öre/kwh i Sveriges samtliga fyra elområden. För femte året i följd nettoexporterades el från Sverige. På grund av stor elproduktion och låg elanvändning uppgick exporten till 22,6 TWh, vilket är den högsta någonsin. Det gynnar svenska elproducenter då elpriset vanligen är något högre i länder dit svensk el exporteras. Därigenom bidrar Sverige också till att öka andelen koldioxidfri el i Europa. UTSIKTER PÅ KORT OCH LÅNG SIKT Historiskt har elprisförändringar ofta kommit med relativt kort varsel. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos i februari 2016 väntas elpriset stiga något under 2016 och 2017. Likaså väntas både elförbrukning och elproduktion stiga marginellt. En fortsatt utbyggnad av vindkraften väntas svara för den ökade produktionen. 1 Prognosen bygger på Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen som i mars 2016 pekar på fortsatt svensk tillväxt. 2 På lång sikt är det idag svårare att bedöma elpriset. Det hänger samman med hur länge de svenska kärnkraftsreaktorerna är i drift. Ägarna till kärnkraftverken i Ringhals och Oskarshamn beslutade i oktober 2015 att fyra reaktorer av sex ska stängas fram till 2020 vilket innebär en minskad elproduktion. En allmän uppfattning i samband med att det offentliggjordes var att det marginellt påverkar elpriset. Därefter har Vattenfall i januari 2016 varnat att höga skatter på kärnkraft kan komma att leda till att alla reaktorer läggs ned vilket bedöms leda till betydligt högre framtida elpriser. Inga djupare analyser om framtida elproduktion och framtida elpris i det perspektivet har publicerats när denna årsredovisning offentliggörs. Svensk vindkraft under 13 år MWh 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Produktion Effekt Antal verk 16,6 TWh 6 029 MW 3 233 verk Svensk vindkraft sedan 2003, det första året med elcertifikat. Den snabba teknikutvecklingen och prispressen på vindkraftverk har bidragit till en kraftig utbyggnad under senare år. Källa: Svensk Vindenergi. 1 Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 2 konj.se/publikationer/konjunkturlaget.html 19

MARKNADEN RABBALSHEDE KRAFT FRAMTIDA ELMARKNAD EU:S ENERGIUNION. EU:s medlemsländer har ingått något som benämns en energiunion och bedriver ett allt tätare samarbete kring energifrågor. 1 Inom unionen svarar förnybar energi endast för 16 procent av all el- och värmeproduktion. Ett fokus ligger på utbyggnad av el- och naturgasnäten mellan länderna. Förstärkta utlandsförbindelser kombinerat med en fortsatt satsning på förnybar el kan vara intressant för svenska elproducenter. Det visas i en rapport till Svensk Vindenergi. 2 REGELFÖRÄNDRINGAR. Inom unionen pågår parallella diskussioner på flera nivåer om hur el prissätts i framtiden och hur utbyggnaden av förnybar energi bäst styrs. EU-kommissionen ger frågan hög prioritet. 3 Omfattande regelförändringar har skett i Storbritannien, kommer att genomföras i Tyskland och diskuteras i en rad andra länder. Motiven är bland annat att garantera en prissättning på el och nationella stöd som underlättar utbyggnaden av en förnybar energiproduktion. I källhänvisningen nedan beskrivs de brittiska och tyska regelförändringarna. 4 En parlamentarisk energikommission har tillsatts av den svenska regeringen med fokus på tiden 2025 2050. Arbetet ska redovisas senast 1 januari 2017. Det innebär enligt många bedömare att energikommissionen knappast påverkar energipolitiken under innevarande mandatperiod. COP21. På längre sikt anses klimatmöte i Paris hösten 2015 vara en viktig positiv signal för investeringar i förnybar energi på global nivå. Juridiskt bindande mål för utsläppsminskningar av klimatgaser på nationell nivå saknas men att så många länder kunde enas anses som unikt och att det lägger grunden för fortsatta konkreta samtal om bland annat investeringar i förnybar energi. 1 ec.europa.eu/energy/en/news/one-year-energy-union 2 Förnybar el och utlandsförbindelser. Svensk Vindenergi 3 ec.europa.eu/energy/en 4 Tyskland: www.cleanenergywire.org/factsheets/ germanys-new-power-market-design Storbritannien Electricity Market Reform, EMR 5 Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Se också www.miljoborsen.se med pedagogiska förklaringar av EU-ETS DRIVKRAFTER PÅ MARKNADEN Elpriset styrs av en rad samverkande faktorer som nedan listas i tre tidsperspektiv. I Norden kan norsk och svensk vattenkraft användas som ett komplement till vindkraft men också som en reserv för kalla vinterdagar eller om en kärnreaktor måste stoppas. De nordiska produktionsenheterna arbetar därmed ihop på ett effektivt sätt som stabiliserar prissättningen i främst det korta och medellånga tidsperspektiven. PÅ KORT SIKT är priselasticiteten för el näst intill noll. Stora prissvängningar påverkar endast marginellt förbrukningen. PÅ MEDELLÅNG SIKT med en tidshorisont på upp till fem år spelar konjunkturen en viktig roll som prissättare genom ökad eller minskad elförbrukning. Påverkar gör även priserna på kol och naturgas för elproduktion och priset på EU:s utsläppsrätter som i sin tur också påverkas av konjunkturen. PÅ LÄNGRE SIKT tillkommer andra faktorer som hur stor utbyggnaden av ny kraftproduktion blir i förhållande till efterfrågan och med vilken teknik. När de åldrande svenska kärnkraftsreaktorerna ska ersättas med ny el produktion kan det få påverkan på elpriset. EU:S UTSLÄPPSRÄTTER (EU-ETS) har en viktig roll för att uppnå unionens energi- och klimatmål till 2030. En tumregel enligt Svensk Energi är att en prisökning med 10 per utsläppsrätt (ett ton CO 2 ) också ökar priset per MWh el med cirka 80 kr på den nordiska elbörsen, trots att endast några få procent av all el i Sverige framställs med fossilbränslen. En pristopp nåddes 2008 med cirka 30 per ton CO 2. Under inledningen av 2016 har priset fallit till runt 5 per ton CO 2. En anledning är ett framgångsrikt miljöarbete som minskat efterfrågan på utsläppsrätter unionen. I regeringens faktapromemoria från september i fjol beskrivs arbetet inom EU med att återställa utsläppsrätterna som ett effektivt redskap för övergången till förnybar energi. 5 GLOBAL BOOM Trots att priserna på fossilbränslen i fjol minskade kraftigt blev 2015 ett rekordår i världen när det gäller investeringar i förnybar energi enligt Bloomberg New Energy Finance. Främst inom vind och sol som ökade med 64 GW respektive 57 GW mätt i effekt. Jämför med Sverige som i fjol installerade 0,6 GW (615 MW) vindkraft. I Sverige var investeringarna i andra förnybara kraftslag än vind blygsamma. 20

MARKNADEN ÅRSREDOVISNING 2015 VINDKRAFTSMARKNADEN Vindkraften slog nytt produktionsrekord 2015. Goda vindar och en fortsatt utbyggnad gav 16,6 terawattimmar. Det är en ökning med nästan 45 procent på årsbasis. Under 2016 väntas långsammare tillväxt. 2015 restes 185 vindkraftverk i Sverige vilket är färre än 2014 som var ett rekordår när 367 nya vindkraftverk installerades. 1 Verken blir dock successivt allt effektivare och allt större. Det ger ett högre energiutbyte per investerad krona samtidigt som kostnaderna per producerad MWh minskar. Vid årets slut fanns 3 048 (2 233) vindkraftverk i drift med den sammanlagda effekten 6 029 MW (5 425 MW). Ett genomsnittligt svenskt vindkraftverk har några år på nacken och medeleffekten 1,8 MW. Nya verk är idag på cirka 3 MW och framöver fortsätter verken att växa i storlek och effekt samtidigt som kostnaden per producerad MWh fortsätter att pressas. PROGNOS 2016 OCH FRAMÅT För 2016 är prognosen lägre investeringar i nya vindkraftverk i väntan på att elpriset vänder uppåt och att elcertifikatsystemet stabiliseras, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. Vindkraften påverkas alltså av samma omvärldsfaktorer som övriga förnybara kraftslag, vilket beskrivs i föregående avsnitt. Svensk Vindenergis prognos för 2016 är 149 nya vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 417 MW. En svag utbyggnadstakt kan fortsätta till och med 2019 under nuvarande förutsättningar enligt branschorganisationen. Förändringar på världsmarknaden och i stöden till förnybar energi kan dock snabbt leda till en expansion. Branschföreningen uppskattar nämligen att det finns en lång rad projekterade vindkraftparker med alla byggtillstånd klara. Sammanlagt omfattar dessa projekterade vindkraftsparker cirka 2 800 vindkraftverk med en samlad effekt om 9 000 MW, vilket är betydligt fler än de vindkraftverk som idag är i drift. VINDKRAFT EKONOMISKT KONKURRENSKRAFTIGT Priset per producerad MWh med vindkraft kan väntas fortsätta sjunka i takt med att tekniken fortsätter utvecklas. OECD-organet IEA:s senaste vindkraftsanalys sammanfattar ett antal rapporter som förutspår en kostnadsreduktion med 20 30 procent till 2030. 2 1 Vindkraftstatistik och prognos, kvartal 4 2015, Svensk Vindenergi 2 Technology Roadmap Wind Energy 2013 Edition 3 El från nya och framtida anläggningar 2014 4 www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-forenergiandamal/riksintressen-for-vindbruk 5 Scenarier över Sveriges energisystem, ER 2014:19 De nationella förutsättningarna för vindkraft varierar kraftigt och Elforsks senaste kostnadsrapport 3 är därför viktig ur ett svenskt perspektiv då den tar hänsyn till de nationella förutsättningarna. Om styrmedel som elcertifikat till förnybar el och fastighetsskatt på vattenkraft tas med i kalkylen är landbaserad vindkraft det billigaste kraftslaget i renodlad elproduktion. POTENTIAL FÖR SVENSK VINDKRAFT Potentialen för vindkraft är större i Sverige än i många andra EU-länder. Landet är glest befolkat, vindförhållandena är goda på många platser och utbyggnaden ännu låg. Sedan 2004 finns mark- och vattenområden angivna som riksintresse för vindbruk. Energimyndigheten beskriver dessa så här: Riksintressen för vindbruk anges för att de har särskilt goda förutsättningar för vindbruk ur ett nationellt perspektiv, för att de behövs för viktiga eller nödvändiga funktioner i samhället och/eller för en landsdels behov av viss energiproduktion. 4 Den senaste revisionen innebär att det nu finns 313 riksintressen som omfattar 7 887 km 2. Det utgör drygt 1,5 procent av Sveriges yta inklusive 29 områden på svenskt vatten. Det anses räcka till för att uppnå mycket högt ställda mål för utbyggnaden. I förhållande till landarealen är det glest mellan de svenska vindkraftverken. Danmark och Tyskland har båda cirka tio gånger mer vindkraft per kvadratkilometer, om än en betydligt större andel till havs. Vindkraft är den teknik som anses ha störst potential när det gäller framtida förnybar elproduktion i Sverige, enligt Energimyndigheten. 5 Vattenkraftsutbyggnaden bromsade in för decennier sedan och kan komma att minska om statliga Vattenverksutredningens förslag genomförs. Inom biobränslebaserad elproduktion ligger Sverige mycket långt framme men utbyggnaden av detta kraftslag har bromsat in. Solel väntas öka men från en mycket låg nivå. Detta kraftslag producerar mest el under sommarhalvårets soliga dagar när elförbrukningen vanligen är låg i Sverige. Vindkraft producerar cirka 60 procent under vinterhalvåret och 40 procent under sommarhalvåret. AKTÖRER PÅ MARKNADEN När elcertifikatsystemet introducerades 2003 (se sida 23) väntades merparten av vindkraftsutbyggnaden ske i de traditionella energibolagens regi. Idag är statliga Vattenfall visserligen störst men en rad nya aktörer dominerar marknaden. VINDKRAFTSBOLAG Projekterar, bygger och driver vindparker i egen regi och även åt andra. Hit räknas Rabbalshede Kraft, Eolus Vind, Arise, OX2, Svevind, Nordisk Vindkraft med flera. 21

MARKNADEN RABBALSHEDE KRAFT ANDRA BRANSCHER Företag inom skog, fastigheter, industri och handel, samt kommuner med flera. Arbetar oftast tillsammans med energi- och vindkraftsbolag. LÅNGSIKTIGA INVESTERARE OCH FINANSIELLA AKTÖRER Vindkraft har under senare år attraherat en rad industriella och finansiella aktörer, både svenska och i växande grad utomnordiska. Dessa är investmentbolag, pensionsfonder med flera. Rabbalshede Krafts huvudägare Manor Investment SA är en långsiktig industriinvesterare. INTERNATIONELL UTBLICK 2015 blev ett rekordår för installation av vindkraft både i världen och EU. Under 2015 växte den globala vindmarknaden med 22 procent mätt i installerad effekt. Totalt installerades 63 000 MW. Kina svarade för nästan hälften av detta. 1 Under 2016 minskar det statliga stödet till vindkraft i Kina vilket innebär att väntas utvecklingen bromsa in, inte minst för att boomen i Kina hänger samman med att det statliga stödet till vindkraft är mindre förmånligt från i år. I slutet av fjolåret fanns vindkraft i världen med den sammanlagda effekten 432 000 MW. Det är endast cirka 70 gånger mer än vad som finns i Sverige, vilket kan sägas visa att vindkraft är en ung teknik med betydande global potential. Inom EU svarade vindkraft för 44 procent av all ny elproduktion under fjolåret. I effekt är det 12 800 MW varav en fjärdedel installerades till havs. Tyskland svarade för närmare hälften av detta varav en dryg tredjedel till havs. Skillnaden mellan de 28 medlemsländerna är mycket stor både vad gäller hur mycket som installerats tidigare och under fjolåret. Exempelvis finns få vindkraftverk i unionens östliga medlemsländer med undantag för främst Polen som i fjol installerade näst mest efter Tyskland. Spanien, som tidigare genomfört stora installationer, finns inte alls med i statistiken för 2015. 2 Svensk elproduktion 2015 TWh % Vattenkraft, 73,9 46,7 Vindkraft, 16,6 10,5 Kärnkraft, 54,3 34,3 Värmekraft, 13,5 8,5 1 Global wind statistics 2015. Global Wind Energy Council, GWEC 2 Wind in power. 2015 European statistics. The European Wind Energy Association, EWEA Under 2014 producerades 150,9 TWh i Sverige. Nettoexporten blev den näst största någonsin, 15,6 TWh. Eva Ahlström, Projektör, arbetar med nya vindkraftprojekt. 22