EXAMENSARBETE I FÖRETAGSEKONOMI Civilekonomprogrammet Frivillig revision - Vad avgör rekommendationen? En studie ur revisorns perspektiv Voluntary audit What determines the advice? A study from the auditor's perspective Sanna Kraff Alexandra Salomonsson Handledare: Pernilla Broberg Vårterminen 2014 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--14/01760--SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
Titel: Frivillig revision Vad avgör rekommendationen? En studie ur revisorns perspektiv English title: Voluntary audit What determines the advice? A study from the auditor s perspective Författare: Sanna Kraff och Alexandra Salomonsson Handledare: Pernilla Broberg Publikationstyp: Examensarbete i företagsekonomi Civilekonomprogrammet Avancerad nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2014 Inlämningsdatum: 26 maj 2014 ISRN: LIU-IEI-FIL-A--14/01760 SE Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) www.liu.se II
Förord Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare Pernilla Broberg för hennes stora engagemang, uppmuntrande ord och värdefulla råd under uppsatsens gång. Vidare vill vi tacka Bonnie Lind för all hennes hjälp med idéer och tankar. Ett stort tack vill vi även rikta till Daniel Carlborg, Peter Broomé och Eric Lindahl för deras ovärderliga deltagande och engagemang i pilotstudien. Slutligen vill vi även passa på att tacka alla respondenter som har tagit sig tid att besvara enkäten, utan dem hade denna studie inte varit möjlig. Linköping, juni 2014 Sanna Kraff Alexandra Salomonsson III
Sammanfattning Titel Seminariedatum Ämne/kurs Författare Handledare Syfte Bakgrund och problem Metod och analys Teori Resultat och slutsats Frivillig revision Vad avgör rekommendationen? En studie ur revisorns perspektiv 2 juni Examensarbete Civilekonomprogrammet, 30 hp, 722A35 Sanna Kraff och Alexandra Salomonsson Pernilla Broberg Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag. Vid valet om att behålla eller avskaffa revisionen är det vanligt att revisorn rekommenderar kunden om hur bolaget ska välja. Frågan är vilka faktorer som kan förklara revisorns rekommendation. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag samt använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Den kvalitativa datan består utav en pilotstudie och den kvantitativa datan utav en enkätundersökning. Regressionsanalyser genomfördes vid analys av den empiriska datan. Studien tillämpar ett eklektiskt angreppssätt där utgångspunkten är legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteori som används för att utveckla en modell. Både uppfattning om rekommendation samt omfattningen av rekommendationer kan förklaras av faktorer kopplade till dels revisorns byråtillhörighet och dels revisorns personliga egenskaper. Nyckelord Frivillig revision, revisionspliktens avskaffande, rekommendation, revisor, enkätundersökning. IV
Abstract Title Seminar date Course Authors Adviser Aim Voluntary audit what determines the advice? A study from the auditor's perspective 2 June Master Thesis in Accounting, 30 credits (ECTS), 722A35 Sanna Kraff and Alexandra Salomonsson Pernilla Broberg The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing. Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations regarding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation. Method and empirics Theory Results and conclusions Key words This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis. This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model. The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities. Voluntary audit, abolishment of the mandatory audit, recommendation, accountant, questionnaire survey. V
Förkortningar ABL AS FAR ISA NAS RN Aktiebolagslagen Auditing Standard Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare International Standards on Auditing Non-audit services Revisorsnämnden VI
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 3 1.2.1 Problemformulering... 8 1.3 Syfte... 8 1.4 Avgränsningar... 8 1.5 Disposition... 9 2. Vetenskaplig metod... 10 2.1 Angreppssätt... 10 2.2 Ansats... 11 2.3 Val av teori... 13 2.4 Modellprövning... 15 2.5 Pilotstudie... 15 2.6 Etiska aspekter... 17 3. Teori... 19 3.1 Legitimitet... 19 3.2 Institutionell teori... 19 3.2.1 Tvingande isomorfism... 21 3.2.2 Mimetisk isomorfism... 21 3.2.3 Normativ isomorfism... 22 3.3 Professionsteori... 22 3.4 Beslutsteori... 23 3.5 Modellutveckling... 24 3.5.1 Revisionsbyrån... 24 3.5.2 Revisorn... 30 3.5.3 Modellpresentation... 31 4. Pilotstudie... 32 5. Tillägg till teori... 34 6. Empirisk metod... 35 6.1 Datainsamlingsmetod... 35 6.2 Population och urval... 36 6.3 Bortfallsanalys... 37 6.4 Enkätens utformning... 39 6.4.1 Enkätfrågor... 40 VII
6.5 Operationalisering... 43 6.5.1 Beroende variabel 1: Uppfattning om rekommendation... 43 6.5.2 Beroende variabel 2: Omfattning av rekommendationer... 46 6.5.3 Oberoende variabler... 47 7. Empirisk analys... 53 7.1 Beskrivande statistik... 53 7.1.1 Beskrivande statistik efter omarbetning av Uppfattning om rekommendation... 55 7.2 Nya variabler... 57 7.2.1 Sammanslagning av variabler... 57 7.2.2 Omkodning av datamaterialet... 59 7.3 Dummyvariabler... 60 7.4 Omarbetning av beroende variabler... 61 7.5 Test av normalfördelning... 61 7.6 Korrelationer och multikollinearitet... 62 7.7 Multivariat regressionsanalys... 62 7.7.1 Uppfattning om rekommendation... 63 7.7.2 Omfattning av rekommendationer... 77 7.7.3 Sammanfattning... 81 8. Diskussion och slutsats... 83 8.1 Syfte och frågeställning... 83 8.2 Studiens beroende variabler... 83 8.2.1 Uppfattning om rekommendation... 83 8.2.2 Omfattning av rekommendationer... 90 8.3 Egna reflektioner... 94 8.4 Förslag på vidare forskning... 96 Källförteckning... 97 Bilageförteckning Bilaga 1 Bekräftelsebrev inför intervju... 108 Bilaga 2 Intervjuguide (sista intervjun)... 109 Bilaga 3 Missiv... 111 Bilaga 4 Enkät... 112 Bilaga 5 Korrelationsmatris (utan 0)... 114 Bilaga 6 Korrelationsmatris (med 0)... 116 VIII
Frivillig revision Vad avgör rekommendationen? S. Kraff och A. Salomonsson 1. Inledning 1.1 Bakgrund Du skulle kunna välja bort revision men jag tycker inte att du ska göra det eftersom en av dina betydelsefulla kunder har som krav att enbart göra affärer med de som valt revision. Broomé (Personlig kommunikation, 21 maj, 2014) Rollen som revisor förklaras enligt Bergström och Samuelsson (2012) som mångdimensionell. Revisorn är uppdragstagare till bolaget samtidigt som denne utgör ett bolagsorgan. Revisorn ska tillgodose intressenternas intressen och eliminera en del av de risker som finns med bolagets verksamhet. Vidare menar författarna att det inte går att utesluta det faktum att medvetna ansvarsförflyttningar kan ske från företagets ledning till revisorn (ibid.). Revisorns uppgifter regleras i 9 kap 3 Aktiebolagslag (2005:551) (ABL), där det i första stycket står: Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. En del intressenter saknar en korrekt uppfattning om vad en revision faktiskt innebär och vad som kan förväntas av revisorn, exempelvis menar Öhman, Häckner, Jansson och Tschudi (2006) att en ren revisionsberättelse ses som en garanti för att det inte föreligger några oegentligheter i företagets räkenskaper och att redovisningen är korrekt. Detta förklaras med begreppet förväntansgap, vilket är ett vida diskuterat ämne (Liggio, 1974; Monroe & Woodliff, 1993; Porter, 1993; Koh & Woo, 1998). Porter (1993) förklarar att det finns två delar i förväntansgapet, den första delen definieras som skillnaden mellan samhällets förväntningar på revisorerna och vad revisorerna faktiskt gör. Den andra delen i förväntansgapet förklaras som de förväntningar som rimligen kan ställas på revisorn men som denne inte uppfyller. I Sverige har det funnits lagstadgad revision sedan 1895, denna lag berörde dock enbart en del bolag. Lagen hade inga krav på att revisorn skulle vara utbildad, godkänd eller auktoriserad och inte heller att denne skulle agera som en oberoende part. Utbildningskravet kom först år 1987 då revisorn skulle vara godkänd eller auktoriserad (Carrington, 2010a). Under 1980-talet lagstadgades revisionsplikten för samtliga aktiebolag till följd av att det bedömdes föreligga en hög risk för ekonomisk brottslighet i små aktiebolag (SOU 2008:32). Ett av dagens EUdirektiv gör det däremot möjligt för medlemstater att tillåta avsteg från revisionsplikten. Detta gäller mindre bolag som inte uppfyller mer än ett av tre uppsatta gränsvärden på balansdagen, dessa är: nettoomsättning på 2 miljoner europeiska beräkningsenheter, balansomslutning på 1 miljon europeiska beräkningsenheter samt medelantalet anställda under räkenskapsåret är 50 stycken (Europarådets direktiv 78/660/EEG, Artikel 11 & Artikel 51). 1
I Sverige lämnade regeringen in Proposition 2009/10:204 den 14:e april 2010. Enligt propositionen var en utav riskerna med att inte undanta revisionsplikten för små bolag att dessa bolag skulle behöva rätta sig efter eventuellt framtida EU-krav gällande stora, börsnoterade bolag. Lagändringsförslaget skulle vidare leda till väsentliga kostnadsbesparingar för de svenska företagen som skulle få friheten att välja redovisnings- och revisionstjänster efter eget behov. Ett genomförande av lagförslaget skulle ge bättre förutsättningar för att möta konkurrensen från de utländska företag som inte innefattas av revisionsplikt eller som har lägre kostnader för dessa tjänster än de svenska företagen hade vid denna tidpunkt. Propositionen tog dock upp att det fanns nackdelar med förslaget, bland annat var revisorerna oroade över att mista sin monopolställning samtidigt som Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket såg en risk i att ett avskaffande av revisionsplikten skulle resultera i ökade skattefel och ekonomisk brottslighet (ibid.). Trots detta stod revisorerna för exempelvis endast tre procent av anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten år 2005 (Ekobrottsmyndighetens Årsredovisning 2005). Propositionen resulterade i en lagändring den 1 november 2010 där det enligt ABL blev frivilligt för mindre bolag att ha en revisor. Enligt denna lag (ABL 9 kap 1 ) får privata aktiebolag undantas från revisionsplikt om bolaget inte uppfyller mer än ett av de tre kriterier som lagen ställer upp. Samtliga tre kriterier gäller för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, dessa är: Medelantalet anställda: mer än 3, Balansomslutning: mer än 1,5 miljoner kronor, och Nettoomsättning: mer än 3 miljoner kronor. Vid lagändringen år 2010 berördes över 70 procent av Sveriges samtliga företag vilket motsvarade 250 000 handelsbolag och aktiebolag. Avskaffandet ledde till att Skatteverket fick rättigheten att löpande göra kontroller av företagens räkenskaper för att minska risken för brister och fel (Skatteverket, 2010). Enligt uppgifter från Åsell (personlig kommunikation, 28 januari, 2014) på Bolagsverket är det 74,5 procent av aktiebolagen registrerade efter lagändringen som väljer att inte anlita en kvalificerad revisor. Av de bolag som bildades före lagändringen och som då hade en revisor är det 27,8 procent som har avskaffat revisionen (exklusive lagerbolag). Bolagsverket menade i 2012-års årsredovisning att det finns risk för en sämre kvalitet på aktiebolagens årsredovisningar då bolagen avskaffar revisionen. Risken föreligger framför allt om bolagen som avskaffar revisionen inte heller anlitar en redovisningskonsult eller motsvarande. Det finns de revisorer som menar att en del av ägarna till kundföretagen inte var medvetna om lagändringen (Broomé 1 ; Carlborg 2 ; Lindahl 3, personlig kommunikation, 26-28 februari 2014). 1 P. Broomé, Godkänd revisor, Pilotstudiedeltagare. 2 D. Carlborg, Auktoriserad revisor, Pilotstudiedeltagare. 3 E. Lindahl, Auktoriserad revisor, Pilotstudiedeltagare. 2
Broomé (personlig kommunikation, 26 februari 2014) betonade att han och hans kollegor informerar alla sina kunder som berörs utav frivillig revision och diskuterar vad det finns för fördelar respektive nackdelar med revisionen för kundens specifika verksamhet. Vidare menade Broomé att det är viktigt att kunderna får informationen från dem och inte ifrån någon annan. Samtliga intervjupersoner 4 förklarade att de pratar med respektive kund om vad revisionen kan ge för nytta för kunden i fråga och att de därav gav kunderna sin åsikt om huruvida revision behövs eller ej. De betonade även att de inte ger rekommendationen att behålla revisionen bara för att få ha kvar kunden, utan att det är viktigt att kunden får rätt rådgivning och känner ett förtroende för revisorn. Vikten av förtroendet visade Lindahl (Personlig kommunikation, 28 februari 2014) tydligt på när han betonade hur viktigt det är att kunderna kan lita på dem och att de inte vill sälja på kunden någonting som denne inte behöver bara för att kunna fakturera lite mer. Forskning indikerar dock på att revisorer och revisionsbyråer har blivit allt mer kommersiella (Broberg, 2013; Broberg, Umans & Gerlofstig, 2013; Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Resonemanget ovan visar således att det förekommer rekommendationer i denna fråga och är därmed ett intressant ämne. 1.2 Problemdiskussion Innan ämnet revisionspliktens avskaffande och dess konsekvenser diskuteras är det av intresse att lyfta fram vad som påverkar ett byte av revisor och därmed avslutandet av ett revisionsuppdrag. Anledningar till att företag väljer att byta revisor är enligt Robinson och Owens- Jackson (2009) bland annat att företaget inte kommer överens med revisorn eller att revisorn inte anses vara oberoende eller saknar tillräcklig kunskap för uppdraget. Fontaine, Letaifa och Herda, (2013) poängterar också att relationen mellan revisorn och dess klient har stor betydelse för byte av revisor. Vidare undersöker Calderon och Ofobike (2008) initiativ till avslutandet av ett revisionsuppdrag och vad som påverkar detta utifrån både kundens 5 och revisorns perspektiv. Studien visar att kunden väljer att avsluta revisionsuppdraget då denne bland annat upplever brister i samarbetet, medan revisorns anledningar kan vara problem med intern kontroll och riskhantering eller att revisorns arbete av olika anledningar har inskränkts. Burton och Roberts (1967) påpekar att ett byte av revisor många gånger grundas i att det har inträffat större förändringar i kundens verksamhet. Enligt statistik erhållet av Åsell på Bolagsverket (personlig kommunikation, 3 april, 2014) var det 16 procent av Sveriges aktiebolag som gjorde revisorsändringar under 2013, dessa inkluderar ändringar på såväl kundens som revisorns initiativ. Anledningarna till att avsluta ett revisionsuppdrag bör även kunna vara en påverkande faktor i beslutet huruvida företaget ska avskaffa revisionen eller ej eftersom det även då handlar om att avsluta det nuvarande revisionsuppdraget. 4 Pilotstudie med 3 revisorer, se avsnitt 2.5 och 4 5 Med kund menas i denna uppsats det som många gånger benämns klient i litteraturen. Med kund menar vi de företag som revisorn reviderar och denna benämning används fortsättningsvis. 3
Det har gjorts en hel del studier med olika infallsvinklar gällande revisionspliktens avskaffande, där konsekvenser av avskaffandet i både Sverige och i andra länder har undersökts såväl före som efter lagändringen. Hellgren och Skoogh (2011) genomförde en studie efter lagändringen där de undersökte om bolag skulle välja att behålla revisionen samt vilka faktorer som låg till grund för beslutet. Resultatet visade att 53 procent skulle behålla revisionen medan 33 procent skulle välja bort den. Dessa siffror kan jämföras med statistik från december 2013 över antalet bolag som hade valt att inte behålla revisionen, vilket var 27,8 procent av de bolag som bildades före lagändringen trädde i kraft (personlig kommunikation, 28 januari, 2014). Vidare kom Hellgren och Skoogh (2011) fram till att de främsta anledningarna till att inte behålla revisionen var kostnaderna för detta (se även Hygren & Mothi, 2012), det ansågs inte ge en kvalitetssäkring och inte heller bättre kreditvärdighet eller påverka risken för en skatterevision. Lennox och Pittman (2011) framhöll att en anledning till att företag valde bort revisionen, trots dess fördelar, kunde förklaras av att revisionskostnaden översteg den kostnadsbesparing som revision innebar för exempelvis kreditavtal. Företag i Storbritannien ansåg dock att fördelarna med revision översteg kostnaderna enligt Collis, Jarvis och Skerratt (2004). Vid förarbetena till lagändringen var ett utav de främsta argumenten till att införa frivillig revision att minska kostnaderna för de mindre bolagen (Proposition 2009/10:204). Det har gjorts många undersökningar om vad som påverkar revisionskostnaden (Simunic, 1980; Palmrose, 1986; Turpen, 1995; Firth, 1997; Bell, Landsman & Shackelford, 2001; Elliot, Ghosh & Peltier, 2013). Simunic (1980) visade att revisionsarvordet påverkas av revisionsbyråns storlek tillsammans med kundföretagets komplexitet, risk och storlek. Bell, Landsman och Shackelford (2001) visade hur revisionsarvodet genom antalet revisionstimmar påverkas av bedömningen av företagets risk. En studie av Dedman och Kausar (2012) visar att bolag i Storbritannien som inte har revisor har svårare att få lån och erhåller sämre kreditbetyg, trots en högre vinst, ett liknande resultat erhöll Allee och Yohn (2009) i USA. Även andra studier visar att revisionen är viktig för bankernas bedömning av ett bolags kreditvärdighet (Thorell & Norberg, 2005; DTI, 2003). Thorell och Norberg (2005) påpekar även att det först och främst är samhället som påverkas negativt av en avskaffad revisionsplikt och Blomén och Sandahl (2013) visar indikationer på att det främst är långivarna och Skatteverket som belastas. Före lagändringen genomförde Karlsson, Stille och Tullgren (2010) en studie om vilka faktorer som skulle påverka företagens val. Resultatet visade att bolag utan externa ägarintressen främst har behov av en rådgivande part, när det finns externt ägande menar de dock att en revisor kommer att krävas. Den viktigaste faktorn som kommer att påverka företagets beslut var enligt Karlsson et al. (2010) bolagets behov av krediter (se även Lennox & Pittman, 2011). För att styrka kreditvärdigheten skulle bolag nära gränsvärdena behöva ha en revisor eller redovisningskonsult från någon av de större byråerna (Karlsson et al., 2010). Kunder, leveran- 4
törer och Skatteverket ansågs ha en mindre avgörande roll för efterfrågan på revision, dock menade författarna att företagen kunde tänkas betala extra för att undvika risken för skatterevision. Vidare skulle konsekvensen av lagändringen bli en minskad efterfrågan på revision (ibid.). Ett argument för varför företag skulle vilja behålla revisionen trots dagens slopade revisionsplikt är trovärdigheten som följer med att en revision har genomförts, detta visade Thorell och Norberg (2005). De hävdade att 61 procent av de tillfrågade företagen instämde i att revisionen ökade redovisningens trovärdighet och att de som i högsta grad efterfrågade reviderade årsredovisningar var banker och aktieägare. Författarna visade vidare att företagen har ett starkt förtroende för revisorn och således väger dennes ord tungt (ibid.). Asp och Lund (2013) kom fram till att de avgörande faktorerna för att ha revision i små aktiebolag var rådgivning, trygghet samt krav från intressenterna. Jönsson och Mellvé (2013) menade att bolagets ålder samt omsättningens storlek hade starkast inverkan på valet, men revisionen behölls främst för att reducera risken för felaktigheter i räkenskaperna. Collis et al. (2004) hävdade också att åldern på företagsverksamheten var en påverkande faktor till vilket val som tas, då nystartade företag kan sakna kunskap om vilka fördelar som finns med revision. Av ovanstående kan det utläsas att anledningarna till att företagare väljer att byta, och det vill säga avsluta, ett revisionsuppdrag kan grunda sig i mycket och beror främst på de specifika individerna i samarbetet, exempelvis att oberoendekriteriet inte uppnås eller att parterna inte kan komma överens. En annan anledning till byte kan vara att det genomförts stora förändringar i kundens verksamhet. Enligt förarbetena om revisionspliktens avskaffande var de främsta skälen till lagändringen kostnadsskäl vilket även stämmer överens med studier som har gjorts vid senare skeden. Andra skäl till att avskaffa revisionen var enligt studier bland annat att kunden inte ansåg att kreditvärdigheten, risken för skatterevision och kvalitetssäkringen påverkades av revisionen. Anledningar till att ha revision var en ökad trovärdighet samt en efterfrågan på rådgivning, trygghet samt krav från intressenterna. Utifrån detta ser vi att samma argument kan användas för att både behålla och inte behålla revisionen, det kan därmed konstateras att det är ett komplext ämne. Konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande kan därför vara svåra att överblicka och sätta sig in i, det kan inte sägas finnas någon direkt regel för när revisionen är en nackdel respektive fördel. Geiros och Runhall (2012) påpekade att det ofta saknas tillräcklig ekonomisk kunskap i småbolagens ledningar och att extern rådgivning därmed många gånger är nödvändigt. Rådgivningens betydelse betonade även Carlsson och Hagnell (2013) då detta tillsammans med revisorns kunskap inom redovisningsområdet var de främsta anledningarna till att behålla revisionen. Vidare menade Porter, Simon och Hatherly (2011) att det oftast är revisorns ekonomiska kunskap och dess rådgivning som gör att nyttan med revisorn överstiger kostnaden för att anlita denne. Före denna studie påbörjades framkom det i samtal med Lind (Personlig kom- 5
munikation, 23 december, 2013) på Grant Thornton att de som revisorer aktivt ger berörda kunder rekommendationer om huruvida de ska utnyttja valmöjligheten att välja bort revisionen. Lind hävdar att många företagare som berörs av denna lag inte är tillräckligt insatta i vare sig vad lagen innebär eller vad valmöjligheten betyder för just dem. Vidare förklarar Lind att dessa företagare sällan har tillräcklig kunskap för att kunna ta ett välgrundat beslut i frågan. Detta stämmer överens med resultaten från tidigare studier om att mindre bolag är i behov av extern rådgivning (Geiros & Runhall, 2012; Karlsson et al., 2010; Josephson & Nilsson, 2007). Dessa studier tillsammans med exempelvis Linds (Personlig kommunikation, 23 december, 2013) uttalande leder oss till antagandet att rådgivning angående frågan att utnyttja frivillig revision eller inte är vanligt förekommande i branschen. Hygren och Mothi (2012) kom fram till att det föreligger en begreppsförvirring hos företagen om vad skillnaden mellan en revisor respektive en redovisningskonsult är. Begreppsförvirringen menade de var en potentiell anledning till att bolagen valde att avskaffa revisionen (ibid.). Begreppsförvirringen kan ha ett samband med den mystik som Willmott (1986) talar om och som anses föreligga runt revisorn. Mystiken kring revisorn innebär att det anses föreligga en förvirring hos kunden över vad revisorn gör och vad som kan ställas för förväntningar på revisionstjänsten. Denna mystik gör det möjligt för revisorn att påverka kundens förväntningar och upplevda värde och behov av revisionen, vilket i sin tur ökar möjligheten till att ta ut ett högre revisionsarvode (ibid.). På grund av detta kan det finnas incitament från revisorsprofessionens sida att upprätthålla kundens osäkerhet om vad revisorn gör. Denna så kallade mystik är en del av den kritiska sidan av professionsteorin som bland annat Willmott (1986) och Larson (1977) talar om. Begreppsförvirringen mellan vad en revisor respektive en redovisningskonsult är samt mystiken runt revisionen menar vi kan förklara det diskuterade förväntansgap som föreligger mellan revisorn och samhället. Förväntansgapet kan vidare förklara varför revisorerna faktiskt ger rekommendationer om huruvida företagen skall använda sig av revision eller inte vilket till viss del även kan förklaras av professionsteorin. Brante (2005) menar att revisorer och därmed dess profession anlitas för att kunden indirekt ska få tillgång till den kunskap som de besitter. Till följd av detta kan det tänkas vara viktigt att en slags mystik och ett förväntansgap föreligger för att revisionsyrket ska behålla sin professionsstatus. Tidigare studier har som ovan beskrivits endast behandlat hur företagen själva avgör om revision är att föredra eller ej. Vad som har framkommit av de revisorer som vi har varit i kontakt med är att rekommendationer dock ges aktivt av revisorerna (Lind; 4 st. anonyma revisorer, personlig kommunikation, december, 2013), detta tyder på att revisorerna är mer delaktiga i processen än vad som framkommit i tidigare studier. Vidare kan antagandet göras att det i första hand många gånger är revisorerna som väger för- och nackdelar mot varandra. Neu och Simmons (1996) framför att chefer i företag påverkas av normativa influenser från professio- 6
nella rådgivare och däribland revisorer. De menar vidare att dessa råd påverkar och begränsar chefers handlingar och att dessa råd kan anses vara tvingande ur ett legitimitetsperspektiv (ibid.). Att revisorerna är så pass delaktiga i beslutsprocessen och att revisorns rådgivning ofta har en stor betydelse innebär enligt oss en stor påverkan på vilket beslut företaget tar. Detta kan även kopplas till det faktum att revisionsbyråernas tillvaro under senare tid har blivit mer kommersialiserad (Wyatt, 2004; Gendron, Suddaby & Lam, 2006; Suddaby, Gendron & Lam, 2009; Sori, Karbhari & Mohamad, 2010; Broberg, 2013; Broberg et al., 2013; Broberg et al., 2014). Denna kommersialisering kan förklaras som det ökade utbudet av non-audit services (NAS) som exempelvis består av rådgivning gällande förbättrande av den interna kontrollen och effektiviteten (Wyatt, 2004). Det har skett en utveckling av den rena revisionstjänsten på senare tid och till följd av kommersialiseringen behöver revisorerna nu även sysselsätta sig alltmer med marknadsföring (Broberg et al., 2013). Syftet med marknadsföringen är att säkerställa att befintliga kunder behålls, men även att tjänster säljs in till nya kunder. Tidigare ansågs marknadsföringen stå i konflikt med revisionens professionella service, detta ses inte längre som ett problem då förekomsten av dessa aktiviteter lyckas balanseras av revisorerna. Efter avskaffandet av revisionsplikten har konkurrensen om kunderna ökat, delvis till följd av att revisorernas kundbas har minskat, vilket har gjort marknadsföringen till ett viktigt verktyg inom branschen (ibid.). Marknadsföringen och det breddade utbudet inom revisionstjänsten kan således även det vara en förklaring till att revisorerna aktivt ger sina kunder rekommendationer för beslutet att använda sig av revision eller ej. Eftersom revisorerna arbetar aktivt med att både behålla befintliga kunder och skaffa nya (se t.ex. Broberg et al., 2013) kan detta tänkas påverka vilken rekommendation som lämnas. Den utvecklade tjänsteportföljen inom ramen för revisionstjänsten ger ytterligare argument som revisorerna kan använda vid sin rekommendationsgivning till kund om att behålla revisionen. Sori et al. (2010) förklarar att revisorer förväntas vara oberoende i sin roll, men framförallt krävs det att revisorn är oberoende när granskning sker av räkenskaperna. De menar vidare att det finns ett möjligt hot till följd av kommersialiseringen då NAS utgör en fara för revisorns oberoende. Gendron et al. (2006) menar att vinst och kommersiell vinning ses som allt viktigare inom revisionsbranschen till följd av den ökade konkurrensen och påtryckningar från organisationen. De menar att fokus på vinst och kommersiell vinning har resulterat i att oberoendet och de etiska reglerna äventyras. Tackett, Wolf och Claypool (2004) hävdar att en närmare relation mellan revisor och kund innebär en risk för att oberoendet och professionaliteten äventyras. Den ökade kommersialiseringen visar därmed att en negativ påverkan på oberoendet och professionaliteten kan föreligga. Ovanstående innebär att det därmed går att ifrågasätta om den egna vinningen hos revisorer, som i sin tur kan påverka rekommendationerna, kan innebära att revisionen inte blir så frivillig som lagstiftarna har tänkt sig. Utifrån resonemanget ovan blir det viktigt att studera i vilken omfattning det aktivt ges rekommendationer i revisionsbranschen så som revisorerna vi har varit i kontakt med före stu- 7
dien påbörjades förklarade (Lind; 4 st. anonyma revisorer, Personlig kommunikation, december, 2013). Det är också viktigt att i samband med detta undersöka vilka faktorer som revisorerna anser vara viktiga när de ger en rekommendation. Vidare är det intressant att undersöka om det föreligger en gemensam syn i revisionsbranschen i Sverige eller vad som kan påverka revisorers olika syn på rekommendationerna. 1.2.1 Problemformulering Ovanstående problemdiskussion resulterar i följande frågeställning: Hur förklaras revisorers rekommendationer om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt? 1.3 Syfte Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. 1.4 Avgränsningar Denna studie ämnar enbart behandla de aktiebolag som berörs av revisionspliktens avskaffande, det vill säga de bolag som kan välja om de vill ha revisor eller inte, dessa benämns även företag och bolag trots att det enbart är mindre aktiebolag som avses. Beslutet om att ha eller att inte ha revision tas av bolaget i fråga, men denna studie avgränsas till att enbart behandla revisorernas och revisionsbyråernas perspektiv. Mer specifikt behandlas då vilka faktorer som påverkar vilken rekommendation som revisorn ger till kund. Med kund menas i denna uppsats det som i till exempel litteraturen ofta benämns som klient, de företag som revisorn reviderar. Vidare ämnar vi inte att utreda huruvida dessa rekommendationer är att föredra eller ej. 8
1.5 Disposition Kapitel 1 Kapitel 2 I det första kapitlet introduceras bakgrunden till ämnet som undersöks. Vidare presenteras problemdiskussionen som mynnar ut i problemformuleringen. Här redogörs även syftet samt undersökningens avgränsningar. I det andra kapitlet presenteras studiens angreppssätt, den vetenskapliga ansatsen, teorival samt forskningsmetoder. Vidare presenteras även de etiska aspekterna. Kapitel 3 I det tredje kapitlet presenteras de teorier, modeller samt tidigare forskning som ligger till grund för undersökningen. Vidare utvecklas här studiens modell. Kapitel 4 I det fjärde kapitlet presenteras de huvudsakliga resultaten av pilotstudien. Kapitel 5 I det femte kapitlet kompletteras den befintliga teorin med ny teori för att stödja resultaten från pilotstudien. Kapitel 6 I det sjätte kapitlet redogörs för vilken empirisk metod som har använts i studien. Vidare presenteras utformningen och utförandet av enkätundersökningen. Kapitel 7 I det sjunde kapitlet framläggs resultatet från undersökningen som sedan analyseras genom att en regressionsanalys genomförs. Kapitel 8 I det åttonde kapitlet redogörs för studiens slutsatser med utgångspunkt i studiens problemformulering och syfte samt teori. Därefter presenteras egna reflektioner samt förslag på vidare forskning inom ämnet. 9
2. Vetenskaplig metod I detta kapitel redogörs för studiens angreppssätt, vetenskaplig ansats, teorival, modellprövning och pilotstudie. Trots att pilotstudien är av empirisk art kommer tillvägagångssättet för denna att presenteras här då det finns induktiva inslag i studien. Vidare kommer studiens etiska aspekter presenteras här. 2.1 Angreppssätt Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Studien utgår ifrån teorier och tidigare forskning för att sedan testa detta mot verkligheten. En förhoppning med denna studie är att kunna skapa ett generaliserbart resultat som inhämtas genom en välstrukturerad datainsamling. Vi kommer att inta en objektiv forskarroll och strävar efter att vara fria från egna åsikter, värderingar och uppfattningar, vilket gör det möjligt att replikera studien utan att påverka resultatet. Denna studies angreppssätt stämmer därmed överens med positivismen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007; Patel & Davidson, 2011). Alternativet till den positivistiska forskningsfilosofin är den hermeneutiska. Genom att använda en positivistisk forskningsfilosofi går vi miste om en vidare förståelse av revisorernas tankar, känslor och intryck vid rekommendationsgivningen vilket hade uppnåtts vid ett hermeneutiskt synsätt. Vid ett hermeneutiskt synsätt hade vi även kunnat vara mer engagerade, öppna och subjektiva i forskarrollen vilket även det hade kunnat bidra med en djupare förståelse. Eftersom vårt syfte är av en förklarande och därmed av en mer generaliserbar karaktär med avsikten att hitta regelbundenheter är det inte lämpligt att använda ett hermeneutisk synsätt för denna studie (Patel & Davidson, 2011). I denna studie utvecklas en modell då syftet är att samla in en stor mängd information om revisorers rekommendationer om revisionstjänster, detta innebär därmed att studien kan anses ha explorativa inslag. Vid explorativa studier är det ofta positivt om informationsinsamlingen sker med hjälp av olika tekniker (Patel & Davidson, 2011), nedan beskrivs hur detta har gjorts i denna studie. Att en modell utvecklas stämmer även väl överens med den explorativa undersökningsmetoden eftersom vi vill belysa en mängd tänkbara faktorer som kan påverka en revisors rekommendationsgivning. Således syftar studien till att vara både explorativ och förklarande (ibid.). 10
2.2 Ansats Det finns olika vetenskapliga ansatser att utgå ifrån då en studie genomförs, bland annat kan en deduktiv eller induktiv ansats tillämpas (Patel & Davidson, 2011). Som nämnts i tidigare avsnitt utvecklas och testas en modell i denna studie och används för att visa sambandet mellan teori och verklighet som sedan även kan användas som grund för framtida studier. För att utveckla modellen har vi utgått ifrån befintlig teori och forskning vilket sedan har testats utifrån kvantitativ empirisk data. Studiens tillvägagångssätt innebär en deduktiv ansats vilket dessutom stämmer väl överens med vår positivistiska forskningsfilosofi då båda utgår från teori och behandlar kvantitativ data (ibid.). En deduktiv ansats är enligt Saunders et al. (2007) bra när samband mellan variabler ska förklaras och Patel och Davidson (2011) menar att en starkare objektivitet erhålls. Nackdelarna är dock att teorin som modellen utgår ifrån kan begränsa studien genom att inte ge utrymme för andra förklaringar än vad de teorier som vi tagit fram säger (Saunders et al., 2007; Patel & Davidson, 2011). Vår studie utgår ifrån teorier och befintlig forskning för att skapa en modell, denna modell testades sedan i en pilotundersökning. Pilotundersökningens syfte är att möjliggöra komplettering och modifiering av modellen för att i nästa steg genomföra en enkätundersökning, även enkäten testades i pilotstudien innan den skickades ut till samtliga auktoriserade revisorer. Pilotstudiens användning tyder därmed på inslag av induktion, där utgångspunkten istället är den empiriska datan (Saunders et al., 2007). Detta innebär således att vi växlar mellan teori och empiri på ett sådant sätt som en abduktiv ansats beskriver (Öhman, 2004; Patel & Davidson, 2011). Fördelen med en abduktiv ansats är enligt Patel och Davidson (2011) att vi som forskare inte begränsas så som hade varit fallet om vi endast utgått från en deduktiv eller induktiv ansats. Öhman (2004) påpekar att en abduktiv ansats är att föredra när det är svårt att urskilja en tydlig gräns mellan deduktion och induktion. I denna studie ligger ett större fokus på den deduktiva ansatsen som enbart kompletteras med induktiva inslag, vilket gör att denna studie trots pilotstudien anses vara deduktiv. Genom att genomföra pilotstudien växlar vi alltså mellan teori och empiri vilket enligt Bryman och Bell (2011) kan vara ett fördelaktigt tillvägagångssätt för att få bästa resultat. Vid pilotstudien låg fokus på att komplettera den utvecklade teorin och skapa en helhetsförståelse för hur revisorer resonerar kring rekommendationsgivningen. Vidare var avsikten att tolka sambandet mellan teori och verklighet för att kunna beskriva den genom vår modell, vilket stämmer väl överens med en kvalitativ metod (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund, 2010). Den kvalitativa metoden lämpar sig därmed för pilotstudien då avsikten var att testa den framtagna modellen och utveckla den inför den sedan kommande enkätundersökningen samt att kontrollera att vår framtagna enkät var lättbegriplig och enkel att fylla i. Vid pilotstudien antog vi en mer subjektiv roll då denna del av studien syftade till att tolka och begripa 11
vilka faktorer som påverkar rekommendationerna som ges till kund samt hur intervjupersonerna uppfattade enkäten. En svårighet med att anta en subjektiv roll är dock att inte låta våra egna förväntningar för vad pilotstudien ska resultera i att påverka oss, men denna risk minskades genom att vi båda närvarade vid intervjuerna (Christensen et al., 2010). I det senare stadiet av undersökningen sändes en enkät ut för att samla in data för att testa vår modell med. Enkätundersökningen innebär att vi använder oss av en kvantitativ metod eftersom fokus ligger på kvantifierbara variabler som analyseras objektivt med en statistisk bearbetning (Christensen et al., 2010). Resultaten av enkätundersökningen och den statistiska analysen användes dessutom sedan för att utveckla och förbättra befintliga teorier och dess praktiska förklaringsvärde för att besvara studiens syfte, vilket även det tyder på en kvantitativ metod (ibid.). En nackdel med den kvantitativa metoden är enligt Christensen et al. (2010) att undersökningen blir begränsad till dess strukturerade form med redan förutbestämda antaganden. Denna nackdel minskas genom att vi först genomförde den kvalitativa pilotstudien för att komplettera våra antaganden om påverkande faktorer för rekommendationsgivningen. Användningen av den kvantitativa metoden gör att vi i större utsträckning kan få fram generaliserbara resultat om vilka faktorer som används och förklarar de rekommendationer som ges om att behålla eller inte behålla revisionen till kunderna (ibid.). Pilotundersökningen genomfördes genom att tre intervjuer först hölls, sedan togs en enkät fram som även den testades av respondenterna i pilotstudien. Efter pilotstudien var avslutad och eventuella kompletteringar hade gjorts genomfördes enkätundersökningen. På grund av vårt tillvägagångssätt används en kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En kombination av metoderna kan enligt Bryman (2006) användas vid olika faser i forskningsprocessen. Saunders et al. (2007) påpekar att det är bra att använda sig utav en blandning av metoderna då det styrker det som behandlas samt att de viktigaste punkterna belyses. För vår studie handlar det om att intervjuerna säkerställer att rätt frågor och faktorer behandlas i enkäten och i den andra delen av pilotstudien säkerställer vi att enkäten är utformad på ett lättförståeligt och tydligt sätt. Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod kan nackdelarna för respektive metod reduceras till viss del vilket ger oss ett mer trovärdigt slutresultat (Saunders et al., 2007). Bryman (2006) beskriver att det har blivit allt vanligare med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod den senaste tiden. Det kan finnas olika anledningar till att blanda kvalitativ och kvantitativ metod, motivet till vårt val att använda detta är vad Greene, Caracelli och Graham (1989) definierar som Development. Development förklaras av att en metod används för att utveckla den andra metoden, att vi använder just en kvalitativ metod för att framställa och stärka vår enkätundersökning kan förklaras av det som Bryman (2006) klassificerar som Investment development. 12
2.3 Val av teori Här presenteras de grundläggande teorierna för vår studie och varför dessa utgör vår teoretiska grund. Den teoretiska grunden vilar främst på hur det kommer sig att revisorerna ger dessa rekommendationer till sina kunder. Det tidigare förklarade förväntansgapet visar att det kan finnas en förvirring kring vad revisorn faktiskt gör. Förväntansgapet kan till viss del förklaras av revisorsprofessionen som sådan. Professionsteorin kan således förklara varför det föreligger ett förväntansgap där Brante (2005) förklarar det som att en profession besitter en kunskap som klienten får indirekt tillgång till genom att anlita denne. Denna kunskap kan i vår studie sägas bland annat förmedlas av revisorn genom att en rekommendation ges om huruvida kunden behöver hjälp i sin verksamhet eller ej. Brante (2005) presenterar en definition av profession som Professioner är bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra och värdefulla av allmänheten/klienten. (s. 9). Denna definition visar på vikten av svårigheten för lekmän att själva ta till sig och självständigt använda kunskapen som professionen har, detta ger en ytterligare förklaring till varför det existerar ett förväntansgap och varför rekommendationer ges. Detta förväntansgap kan även vara av betydelse för att revisionsyrket fortsättningsvis ska kunna uppfattas som en profession. Betydelsen av att klassificeras som en profession måste vägas mot att branschen går mot en ökad kommersialisering till följd av en ökad konkurrens och mindre kundbas. Kommersialiseringen leder till att revisorerna i allt större utsträckning får sysselsätta sig med marknadsföring för att sälja in tjänsten (Broberg et al., 2013). En teori som används i större utsträckning i denna studie är institutionell teori. Institutionell teori är ett alternativt synsätt till det klassiska synsättet inom organisationsteorin som menar på att organisationer handlar rationellt. Den institutionella teorin talar i stället om hur organisationer dels kommer att följa både formella och informella regler och dels påverkas av dess organisatoriska omgivning. Vidare förklaras hur organisationer förändras och hur andra organisationers förändringar påverkar organisationen, men även hur omgivningen påverkas av organisationerna (Eriksson-Zetterquist, 2009). DiMaggio och Powell (1983) diskuterar en homogeniseringsprocess, denna innebär att organisationer inte har utrymme för ett eget rationellt handlande då de i stället strävar efter att likna varandra. Strävan efter att likna varandra förklaras av att organisationerna vill uppnå legitimitet (DiMaggio & Powell, 1983). Legitimitet definieras enligt Suchman (1995) som att organisationer strävar efter det som de antar eller har den generella uppfattningen om att den organisatoriska omgivningen anser vara det rätta, önskvärda eller riktiga. Som resultat av homogeniseringen uppstår den institutionella isomorfismen, vilket enligt DiMaggio och Powell (1983) innebär att en organisation begränsas ge- 13
nom påtryckningar till att likna andra organisationer inom samma omgivning. Isomorfismen utvecklades till att bestå av tre delar, den tvingande, mimetiska och normativa. Den tvingande isomorfismen innebär en påverkan genom formella och informella krav som oftast kommer från större aktörer och staten, den mimetiska isomorfismen förklarar att organisationer imiterar varandra, ofta vid osäkra situationer. Vidare innebär den normativa isomorfismen en påverkan genom influenser från bland annat professionen (DiMaggio & Powell, 1983). Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin skulle för denna studie innebära att samhället, övriga organisationer och framför allt andra revisionsbyråer kan komma att ha en stor påverkan på den enskilda byrån och revisorn. Om det finns starka drag av den institutionella teorin kommer det att visas i denna undersökning genom att revisorerna kommer att bete sig på ett liknande sätt. Detta skulle innebära att det kommer att finnas likheter i synen på rekommendationer till följd av homogeniseringen. Beslutet om huruvida företagen som omfattas av frivillig revision ska ha revision eller inte ligger på företagen själva, men till följd av att rekommendationer ges aktivt av revisorsprofessionen tyder detta på att revisorerna är mer aktiva i beslutstagandet jämfört med vad som framkommit i tidigare studier. Revisorernas delaktighet i beslutsprocessen leder till att beslutsteorin är central i denna studie. Greenberg och Baron (2003) lyfter fram att när beslut fattas längre ner i organisationen kallas detta för Empowered decision making, vilket kan sägas föreligga i revisionsbranschen. När en individ tar ett beslut påverkas denne av dess egna planer och mål vilket tyder på att det kan föreligga skillnader i beslutet om vilken rekommendation som ska ges beroende på vem revisorn är. De underliggande faktorerna som påverkar revisorernas rekommendationer skulle kunna förklaras av en mängd olika teorier och för att arbeta fram faktorerna krävs det kompletteringar till litteraturen. Vissa teorier kan bara förklara en specifik faktor, medan andra teorier kan förklara flera faktorer samtidigt. Gray, Kouhy och Lavers (1995) menar att olika teorier i vissa fall kan användas i kombination så att dessa kompletterar varandra då de kan förklara olika delar av empirin. Genom att låta teorier komplettera varandra kan en bredare förklaring och en mer rättvis bild av verkligheten erhållas, detta menar även Falkman och Tagesson (2008). Gray et al. (1995) betonar vikten av att teorier inte ska ses som konkurrerande till varandra utan att de med fördel kan användas tillsammans. Att använda sig utav flera teorier på detta sätt benämner Collin, Tagesson, Andersson, Cato och Hansson (2009) som ett eklektiskt angreppssätt. Förutom att detta innebär att teorier kan komplettera varandra för att erhålla en så bra bild av verkligheten som möjligt menar Collin et al. (2009) att hela teorier inte alltid behöver användas. Således finns möjligheten att bara använda den del av en teori som är tilllämplig på empirin i fråga. För vår studie används detta eklektiska angreppssätt då de olika faktorerna i modellen utvecklas från en eller flera teorier och kompletteras med tidigare forskning. 14
De ovannämnda teorierna utgör därmed en grund för undersökningen angående rekommendationer till kunderna gällande att behålla revisionen eller ej. Vidare presenteras dessa teorier grundligare i teorikapitlet och i modellutvecklingen kompletteras dessa med ytterligare teorier och tidigare forskning för att diskutera fram en modell som kan förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation. 2.4 Modellprövning Valet att utveckla en modell grundar sig i studiens syfte, som i vårt fall är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Eftersom studien har ett förklarande och explorativt syfte lämpar det sig att utveckla en modell som har för avsikt att visa sambandet mellan teori och verklighet. Som tidigare nämnts, är förhoppningen att modellen senare ska kunna användas i framtida studier, exempelvis för att utveckla hypoteser (Patel & Davidson, 2011). Målet med modellen är att den ska belysa tänkbara faktorer som kan påverka revisorers rekommendationsgivning. I denna studie utgick vi från teorier och tidigare forskning för att förklara vilka faktorer som kan ligga till grund för rekommendationen till kund och sedan kompletterades dessa med resultatet från pilotstudien. Efter detta undersökte vi om dessa faktorer påverkar rekommendationen eller ej samt om resultatet är generaliserbart eller inte, syftet är således inte att erhålla argument till varför modellen ser ut som den gör. För att testa faktorerna och sambandet mellan teori och verklighet och därav förklara verkligheten, lämpar sig därmed en modellprövning. 2.5 Pilotstudie I detta avsnitt kommer den empiriska metoden för pilotstudien att presenteras, detta görs här till följd av att resultatet av pilotstudien presenteras direkt efter modellutvecklingen och således innan kapitlet om empirisk metod (se kapitel 6) redovisas. Vidare motiveras detta val av att studien har vissa induktiva inslag för att stärka modellens utformning, resultatet av pilotstudien kompletteras därav med eventuell teori för sedan kunna genomföra den huvudsakliga empiriska datainsamlingen. I pilotstudien har det genomförts tre intervjuer med revisorer från olika byråer innan enkäten utformades och avsikten med pilotstudien är således att kontrollera att modellen som vi har utvecklat från teorierna anses relevant av representanter för vår målpopulation. Genom att använda oss av denna typ av kvalitativa metod före enkätundersökningen säkerställs det enligt Jacobsen (2002) att det föreligger en relevans som vi annars skulle gå miste om, det ger oss även en möjlighet att justera enkätens innehåll utifrån pilotstudiens resultat (Patel & Davidsson, 2011; Bell, 2006). Fördelar med att testa enkäten innan den skickas ut till populationen är 15
att det säkerställs att respondenterna förstår enkätfrågorna och utan problem kan besvara enkäten (Christensen et al., 2010). Pilotstudien ger oss även bättre förutsättningar för att få empirisk data som är bra och relevant för den kommande analysen (Bell, 2006). Pilotstudiens första fas bestod utav tre separata intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer. Bokning av respektive intervju skedde genom telefonkontakt där studiens samt intervjuns syfte förklarades, därefter sändes en bekräftelse via mejl med ytterligare information (se Bilaga 1). Utifrån diskuterade teorier och utformad modell användes intervjuerna för att kontrollera modellen. I pilotstudien var det viktigt att undersöka de företagsspecifika faktorer som kan inverka på vilket revisionsbehov revisorn anser att kunden har och som därmed påverkar vilken uppfattning revisorn har gällande vilken rekommendation som bör lämnas. Pilotstudiens andra fas bestod utav att samtliga intervjupersoner tillfrågades att testa enkäten före utskick. Andra fasen gjordes i syfte att säkerställa tidsåtgången för att besvara enkäten, kontrollera att frågorna är begripliga och för att ge oss möjligheten att komplettera enkäten med ytterligare frågor som kan påverka rekommendationerna. Revisorerna i pilotstudien valdes genom ett bekvämlighetsurval, där en spridning försökte nås gällande byråstorlek och geografisk placering (Patel & Davidsson, 2011). Nackdelen med ett bekvämlighetsurval är dock en osäkerhet i om resultatet representerar hela populationen, vilket innebär att det inte är generaliserbart (Christensen et al., 2010; Bryman & Bell, 2011). Avsikten med pilotstudien är dock inte att uppnå ett generaliserbart resultat, Bryman och Bell (2011) menar exempelvis att ett bekvämlighetsurval är mer accepterat för en pilotundersökning. När resultatet från pilotstudien behandlades iakttogs en viss försiktighet då intervjuer enbart skett med tre revisorer samt att en stor grupp av marknaden inte är representerad, exempelvis har ingen från Big 4 6 eller någon kvinna intervjuats. Vidare genomfördes intervjuerna på respektive revisors kontor och tog i genomsnitt en timme. Under intervjuerna användes en intervjuguide (se bilaga 2) som kompletterades efter varje intervju med antingen förtydliganden eller frågetillägg. Att vi har låtit intervjuguiden uppdateras mellan respektive intervju gjordes främst med avsikten att få så mycket information som möjligt inför den kommande enkätundersökningen. Intervjuerna inleddes med att be om ett godkännande till att använda ljudinspelning och om tillåtelse att använda intervjupersonens namn och byråtillhörighet i studien, därefter informerade vi återigen om studien och lämnade utrymme för frågor. För att öka tillförlitligheten i våra tolkningar av vad som framkommit under intervjuerna gjordes en avslutande sammanfattning där intervjupersonen fick bekräfta att detta stämde samtidigt som det gav tillfälle för respondenten att göra tillägg eller förtydliganden. Efter att ha tillfrågat respektive intervjuperson användes ljudinspelning på samtliga intervjuer. Fördelen med ljudinspelningen är att vi 6 PwC, EY, KPMG och Deloitte 16
kunde lyssna på intervjun flera gånger i efterhand för att säkerställa att vi hade uppfattat och tolkat allt korrekt (Patel & Davidsson, 2011). Ljudinspelning kan även vara bra för att inte riskera att inte hinna med att ordagrant skriva ner allt som respondenten säger. Nackdelarna med ljudinspelningen är dock att det kan vara svårt att höra allt om det förekommer mycket ljud i omgivningen och transkribering är dessutom tidskrävande vilket kan öka kostnaden för studien (Bryman & Bell, 2011). Pilotstudiens andra del, test av enkäten, genomfördes av två utav revisorerna genom webbenkäten och efter avslutandet skickade de ett mejl med sina åsikter. För att ytterligare säkerställa tillförlitligheten fick respondenterna godkänna sina uttalanden så som vi har återgett dem, detta gjordes över mejl. I pilotstudien användes inte benämningen kund då den traditionella benämningen är klient, vi använde därmed klient för att undvika risken för otydlighet. Vidare använde vi inte benämningen rekommendation i pilotstudien, då det fanns en risk för att detta tolkades onödigt hårt och att de läste in för mycket i själva definitionen. Vi använde därför benämningen råd i stället för rekommendation i kontakt med revisorerna då denna benämning används inom branschen och det finns inte samma risk för olika tolkningar. 2.6 Etiska aspekter Bryman och Bell (2011) menar att etiska aspekter är viktiga att ta hänsyn till då de är direkt relaterade till forskningens integritet, dessa kan uppkomma i olika stadier av studien. I studien har hänsyn därför tagits till de fyra forskningsetiska principerna informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2002). I vår studie är dessa principer av stor vikt då vi dels genomförde intervjuer och dels genomförde en enkätundersökning. Vid intervjun, och även i bekräftelsemejlet, informerades intervjuobjekten så som tidigare beskrivits om syftet med intervjun, att deras deltagande var frivilligt och att de därmed hade möjlighet att avbryta intervjun när som helst, detta innebär att hänsyn har tagits till informationskravet (ibid.). Före intervjuerna påbörjades bad vi om deras godkännande för att få använda ljudinspelning och när intervjuobjektens svar senare användes i studien kontrollerade vi med respondenterna att deras svar var korrekt uppfattade och bad då även om deras samtycke, därmed är hänsyn även taget till samtyckeskravet. Då det även är viktigt att säkerställa att studien inte bryter mot konfidentialitetskravet har samtycke alltid efterfrågats innan intervjuobjektens namn och byråtillhörighet anges i studien, detta gäller även andra personer vi har varit i kontakt med vars namn anges i studien. Vidare har ingen utomstående tillgång till uppgifterna. Då de erhållna uppgifterna från intervjuerna endast innehas för forskningsändamål har vi även tagit hänsyn till nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). De forskningsetiska principerna har även tagits hänsyn till under enkätundersökningen och vid behandlingen av dessa svar genom att förklara dess syfte och att deltagandet är frivilligt. Enkätsvaren har behandlats konfidentiellt genom att ingen utomstående kan identifiera en 17
respondent i studien, därav kan ingen koppling göras vare sig till dess person eller till dess anställning. Ett exempel på hur konfidentialitet har uppnåtts är att omkodningar av byråtillhörighet har gjorts vid behandling av datamaterialet. Vidare har ingen utomstående tillgång till uppgifterna och enkätsvaren har erhållits endast ur forskningsändamål (ibid.). 18
3. Teori Detta kapitel inleds med en presentation av de teorier som utgör grunden för studien för att sedan övergå till utvecklingen av studiens modell. I modellutvecklingen diskuteras de viktigaste argumenten från teorigenomgången tillsammans med kompletterande teori och forskning för att presentera och utveckla de oberoende variabler som skulle kunna förklara uppfattning om rekommendation och omfattningen av rekommendationer. 3.1 Legitimitet Neu och Simmons (1996) menar att professionella rådgivares råd påverkar och begränsar chefers handlingar och att dessa råd kan anses vara tvingande ur ett legitimitetsperspektiv. Legitimitet är ett begrepp som används i olika sammanhang, Eriksson-Zetterquist (2009) förklarar att begreppet används ofta men utan att en definition ges. Slår vi upp orden legitim och legitimitet i Nationalencyklopedin erhålls något diffusa förklaringar. Orden legitim och legitimitet syftar främst till det lagenliga och lagligt erkända. I förklaringen till ordet legitimitet avslutas definitionen med: I allmänt språkbruk betyder ordet berättigande (ofta moraliskt). (Nationalencyklopedins hemsida, sökord Legitimitet). Vi tolkar definitionerna som att de även kan innefatta normer, vilket citatet ovan kan vara ett tecken på. Vidare finns den så kallade legitimitetsteorin som beskriver organisationers sökande efter legitimitet (Deegan & Unerman, 2011). Suchman (1995) förklarar Legitimacy is a generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed system of norms, values, beliefs, and definitions. (s. 574). Vidare utgår legitimitetsteorin från att det föreligger ett socialt kontrakt mellan organisationen och dess omgivning. Det sociala kontraktet speglar här samhällets implicita och explicita förväntningar på organisationen om vad som anses vara legitimt (Deegan & Unerman, 2011). Kjær (2002) beskriver legitimitet som det som i ett bestämt sammanhang anses vara acceptabelt och giltigt. Legitimitet innebär inte enbart att verksamheten ska vara effektiv, utan även att det som verksamheten gör ska vara socialt erkänt och godtagbart. Frågan om legitimitet uppkommer i flera teorier, begreppet kommer därmed även att beröras nedan. 3.2 Institutionell teori Institutionell teori är ett alternativt synsätt till den klassiska organisationsteorin som menar på att organisationer handlar rationellt. Den institutionella teorin handlar om hur organisationer dels kommer att följa formella och informella regler och dels påverkas av dess organisatoriska 19
omgivning. Vidare förklaras hur organisationer förändras och hur andra organisationers förändringar påverkar organisationen, men även hur omgivningen påverkas av organisationerna. Människor utformar den sociala verkligheten för organisationer, detta leder till att institutioner växer fram, detta är grundtanken inom institutionell teori (Eriksson-Zetterquist, 2009). Vår undersökning har syftet att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt och ämnar därmed undersöka hur rekommendationsgivningen går till på de olika byråerna, därav hur rekommendationsgivningen går till i de olika organisationerna. Eftersom den institutionella teorin behandlar vad som påverkar organisationer är denna teori av intresse då vi undersöker vad som påverkar rekommendationsgivningen, därmed följer en genomgång av teorin. Den nyinstitutionella teorin fokuserar på hur organisationer påverkas av omgivningen den verkar i och hur stabilitet uppnås. Den nyinstitutionella teorin sägs ha grundats dels av Meyer och Rowans artikel Institutionalized organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony (1977) och dels av DiMaggio och Powells artikel The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields (1983). Den nyinstitutionalistiska teorin fokuserar på gemensamma organisatoriska processer och strukturer för hela branscher som framträder över funktionsgränser samt nationellt och internationellt (Eriksson- Zetterquist, 2009). Meyer och Rowan (1977) framhåller att organisationers formella struktur skapar legitimitet genom att återge de föreställningar som finns i den institutionella omgivningen. Författarna menar vidare att många delar av den formella strukturen kan beskrivas som myter till följd av att de är så institutionaliserade. Institutionaliseringen innebär att organisationers handlingar och sociala medvetande styrs av krav och förväntningar. Dessa myter kan exempelvis vara olika produkter, tjänster, policys, professioner och tekniker som är institutionaliserade. Vidare har samhällets förväntningar, politiska beslut och lagar, social prestige samt utbildningssystem en stor påverkan på många av organisationernas policys, handlingar och rutiner. Tar inte organisationen till sig de myter som diskuterats ovan anses organisationen vara avvikande, nonchalant och kommer stöta på svårigheter att uppfattas som legitim av omgivningen. Organisationerna kommer därmed att anpassa sig till myterna vilket kommer resultera i att de liknar varandra. Genom att erhålla legitimitet menar Meyer och Rowan (1977) att organisationen har bättre förutsättningar för att överleva och bli framgångsrik, detta trots att effektiviteten kan komma att äventyras i arbetet mot ett legitimitetsskapande. Det är inte bara effektivitet som organisationer måste sträva efter, utan även legitimitet såväl internt som externt för att överleva. Det centrala i företagets organisering blir därmed att uppnå legitimitet genom att integrera omgivningens myter (ibid.). DiMaggio och Powell (1983) förklarade att det föreligger en stark homogenitet bland organisationer med hjälp utav två centrala begrepp: form och fält. Med fält avses organisationsfältet, detta förklarar att organisationer och omgivningen påverkar och skapar varandra. Form syftar 20
i stället till isomorfism, vilket förklarar att organisationer blir mer lika varandra. Homogeniseringen blir allt mer tydlig desto mer väletablerad en marknad blir, nya organisationer på marknaden kommer därmed att efterlikna de befintliga organisationerna på fältet (DiMaggio och Powell, 1983). Freeman (1982) menar samtidigt att större organisationer i större utsträckning har möjlighet att påverka sin omgivning i stället för att enbart bli påverkad av den. Desto mer homogeniserad en marknad är, desto mindre präglas organisationerna av självständighet (ibid.). Denna homogeniseringsprocess uppkommer till följd av att organisationerna vill uppnå legitimitet och därmed uppstår isomorfism (DiMaggio och Powell, 1983). DiMaggio och Powell (1983) utvecklade tre typer av institutionella isomorfismer, dessa är: den tvingande, mimetiska och normativa isomorfismen. Dessa tre isomorfismer uppstår i olika situationer och leder ofta till olika utfall, men i den empiriska verkligheten kan de vara svåra att särskilja från varandra och kan ibland även strida mot varandra (Han, 2000). De institutionella isomorfismerna kan kopplas till de tre pelarna i institutionell teori som Scott (2008) beskriver, dessa är reglerande system, normativa system och kulturkognitiva system. De tre pelarna speglar de olika typer av påverkningar som organisationer kan utsättas för (ibid.). 3.2.1 Tvingande isomorfism Den tvingande isomorfismen grundar sig i legitimitetsproblematiken och utövas genom informella och formella påtryckningar. Dessa påtryckningar kan komma från den organisatoriska omgivningens kulturella förväntningar och från andra organisationer som denna är beroende av, en stark aktör kan här vara staten. Staten kan påverka organisationen genom lagstiftning vilket gör att organisationer formas till att likna varandra i dessa avseenden. Det finns en mängd starka organisationer som också kan vara exempel på tvingande isomorfism, såsom monopolföretag, multinationella koncerner och välgörenhetsorganisationer (DiMaggio & Powell, 1983). För att dra en parallell till Scotts (2008) institutionella pelare kan den tvingande isomorfismen jämföras med det reglerande systemet. Det reglerande systemet förklaras av att organisationer bland annat påverkas av lagar och regler, dessa kan förknippas med sanktioner, såsom belöningar eller straff, i försök att påverka organisationers framtida beteenden. 3.2.2 Mimetisk isomorfism Organisationers upplevda osäkerhet i vissa situationer kan resultera i att de imiterar andra organisationer i brist på tillräcklig förståelse och kunskap. Imitationen kan ske, medvetet eller omedvetet, av andra organisationer som varken har kännedom om att de kopieras eller har en önskan om att bli kopierade. En omedveten kunskapsöverföring kan exempelvis ske när en anställd byter arbetsplats, en medveten imitering kan i stället vara att ett konsultföretag anlitas. Imiteringen sker ofta av andra mer framgångsrika organisationer som anses legitima, dessa imitationer behöver dock nödvändigtvis inte resultera i en ökad effektivitet. Det är enklare att 21
imitera stora strukturella förändringar då de är observerbara, medan förändringar i strategi och politik är svårare att urskilja och därmed imitera (DiMaggio & Powell, 1983). I den kulturkognitiva pelaren finns mekanismen isomorfism, denna pelare handlar om att utgå från den gemensamma förståelsen, det som ses som det allmänt rätta och som omgivningen tar för givet (Scott, 2008). 3.2.3 Normativ isomorfism Det finns två typer av normativa isomorfismer, nämligen professioner och utbildningar (Di- Maggio & Powell, 1983). Utbildningar syftar till den formella utbildningen och legitimeringen av universitetsspecialister medan professioner syftar till de professionella nätverken som växer fram och som utvecklar nya grunder för legitimitet. Rekrytering sker ofta från ett begränsat antal olika universitet eller bakgrund, detta ger en homogen grupp som alltid har samma position inom organisationen. Organisationer försöker locka till sig professionen med resurser och prestige vilket även detta leder till en ytterligare homogenisering inom branschen eftersom de vill erbjuda sina anställda samma förmåner som konkurrenterna gör (ibid.). Den normativa isomorfismen som DiMaggio och Powell (1983) utvecklar kan kopplas till den normativa pelaren som Scott (2008) definierar. Den normativa pelaren präglas av normer och värderingar som påverkar organisationen. Neu och Simmons (1996) förklarar att dessa influenser från professionen kan komma från bland annat rådgivare och därmed även revisorer. Den normativa isomorfismen kan utövas för att få en organisation till att likna andra organisationer genom påtryckningar från externa aktörer. 3.3 Professionsteori Gouldner (1979) menar att det är till följd av den höga andelen individer som utbildade sig under 1960-talet som en ny klass av professionella och intellektuella växte fram. Revisorer är en av samhällets professionella rådgivare som påverkar chefer i företagen genom normativa influenser (Neu och Simmons, 1996). Till följd av att revisorer ses som professionella rådgivare blir professionsteorin central i denna studie. Professionsteorin kan sägas förklara varför rekommendationer ges och varför klienter lyssnar på revisorns råd eftersom grunden i professionsteori är att en profession är en kunskapsförmedlare av sådan kunskap som dels är eftertraktad och dels är svår för allmänheten att ta till sig på egen hand (Brante, 2005). Revisionsbyråer blir därmed professionella organisationer, dessa professionella organisationer bygger främst på individernas kunskap och de anställda blir därför organisationernas viktigaste resurs. De anställda är dock ingen tillgång som får tas upp i balansräkningen eftersom organisationen inte kan anses ha kontroll över dess anställda (BFNAR 2012:1) och det faktum att de anställda 22
inte får tas upp i balansräkningen är något som kännetecknar professionella organisationer (Anthony och Govindarajan, 2007). Samhällsvetare definierar ofta professioner som en särskild grupp av individer med en särskild sysselsättning som förknippas med prestige och makt. Denna differentiering från andra grupper i samhället accepteras till följd av den specialkompetens som professioner besitter och som värderas högt av samhället då de sysselsätter sig med sådant som ligger i allmänhetens intresse (Larson, 1977). Larson (1977) visar vidare exempel på att en professions status likväl beror på dennes kundkrets status såsom på den professionalistiska skickligheten. Historiskt sett har det funnits en större betoning på utbildning inom en profession, Larson (1977) betonar dock i stället skillnaden i status och möjligheten till att stänga ute någon från att utöva det som professionen sysselsätter sig med. Enligt Brante (2005) är det den vetenskapliga kunskapen som ger professionerna sin auktoritet, även status och inkomst beror på denna samhällsbetydande kunskap, här kan tydliga paralleller dras till Larsons (1977) resonemang. Brante (2005) menar vidare att vanliga professioner i detta sammanhang är ekonomer, läkare, arkitekter, ingenjörer etcetera. Johnson (1972) menar, likt Larson (1977) och Brante (2005), att det är sättet att kunna kontrollera ett yrke som utmärker professionalismen och att professionens mål är att vara ensamma om yrket och kunskapen. 3.4 Beslutsteori Beslut angående huruvida kunderna ska behålla respektive inte behålla revisionen ligger i första hand hos representanter för företagen. I praktiken förekommer det dock rekommendationer från revisorerna vilket tyder på att detta beslut blir influerat av dem och dras det till sin spets kan det även sägas att beslutet i fråga tas av revisorerna i stället för av företagen. Detta leder till att teorier om beslutsfattande blir centralt i denna studie i fråga om revisorers beslut gällande rekommendationen som ges. Greenberg och Baron (2003) framför att det organisatoriska beteendet är viktigt för att förstå hur beslut fattas och förbättras. Det finns tre delar i beslutsfattandet: vilken nivå i organisationen som besluten tas på, hur standardiserade besluten är och hur mycket risk som är förknippat med beslutet. Desto mer standardiserade besluten är, desto längre ner i organisationen tillåts beslutsfattandet och desto mer omfattande besluten är, så som exempelvis strategiska beslut, desto högre upp i organisationen tas besluten. Risken som förknippas med beslutet kan grunda sig på objektiva eller subjektiva bedömningar av sannolikheter. De objektiva är baserade på konkret verifierbar fakta medan motsatsen, subjektiva, är de personliga uppfattningarna och förväntningarna som sannolikheten grundar sig på. Genom att skapa kontakter med andra organisationer kan risken som är förknippad med olika beslutsalternativ minskas vilket grundar sig i att desto mer information som finns tillgänglig desto högre sannolikhet är det att välja det bästa alternativet. Vid beslutsfattande försöker individer att förutspå framtiden ge- 23
nom att använda sig utav dels historiska kunskaper och dels kunskaper om nuläget. Desto mer erfarenhet individer har desto mer fakta har denne att grunda sina beslut på, när denna kompetens eller erfarenhet saknas är det inte ovanligt att externa parter anlitas. Enligt Greenberg och Baron (2003) finns det två olika typer av organisatoriska synsätt på beslutsfattande: Topdown decision making och Empowered decision making. Det första synsättet är den traditionella hierarkiska strukturen där beslut fattas på chefsnivå, medan det andra synsättet tillåter att fler beslut tas på lägre organisationsnivåer där det inte krävs godkännande av någon överordnad för beslut som härrör sig till det dagliga arbetet. Individer påverkas även av sina egna mål och planer vid beslutsfattande (ibid.). 3.5 Modellutveckling I detta avsnitt utvecklas studiens modell med hjälp utav argument från teorierna i de föregående avsnitten (se 3.1-3.4) och kompletterande teori och forskning. Dessa argument lyfter fram att revisorers rekommendationer om revisionstjänster torde kunna påverkas av vilken revisionsbyrå denne är verksam på och av vem revisorn är, därför sker en uppdelning i två avsnitt: Revisionsbyrån respektive Revisorn. Vidare undersöks hur revisionsbyrån och revisorn kan påverka revisorns uppfattning om rekommendation och i vilken omfattning rekommendationer ges, därför görs även följande uppdelning: Uppfattning om rekommendation respektive Omfattning av rekommendationer. 3.5.1 Revisionsbyrån Ett viktigt kriterium för en profession är att denna innehar en kunskap som inte är tillgänglig för gemene man. Vidare ska denna kunskap vara något som är eftertraktat att få ta del av och därav anlitas en individ som tillhör en profession (Brante, 2005). När det gäller revisorsprofessionen är skillnaden mellan kunskapen hos en revisor och en redovisare dock svår att definiera och det har därför ifrågasatts om kunskapen hos revisorer uteslutande innehas av revisorer (Carrington, 2010b). Att en profession anlitas och att denna kunskap efterfrågas kan förklara att rekommendationer gällande revisionstjänster ges till de kunder som omfattas av den frivilliga revisionen så som de revisorer vi var i kontakt med före studien påbörjades menade (Lind; 4 st. anonyma revisorer, Personlig kommunikation, 23 december, 2013). Vidare kan denna rekommendationsgivning kopplas till att det föreligger ett förväntansgap, se tidigare diskussioner (1.1, 1.2 & 2.3). God revisionssed vilar på grunden att det finns ett förtroende för revisorn (FAR, u.d.a), detta kan ge en förklaring till varför det förekommer rekommendationer, vare sig det gäller en rekommendation om att behålla revisionen eller inte. Vikten av förtroendet kan tänkas leda till att revisorn hellre ger en rekommendation om att inte behålla revisionen än att riskera att kunden anser att revisorn har undanhållit information om möjligheten att välja bort revisionen. 24
Den institutionella teorins tvingande isomorfism visar på att organisationer påverkas av formella och informella regler, av den organisatoriska omgivningens förväntningar samt av andra organisationer (DiMaggio & Powell, 1983). Denna påverkan sker även genom det som Scott (2008) benämner som reglerande system. Revisorer har en mängd olika lagar och regler, både nationella som internationella, som de tvingas rätta sig efter, så som exempelvis Revisorslag (2001:883), Revisionslag (1999:1079), etcetera. Utöver de lagar som reglerar revisorns arbete måste de även vara väl insatta i de lagar och regler som deras kunder ska rätta sig efter, exempelvis ska revisorn i revisionsberättelsen uttala sig om företaget har upprättat årsredovisningen enligt tillämplig lag (28 Revisionslag (1999:1079)). Således måste revisorer förutom att rätta sig efter de lagar och regler som gäller deras egen organisation och verksamhet även kunna tolka lagar som gäller deras kunder. ABL säger exempelvis att revisorn ska följa god revisionssed (ABL 9 kap. 4 ), enligt FAR (u.d.a.) betyder god revisionssed som tidigare nämnts att det föreligger ett förtroende och grundkraven för att uppnå detta förtroende är oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Andra starka organisationer kan också tänkas påverka revisionsbyråernas verksamhet så som exempelvis rekommendationer från Bokföringsnämnden och uttalanden och föreskrifter från Revisorsnämnden (RN). Om ovanstående påtryckningar från organisationerna inte följs leder det till olika sanktioner, exempelvis disciplinära åtgärder från RN (RN, u.d.a). Gällande de formella reglerna visar Cooper och Robson (2006) på att de stora internationella revisionsbyråerna även påverkar de lagar och regler som styr redovisningen och revisionen genom att normgivarna är influerade av den byrå de tidigare arbetade på. De informella reglerna kan tänkas bestå av den kultur som råder inom organisationen om hur man ska handla och vad som är rätt. Dessa informella regler behöver inte finnas nedskrivna eller ens uttalade, utan de kan upprätthållas inom organisationen genom att de speglar vad medlemmarna förväntar sig av varandra. Dessa formella och informella regler gör att det existerande rekommendationsgivandet kan tänkas påverkas så som beskrivet av den tvingande isomorfismen och det reglerande systemet. Tolbert och Zucker (1983) visade att förändringar på initiativ av staten implementerades i organisationernas verksamhet snabbare än när de kom från mindre centrala organisationer. Vid brister i revisionsbyråernas handlande kan åsikter från allmänheten skada förtroendet, vilket som nämnts är grundläggande för god revisionssed (ibid.). Detta kan leda till att revisionsbyråerna inte vill utmärka sig från mängden och rekommendationsgivningen från olika byråer kommer att likna varandra. Revisionsbranschen är som beskrivits reglerad av en mängd olika formella regler, dock finns inga konkreta regler gällande rekommendationer om revisionstjänster till de kunder som omfattas av den frivilliga revisionen. Det kan dock antas att det utvecklas en slags professionspraxis (Broberg, 2013) och interna rutiner och policys inom revisionsbyråerna för hur rekommendationsgivningen bör hanteras och hur den bör gå till, det torde därmed vara relevant att studera om sådana riktlinjer finns och hur de påverkar rekommendationerna. 25
Till följd av den ökade graden av NAS och marknadsföring inom revisionsbranschen kan kommersialisering av revisorsprofessionen diskuteras. Kommersialiseringen innebär att det ligger ett större fokus hos revisorerna på att behålla befintliga kunder och skaffa nya (Wyatt, 2004; Broberg et al., 2013), därmed kan det tänkas ligga en större vikt i hur kontorets klientportfölj ser ut, men även hur den enskilde revisorns klientportfölj ser ut. Det kan tänkas föreligga incitament för revisorn till att vilja ge en behåll-rekommendation för att inte riskera att minska klientportföljens storlek. Vidare kan alltså både uppfattningen om och omfattningen av rekommendationerna tänkas påverkas av kommersialiseringen då det blir viktigare för revisorn att arbeta säljande och vara den som kunden tar råd utav. Ett annat exempel på incitament för revisorn kan vara användningen av belöningssystem där dess effekter samt dess inverkan på anställda har visat sig variera (Engellandt & Riphahn, 2011; Njanja, Maina, Kibet & Njagi, 2013; Saks, Wiesner & Summers, 1996; Gill, Prowse & Vlassopoulos, 2013). Saks et al. (1996) kom exempelvis fram till att den arbetsrelaterade ersättningen påverkade den arbetssökandes intresse för tjänsten och Gill et al. (2013) kom fram till att bonus ökar individers benägenhet till att fuska. Belöningssystem kan tänkas inverka på revisorers rekommendationer både gällande omfattningen av rekommendationerna men även deras uppfattning om vilken rekommendation som bör lämnas. Det kan även tänkas att en rekommendation om att ta bort revisionen följs av att andra användbara tjänster från revisionsbyrån rekommenderas, så kallade NAS. Tanken att sådana tjänster erbjuds grundar sig i teorier om kommersialisering och vikten av att marknadsföra sig och kunna konkurrera med resterande byråer och dess tjänster. Möjligheten till att kunna erbjuda andra tjänster till kunden vid en rekommendation om att ta bort revisionen skulle kunna inverka på i vilken omfattning som olika rekommendationer lämnas och även vilken uppfattning revisorn har om vilka faktorer som anses viktiga vilket leder till modellvariabeln kontorets affärsområden. Den mimetiska isomorfismen innebär att organisationer till följd av osäkerhet kommer att kopiera varandras agerande och att de därav kommer att likna varandra (DiMaggio & Powell, 1983). Kulturkognitiva pelaren innebär att organisationer strävar efter att göra det som de upplever vara det allmänt rätta och som omgivningen tar för givet (Scott, 2008). Suchman (1995) hävdar även han att organisationer kommer att anpassa sig till sin omgivning, detta definierar han som det socialt konstruerade systemet av uppfattningar, normer och värderingar. Organisationer kommer med andra ord att handla efter det som de antar är det allmänt önskvärda. Enligt DiMaggio och Powell (1983) finns det delar i organisationer som kan vara svårare att imitera, exempel på detta är dess policys. Rutiner och policys kan dock imiteras, medvetet eller omedvetet, genom att anställda som byter arbetsplats tar med sig de rutiner och policys som har gällt på den tidigare arbetsplatsen. De medtagna rutiner och policys kommer att påverka den anställde även i den nya organisationen. När ett flertal anställda eller högt uppsatta kommer med värderingar från tidigare arbetsplatser kommer de att kunna influera organisationens värderingar och därmed dess rutiner och policys. Förutsättningar för att 26
rutiner och policys kan spridas inom revisionsbranschen är att Big 4 generellt har en hög personalomsättning och många nyanställda lämnar företaget efter ungefär tre år då de ansett sig få den utbildning de behövt för att gå vidare i sin karriär (The Economist, 2007). Som tidigare tagits upp i teorigenomgången imiterar nya organisationer andra framgångsrika etablerade organisationer på samma marknad vid osäkra situationer (DiMaggio & Powell, 1983). Att nya organisationer imiterar redan etablerade kan tänkas vara gällande även i förhållandet mellan stora och små organisationer, där små organisationer efterliknar stora. Vi antar att förhållandet även är gällande mellan stora och små organisationer till följd av att en större osäkerhet kan föreligga hos de revisionsbyråer som enbart har ett eller några enstaka kontor jämfört med byråer som är internationellt etablerade. Att en lägre grad av osäkerhet föreligger i internationellt etablerade byråer kan delvis förklaras av att den frivilliga revisionen har förekommit längre i andra länder som de större byråerna är verksamma i (Thorell & Norberg, 2005; Prop. 2009/10:204). Att små organisationer imiterar stora organisationer innebär för vår studie att icke-big 4 kommer att efterlikna Big 4, denna kategorisering är vanligt förekommande inom revisionsbranschen (se t.ex. Bagley, Dalton & Ortegren, 2012; Kao, Li & Zhang, 2013; Chan, DeBoskey & Hee, 2012). Antagandet att icke-big 4 efterliknar Big 4 skulle i sin tur leda till att alla revisorer på samtliga revisionsbyråer är homogena. Om revisorerna anses vara en homogen grupp kommer det inte finnas någon skillnad i vare sig omfattningen av rekommendationerna eller i revisorernas uppfattning om rekommendationer gällande revisionstjänster till de kunder som omfattas av frivillig revision. Revisionsyrket kräver en viss typ av utbildning från universitet eller högskola (RN, u.d.b) vilket innebär att samtliga inom professionen har en likartad utbildningsbakgrund. Utbildningsbakgrunden sammanfaller även med det som ovan beskrivits vara en faktor som karaktäriserar en profession (Brante, 2005). Utbildningsfaktorn ingår även i DiMaggio och Powells (1983) normativa isomorfism, denna beskriver hur utbildningen kan påverka individer till att bli en homogen grupp. Brante (2005) visar även exempel på att universitetslärare är den profession som de andra professionerna härrör ifrån. Utbildningskravet kan därmed tänkas leda till att revisorer formas till en homogen grupp och därav kommer revisorerna att ha samma uppfattning om rekommendationer och ge rekommendationer i samma omfattning oberoende av vilken byrå eller vilket kontor de arbetar på. Utbildningskravet är därmed en tänkbar anledning till att rekommendationerna kommer att ges i samma omfattning och att revisorernas uppfattning inte kommer att skilja sig, inte till följd av att mindre revisionsbyråer efterliknar de stora utan till följd av professionens utbildningskrav. Utöver kravet på högskole- eller universitetsutbildning finns även krav på att revisorer genomgår löpande utbildningar (RN, u.d.c; FAR, u.d.c). Eftersom löpande utbildning är ett krav för samtliga revisorer kan även detta komma att innebära att revisorer även fortsättningsvis har en likartad syn på rekommendationer om revisionstjänster. 27
Lai (2013) menar att det föreligger skillnader mellan små och stora revisionsbyråer, han menar att revisionsbyråerna som tillhör Big 4 liknar varandra och är mer riskaverta jämfört med mindre byråer som inte tillhör Big 4. Vidare föreligger det även skillnader gällande synen på oberoendet enligt Gendron et al. (2006) och Suddaby et al. (2009). Lennox (1999) visar i sin studie på skillnader mellan små och stora revisionsbyråer då detta påverkar kvalitén och riktigheten på revisionen. Vidare diskuterar Chan et al. (2012) revisionsarvodets storlek kopplat till PCAOBs ersättning av Auditing Standard (AS) 2 till AS 5 och menar att konsekvensen av standardändringen skiljer sig åt beroende på om det är en Big 4 eller icke-big 4 byrå. Detta gör att det är tänkbart att revisorer på de större revisionsbyråerna, Big 4, kommer att ha liknande syn på rekommendationer om revisionstjänster till sina kunder. Att Big 4s risktagande skiljer sig från icke-big 4s kan tyda på att revisorer på mindre byråer kommer att skilja sig jämfört med större. Enligt DiMaggio och Powell (1983) påverkas samtliga etablerade organisationer av den organisatoriska omgivningen. Freeman (1982) understryker dock att större äldre organisationer till följd av sin storlek har möjlighet till att minska omgivningens påverkan på dem och istället påverka sin omgivning (ibid.). Till följd av sin möjlighet att dominera en marknad kan det tänkas att revisorer på större revisionsbyråer upplever en mindre grad av osäkerhet och ger därmed rekommendationer om revisionstjänster i större omfattning och har en annan uppfattning om rekommendation än de mindre byråerna. Utifrån detta blir det intressant att undersöka huruvida byråstorlek påverkar rekommendationsgivningen. Att det föreligger en skillnad mellan Big 4 och icke-big 4 gällande rekommendationsgivning kan även i detta fall tänkas bero på att Big 4 är mer internationellt etablerade och har därmed större erfarenhet av frivillig revision. Till skillnad från diskussionen ovan om att samtliga revisorer tillhörande Big 4 delar samma uppfattning om rekommendationer om revisionstjänster och dess omfattning på grund av byråernas storlek visar en del studier att det föreligger skillnader mellan revisorerna beroende på byråtillhörighet, oavsett om byrån kategoriseras som Big 4 eller inte (exempelvis Grey, 1998; Broberg, 2013). Broberg (2013) framför att revisorer påverkas av den rådande organisationskulturen och benämner detta som audit firmalization. Vidare talar även Grey (1998) i sin studie om hur revisorer präglas av revisionsbyråns kultur och han menar även att det går att likställa kulturen hos samtliga Big 6 byråerna (idag pratas det mer om Big 4). Då organisationskulturen formar revisorerna, är det tänkbart att den specifika byråns organisationskultur har större påverkan på den enskilde revisorn än vad revisorer från andra revisionsbyråer har (jmf beskrivningen av mimetisk isomorfism). Vidare kan organisationskulturen tänkas försvaga graden av professionens inverkan då den enskilda byråns påtryckningar blir allt mer väsentliga. Utifrån resonemanget om organisationskulturens inverkan kan det i stället tänkas att revisorer har samma uppfattning om rekommendationer om revisionstjänster och att omfattningen av dessa är lika inom en och samma byrå, medan detta skiljer sig åt mellan olika byråers revisorer. I motsats till diskussionen om de löpande utbildningarna som tidigare tagits upp kan det 28
tänkas att de löpande utbildningarna istället leder till att omfattningen och uppfattningen kommer att bero på vilken revisionsbyrå som revisorn arbetar på. Organisationskulturen på respektive byrå kan inverka på de löpande utbildningarna till följd av att de sker internt inom organisationen. Strömbom (2003) har studerat identitet och identitetspolitik i svenska regioner och menar att olika regioner skiljer sig åt i identitetshänseende vilket gör att invånarna i regionerna exempelvis kan ha olika värderingar och uppfattningar om vad som anses vara viktigt och hur man agerar. Vidare beror dessa skillnader på såväl historiska händelser som geografiskt läge (ibid.). I en artikel av Gendron (2002) om revisionsbyråers beslutsfattande gällande val av kunder framhåller författaren att försiktighet bör iakttas med att likställa revisorer tillhörande samma byrå då kontorets geografiska placering kan ha en betydelse för revisorernas uppfattning. Vidare tar Porter i sin femkraftsmodell upp Konkurrens från befintliga aktörer och Konkurrens från nya aktörer (Johnson, Whittington, Scholes, Angwin & Regnér, 2014). Femkraftsmodellen innebär att om det finns en stor och stark aktör på marknaden kan denna tänkas ha ett övertag jämfört med övriga aktörer, vilket gör att det i storstäder där de flesta stora byråers huvudkontor är belägna kan tänkas finnas ett större hot mot byråer med mindre kontor jämfört med mindre städer där det endast finns mindre kontor. Här kan det tänkas att det finns två potentiella variabler som påverkar omfattningen av de rekommendationer som ges och revisorernas om rekommendationer. Den ena påverkande variabeln kan vara kontorets geografiska placering, helt oberoende av kontorets storlek, medan den andra kan vara kontorsstorlek helt oberoende av den geografiska placeringens inverkan. Choi, Kim, Kim och Zang (2010) kommer fram till att det föreligger skillnader i kvalitén på revisionen beroende på kontorets storlek. De menar att kvalitén på revisionen är högre om den har utförts av ett större kontor än ett mindre kontor vilket ytterligare visar att kontorsstorleken är en intressant variabel att undersöka. Porter talar även i sin femkraftsmodell om kundernas förhandlingsförmåga, om ett företag har en mindre kundbas och kunderna utan problem kan köpa in samma tjänster från en annan organisation leder det till att kundernas förhandlingsförmåga är stark (Johnson et al., 2014). Om kundernas förhandlingsförmåga är stark kan det i vår studie handla om att revisorerna har större incitament till att ge en behåll-rekommendation då vikten av att behålla sina kunder är stark. Kontorets kundbas kan även relateras till dess affärsfokus, om kontoret är mer fokuserad på små ägarledda bolag kommer således en större del av kundbasen att bestå av denna typ av bolag. Ett kontor med ett stort fokus på små ägarledda bolag kommer troligtvis att ha en större andel kunder som omfattas av den frivilliga revisionen i jämförelse med ett kontor som i stället har ett stort fokus på börsbolag. Vidare menar Laosirihongthonga, Tanb och Kannanc (2010) att om en organisations verksamhet och strategi är mer inriktad, exempelvis på en viss typ av kunder eller en specifik typ av marknad, så läggs ett stort fokus på denna inriktning. En viss typ av inriktning kräver att hela verksamheten anpassas efter detta, vilket även innefattar anpassning av den anställdes prestation (ibid.). Utifrån detta kan det 29
antas att ett kontors affärsfokus kan komma att påverka rekommendationerna. Kontorsstorlek och kontorets geografiska placering samt kontorets kundbas och affärsfokus kan därmed tänkas påverka revisorns uppfattning om rekommendation och omfattningen av rekommendationerna. 3.5.2 Revisorn För modellutvecklingen kan det förutom byrån även tänkas föreligga skillnader i både uppfattning och omfattning gällande rekommendationer om revisionstjänster som beror på den enskilde revisorn. I detta avsnitt utvecklas denna del av modellen utifrån de teorier som diskuterats i avsnitt 3.1 till 3.4 samt kompletterande teori och forskning som kan ha en tänkbar påverkan på rekommendationerna till följd av vem revisorn är. Greenberg och Baron (2003) diskuterar synsättet Empowered decision making, vilket förklaras av att besluten inte behöver godkännas av någon överordnad. Beslut som fattas längre ner i organisationer kan påverkas av den beslutsfattande individen, vilket i denna studie är revisorns beslut om vilken rekommendation som lämnas och omfattningen av dessa. Greenberg och Baron (2003) förklarar vidare att individens beslut kan påverkas av individens egna mål och planer. Den normativa pelaren och den normativa isomorfismen förklarar att organisationer påverkas av normer och värderingar och därmed av professionen och utbildningen (DiMaggio & Powell, 1983; Scott, 2008). Professionsteorin (Brante, 2005) kan tyda på att individer inom samma profession kommer att likna varandra då de består av en homogen grupp som besitter en specifik kunskap. I denna studie består alltså professionen av revisorer och detta skulle innebära att samtliga revisorer har samma uppfattning om rekommendation av revisionstjänster. Audit firmalization beskriver det faktum att organisationskulturen formar individerna (Broberg, 2013), detta skulle innebära att omfattningen som rekommendationer ges i och revisorernas uppfattning om rekommendationsgivningen kommer att vara lika hos revisorer på samma byrå. I motsats till ovanstående kan det i stället tänkas föreligga skillnader i revisorers uppfattning samt i vilken omfattning de ger rekommendationer till följd av revisorns individuella egenskaper. I vilken omfattning revisorn ger rekommendationer och dennes uppfattning om rekommendation kan tänkas bero på en mängd olika egenskaper hos individen, såsom dess utbildning, erfarenhet 7, ålder och kön. Gul, Wu och Yang (2013) kommer fram till att det finns ett samband mellan revisorers individuella egenskaper och dess arbete. De menar att kvalitén på revisionen exempelvis kan förklaras av dess erfarenhet och utbildning. Beslutsfattande är ett exempel på när erfarenheten har betydelse, Greenberg och Baron (2003) menar att mer välgrundade och underbyggda be- 7 Gällande erfarenheten likställer vi detta med revisorns tid i revisionsbranschen. 30
slut kan fattas desto mer erfarenhet beslutsfattaren i fråga har. Även andra studier har gjorts där exempelvis individers grad av erfarenhet har undersökts (Grosul & Feist, 2014; Nelson & Tan, 2005). Gällande ålder visar Kusurkar, Kruitwagen, Ten Cate & Croiset (2010) i sin studie att åldern kan komma att påverka en individs motivation gällande studier. Kaplan, O Donnell och Arel (2008) visar att revisorns ålder kan vara en intressant variabel till följd av att revisorer med mer erfarenhet, och som därav är äldre, inte påverkas i samma grad av kundföretagets ledning, även Suddaby et al. (2009) talar om skillnader mellan revisorer kopplat till dess ålder. Vidare finns det forskning som visar på att handlande och beteende kan skilja sig åt beroende på vilket kön individen har (Jianakoplos & Bernasek, 1998; Sundén & Surette, 1998; Danielsson, 2011; Gill et al., 2013; Curtis, Conover & Chui, 2012). Det finns till skillnad från nämnda studier även de som kommit fram till att det inte föreligger någon skillnad mellan könen (Riley & Chow, 1992; Harrison, Lau & Rutström, 2007). Utifrån ovanstående resonemang är det relevant att undersöka om det föreligger någon skillnad i revisorers uppfattning av rekommendation om revisionstjänster och i vilken omfattning dessa rekommendationer ges beroende på dennes individuella egenskaper utbildning, erfarenhet, ålder och kön. 3.5.3 Modellpresentation I ovanstående diskussion har 13 faktorer identifierats som kan antas påverka både uppfattningen och omfattningen av rekommendationer om revisionstjänster. Nio av dessa är relaterade till revisionsbyrån och fyra till revisorn. Detta illustreras i modellen nedan (se Figur 1). 31
4. Pilotstudie Som tidigare beskrivits i avsnittet Vetenskaplig metod (se kap. 2) genomfördes en pilotstudie för att säkerställa att modellen vi utvecklade utifrån teorierna var relevant. Detta gjordes dels för att undersöka de oberoende variablerna och dels för att undersöka att revisorns uppfattning om rekommendation mäts på ett tillförlitligt sätt. Pilotstudien skulle vidare användas för att kunna komplettera den redan framtagna modellen med nya teorier och tidigare forskning så som syftet är med studiens induktiva inslag. De tre revisorerna som deltog i pilotstudien kommer ifrån RTL Ekonomi och Revision AB och Grant Thornton Sweden AB i Linköping samt R3 Revisionsbyrå AB i Stockholm. Intervjuserien inleddes på RTL Ekonomi och Revision ABs kontor där vi träffade revisorn Peter Broomé. Under intervjun kom det fram att det var av stor betydelse hur kundföretaget såg på dess framtid, Broomé betonade vikten av detta genom att beskriva [...]man måste ha en dialog liksom, hur har du tänkt dig framåt, och ställa konkreta frågor, har du tänkt att låna pengar, har du tänkt att sälja, eller tänkt att anställa många[...] (Broomé, Personlig kommunikation, 26 februari 2014). Kriteriet gällande framtidsplaner var något som belystes vid samtliga intervjutillfällen, detta var något som vi fick komplettera de företagsspecifika faktorerna med i enkäten efter pilotstudien. Vid andra intervjutillfället med Daniel Carlborg på Grant Thornton Sweden AB kom det fram att åldern hos den huvudsakliga ägaren i företaget var en del i bedömningen gällande ägarens egenskaper, detta har därför lagts till som en kundspecifik faktor som kan mäta uppfattning om vilken rekommendation som lämnas som beror på den huvudsakliga ägaren i vår undersökning. Att åldern kunde vara en påverkande faktor bekräftades även under den tredje intervjun med Eric Lindahl på R3 Revisionsbyrå AB. Vidare kunde vi av samtliga intervjuer urskilja att det fanns en betydelse av om kundföretaget hade befintliga tjänster utöver revision som tillhandahölls av revisionsbyrån. Vi tolkade det som att det fanns en större trygghet när andra tjänster tillhandahölls av den egna byrån till följd av att detta säkerställer att kunden får den hjälp och råd som de behöver utan att revision utförs. De företagsspecifika faktorerna lades till som mätning av revisorns uppfattning i enkäten medan revisionsbyråns övriga tjänster till kunden diskuteras i avsnittet Tillägg till teori och är en del i revisionsbyråns påverkan på rekommendationer. Intervjuerna tydde på att några av de företagsspecifika faktorerna som vi har utvecklat utifrån teorierna inte påverkar rekommendationen. Pilotstudien bestod dock enbart av tre revisorer och representerar därmed inte hela populationen. Då hela populationen inte representeras av pilotstudiens urval föreligger inte en tillräcklig tillförlitlighet för att våga exkludera faktorer, dock görs tillägg till följd av att dessa sedan kommer att testas mot en mer representativ population genom enkätundersökningen. Trots att ingen exkludering sker utifrån pilotstudiens resultat har vi valt att belysa dessa kortfattat här. Gällande huruvida kundföretagets bransch har 32
en påverkan på rekommendationen eller inte visade pilotstudien att dessa företag oftast är för stora för att omfattas av den frivilliga revisionen och därmed hamnar de utanför denna studie. Vidare tog revisorerna som intervjuades inte hänsyn till hur stor revisionskostnaden är i förhållande till omsättningen. De menade att om revisionskostnaden för kunden anses vara för stor och kostsam så är det framtidsutsikterna för verksamheten som borde tas ställning till snarare än revisionsbehovet. I den andra fasen av pilotstudien, då enkäten testades på två av dessa revisorer, skedde ett förtydligande i enkäten om att de företagsspecifika faktorerna skulle bedömas utefter revisorns egna perspektiv då dessa instruktioner ansågs vara otydliga. Tidsåtgången för att besvara enkäten kunde även fastställas till 7-10 minuter, vilket vi kunde ge information om i enkätens följebrev när vi skickade ut den. 33
5. Tillägg till teori Pilotstudien visade tecken på att uppfattning om rekommendation kunde påverkas av att kunden även köpte andra tjänster av revisionsbyrån än rena revisionstjänster. Betydelsen av revisionsbyråns övriga tjänsteutbud togs upp i modellutvecklingskapitlet i samband med kommersialiseringen och kontorets affärsområden. Resonemanget i pilotstudien visade dock på att om kunden köper in andra tjänster från byrån känns det mer betryggande för revisorn att rekommendera kunden att ta bort själva revisionstjänsten. Betryggandet i att lämna en rekommendation om att inte längre ha kvar revisionen grundar sig i vetskapen om att kunden, även utan revisionen, fortfarande har kontakt med någon på byrån och därmed fortfarande får den kunskap och vägledning som kunden behöver. Att revisorn känner sig trygg med att ge en sådan rekommendation när kunden fortfarande får någon typ av hjälp från byrån kan grunda sig i det som professionsteorin bygger på, att kunskapen som annars kan vara svårtillgänglig nu blir tillgänglig genom en extern part (Brante, 2005). Det kan dock ses som motsägelsefullt att det inte längre är revisorsprofessionen som förmedlar kunskapen, utan att denna kunskapsförmedling i stället överlämnas till en annan yrkesgrupp på byrån. Förklaringen till detta kan till viss del vara betydelsen av att revisorn är förtroendeingivande vilket är en viktig del i god revisionssed (FAR, u.d.a). Förtroendet kan tänkas, så som tidigare diskuterats, förklara varför revisorn väljer att lämna en rekommendation att inte längre ha kvar revisionen om detta anses vara det bästa för kunden då förtroendet för revisorn och byrån anses ha större betydelse än byråns lönsamhet. Under intervjun med Lindahl (personlig kommunikation, 28 februari 2014) beskriver han vikten av att som revisor vara tydlig med att inte råda kunden att ha kvar revisionen bara för att kunna fakturera mer. Lindahl förklarar vidare att det viktigaste är att kunderna känner ett förtroende för dem och fortsätter förklara att om kunderna litar på dem så kommer de tillbaka den dagen de omfattas av lagstadgad revision. Här belyses även vikten av goda kundrelationer för framtida uppdrag vilket kan tänkas vara ännu viktigare när även andra tjänster förmedlas till kunden då förlusten kan bli ännu större om byrån tappar alla uppdrag kopplade till kunden i fråga. Pilotstudien leder alltså inte till en ny förklarande faktor utan förstärker och ger en vidare förståelse till variabeln kontorets affärsområden. 34
6. Empirisk metod I detta kapitel presenteras studiens datainsamlingsmetod, population, enkätutformning, bortfallsanalys och operationalisering. 6.1 Datainsamlingsmetod Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Utifrån detta syfte har en kvantitativ metod använts vilket ökar möjligheten till att få generaliserbara resultat. Insamlingen av den empiriska datan har skett genom att en enkätundersökning har genomförts vilket innebär att vi använder oss av primärdata (Christensen et al., 2010). Studien baseras på en tvärsnittsansats vilket ofta kännetecknas av att undersökningen utförs vid en specifik tidpunkt där ett representativt urval från en viss målpopulation av antingen individer, en grupp av individer eller organisationer görs (ibid.). Syftet som uppnås med en tvärsnittsstudie är att vid en specifik tidpunkt beskriva ett tillstånd eller upptäcka vilka variabler som positivt korrelerar med varandra (Jacobsen, 2002). Tvärsnittsansatsen lämpar sig till denna studies förklarade syfte där vi vill kunna kvantifiera resultaten av undersökt primärdata för att möjliggöra statistiska generaliseringar (Christensen et al., 2010). Genom att utföra en tvärsnittsstudie går vi dock miste om en djupare förståelse i ett enskilt fall och vi går även miste om att kunna fånga en förändring eller process (ibid.). Jacobsen (2002) påpekar även att resultaten som erhålls med en tvärsnittsansats inte heller gör det möjligt att förklara orsakssamband. Kännetecknande för insamlandet av empirisk data med tvärsnittsansats är att resultaten kan kvantifieras och bearbetas statistiskt och att de är förutbestämda, hårt strukturerade och väldigt standardiserade (Christensen et al., 2010). Då vi vill nå ett stort antal respondenter och som dessutom är utspridda över ett stort geografiskt område lämpar sig en enkätundersökning väldigt bra (Christensen et al., 2010). Positivt med en enkätundersökning är att respondenterna har möjligheten att besvara enkäten när det passar dem bäst samt att det är förknippat med en låg kostnad per respondent. Vid en enkätundersökning påverkas inte respondentens svar av intervjuareffekter, men det finns även nackdelar med denna undersökningsmetod vilket främst består av att respondenten kan komma att diskutera enkäten med andra samtidigt som vi inte kan vara säkra på vem det är som besvarar enkäten. Vidare finns det även en risk för ett stort bortfall samt att det inte finns utrymme för förklaringar och förtydliganden i samma utsträckning som vid en intervju, vilket kan leda till egna tolkningar och missförstånd (ibid.). Jacobsen (2002) visar även på att det finns ytterligare fördelar med en enkätundersökning så som att det är mindre tidskrävande för 35
respondenten samt att respondenterna upplever en högre grad av anonymitet och är mer villiga att besvara frågor som annars kan vara av en mer känslig karaktär. 6.2 Population och urval Det är oftast inte praktiskt möjligt att inkludera samtliga enheter i en kvantitativ undersökning (Jacobsen, 2002). Studiens målpopulation består av samtliga revisorer i Sverige och vi har valt att begränsa oss till auktoriserade revisorer vilket sedan 1 juni 2013 innefattar såväl auktoriserade revisorer med avlagd revisorsexamen samt de revisorer som före detta datum hade avlagt revisorsexamen och var godkända revisorer (FAR, u.d.b). Trots att samtliga i målpopulationen inte tillfrågas krävs det att en tillräckligt stor grupp tillfrågas för att kunna generera ett tillförlitligt generaliserbart resultat som kan representera hela den undersökta målpopulationen (Jacobsen, 2002; Christensen et al., 2010). Vi har därför valt att skicka enkäten till samtliga auktoriserade revisorer i Sverige, vilket är 3 130 individer (RN, u.d.d), kontaktuppgifterna till dessa erhölls från RN den 12 mars 2014. Urvalet innebär att det blir en spridning på de tillfrågade gällande exempelvis byråstorlek, kontorets geografiska placering, kön samt utbildningsbakgrund. Studiens urval är vad Jacobsen (2002) kallar ett godtyckligt sådant eftersom vi anser att de auktoriserade revisorerna är representativa för hela målpopulationen till följd av att de som fortfarande benämns som godkända revisorer enbart består av 725 individer och alltså mindre än 20 procent (RN, u.d.d). På grund av att det saknas kontaktuppgifter till en del auktoriserade revisorer och att en del redan har avsagt sitt deltagande i alla typer av enkätundersökningar från SurveyMonkey (SurveyMonkey, 2014) skickades enkäten ut till 2 800 revisorer. Då begränsningar finns i att skicka enkäten till vissa revisorer innebär detta att det saknas enheter i urvalsramen, detta är ett typ av ramfel som enligt Christensen et al. (2010) benämns undertäckning. Undertäckningen bör vara så liten som möjligt för att minska risken för att resultatet blir missvisande (ibid.), det är därför viktigt att uppgifterna vi använder är uppdaterade och att vi tar hänsyn till att det finns en undertäckning. Av listan över auktoriserade revisorer saknades det kontaktuppgifter till 126 individer och det var 183 stycken som avsagt sitt deltagande i all typ av enkätundersökning via SurveyMonkey (SurveyMonkey, 2014). Vi anser att undertäckningen är en så pass liten del, 309 stycken (ca 9,87 procent) av totalt antal tillfrågade att det inte kommer påverka studien i någon större utsträckning. Vidare anser vi även att antalet tillfrågade är tillräckligt många för att utgöra en representativ ram och som leder till att resultatet kommer att kunna vara generaliserbart. Vi har valt att exkludera intervjupersonerna i pilotstudien från den erhållna listan, av intervjupersonerna är 2 stycken auktoriserade, vi har även exkluderat revisorer från Riksrevisionen (17 stycken) och FAR (2 stycken) då deras verksamhet inte innebär rekommendationsgivning av det slag som studien undersöker. 36
Tabell 1 Population Populationsstorlek 3130 Saknade e-postadress 126 Avregistrerade 183 Pilotstudiedeltagare 2 Riksrevisionen & FAR 19 Totalt utskick 2800 6.3 Bortfallsanalys Ett bortfall innebär att en del individer i urvalet inte har svarat på enkäten av olika anledningar och resultatet riskerar att bli missvisande om bortfallet är för stort eller om det inte kan anses representera den valda målpopulationen (Christensen et al., 2010; Bryman & Bell, 2011). Totalt sett bestod urvalet av 3 130 auktoriserade revisorer, sedan exkluderades revisorer från FAR samt Riksrevisionen då deras verksamhet inte innebär rekommendationsgivning av det slag som studien undersöker, här föll två respektive 17 individer bort. Vidare exkluderades även de auktoriserade revisorer som tidigare deltagit i pilotundersökningen för att på så sätt minska risken för ett missvisande resultat, därav föll ytterligare två individer bort. När kontaktuppgifterna erhölls från RN saknades även e-postadresser till en del revisorer, av denna anledning föll ytterligare 126 individer bort. Då enkäten skulle skickas ut var det 183 stycken som tidigare hade avregistrerat sig från SurveyMonkey vilket innebär att de vid ett tidigare tillfälle har valt att inte lägre vara tillgängliga för att delta i undersökningar från denna hemsida. Efter dessa bortfall skickades enkäten slutligen ut till 2 800 auktoriserade revisorer. Ett bortfall kan bestå utav att respondenter helt avstår från att besvara enkäten eller att de avstår från att besvara enskilda frågor (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Efter att enkäten skickats ut fick vi tio stycken automatiska svarsmejl om att revisorn inte var tillgänglig via mejl förrän efter enkäten avslutats, dessa mejl fick vi efter både det första enkätutskicket samt efter påminnelsen. Tio personer svarade via mejl att de av olika anledningar inte ville eller hade tid till att svara på enkäten. 36 respondenter har valt att inte besvara enkäten fullständigt utan har av okänd anledning valt att avsluta enkäten i förtid. Utöver dessa bortfall har vi även valt att räkna bort de respondenter som inte är involverade i uppdrag för kunder som omfattas av den frivilliga revisionen (fråga 12), dessa var 27 stycken. Svarade respondenten Nej på denna fråga avslutades enkäten automatiskt och respondenten tackades för sin medverkan. Syftet med fråga 12 är att minska risken för ett snedvridet och missvisande resultat. Nedan visas en tabell över de olika bortfall som beskrivits här samt bortfallet från de som valt att inte svara på enkäten. Det totala bortfallet inklusive de som valt att avsluta enkäten i förtid är 2 882 stycken vilket innebär att svarsfrekvensen är 6,77 procent. Till följd av de 27 respondenterna som svarat Nej på fråga 12 är den applicerbara svarsfrekvensen 5,91 procent. 37
Tabell 2 Bortfall Populationsstorlek 3130 Riksrevisionen & FAR 19 Pilotstudiedeltagare 2 Saknade e-postadress 126 Avregistrerade 183 Ej tillgängliga 10 Vill ej/hinner ej 10 Har ej svarat 2532 Totalt bortfall 2882 Svarsfrekvens 7,92% Avslutad i förtid 36 Total svarsfrekvens 6,77% Nej på fråga 12 27 Data att analysera 185 Applicerad svarsfrekvens 5,91% Det är viktigt att ett bortfall inte är systematiskt eftersom det kan leda till att en särskild grupp av individer blir underrepresenterade vilket gör att det empiriska resultatet kan vara direkt missvisande (Djurfeldt et al., 2010). För att kontrollera att det inte föreligger ett systematiskt bortfall blir det intressant att undersöka dels könsfördelningen och dels fördelningen mellan revisorerna på Big 4 och icke-big 4. Av den lista som vi erhöll från RN över Sveriges samtliga auktoriserade revisorer bestod cirka 34 procent av kvinnor och 66 procent av män. Könsfördelningen över de respondenter som besvarat enkätundersökningen är 27 procent kvinnor respektive 73 procent män, detta kan anses stämma överens med könsfördelningen över auktoriserade revisorer, med en liten större andel män än vad urvalet består av. Eftersom könsfördelningen överensstämmer med urvalet kan resultatet anses vara rättvisande ur könsfördelningssynpunkt. Angående byråtillhörigheten för de auktoriserade revisorerna är 53 procent anställda på Big 4 respektive 47 procent anställda på icke-big 4. Av respondenterna som svarade på enkäten var cirka 41 procent anställda på Big 4 respektive 59 procent anställda på icke-big 4, detta innebär att revisorer tillhörande Big 4 är underrepresenterade i studien. Då revisorer tillhörande Big 4 är underrepresenterade är detta något som kan leda till ett missvisande resultat och hänsyn bör tas till detta i den kommande analysen. Djurfeldt et al. (2010) skriver att det inte finns någon optimal lösning på när grupper av individer blir underrepresenterade, dock kan det ibland vara möjligt att ge större tyngd åt de respondenter som har liknande egenskaper som den grupp som är underrepresenterad. I vår studie skulle det vara tänkbart att ge en större tyngd till de byråer som klassificeras som större medelstora, vi anser dock att dessa större medelstora byråer inte är tillräckligt stora för att likställas med Big 4 och det resulterar i att vi därmed inte kommer att genomföra detta. 38
Christensen et al. (2010) menar att det är svårast att uppnå en hög svarsfrekvens genom användning av enkäter i jämförelse med exempelvis telefonintervjuer och att 50 procent i svarsfrekvens för postenkäter kan anses vara tillfredsställande. Jacobsen (2002) menar även han att en svarsfrekvens på 50 procent bör ses som godtagbart för en enkätundersökning, men menar dock att det är svårt att ange en generell gräns. Han menar vidare att det är viktigare att veta vilka som inte svarar då ett systematiskt snedvridet resultat är vad som orsakar ett opålitligt resultat. Svarsfrekvensen för denna studie ligger på 5,91 procent och bör anses vara låg, Saunders et al. (2007) menar dock att en låg svarsfrekvens är vanligt gällande webbenkäter. Som beskrivits ovan har vi kontrollerat svarsfrekvensen fördelat på kön samt byråtillhörighet och kan därför konstatera att denna fördelning inte bör påverka resultatet nämnvärt. Den låga svarsfrekvensen bör dock ändå tas i beaktning då den påverkar tillförlitligheten i svaren och detta bör has i åtanke när analysen genomförs. Vidare bör det stora bortfallet tas i beaktning när möjligheten till generalisering utvärderas. 6.4 Enkätens utformning Utskick av enkäten skedde i elektronisk form som en webbenkät. Valet att använda oss av en webbenkät motiveras av alla de fördelar som är förknippade med denna typ. Dessa fördelar är dels snabbheten i insamlandet, kostnadseffektiviteten, obundenhet i geografiskt läge samt att respondenternas svar inte behöver inmatas manuellt. Ytterligare fördel med en webbenkät jämfört med en postenkät att det är enkelt att sända påminnelser till de som inte besvarat enkäten (Christensen et al., 2010). Patel och Davidson (2011) beskriver att en nackdel med enkäter är att det finns en begränsad möjlighet till att göra kompletteringar och förtydliganden. Saunders et al. (2007) påpekar också att en webbenkät vanligtvis förknippas med ett stort bortfall. Vidare krävs det av respondenten att denne dels har viss datorkunskap och dels har tillgång till en dator, samtidigt blir undersökningen mer opersonlig och det går inte heller att försäkra sig om vem som har besvarat enkäten (Christensen et al., 2010). Det är vidare viktigt att enkätens utformning är tilltalande, då detta leder till ett fortsatt intresse och uppmärksamhet av respondenterna (ibid.). Bryman och Bell (2011) framhåller att en fördel med en webbaserad enkätundersökning är att den ofta ger ett tilltalande intryck. Webbenkäten utformades i ett nätbaserat enkätprogram som heter SurveyMonkey (SurveyMonkey, 2014). Vid utskicket av enkäten skickades även ett följebrev med, detta benämner Patel och Davidsson (2011) som ett missiv. Ett missiv är ett följebrev till enkäten där all information om undersökningen som är nödvändig för respondenterna att ta del av återfinns. Patel och Davidsson (2011) förklarar vidare att det är av stor vikt att missivet är korrekt utformat och att detta är den enda möjligheten, förutom belöningar, att motivera respondenterna till att besvara enkäten. Missivet som skickades ut återfinns som bilaga 3 och enkäten som bilaga 4. I missivet betonades att svaren behandlas konfidentiellt gällande revisorns identitet och byråtillhörighet. Enkäten och missi- 39
vet sändes ut via mejl, där enkäten kunde nås via en webbadress och missivet återfanns i mejlet. Enkäten och tillhörande missiv skickades ut fredagen den 28 mars 2014. En påminnelse sändes sedan ut fem dagar senare, den 2 april 2014, och var identiskt utformad som originalutskicket förutom tillägget Påminnelse i ämnesraden. Datainsamlingen avslutades sedan två dagar efter påminnelsen, den 4 april 2014, och inga fler svar mottogs. 6.4.1 Enkätfrågor Såsom beskrivs i metoden för pilotstudien är klient det traditionella begreppet för revisionsbyråernas kunder, det finns därmed en risk för att revisorerna inte har samma uppfattning om att begreppen kund och klient är synonyma till varandra såsom vi använder begreppen i denna studie. I enkätundersökningen används därmed benämningen klient för att undvika risk för förvirring och otydlighet. Vidare används benämningen råd för det vi annars benämner rekommendation i studien då det finns en risk för att respondenten läser in för mycket i själva definitionen. Valet att använda begreppet råd grundar sig i att denna benämning används inom branschen och det finns därmed inte samma risk för att olika tolkningar görs. I enkäten ställs frågan om respondenten på något sätt är involverad i uppdrag för bolag som omfattas av frivillig revision (fråga 12) och ett Nej på denna fråga resulterar i att undersökningen avslutas. Syftet med att enkätundersökningen avslutas om svaret är Nej på fråga 12 är att säkerställa att vi enbart baserar vårt undersökningsresultat på de respondenter som är verksamma med sådana uppdrag och förväntas därmed ha god insikt och kunskap om valmöjligheten, på så sätt ökar tillförlitligheten studiens resultat. Enkäten inleds med ett antal demografiska frågor angående revisorn samt frågor om dennes arbetsplats. Svaret på frågorna gällande revisorns ålder (2), antal anställda på kontoret (8) och antal klienter tillhörande kontoret (10) får respondenten själv skriva, detta för att vi inte skulle behöva skapa intervall i förväg och därmed begränsa svarsalternativen (Bryman & Bell, 2011). Att frisvar används innebär att vi använder öppna frågor och att vi vid analysen kan välja att gruppera svaren efter respondenternas faktiska ålder (2), antal anställda (8) och antal klienter (10). Öppna frågor används även i frågorna gällande utbildningsbakgrund (3), erfarenhet (4), vilket län (6) samt kommun (7) kontoret ligger i. Valet att använda öppna frågor för dessa motiveras med att det finns ett begränsat antal svarsalternativ som kan tänkas ges, men att det finns en risk att respondenten upplever det som överväldigande med så pass många svarsalternativ. Nackdelen med att använda öppna frågor på det här sättet är att det krävs mer tid för omkodning (Bryman & Bell, 2011), men eftersom öppna frågor används i begränsad omfattning anser vi att detta inte innebär en större nackdel för studien. Vid frågorna om kontorets geografiska placering valde vi att fråga om både län och kommun, här hade vi även kunnat 40
fråga om stad, men om kontoret ligger exempelvis i en by eller förort riskerar vi att förlora möjlig analysinformation. Majoriteten av enkätfrågorna består utav stängda svarsalternativ. Fördelen med att använda stängda frågor är att de är enklare att processa, alltså att behandla svaren och analysera dem. Användningen av stängda frågor innebär också att det blir enklare att visa svaren i relation till varandra och att jämföra svaren mellan olika respondenter. Fördelen med stängda frågor för respondenten är att de givna svarsalternativen ger hjälp till att förstå frågorna samt att det blir lättare och går snabbare att genomföra undersökningen (Bryman & Bell, 2011). Nackdelen är i stället att det inte finns utrymme för respondenten att förklara vad de menar med sina svar och att denne blir begränsad i sin svarsmöjlighet. Det kan vidare vara svårt att räkna upp samtliga tänkbara svarsalternativ och det kan bli irriterande för respondenten om denne inte hittar ett svarsalternativ som passar (ibid.). Genom att pilotstudien har genomförts har vi minskat risken för att inte ha med tänkbara svarsalternativ, dock kan nackdelen inte anses vara helt utesluten genom pilotstudien. Nackdelen med att behöva välja ett svarsalternativ har vi reducerat genom att ge respondenten möjlighet att välja flera svarsalternativ för de frågor som vi anser att detta skulle vara användbart för. För att minska nackdelarna ytterligare har vi även valt att inkludera svarsalternativet Annat för frågorna om kontorets affärsområden (9) och om det finns något belöningssystem (23). Valet att ha alternativet Annat för dessa frågor är att vi anser att det kan finnas andra alternativ som vi inte har täckt upp (Christensen et al., 2010). Vidare ges möjligheten att svara Vet ej på vissa frågor i syftet att inte tvinga respondenterna till att besvara frågan helt när de känner sig osäkra. Gällande frågan om vilken byrå revisorn arbetar på (5) har vi valt att enbart namnge de sju största byråerna och sedan valt att ha ett åttonde svarsalternativ som Annan byrå, detta har gjorts för att förenkla processandet av datan. Alternativet till att ha svarsalternativet Annan byrå hade varit att ställa frågan som öppen där respondenten skulle få skriva sin byråtillhörighet, detta valdes dock bort till följd av den stora mängd datamaterial som detta hade resulterat i. Vidare anser vi inte att alla byråtillhörigheter skulle tillföra mer till analysen och slutsatsen eftersom syftet i denna studie inte är att undersöka varje byrå för sig. I enkäten använder vi oss av en sjugradig Likertskala i de frågor där vi vill att respondenten ska bedöma uppfattningen eller omfattningen av något (Saunders et al., 2007). Likertskalan används för frågorna: vilken omfattning rekommendationer ges (18), vilken omfattning andra tjänster erbjuds vid en rekommendation att inte behålla revisionen (19) och för samtliga frågor där olika företagsspecifika faktorer påverkar rekommendationen (24-49). Det som kännetecknar alla dessa frågor där Likertskalan används är att graden av något ska bedömas. Saunders et al. (2007) påpekar att det är viktigt att siffrorna på skalan används konsekvent, därför är nummer 1 alltid det alternativ som är av minst betydelse för rekommendationen, medan nummer 7 är det alternativ som är av störst betydelse vilket även står angivet vid respektive 41
fråga. Att nummer 1 alltid har minst påverkan och 7 alltid har mest påverkan är även till följd av att det kan anses vara mest naturligt och logiskt eftersom sju är en högre siffra. Fördelen med att skalan har ett ojämnt antal svarsalternativ är att om respondenten är neutral i frågan tvingas denne inte att välja en sida utan kan i stället välja mittenalternativet (ibid.). Valet av en sjugradig skala framför exempelvis en femgradig motiverar vi med att vi anser att det blir lättare och tydligare att urskilja revisorernas åsikter vilket kommer att vara positivt för den kommande analysen. Vidare anser vi inte att det är motiverat att använda en bredare skala då det skulle kunna anses vara överväldigande ur respondentens perspektiv. Christensen et al. (2010) framhåller dessutom att en skala inte bör ha för många svarsalternativ, de menar att 3 till 7 svarsalternativ är att föredra. Vidare finns svarsalternativet Inte alls även att välja när den sjugradiga Likertskalan används, detta svarsalternativ kodas som 0. Anledningen till att vi har med alternativet Inte alls är att vi inte ska tvinga respondenten till att svara att en faktor har en påverkan om så inte är fallet. När det gäller revisionsrisken (31) består denna av risken att revisorn gör ett felaktigt uttalande när det finns väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. I revisionsrisken innefattas således upptäcktsrisk och risk för väsentliga felaktigheter (13c ISA 200). Vi har valt att inte definiera detta i enkätfrågan då respondenterna kan anses ha en väldigt god kunskap om vad begreppet innebär och en definition skulle därmed bli överflödig. För frågorna om bakomliggande faktorer i enkäten (29-30) har vi valt att ange en ungefärlig tidsperiod på fem år. Tidsperioden har angetts för att respondenten lättare ska kunna ta ställning och besvara frågan och för att samtliga respondenter bedömer faktorn med samma utgångsläge. Valet av den femåriga tidsperioden har gjorts utifrån svaren i pilotstudien, då bedömningarna av revisionsbehovet inte grundades på faktorer långt tillbaka i tiden. För de påverkande faktorerna som berör framtidsplaner har tidsperioden angetts till cirka tio år. Skälet till att ha en bestämd tidsperiod grundas i samma skäl som för de bakomliggande faktorerna och även den tioåriga tidsperioden har fastställts utifrån svaren i pilotstudien då intervjupersonerna pratade om fem, tio och femton år framåt. Gällande frågorna om vilken påverkan starka leverantörer (39) och starka kunder (40) har på rekommendationen har vi valt att ge exempel på sådana leverantörer och kunder. Det finns en risk med att ge exempel då detta kan leda respondenten till att enbart fokusera på de som exemplet redogör för. Trots risken med att ge exempel anser vi att det är nödvändigt i dessa fall då frågorna annars hade kunnat bli alltför diffusa och svårtolkade för respondenten. Vi ville trots detta inte ge en exakt definition på starka leverantörer respektive starka kunder då vi ser en fördel i att respondenterna får möjligheten att tänka lite mer fritt. Exemplen som anges till fråga 39 och 40 hänförs dels utifrån våra egna tankar och dels utifrån vad intervjupersonerna i pilotstudien resonerade kring. 42
I enkäten ställs frågor om omfattningen av rekommendationsgivningen två gånger, ena gången ska uppskattningen göras på en sjugradig Likertskala (18) och den andra gången ombeds respondenterna att göra uppskattningen i procent (50). Att ställa en nästan helt identisk fråga två gånger görs i syftet att öka tillförlitligheten i svaren, ser vi att de stämmer överrens ökar tillförlitligheten medan om de inte verkar stämma överrens bör detta diskuteras. De båda frågorna ställs inte direkt efter varandra och det är även möjligt att den sista frågan angående omfattningen (50) kan få ett annat svar till följd av att de har besvarat resterande frågor i enkäten och därmed uppfattar frågan annorlunda, eller resonerar på ett annat sätt. 6.5 Operationalisering Modellen består utav två beroende variabler, Uppfattning om rekommendation respektive Omfattning av rekommendationer. De beroende variablerna mäts genom att respondenten får göra uppskattningar på vad som påverkar rekommendationen som ges och hur ofta rekommendationer ges. Vidare består modellen utav två grupper av oberoende variabler, dessa är Revisionsbyrån respektive Revisorn. Revisionsbyrån inkluderar nio variabler och Revisorn inkluderar fyra variabler (se figur 1). Nedan operationaliseras först beroende variabel 1 Uppfattning om rekommendation följt av beroende variabel 2 Omfattning av rekommendationer och slutligen operationaliseras de oberoende variablerna uppdelade på Revisionsbyrån och Revisorn. 6.5.1 Beroende variabel 1: Uppfattning om rekommendation Den första beroende variabeln i modellen är revisorns Uppfattning om rekommendation gällande revisionstjänster som lämnas till kunder som omfattas av frivillig revision och därmed vilka faktorer som anses vara av betydelse för vilken rekommendation som ges. Vilken uppfattning revisorerna har om vilken rekommendation som bör lämnas undersöks genom att revisorerna i enkäten ombeds att ta ställning till hur olika faktorer påverkar rekommendationen. Vidare tar revisorerna ställning till faktorernas påverkan genom att besvara i hur stor utsträckning de 26 företagsspecifika faktorerna (fråga 24-49) påverkar bedömningen av en kunds revisionsbehov och därmed påverkar vilken rekommendation som ges. För att besvara i vilken utsträckning respektive faktor påverkar rekommendationen ombeds de göra bedömningen på en sjugradig Likertskala (Saunders et al., 2007). De 26 faktorer som kan tänkas påverka beroende variabel 1, alltså revisorns uppfattning om vilka faktorer som anses vara av betydelse för rekommendationsgivningen, kan delas in i sju kategorier som presenteras nedan, frågans nummer i enkäten anges även i parantes. De sju företagsspecifika kategorierna är: Affärsrelationen, Framtidsplaner, Verksamhetsstorlek, Verksamhetsbakgrund, Verksamhetsproblem, Intressenter och Ägaregenskaper. 43
Affärsrelationen Rekommendationen som ges kan tänkas påverkas av faktorer kopplade till den bakomliggande affärsrelationen där exempelvis relationen mellan revisor och kund kan ha betydelse. Den bakomliggande affärsrelationen kan exempelvis handla om det som pilotstudien visade, att uppfattningen kan påverkas om kundföretaget köper in andra tjänster från kontoret. Som beskrivits i tidigare avsnitt kan rekommendationen tänkas påverkas till följd av att det fortfarande finns någon på kontoret som hjälper kunden. Vidare var ett av de främsta argumenten i Proposition 2009/2010:204 att minska kostnaderna för de mindre bolagen, vilket gör det intressant att undersöka om även revisorer resonerar på detta sätt. Följande enkätfrågor används för att mäta huruvida faktorer kopplade till affärsrelationen påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: Klientföretaget köper andra tjänster av ert kontor (26) Revisionsuppdraget har löpt under en lång tid (28) Uppdraget är förknippat med hög grad av revisionsrisk (31) Revisionskostnaden är stor i förhållande till verksamhetens omsättning (33) Framtidsplaner En kunds framtidsplaner för dess verksamhet kan tänkas påverka revisorns uppfattning om rekommendation av revisionstjänster på många olika sätt. Planerar kunden exempelvis att sälja verksamheten inom en överskådlig tid kan revisionen komma att ha en betydelse för om en potentiell köpare litar på verksamhetens finansiella rapporter eller inte. Nedanstående frågor används för att mäta om kundens framtidsplaner påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: Klientföretaget planerar att växa organiskt inom ca 10 år (41) Klientföretaget planerar att växa genom förvärv inom ca 10 år (42) Klientföretaget planerar att likvidera verksamheten inom ca 10 år (43) Klientföretaget planerar att sälja verksamheten inom ca 10 år (44) Klientföretaget förväntas få ett ökat kapitalbehov (45) Verksamhetsstorlek I bakgrunden till denna studie belystes gränsvärdena som reglerar vilka bolag som omfattas av den frivilliga revisionen, utifrån detta är det intressant att undersöka om faktorer kopplade till kundföretagets verksamhetsstorlek påverkar den rekommendation som ges. Det kan exempelvis tänkas att det inte är motiverat att ta bort revisionen om kundens verksamhet ligger nära gränsvärdena för att inte längre omfattas av den frivilliga revisionen, eftersom kunden med stor sannolikhet kommer att tvingas ha revision inom en snar framtid då gränsvärdena uppnås. Följaktligen används gränsvärdena för att mäta storleken på kundföretagets verksamhet. Ned- 44
an följer de frågor som används för att mäta huruvida storleken på kundens verksamhet påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: Storleken på klientföretagets verksamhet är nära gränsvärdena för lagstadgad revision (32) Klientföretaget har en hög omsättning (34) Det förekommer stora värderingsposter i Balansräkningen (35) Klientföretaget har anställda (38) Verksamhetsbakgrund Revisorns uppfattning om rekommendation kan vidare tänkas påverkas av kundens verksamhetsbakgrund, exempelvis kan det föreligga ett större behov av revision om verksamheten saknar ekonomisk kunskap då det i så fall är av större vikt att en extern part ger råd och kontrollerar verksamheten och dess finansiella rapporter. Följande enkätfrågor används för att mäta huruvida verksamhetens bakgrund påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: Klientverksamhetens ekonomiska kunskap och intresse (24) Klientverksamhetens kunskap och intresse om revision (25) Åldern på klientföretagets verksamhet (46) Klientföretaget är verksam i en utsatt eller reglerad bransch (49) Verksamhetsproblem Problem kopplade till kundens verksamhet kan komma att påverka revisorns rekommendation angående revisionstjänster då det på grund av olika verksamhetsproblem kan vara betryggande att en revisor har möjlighet att göra kunden i fråga uppmärksam på problemen. Har det exempelvis förekommit orena revisionsberättelser tidigare år kan det vara viktigt att säkerställa att det inte föreligger brister även senare år. Nedanstående enkätfrågor används för att mäta om kundens verksamhetsproblem påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: Klientföretaget har gått med förlust en lång tid (27) Förekomsten av orena revisionsberättelser (cirka 5 år tillbaka) (29) Förekomsten av felaktigheter gällande skatt och/eller moms (cirka 5 år tillbaka) (30) Intressenter Kundens intressenter är av olika anledningar intresserade av hur verksamheten sköts och utvecklas, revisorn ska tillgodose intressenternas intressen och eliminera en del av de risker som finns med bolagets verksamhet (Bergström & Samuelsson, 2012). Ett exempel är att externa finansiärer så som att banker vill ha tillförlitlig information som styrker att verksamheten är kreditvärdig, det kan då tänkas att reviderade finansiella rapporter anses som mer tillförlitliga än icke-reviderade rapporter. Utifrån detta ställs följande frågor för att mäta huruvida kundens intressenter påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: 45
Klientföretagets ägarstruktur är spridd (36) Klientföretaget har en hög grad av extern finansiering (37) Klientföretaget har starka leverantörer (exempelvis få leverantörer, leverantör kräver revision och alternativa leverantörer saknas etc.) (39) Klientföretaget har starka kunder (exempelvis få kunder, kunder kräver revision etc.) (40) Ägaregenskaper Egenskaper hos kundens huvudsakliga ägare kan ha betydelse för verksamheten och även för vikten av revision. Det kan exempelvis tänkas att en ung och oerfaren ägare behöver mer vägledning och är i större behov av en extern parts råd samt granskning av dess verksamhet och finansiella rapporter än en ägare som har lång och god erfarenhet av att driva verksamheten. Nedan följer de enkätfrågor som används för att mäta om ägaregenskaper hos kundens verksamhet påverkar revisorns uppfattning om rekommendation: Klientföretagets huvudsakliga ägare närmar sig pensionsålder (47) Klientföretagets huvudsakliga ägare är ung och oerfaren (48) Tabell 3 Översikt företagsspecifika faktorer Företagsspecifika faktorer Köper andra tjänster av kontoret Affärsrelationen Revisionsuppdraget har löpt en lång tid Verksamhetsbakgrund Förknippat med hög grad av revisionsrisk Revisionskostnaden är stor vs. omsättning Planerar att växa organiskt Planerar att växa genom förvärv Verksamhetsproblem Framtidsplaner Planerar att likvidera verksamheten Planerar att sälja verksamheten Förväntas få ett ökat kapitalbehov Intressenter Verksamhetstorleken är nära gränsvärdena Verksamhetsstorlek Har en hög omsättning Stora värderingsposter i BR Ägaregenskaper Har anställda Ekonomisk kunskap & intresse Kunskap & intresse om revision Åldern på verksamheten Är verksam i en utsatt/reglerad bransch Förlustbringande under lång tid Förekomsten av orena revisionsberättelser Felaktigheter gällande skatt/moms Ägarstrukturen är spridd Hög grad av extern finansiering Har starka leverantörer Har starka kunder Huvudsakliga ägaren närmar sig pension Huvudsakliga ägaren är ung & oerfaren 6.5.2 Beroende variabel 2: Omfattning av rekommendationer Studiens andra beroende variabel är Omfattning av rekommendationer. För att undersöka hur stor omfattningen är av rekommendationerna till de kunder som omfattas av frivillig revision har vi ställt två frågor i enkäten om detta. De två frågorna är avsedda att mäta samma sak och är nästan identiskt formulerade, skillnaden är dock att respondenten i den första frågan ombeds att ange omfattningen av rekommendationer på en sjugradig Likertskala, medan de i den andra frågan ombeds göra en procentuell uppskattning av omfattningen. Tanken bakom att ställa samma fråga två gånger och med två olika svarstyper är, som tidigare nämnts, att vi på 46
så sätt kan jämföra svaren med varandra och därmed få en ökad tillförlitlighet i svaren. Vidare är dessa frågor inte placerade direkt efter varandra i enkäten då detta skulle kunna påverka respondentens svar. Följande frågor används därmed i enkäten för att mäta omfattningen av rekommendationer: I vilken omfattning ges råd om att behålla eller ta bort revisionen för de bolag som omfattas av den frivilliga revisionen? (18) I vilken procentuell omfattning ges råd om att behålla eller ta bort revisionen för de bolag som omfattas av den frivilliga revisionen? (50) Tabell 4 Översikt omfattning av rekommendation Frågor Omfattning Likertskala Omfattning i procent 6.5.3 Oberoende variabler Vår modell består av två kategorier av oberoende variabler, dessa kopplas till Revisionsbyrån respektive Revisorn (se figur 1). För att få en så hög validitet som möjligt har de oberoende variablerna utvecklats från befintliga teorier och tidigare forskning och för att stärka validiteten ytterligare gjordes kompletteringar till detta utefter pilotstudiens resultat. Nedan följer samtliga oberoende variabler tillsammans med de enkätfrågor och svarsalternativ som representerar dessa. Efter respektive fråga visas enkätfrågans nummer inom parantes och efter svarsalternativen visas svarens kodning inom parantes. Revisionsbyrån Rutiner och policys Tidigare forskning har visat att byråspecifika rutiner och policys är viktiga i revisionspraxis (se t.ex. Broberg, 2013). För att förklara uppfattningen om respektive omfattningen av rekommendationer blir det därmed relevant att undersöka vad det finns för rutiner och policys på byrån gällande kunder som omfattas av frivillig revision. Revisionsbyråns policys kan vara såväl skriftliga som muntliga men även outtalade och ligger ofta till grund för verksamhetens rutiner. Frågorna som försöker fånga vilka rutiner och policys som föreligger är: Informerar ni på kontoret klienterna om den frivilliga revisionen? (gäller de klienter som omfattas av frivillig revision) (13) Svarsalternativ: Ja, alltid (0); Ja, på kundens förfrågan (1); Bara i enskilda fall (2); Nej (3); Vet ej (4) Ger ni på kontoret råd huruvida klienterna ska behålla revisionen eller ej? (gäller de klienter som omfattas av frivillig revision) (14) Svarsalternativ: Ja (0); Nej (1); Vet ej (2) 47
Har er byrå någon policy som berör hur rådgivning får/ska gå till för de klienter som omfattas av frivillig revision? (15) Svarsalternativ: Ja, skriftligt (0); Ja, uttalat (1); Ja, men ej skriftligt eller uttalat (2); Nej (3); Vet ej (4) På vems initiativ ges råd om att behålla eller ta bort revisionen för de bolag som omfattas av den frivilliga revisionen? Flera svarsalternativ är möjliga (16) Svarsalternativ: På revisorns initiativ (0); När kunden frågar (1); Råd ges ej (2); Vet ej (3) När ges det råd om att behålla eller ta bort revisionen för de bolag som omfattas av den frivilliga revisionen? (17) Svarsalternativ: Det ges oavsett vilket rådet är (0); När rådet är att behålla revisionen (1); När rådet är att ta bort revisionen (2); Råd ges ej (3) Incitament Med utgångspunkt i de argument som handlar om kommersialiseringen i revisionsbranschen (se t.ex. Wyatt, 2004) ställs frågor om huruvida det sker någon uppföljning av klientportföljen och hur aktivt man arbetar med klientportföljens utformning och som ovan diskuterats kan det även tänkas föreligga olika belöningssystem (jmf Engellandt & Riphahn, 2011; Njanja et al., 2013). Allt detta kan ses som olika incitament som skapas av byrån och som därmed blir en oberoende variabel i modellen som kan påverka såväl uppfattningen som omfattningen av rekommendationerna. Nedan följer de frågor och tillhörande svarsalternativ som representerar detta i enkäten: Sker det någon uppföljning av klientportföljen? Flera svarsalternativ är möjliga. (20) Svarsalternativ: Ja, på kontorsnivå (0); Ja, på revisorsnivå (1); Nej (2) I vilken omfattning arbetar ni aktivt med att behålla befintliga klienter? (21) Svarsalternativ: En sjugradig Likertskala (1 = i liten omfattning, 7 = i stor omfattning) samt svarsalternativet inte alls (0). I vilken omfattning arbetar ni aktivt med att skaffa nya klienter? (22) Svarsalternativ: En sjugradig Likertskala (1 = i liten omfattning, 7 = i stor omfattning) samt svarsalternativet inte alls (0). Finns det något belönings- eller bonussystem på kontoret? Flera svarsalternativ är möjliga. (23) Svarsalternativ: Ja, vid införskaffandet av nya kunder (0); Ja, vid långa uppdrag (1); Nej (2); Vet ej (3); Ja, annan anledning: Organisationskultur Som tidigare diskuterats kan audit firmalization (Broberg, 2013) ha en inverkan på hur revisorerna agerar då de formas efter den rådande kulturen på byrån (se även t.ex. Grey, 1998). Det kan därför tänkas att revisorers uppfattning om rekommendation och omfattningen av re- 48
kommendationer påverkas av byråkulturen, detta ses därför som en oberoende variabel i vår modell som representeras av nedanstående fråga i enkäten: Vilken byrå arbetar du på? (5) Svarsalternativ: KPMG (0); EY (1); PwC (2); Deloitte (3); Mazars (4); BDO (5); Grant Thornton (6); Annan byrå (7) Byråstorlek Storleken på revisionsbyrån är ytterligare en oberoende variabel som kan påverka revisorns uppfattning om respektive i vilken omfattning rekommendationer ges. Denna oberoende variabel utgår ifrån teorier och studier om att revisorer på Big 4 av olika anledningar liknar varandra, medan det föreligger skillnader mellan revisorer från Big 4 och icke-big 4 (se t.ex. Lai, 2013). I enkäten används nedanstående fråga: Vilken byrå arbetar du på? (5) Svarsalternativ: KPMG (0); EY (1); PwC (2); Deloitte (3); Mazars (4); BDO (5); Grant Thornton (6); Annan byrå (7) Svaren kommer sedan att kodas om så att Big 4 = 1 (KPMG, EY, PwC & Deloitte) och icke- Big 4 = 0 (övriga). Kontorsstorlek Kontorsstorlek är en relevant oberoende variabel då exempelvis Choi et al. (2010) i sin studie visar att kvalitén på en revision skiljer sig åt beroende på kontorsstorleken. För att mäta storleken kan det användas en mängd olika variabler, exempelvis omsättning, balansomslutning, börsvärde, antal anställda och antal certifierade revisorer (Hackston & Milne, 1996; Collin, Jonnergård, Qvick, Silfverberg & Zabit, 2007; Collin et al. 2009; Collis, 2012; Yazdanfar, 2013). Det finns således flera sätt att mäta storleken på och i denna studie används antal anställda. För att kontrollera om kontorsstorleken kan påverka revisorns uppfattning om rekommendation samt i vilken omfattning rekommendationer ges ställs följande fråga i enkäten: Hur många anställda är ni på kontoret? (8) Svarsalternativ: öppet svar (antal) Kontorets geografiska placering Storleken på ett kontor kan ibland till viss del bero på dess geografiska placering, då kontor i små städer ofta är mindre än vad de är i storstäderna (se t.ex. Strömbom, 2003). Det är därför även viktigt att inkludera kontorets geografiska placering som en oberoende variabel då den kan påverka uppfattning och omfattningen av rekommendationer, dock testas denna separat från kontorsstorlek då kontorsstorleken inte bara kan förklaras av dess geografiska placering. Följande två enkätfrågor kopplas till denna variabel: I vilket län ligger kontoret? (6) Svarsalternativ: öppet svar 49
I vilken kommun ligger kontoret? (7) Svarsalternativ: öppet svar Kundbas Ett kontors kundbas kan tänkas påverka revisorns uppfattning om rekommendation och i vilken omfattning rekommendationer om revisionstjänster lämnas då storleken på kundbasen exempelvis kan påverka hur beroende man anser sig vara av sina befintliga kunder (se t.ex. Johnson et al., 2014). Finns det även konkurrenter på marknaden som erbjuder samma typ av tjänster kan kundbasen ses som ännu viktigare. Följande fråga ställs därför i enkäten: Hur många klienter uppskattar du att kontoret har totalt sett? (10) Svarsalternativ: öppet svar (antal) Affärsfokus Då verksamhetens affärsfokus i vissa fall kan tänkas påverka den anställdes beteende och prestation (se t.ex. Laosirihongthonga et al., 2010) är detta intressant att inkludera som en oberoende variabel i modellen. Detta blir än mer intressant i denna studie då ett affärsfokus mot mindre ägarledda bolag kan komma att innebära att en stor del av kontorets kunder omfattas av den frivilliga revisionen vilket kan tänkas ha en effekt på uppfattning om och omfattning av rekommendationerna. Följande fråga ställs i enkäten: Vilket affärsfokus har kontoret? Flera svarsalternativ är möjliga. (11) Svarsalternativ: Mindre ägarledda bolag (0); Större ägarledda bolag (1); Börsbolag (2) Kontorets affärsområden Möjligheten för revisorn att kunna rekommendera en kund att använda andra tjänster inom byrån än rena revisionstjänster, så kallade NAS (se t.ex. Wyatt, 2004), finns om kontoret inte bara verkar inom revision utan även exempelvis redovisning eller rådgivning av något slag. Detta är en oberoende variabel i vår modell som kan tänkas påverka såväl uppfattningen om som omfattningen av rekommendationer om revisionstjänster till kund. Följande frågor ställs därför i enkäten: Vilka affärsområden har kontoret? Flera svarsalternativ är möjliga. (9) Svarsalternativ: Revision (0); Redovisning (1); Skatt (2); Rådgivning (3); Finansiering (4); Annan: öppet svar I vilken omfattning erbjuds andra tjänster från det egna kontoret vid ett råd om att ta bort revisionen? (19) Svarsalternativ: En sjugradig Likertskala (1 = i liten omfattning, 7 = i stor omfattning) samt svarsalternativet inte alls (0). 50
Tabell 5 Översikt operationalisering oberoende variabler, revisionsbyrån Operationalisering oberoende variabler, Revisionsbyrån Rutiner och policys Incitament Organisationskultur Byråstorlek Kontorsstorlek Kontorets geografiska placering Informerar ni på kontoret klienterna om den frivilliga revisionen? Ger ni på kontoret råd huruvida klienterna ska behålla revisionen eller ej? Har er byrå någon policy som berör hur rådgivning får/ska gå till för de klienter som omfattas av frivillig revision? På vems initiativ ges råd om att behålla eller ta bort revisionen för de bolag som omfattas av den frivilliga revisionen? När ges det råd om att behålla eller ta bort revisionen för de bolag som omfattas av den frivilliga revisionen? Sker det någon uppföljning av klientportföljen? I vilken omfattning arbetar ni aktivt med att behålla befintliga klienter? I vilken omfattning arbetar ni aktivt med att skaffa nya klienter? Finns det något belönings- eller bonussystem på kontoret? Vilken byrå arbetar du på? Vilken byrå arbetar du på? Hur många anställda är ni på kontoret? I vilket län ligger kontoret? I vilken kommun ligger kontoret? Kundbas Hur många klienter uppskattar du att kontoret har totalt sett? Affärsfokus Vilket affärsfokus har kontoret? Kontorets affärsområden Vilka affärsområden har kontoret? I vilken omfattning erbjuds andra tjänster från det egna kontoret vid ett råd om att ta bort revisionen? Revisorn Ålder En individs ålder kan påverka dennes beteende (se t.ex. Kusurkar et al., 2010). Revisorns ålder blir därmed intressant att undersöka och är därför en oberoende variabel i modellen som kan tänkas påverka såväl uppfattningen om som omfattningen av rekommendationer om revisionstjänster till kund. Följande enkätfråga ställs för att undersöka detta: Ålder: (2) Svarsalternativ: öppet svar Erfarenhet En individs erfarenhet är en relevant oberoende variabel i modellen då studier pekar på att erfarenheten kan påverka en individs agerande och arbetsprestation (se t.ex. Gul et al., 2013). Detta är en oberoende variabel i vår modell som kan tänkas påverka såväl uppfattningen om som omfattningen av rekommendationer om revisionstjänster till kund. Detta representeras i enkäten av följande fråga: Hur många år har du varit verksam som revisor? (4) Svarsalternativ: öppet svar Utbildning En individs utbildning kan påverka hur denne agerar (se t.ex. Gul et al., 2013), därför är även revisorns utbildningsbakgrund en relevant oberoende variabel att undersöka för att se om detta har en betydelse för uppfattningen om samt omfattningen av rekommendationer. Frågan som ställs i enkäten är: Från vilket universitet/högskola har du din examen? (3) Svarsalternativ: öppet svar 51
Kön En individs kön har varit föremål för många studier, där bland annat skillnader i individens beteende och uppfattning beroende på kön har studerats (se t.ex. Jianakoplos & Bernasek, 1998). Resultaten av studierna har varierat och vi anser därför att det även i vår studie är relevant att undersöka om det finns någon betydelse av vilket kön revisorn har som en oberoende variabel till uppfattningen om samt omfattningen av rekommendationer. Detta undersöks i enkäten genom att respondenten får besvara nedanstående fråga: Kön: (1) Svarsalternativ: Kvinna (0); Man (1) Tabell 6 Översikt operationalisering oberoende variabler, revisiorn Operationalisering oberoende variabler, Revisiorn Ålder Erfarenhet Utbildning Kön Ålder Hur många år har du varit verksam som revisor? Från vilket universitet/högskola har du din examen? Kön 52
7. Empirisk analys I detta kapitel presenteras det empiriska materialet från enkätundersökningen. Kapitlet inleds med beskrivande statistik, omarbetning till nya variabler och dummyvariabler. Kapitlet avslutas med att empirin analyseras och prövas mot studiens modell med hjälp av korrelationstest samt regressionsanalys. 7.1 Beskrivande statistik Den beskrivande statistiken innebär att en variabel studeras för att få fram variation och andra egenskaper om denna. I den beskrivande analysen är det information om spridning, fördelning och centraltendens hos variabeln som tas fram (Djurfeldt et al., 2010). Svaren som erhållits av enkätundersökningen har fördelat sig på kön, ålder, erfarenhet och byråtillhörighet, dessa presenteras i nedanstående tabeller. Tabell 7 Könsfördelning Tabell 8 Byråtillhörighet Kön Frekvens Andel Byrå Frekvens Andel Man 135 73,0 % Big 4 76 41,1 % Kvinna 50 27,0 % Icke-Big 4 109 58,9 % Totalt 185 100 % Totalt 185 100 % Svarsfördelningen gällande kön och byråtillhörighet i förhållande till populationens fördelning diskuterades i Bortfallsanalysen (avsnitt 6.4). Här vill vi även framhålla att konfidentialiteten har iakttagits genom att byråerna har döpts om. Till följd av att det har saknats tillräckligt många svar för vissa byråer har enbart två byråer behandlats separat som Byrå A respektive Byrå B, därefter har kategorisering skett genom en indelning till Övriga stora byråer samt Övriga byråer. Tabell 9 Respondenternas ålder & erfarenhet Ålder Antal år i branschen Min. Max. Medelvärde Std.avvik. 27 68 45,74 10,99 1 55 18,69 10,97 Tabell 9 visar att den yngsta respondenten är 27 år och den äldsta är 68 år, åldersskillnaden mellan dessa två respondenter är således 41 år. Respondenternas ålder har ett medelvärde på knappt 46 år och en standardavvikelse på ungefär 11. Som tabell 9 vidare visar har respondenterna en erfarenhet som sträcker sig mellan 1 och 55 år vilket innebär att det är en stor erfarenhetsskillnad mellan respondenten med minst respektive mest erfarenhet. Medelvärdet för respondenternas erfarenhet inom revisionsbranschen är nästan 19 år, storleken på respondenternas erfarenhet är dock väldigt spridd från medelvärdet då standardavvikelsen är ungefär 11 53
år. Här kan dock erfarenheten ifrågasättas till följd av att kravet på praktisk erfarenhet är tre år för att bli auktoriserad och en branscherfarenhet på ett år kan därför inte stämma. Ett tänkbart antagande är att respondenterna som har angett ett års erfarenhet har missförstått frågan och eventuell besvarat denna i hänseende till hur länge denne varit auktoriserad. Vidare finns det en risk att även fler respondenter har missuppfattat frågan, dock bedömer vi inte detta som ett stort problem, men försiktighet måste ändå iakttas vid tolkning av datan. Nedan visar tabell 10 de två frågorna angående den beroende variabeln Omfattning av rekommendation. Respondenterna har fått uppskatta i vilken omfattning rekommendationer lämnas till kunder som omfattas av den frivilliga revisionen dels på en Likertskala och dels genom frisvar i procent. Respondenternas svar på Likertskalan visas dels med svarsalternativet Inte alls (0) och dels utan svarsalternativet Inte alls (0). Anledningen till att vi har valt att ta bort svarsalternativet Inte alls (0) är för att det kan ifrågasättas om avståndet mellan Inte alls (0) och Liten omfattning (1) är detsamma som mellan övriga svarsalternativ, detta kommer diskuteras ytterligare i kommande avsnitt (se avsnitt 7.1.1 och 7.4). Tabell 10 Omfattning av rekommendation Min. Max. Medel Std.avvik. Inte alls, antal Inte alls, procent Omfattning i procent 0 100 63,22 33,97 Omfattning Likertskala (med 0) 0 7 4,61 1,89 Omfattning Likertskala (utan 0) 1 7 4,63 1,87 1 0,54 % Tabell 10 visar att respondenterna uppskattningsvis lämnar rekommendationer till kunder som omfattas av den frivilliga revisionen i en omfattning på 63,22 procent, där den minsta angivna omfattningen är 0 procent medan den högsta är att rekommendationer lämnas till 100 procent och variationen i svaren är 33,97 procentenheter. Medelvärdet är 4,61 på Likertskalan med Inte alls (0) respektive 4,63 på Likertskalan utan Inte alls (0). Variationen i svaren uppgår till 1,89 inklusive svarsalternativet Inte alls (0) respektive 1,87 exklusive svarsalternativet Inte alls (0). Av respondenterna var det enbart en respondent som besvarade frågan med svarsalternativet Inte alls (0), vilket är förklaringen till att värdena med och utan noll är väldigt lika. Nedanstående tabell (tabell 11) inkluderar samtliga 26 företagsspecifika faktorer som respondenterna har fått ta ställning till och som utgör den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation. Till vänster i tabell 11 visas även den kategoriindelning som arbetades fram i avsnittet Operationalisering (6.5). 54
Tabell 11 Verksamhetens påverkan på rekommendationen Företagsspecifika faktorer Min. Max. Medel Std.avvik. Köper andra tjänster av kontoret 0 7 3,24 2,16 Affärsrelationen Revisionsuppdraget har löpt en lång tid 0 7 2,70 2,05 Förknippat med hög grad av revisionsrisk 0 7 4,16 2,30 Revisionskostnaden är stor vs. omsättning 0 7 3,83 2,18 Planerar att växa organiskt 0 7 4,83 1,96 Planerar att växa genom förvärv 0 7 4,64 2,04 Framtidsplaner Planerar att likvidera verksamheten 0 7 2,90 1,98 Planerar att sälja verksamheten 0 7 3,80 2,21 Förväntas få ett ökat kapitalbehov 0 7 4,75 1,95 Verksamhetstorleken är nära gränsvärdena 0 7 4,36 2,16 Verksamhetsstorlek Har en hög omsättning 0 7 3,50 2,15 Stora värderingsposter i BR 0 7 4,08 2,06 Har anställda 0 7 3,50 1,96 Ekonomisk kunskap & intresse 0 7 4,19 2,13 Verksamhetsbakgrund Kunskap & intresse om revision 0 7 3,31 2,06 Åldern på verksamheten 0 7 2,31 1,76 Är verksam i en utsatt/reglerad bransch 0 7 4,51 1,91 Förlustbringande under lång tid 0 7 3,32 2,25 Verksamhetsproblem Förekomsten av orena revisionsberättelser 0 7 3,31 2,31 Felaktigheter gällande skatt/moms 0 7 3,35 2,25 Ägarstrukturen är spridd 0 7 4,82 2,18 Intressenter Hög grad av extern finansiering 0 7 5,19 1,96 Har starka leverantörer 0 7 4,52 1,98 Har starka kunder 0 7 4,59 1,94 Ägare pension Huvudsakliga ägaren närmar sig pension 0 7 2,56 1,92 Ägare ung Huvudsakliga ägaren är ung & oerfaren 0 7 3,29 1,94 Tabell 11 visar vad respondenterna har ansett ha lägst respektive högst påverkan på Uppfattning om rekommendation för respektive företagsspecifik faktor. För samtliga faktorer finns det en eller flera respondenter som har svarat 0 och som tycker att faktorn inte påverkar alls och en eller flera respondenter har svarat 7 och tycker alltså att faktorn påverkar mycket. De tre faktorer som har graderats högst och som respondenterna således anser vara viktigast är: Hög grad av extern finansiering (5,19), Planerar att växa organiskt (4,83) och Ägarstrukturen är spridd (4,82). De tre faktorer som har graderats lägst är: Åldern på verksamheten (2,31), Huvudsakliga ägaren närmar sig pension (2,56) och Revisionsuppdraget har löpt en lång tid (2,70). Vidare är respondenterna mest överrens, det vill säga spridningen i svaren är som minst och standardavvikelsen är som lägst, gällande faktorn Åldern på verksamheten (1,76). Det som är intressant att se här är att den variabeln de var mest eniga om är även den som respondenterna ansåg ha lägst inverkan på vilket revisionsbehov företaget har. Den faktor som respondenterna är minst eniga om är Förekomsten av orena revisionsberättelser (2,31). 7.1.1 Beskrivande statistik efter omarbetning av Uppfattning om rekommendation För den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation gör respondenterna bedömningar av hur dessa faktorer påverkar uppfattningen om rekommendation på sjugradiga Likertskalor. Till följd av att svarsalternativet Inte alls (0) har inkluderats finns det en risk för att analysen kan bli missvisande då det går att ifrågasätta om det är samma avstånd mellan svarsalternativen Inte alls (0) och Påverkar lite (1) som mellan övriga svarsalternativ och det är därför 55
inte lämpligt att behandla dessa som att det vore samma avstånd. För att undersöka hur datan påverkas har en omarbetning gjorts genom att svarsalternativet Inte alls (0) har tagits bort genom att behandla dem som saknade värden. Efter att Inte alls (0) har tagits bort har vi studerat datamaterialet igen genom att ta fram minimivärden, maximivärden, medelvärden och standardavvikelser. Vi har även studerat hur många respondenter som har svarat Inte alls (0), dels i antal och dels i procent, detta åskådliggörs i tabell 12. Tabell 12 Verksamhetens påverkan på rekommendationen utan noll Företagsspecifika faktorer Min. Max. Medel Std.avvik. Inte alls, antal Inte alls, procent Köper andra tjänster av kontoret 1 7 3,86 1,78 30 16,22 % Affärsrelationen Revisionsuppdraget har löpt en lång tid 1 7 3,39 1,71 39 21,08 % Förknippat med hög grad av revisionsrisk 1 7 4,63 1,92 19 10,27 % Revisionskostnaden är stor vs. omsättning 1 7 4,32 1,80 21 11,35 % Planerar att växa organiskt 1 7 5,11 1,64 10 5,41 % Planerar att växa genom förvärv 1 7 4,97 1,69 12 6,49 % Framtidsplaner Planerar att likvidera verksamheten 1 7 3,48 1,64 31 16,76 % Planerar att sälja verksamheten 1 7 4,29 1,85 21 11,35 % Förväntas få ett ökat kapitalbehov 1 7 5,13 1,46 14 7,57 % Verksamhetstorleken är nära gränsvärdena 1 7 4,74 1,81 15 8,11 % Verksamhetsstorlek Har en hög omsättning 1 7 3,87 1,67 25 13,51 % Stora värderingsposter i BR 1 7 4,36 1,83 12 6,49 % Har anställda 1 7 3,87 1,67 18 9,73 % Ekonomisk kunskap & intresse 1 7 4,65 1,71 18 9,73 % Verksamhetsbakgrund Kunskap & intresse om revision 1 7 3,83 1,71 25 13,51 % Åldern på verksamheten 1 7 4,85 1,51 40 21,62 % Är verksam i en utsatt/reglerad bransch 1 7 4,85 1,5 13 7,03 % Förlustbringande under lång tid 1 7 3,89 1,94 26 14,05 % Verksamhetsproblem Förekomsten av orena revisionsberättelser 1 7 3,93 1,98 29 15,68 % Felaktigheter gällande skatt/moms 1 7 3,89 1,94 26 14,05 % Ägarstrukturen är spridd 1 7 5,16 1,84 12 6,49 % Intressenter Hög grad av extern finansiering 1 7 5,55 1,45 12 6,49 % Har starka leverantörer 1 7 4,86 1,60 13 7,03 % Har starka kunder 1 7 4,89 1,62 11 5,95 % Ägare pension Huvudsakliga ägaren närmar sig pension 1 7 3,20 1,60 37 20,00 % Ägare ung & oerfaren Huvudsakliga ägaren är ung & oerfaren 1 7 3,78 1,58 24 12,97 % Eftersom tabell 12 visar respondenternas svar utan svarsalternativet Inte alls (0) har samtliga minimivärden blivit 1 istället för 0, samtidigt har inga maximivärden förändrats. De tre faktorer som nu har högst medelvärde är Hög grad av extern finansiering (5,55), Ägarstrukturen är spridd (5,16) samt Förväntas få ett ökat kapitalbehov (5,13). De faktorer som har lägst medelvärde är Planerar att likvidera verksamheten (3,48), Revisionsuppdraget har löpt under lång tid (3,39) och Huvudsakliga ägaren närmar sig pension (3,20). Den faktorn som respondenterna har varit mest överrens om är Hög grad av extern finansiering (1,45) och den faktorn som de har varit minst överrens om är Förekomsten av orena revisionsberättelser (1,98). Av detta går det att utläsa att Planerar att växa organiskt (5,11) inte längre är en av de högst graderade utan det är i stället Förväntas få ett ökat kapitalbehov (5,13) som har ett av de tre högsta medelvärdena. Åldern på verksamheten (4,85) har inte längre ett av de lägsta medelvärdena efter borttagandet av svarsalternativet Inte alls (0), utan istället är det Planerar att likvidera verksamheten (3,48) som har ansetts ha lägst påverkan. Från att ha varit mest överrens om Åldern på verksamheten (1,51) är respondenterna nu i stället mest överrens om fak- 56
torn Hög grad av extern finansiering (1,45). Förklaringen till att värdena har förändrats är just att nollorna har tagits bort vilket leder till att desto fler respondenter som har bedömt en faktors påverkan till Inte alls (0) desto mer kommer värdena på denna faktor att påverkas. Spridningen i svaren ser även ut att vara mindre och det har den naturliga förklaringen att det inte finns lika många svarsalternativ att välja på. Den faktor som flest gånger har besvarats med svarsalternativet Inte alls (0) är Åldern på verksamheten (40 svar motsvarande 21,62 % av samtliga svar) vilket är en förklaring till att medelvärdet för faktorn har ökat markant och inte längre är en utav de lägst graderade. Den faktorn som har besvarats med svarsalternativet Inte alls (0) minst gånger är Planerar att växa organiskt (10 svar motsvarande 5,41 % av samtliga svar) vilket i det här hänseendet kan förklara varför faktorn inte längre är en av de faktorer som är högst graderade då andra faktorer har påverkats i större utsträckning av att svarsalternativet Inte alls (0) har eliminerats. 7.2 Nya variabler 7.2.1 Sammanslagning av variabler De 26 företagsspecifika variablerna har vi delat in i sju kategorier i Operationaliseringen (se avsnitt 6.5) och är till för att representera revisorers uppfattning om rekommendation till de kunder som omfattas av frivillig revision. Det finns en risk med att ha för många variabler som mäter ungefär samma företeelse då de kan korrelera med varandra vilket innebär att det föreligger multikollinearitet (Djurfeldt & Barmark, 2009). Till följd av risken för multikollinearitet och mätfel har vi reducerat de 26 variablerna till sju stycken som representerar de sju tidigare skapade kategorierna. Djurfeldt och Barmark (2009) påpekar att det vid sammanslagning av flera variabler är viktigt att de olika variablerna har en tillräckligt stark korrelation, detta kan kontrolleras med ett Cronbachs alpha-test. Vi har därför testat om variablerna i respektive kategori korrelerar tillräckligt starkt och därmed kan antas mäta samma sak (Hair, Black, Babin & Anderson, 2010). Ett Cronbachs alpha-test genomfördes för respektive kategori för att undersöka om de olika variablerna kan slås ihop (se tabell 13), för att se vilka faktorer som ingår i de olika kategorierna se tabell 12. Det genomfördes dock inget samvariationstest för kategorin Ägaregenskaper till följd av att denna kategori enbart innehåller två variabler och därav inte uppfyller kravet på att minst tre variabler ska ingå. Variablerna i kategorin Ägaregenskaper kommer till följd av att de enbart är två att behandlas separat (Djurfeldt & Barmark, 2009). Tabell 13 Cronbach's alpha-test Variabelgrupp Cronbach's Alpha Antal variabler Affärsrelation 0,690 4 Framtid 0,888 5 Verksamhetsstorlek 0,723 4 Verksamhetsbakgrund 0,754 4 Verksamhetsproblem 0,896 3 Intressenter 0,876 4 57
I tabell 13 redovisas resultatet av de genomförda testerna och som tabellen visar har de fem nedersta variabelgrupperna Cronbachs alpha-värden över 0,7 vilket enligt Djurfeldt och Barmark (2009) är gränsen för att den nya variabeln ska kunna användas. De menar vidare att desto högre värdet testet resulterar i desto starkare är variablernas korrelation mellan varandra. För den översta variabelgruppen Affärsrelation uppgår Cronbachs alpha till 0,690, vi valde då att exkludera en variabel för att undersöka om värdet skulle bli högre. Resultatet av att ta bort en variabel blev att Cronbachs alpha i stället sjönk, en viss förklaring till detta kan vara att värdet på Cronbachs alpha automatiskt blir högre ju fler variabler som ingår. Trots ett värde på 0,690 anser vi att detta är så pass nära 0,7 att även denna variabelgrupp kan användas. Detta motiveras även av att Hair et al. (2010) menar att den undre gränsen för ett Cronbachs alpha-test är 0,6. I tabell 14 nedan visas de nya beroende variablerna som representerar den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation. Tabell 14 Verksamhetens påverkan på rekommendationen Företagsspecifika faktorer Min. Max. Medel Std.avvik. Inte alls, antal Inte alls, procent Affärsrelationen 0,00 6,50 3,48 1,56 109 14,73 % Framtidsplaner 0,00 7,00 4,18 1,69 88 9,51 % Verksamhetsstorlek 0,00 7,00 3,86 1,54 70 9,46 % Verksamhetsbakgrund 0,00 6,50 3,58 1,49 96 12,97 % Verksamhetsproblem 0,00 7,00 3,33 2,07 81 14,59 % Intressenter 0,00 7,00 4,78 1,72 48 6,49 % Ägare pension 0,00 7,00 2,56 1,92 37 20,00% Ägare ung & oerfaren 0,00 7,00 3,29 1,94 24 12,97 % Tabell 14 visar respondenternas svar efter sammanslagningen av de företagsspecifika faktorerna, för samtliga kategorier finns det en eller flera respondenter som har svarat Inte alls (0) och som därmed tycker att faktorn inte påverkar alls. För kategorierna Affärsrelationen och Verksamhetsbakgrund är det sammanslagna maxvärdet 6,50 medan det för resterande kategorier är 7,00 vilket innebär att det är en eller flera respondenter som har besvarat samtliga frågor för kategorin till 7 och som tycker att samtliga faktorer påverkar mycket medan detta inte är fallet för de kategorierna med ett lägre maxvärde. De variabelgrupper som hade flest antal respondenter som hade svarat Inte alls (0) och som därav förändras mest är faktorerna Ägare pension (20,00 %) och Verksamhetsproblem (14,59 %). Vidare är de variabelgrupper som hade minst antal respondenter som svarat Inte alls (0) Intressenter (6,49 %) och Verksamhetsstorlek (9,46 %), detta innebär att det är dessa företagsspecifika faktorer som flest antal respondenter anser har en påverkan på rekommendationen. Av de nya faktorerna, där Ägare pension och Ägare ung & oerfaren är oförändrade, kan det urskiljas att de två faktorer med högst medelvärden är Intressenter (4,78) och Framtidsplaner (4,18) medan de faktorer som graderats lägst är Ägare pension (2,56) och Ägare ung & oerfaren (3,29). Vidare är respondenterna mest överrens om påverkan gällande faktorn Verksamhetsbakgrund (1,49) och minst överrens om faktorn Verksamhetsproblem (2,07). Det är även intressant att se att Intressenter (4,78) hade två av de högst graderade faktorerna före sammanslagningen och Framtidsplaner (4,18) hade en utav de tre högst graderade faktorerna före sammanslagningen. Ägare pension 58
(2,56) fortsatte att vara den faktorn som ansågs ha minst inverkan på rekommendationen både före och efter sammanslagningen samtidigt som Ägare ung & oerfaren (3,29) blev en utav de lägsta efter sammanslagningen, vilket den inte var före sammanslagningen. Vidare innehåller kategorin Verksamhetsbakgrund (1,49) faktorn Åldern på verksamheten (1,76) som respondenterna var mest överrens om före sammanslagningen samtidigt som Verksamhetsproblem (2,07) innehåller faktorn Förekomsten av orena revisionsberättelser (2,31) som respondenterna var minst eniga om före sammanslagningen. 7.2.2 Omkodning av datamaterialet I enkäten fanns ett antal frågor som var öppna, så kallade frisvarsfrågor, och till en del frågor fanns det möjlighet att komplettera de redan givna svarsalternativen med ett eget svar. Dessa måste efter insamlandet kodas om för att kunna analyseras, omkodningarna beskrivs i detta avsnitt. Då svaren är väldigt spridda gällande revisorns utbildningsbakgrund (3) och i vilket län kontoret är beläget (6) har dessa delats upp på de sex mest förekommande svaren och en sjunde som representerar övriga. Gällande frågan om vilken kommun kontoret är beläget i (7) har vi valt att se de svar som har angett någon utav Sveriges tre största kommuner som centrala medan övriga kommuner har setts som icke centrala. Att vi har valt att begränsa oss till de tre största kommunerna har gjorts för att inte behöva göra alltför diffusa indelningar på vilka kommuner som ska anses vara centrala, detta skulle kunna undersökas med ett annat tillvägagångssätt men vi har valt att begränsa oss till dessa kommuner. Nedan visas tabell 15 över de omgjorda svaren. Tabell 15 Omkodning frisvar Kodning Utbildning Kommun Län 0 Stockholms Universitet Inte centralt Stockholm 1 Linköpings Universitet Centralt Skåne 2 Uppsala Universitet Västra Götaland 3 Göteborgs Universitet Östergötland 4 Lunds Universitet Jönköping 5 Linnéuniversitetet Dalarna 6 Annan utbildning Övriga Gällande frågan om vilka affärsområden kontoret har (9) innebär kodningen 0 att kontoret enbart har revision och därutöver anges antal ytterligare affärsområden, 2 innebär således att kontoret har två affärsområden utöver revision. Gällande byråns affärsfokus (11) har de kompletterande frisvaren kategoriserats in i de givna svarsalternativen, de fåtal frisvar som inte har kunnat placeras i dessa svar har vi valt att bortse från då dessa inte har visat sig ha en relevans i studien. När det kommer till frågan om det föreligger belönings- eller bonussystem (23) har vi hanterat frisvaren likt frisvaren för affärsfokus. Här har ett fåtal respondenter betonat att införskaffandet av nya kunder och att ha långa uppdrag har betydelse för den rörliga ersättningen eller bonusen, men att dessa inte är de enda parametrarna att ta hänsyn till. Efter att ha läst frisvaren från respondenterna hade ett tänkbart alternativ till denna frågeställning 59
varit att be respondenterna uppskatta hur stor vikt som läggs vid att revisorn införskaffar respektive behåller kunder för belöning eller bonus. När det gäller frågan om på vems initiativ ett råd ges har vi erhållit för få svar på både svarsalternativet Råd ges ej samt Vet ej, dessa svar går därför inte att användas och har behandlats som partiella bortfall. Värt att uppmärksamma är vidare att två av tre respondenter som har valt något av dessa två svarsalternativ samtidigt har svarat att de ger råd på antingen denna fråga, eller andra frågor som berör just detta, det finns därför anledning att ifrågasätta dessa svar och iaktta en försiktighet när dessa behandlas. 7.3 Dummyvariabler En förutsättning för regressionsanalys är möjligheten att göra om variabler till dummyvariabler, dessa intar antingen värdet 0 eller 1. Vi använder dummyvariabler för de kvalitativa variablerna eftersom en dummyvariabel är en binär variabel som används som en oberoende variabel (Djurfeldt & Barmark, 2009). Nedan ses tabell 16 över denna studies dummyvariabler. Figur 16 Omkodning till dummyvariabler Variabler Antal dummys Policy 5 Benämning dummyvariabler Policy, skriftligt ; Policy, uttalat men ej skriftligt ; Policy, ja men ej skriftligt/muntligt ; Policy, ingen ; Policy, vet ej Information När rekommendation ges Vilken rekommendation ges Uppföljning klientportfölj 3 2 4 3 Informerar alltid ; Informerar på kundens förfrågan ; Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ ; Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd ; Rekommendation ges för behåll-råd ; Rekommendation ges för ta bort-råd ; Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå ; Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå ; Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete 2 Aktivt arbete: Behålla kunder ; Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus-/belöningssystem 4 Bonus anskaffande nya kunder ; Bonus för långa uppdrag ; Ingen bonus ; Bonus, vet ej Byråkultur 4 Byråstorlek 1 Byrå A ; Byrå B ; Övriga stora byråer ; Övriga byråer Big 4 Län 7 Stockholms län ; Skåne län ; Västra Götalands län ; Östergötlands län ; Jönköpings län ; Dalarnas län ; Övriga län Centralt (kommun) 1 Affärsfokus 3 Centralt Mindre ägarledda bolag ; Större ägarledda bolag ; Börsbolag Utbildningsbakgrund 7 Stockholms Uni. ; Linköpings Uni. ; Uppsala Uni. ; Göteborgs Uni. ; Lunds Uni. ; Linnéuniversitetet ; Annan utbildning Kön 1 Kön 60
7.4 Omarbetning av beroende variabler De beroende variablerna som respondenterna ska bedöma på Likertskalor innehåller bland annat svarsalternativet Inte alls (0). Svarsalternativet Inte alls (0) inkluderades i enkäten med anledning av att respondenten inte skulle tvingas svara att det fanns en påverkan på rekommendationen trots att detta inte var dennes åsikt (se avsnitt 6.3.1). Dock, som förklarats tidigare (se t.ex. avsnitt 7.1.1), går det att ifrågasätta om avståndet är lika stort mellan svarsalternativen Inte alls (0) och Påverkar lite (1) som det är mellan de övriga svarsalternativen. För att minska risken för att den kommande analysen blir missvisande tas därför svarsalternativet Inte alls (0) bort genom att behandla dem som saknade värden och vi undviker därmed tolkningssvårigheter som skulle kunna uppstå med detta svarsalternativ. Vidare ser vi att det blir en förändring i datamaterialet genom att ta bort svarsalternativet Inte alls (0) där exempelvis medelvärdena förändras (se avsnitt 7.1.1). 7.5 Test av normalfördelning Då antalet respondenter är fler än 30 kan vi enligt Saunders et al. (2007) anta att normalfördelning föreligger, vi vill dock vidta en större försiktighet och undersöker därför om modellens beroende variabler är normalfördelade eller inte (jämför Hair et al., 2010). I tabell 17 nedan redovisas därför p-värdet från Kolmogorov-Smirnovs test som används för att undersöka om normalfördelning föreligger eller ej. Detta test har utförts två gånger, först med samtliga svar inkluderade, och sedan på den data där svarsalternativet Inte alls (0) har exkluderats. Tabell 17 Kolmogorov-Smirnovs test Beroende variabel P-värde med 0 P-värde utan 0 Ägare pension 0,000 0,000 Ägare ung & oerfaren 0,000 0,000 Affärsrelationen 0,007 0,007 Framtidsplaner 0,000 0,000 Verksamhetsstorlek 0,001 0,001 Verksamhetsbakgrund 0,000 0,000 Verksamhetsproblem 0,001 0,001 Intressenter 0,000 0,000 Omfattning råd (Likertskala) 0,000 0,000 Omfattning råd (procent) 0,000 0,000 Som tabell 17 visar är p-värdet för respektive variabel under 0,05 vilket innebär att samtliga variabler är signifikanta, vidare betyder detta att de inte är normalfördelade, detta gäller för båda testerna. Då ingen utav de beroende variablerna är normalfördelade kommer vi behöva iaktta mer försiktighet när resultaten i den fortsatta analysen tolkas. 61
7.6 Korrelationer och multikollinearitet Vi genomförde en bivariat analys för att se om det finns någon samvariation mellan våra olika variabler (Christensen et al., 2012). Spearmans korrelationstest är att föredra för att testa samvariationen för vår data eftersom den inte är normalfördelad (Pallant, 2011). Korrelationsmatrisen visar parvisa korrelationer och kan inta värden på - 1 till + 1, där 0 innebär att det inte föreligger någon samvariation (Jacobsen, 2002; Wahlgren, 2008) och värden som ska uppmärksammas är de som ligger över 0,7-0,8 (Djurfeldt & Barmark, 2009). Korrelationsmatrisen är gjord på de variabler där svaren som kodats till 0 har tagits bort, se bilaga 5. Av korrelationsmatrisen kan vi utläsa att det finns en hög grad av samvariation mellan Ålder och Erfarenhet, Antalet anställda och Kontorets klientportfölj, Big 4 och Övriga byråer samt Informerar alltid och Informerar när kunden frågar. Att det föreligger en samvariation mellan dessa variabler innebär att det kan föreligga multikollinearitet om dessa variabler testas samtidigt. Ett multikollinearitetstest har även gjorts innehållande de svar som kodats till 0, matrisen för detta test återfinns i bilaga 6. Samband mellan variablerna testas mer utförligt i nästa avsnitt (se avsnitt 7.7). 7.7 Multivariat regressionsanalys För att testa modellen (se figur 1) användes SPSS och en signifikansnivå på 10 procent har valts vilket innebär en konfidensnivå på 90 procent. Vanligtvis används en signifikansnivå på 5 procent enligt Djurfeldt et al. (2010), men i företagsekonomiska studier ser vi att en signifikansnivå på 10 procent kan användas (se t.ex. Tagesson, Dahlgren, Gamlen & Håkansson, 2005; Lennox, 1999; Bjørnenak, 1997) vilket motiverar vårt val av signifikansnivå. Vidare har studien ett förklarande och explorativt syfte där detaljer inte är lika viktiga som att förklara fenomenet, därför anser vi att en lägre signifikansnivå skulle ha inneburit en risk att förkasta ett samband som trots allt föreligger (Körner, 1985). För de variabler som är omgjorda till dummyvariabler använder vi en utav variablerna som referenskategori vid den linjära regressionsanalysen (dessa markeras med x i tabellerna i detta avsnitt), exempelvis kan Policy, vet ej vara en referenskategori vid analysen för hur policys påverkar våra modeller. För samtliga regressionsanalyser testar vi att ha olika referenskategorier genom att kontrollera samvariationen, VIF- och toleransvärdet mellan variablerna och väljer referenskategorin utefter vilken variabel som resulterar i bästa VIF- och toleransvärden (Djurfeldt & Barmark, 2009). De värden som Djurfeldt och Barmark (2009) menar att man ska akta sig för är VIF-värden över 2,5 och ett lägre värde än 0,5 för toleransen. Ett högt VIFvärde betyder att det föreligger stor multikollinearitet medan en låg tolerans innebär att variabeln går mot att vara överflödig. För de beroende variablerna som respondenterna har bedömt 62
på en sjugradig Likertskala har vi använt den bearbetade datan där respondenter som svarat Inte alls (0) tagits bort. Presentationen av de multipla linjära regressionsanalyserna följer nedan och analyserna presenteras under respektive beroende variabel. Tabellerna som presenteras består utav de fyra modeller som har några av de bästa signifikansnivåerna. Vid likande signifikansnivåer har vi försökt visa modeller med olika oberoende variabler. De fyra modellerna visar olika variabelkombinationer då vi använder ett flertal frågor som enligt operationaliseringen mäter samma sak vilket leder till att vi enbart kan använda en variant från respektive grupp i taget. Som vi har förklarat tidigare kan kombinationerna även vara ett led i att det föreligger multikollinearitet vilket leder till att vi enbart kan använda en av dessa variabler åt gången. Att olika kombinationer förekommer beror även på att vi har testat om det resulterar i någon skillnad beroende på vilken dummyvariabel som lämnas som referenskategori. Vilka variabler som ingår i respektive modell gällande de som är utbytbara beskrivs under respektive tabell. 7.7.1 Uppfattning om rekommendation Revisorns Uppfattning om rekommendation är en beroende variabel i studiens modell, denna mäts med 8 olika variabler: Affärsrelationen, Verksamhetens framtidsplaner, Verksamhetsstorlek, Verksamhetsbakgrund, Verksamhetsproblem, Verksamhetens intressenter, Ägaren är nära pension och Ägaren är ung & oerfaren. Nedan följer resultaten av regressionsanalyserna för respektive variabel. 63
Affärsrelationen Tabell 18 Regressionsanalys: Uppfattning, affärsrelationen Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Kontorets Östergötlands län geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori Modell 1: när rek. ges, bonus, byrå, centralt kundbas, andra tjänster, erfarenhet Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel -0,152 2,186-0,105 2,312-0,202 2,358-0,209 2,139 x x 0,041 1,126 Modell 2: vilken rek. ges, bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, erfarenhet Modell 3: policy, bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, erfarenhet Modell 4: vilken rek. ges, bonus, byrå, centralt, kundbas, andra tjänster, erfarenhet x x 0,019 3,040 0,007 3,040 0,043 1,781 0,059 1,790-0,139 3,644-0,152 3,641 x x x x -0,211* 1,064-0,226** 1,048-0,232** 1,078-0,209* 1,052 0,098 2,904 0,083 2,813-0,159* 2,407 0,083 2,837-0,167* 2,362-0,145 2,394 0,084 2,867-0,142 2,378-0,019 1,854-0,044 1,891 0,099 1,345 0,085 1,368 x x 0,136 1,764 0,137 1,640 0,068 1,228 0,039 1,216 0,166 1,143 0,182* 1,194 0,178* 1,170 0,167 1,172-0,226** 0,000-0,227* 0,000-0,214* 0,000-0,236** 0,000 0,006 1,126 x 0,020 1,113 x 0,008 3,035 0,025 1,097-0,027 2,835 0,011 1,119 x 0,048 2,089 x 0,069 2,030 0,168* 0,255 0,168* 0,256 0,173* 0,259 0,166* 0,256-0,054 0,046-0,089 0,046-0,085 0,047-0,082 0,046 0,004 1,522 0,015 1,516 0,014 1,546-0,005 1,511-0,031 1,958-0,041 1,876-0,038 1,898-0,040 1,934-0,097 1,689-0,086 1,680-0,095 1,701-0,105 1,686 0,045 1,537 0,051 1,533 0,017 1,603 0,046 1,525-0,194* 1,436-0,179* 1,471-0,177* 1,453-0,195* 1,466-0,171* 2,096-0,174* 2,071-0,182* 2,083-0,174* 2,106 x x x x -0,007 1,095 0,015 1,082 0,007 1,100 0,004 1,080 12,962*** 3,724 14,106*** 2,002 17,700*** 3,857 14,048*** 2,007 23,3 % 23,6 % 23,0 % 25,5 % 13,3 % 13,5 % 12,3 % 14,6 % 2,314** 2,342** 2,151** 2,335** Samtliga fyra modeller inkluderar variablerna byråns bonussystem, om kontoret är centralt beläget, kontorets kundbas, om andra tjänster erbjuds och revisorns erfarenhet. Gemensamt för modell 1 och 4 är variabeln byråtillhörighet, medan modell 2 och 3 i stället inkluderar Big 4. Modell 2 och 4 inkluderar vilken rekommendation som ges, modell 1 har i stället variabeln när rekommendation ges och modell 3 inkluderar i stället byråns policy. 64
Alla fyra modeller är signifikanta på 99 % konfidensnivå och modellvariablerna kan för respektive modell förklara 13,3 % (modell 1), 13,5 % (modell 2), 12,3 % (modell 3) samt 14,6 % (modell 4) av affärsrelationens påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation. Samtliga modeller visar att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav affärsrelationen om det föreligger ett bonussystem för långvariga uppdrag jämfört med om bonus ges för anskaffandet av nya kunder. Vidare visar modell 1, 2 och 4 även att uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av affärsrelationen om revisorn inte vet om det föreligger något bonussystem på byrån, och modell 3 om det inte föreligger något bonussystem, jämfört med om bonus utges för anskaffandet av nya kunder. Om revisorn arbetar på ett kontor som är centralt beläget tenderar dennes uppfattning om rekommendation att påverkas i större utsträckning utav affärsrelationen än om kontoret inte är centralt beläget, vilket åskådliggörs av samtliga modeller. Allt eftersom kontorets kundbas ökar tenderar revisorns uppfattning om rekommendation att påverkas i mindre utsträckning utav affärsrelationen. Om en ta bort-rekommendation följs av att andra tjänster erbjuds från kontoret visar samtliga modeller på att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning utav affärsrelationen jämfört med om andra tjänster inte erbjuds i en sådan situation. Revisorers uppfattning om rekommendation tenderar även att påverkas i mindre utsträckning utav affärsrelationen om revisorn har en utbildning ifrån Lunds Universitet eller Linnéuniversitetet än om denne har en Annan utbildning. Modell 2 och 4 visar att revisorers uppfattning om rekommendation tenderar att påverkas i mindre utsträckning utav affärsrelationen om rekommendationer inte ges än om rekommendationer lämnas oavsett råd. 65
Verksamhetens framtidsplaner Tabell 19 Regressionsanalys: Uppfattning, verksamhetens framtidsplaner Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Kontorets Östergötlands län geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1: när rek. ges, bonus, byrå, centralt, kundbas, andra tjänster, ålder Modell 2: när rek. ges, bonus, byrå, centralt, kundbas, affärsområden, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel -0,040 1,748 0,007 2,117 0,067 2,068 x 0,108 3,204 x 0,185* 1,621 0,165* 1,621 Modell 3: policy, bonus, byrå, centralt, kundbas, affärsområden, ålder Modell 4 : vilken rek., bonus, byrå, centralt, kundbas, andra tjänster, erfarenhet x -0,008 4,393-0,039 2,560-0,229** 5,112-0,110 1,863-0,128 1,866-0,125 1,933-0,134 1,857-0,310** 1,900-0,307** 1,894-0,280* 2,016-0,311** 1,886 x x x x -0,169* 3,683-0,174* 3,657-0,173* 3,752-0,129 3,703 0,137 2,661 0,167 2,665 0,193* 2,749 0,146 2,651 0,267** 1,977 0,283** 1,948 0,250* 2,076 0,257** 1,962 x x x x 0,178 2,532 0,189* 2,519 0,190* 2,575 0,207* 2,535 0,156 1,628 0,133 1,590 0,151 1,635 0,182* 1,635-0,211* 0,000-0,220* 0,000-0,190* 0,000-0,183* 0,000 0,086 4,249 0,088 4,224 0,114 4,304 0,126 4,247-0,049 1,612-0,064 1,626-0,062 1,653-0,038 1,618 x x x x 0,130 0,632 0,165 0,645 0,100 0,364 0,072 0,371 0,050 0,067 0,055 0,067 0,025 0,070-0,024 0,065 x x x 0,032 2,183-0,117 3,131-0,145 3,183-0,189 3,190-0,123 2,791-0,142 2,728-0,141 2,716-0,142 2,781-0,129 2,419-0,024 2,500-0,011 2,475-0,030 2,562 0,004 2,199-0,058 2,454-0,082 2,497-0,123 2,539-0,006 2,065-0,012 3,420-0,015 3,401-0,035 3,550 0,007 2,966-0,023 2,198-0,043 2,218-0,069 2,273 x 0,091 1,592 0,116 1,583 0,139 1,621 0,117 1,570 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 12,688 6,423 12,822* 6,313 14,262* 6,345 15,839** 5,297 18,5 % 43,6 % 18,3 % 20,3 % 7,8 % 8,4 % 5,7 % 8,6 % 1,729* 1,786* 1,449 1,736* Samtliga fyra modeller inkluderar variablerna byråns bonussystem, byråtillhörighet, om kontoret är centralt beläget och kontorets kundbas. Modell 1 och 2 inkluderar när rekommendation ges medan modell 3 inkluderar byråns policy och modell 4 vilken rekommendation som ges. Modell 1 och 4 inkluderar om andra tjänster erbjuds, modell 2 och 3 inkluderar i stället kontorets affärsområden. Modell 1, 2 och 3 inkluderar revisorns ålder medan modell 4 inkluderar revisorns erfarenhet. 66
Modell 1, 2 och 4 är signifikanta på 95 % konfidensnivå och modell 3 är signifikant på 90 % konfidensnivå. Modellvariablerna kan för respektive modell förklara 7,8 % (modell 1), 8,4 % (modell 2), 5,7 % (modell 3) samt 8,6 % (modell 4) av verksamhetens framtidsplaners påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation. Modell 1 och 2 visar att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning av kundföretagets framtidsplaner om en rekommendation ges på kundens förfrågan än om en rekommendation lämnas på revisorns egna initiativ. Revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av kundföretagets framtidsplaner om rekommendationer inte ges jämfört med om rekommendationer ges oavsett råd, vilket modell 4 åskådliggör. Samtliga fyra modeller visar att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav framtidsplanerna om revisorn arbetar på en byrå där det föreligger ett bonussystem för långvariga uppdrag jämfört med om det inte finns något bonussystem. Vidare visar modell 1, 2 och 3 att uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av framtidsplaner om revisorn inte vet om det föreligger något bonussystem på byrån än om det inte föreligger något bonussystem alls. Alla fyra modeller visar att revisorer som arbetar på Byrå B eller Övriga stora byråer tenderar att påverkas i större utsträckning gällande uppfattningen om rekommendation utav framtidsplaner än revisorer på Övriga byråer. Modell 2 och 3 tyder även på att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning av kundföretagets framtidsplaner om de arbetar på Byrå A jämfört med revisorer från Övriga byråer. Om revisorn arbetar på ett centralt beläget kontor tenderar dennes uppfattning om rekommendation att påverkas i större utsträckning utav framtidsplanerna än om kontoret inte är centralt beläget, detta visar modell 1, 3 och 4. Vidare tyder samtliga modeller på att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning desto större kundbas kontoret har. Modell 3 visar även på att revisorers uppfattning om rekommendation tenderar att kunna påverkas i större utsträckning av framtidsplanerna om revisorn arbetar på ett kontor med ett större antal affärsområden jämfört med revisorer på kontor med färre antal affärsområden. Modell 3 visar även indikationer på att manliga revisorer kan påverkas i större utsträckning gällande uppfattning om rekommendation utav framtidsplanerna jämfört med kvinnliga revisorer. Vidare åskådliggör modell 3 att revisorer kan påverkas i mindre utsträckning av framtidsplanerna om denne studerat vid Linköpings Universitet jämfört med om denne studerat vid Stockholms Universitet. 67
Verksamhetsstorlek Tabell 20 Regressionsanalys: Uppfattning, verksamhetsstorlek Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Kontorets Östergötlands län geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1 : när rek. ges, bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, erfarenhet Modell 2 : när rek. ges, bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, ålder Modell 3 : när rek. ges, bonus, Big 4, län, kundbas, andra tjänster, ålder Modell 4 : när rek. ges, bonus, byrå, centralt, kundbas, andra tjänster, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel x x x x 0,198* 1,155 0,206** 1,156 0,189* 1,165 0,202* 1,168 x x x x -0,234** 1,087-0,244** 1,096-0,267** 1,111-0,216* 1,109-0,008 2,938-0,008 2,934 0,027 2,962 0,015 3,005-0,142 2,452-0,146 2,454-0,193* 2,560-0,140 2,448 0,136 1,927 0,142 1,404 x 0,160 1,836 0,140 1,200 0,144 1,203 0,183 1,265 0,247* 1,725-0,067 2,042-0,082 1,674 0,018 2,235-0,064 2,266-0,058 2,288 x 0,138 1,187 0,143 1,185 0,138 1,182-0,244** 0,000-0,248** 0,000-0,261** 0,000-0,247** 0,000 0,088 2,913 0,086 2,911 0,067 2,947 0,122 3,140 0,039 1,146 0,037 1,140 0,013 1,156 0,014 1,159 x x x x 0,110 0,263 0,117 0,261 0,121 0,266 0,112 0,262 0,051 0,048 0,071 0,050 0,071 0,048 0,001 0,047 0,108 1,578 0,093 1,590-0,033 1,854 0,085 1,589-0,023 1,940-0,028 1,900-0,078 2,011-0,059 1,988-0,145 1,732-0,151 1,725-0,189* 1,802-0,157 1,743-0,115 1,586-0,131 1,595-0,082 1,728-0,125 1,600-0,016 1,483-0,031 1,510 0,024 2,009-0,039 1,515-0,069 2,127-0,072 2,119-0,068 2,197-0,085 2,161 x x x x 0,099 1,126 0,106 1,127 0,102 1,126 0,109 1,135 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 9,271* 3,599 8,013 4,070 8,932* 4,239 5,875 4,363 17,9 % 18,1 % 21,2 % 19,1 % 8,3 % 8,5 % 9,1 % 8,4 % 1,886* 1,891* 1,749* 1,792* Samtliga modeller inkluderar när rekommendation ges, byråns bonussystem, kontorets kundbas och om andra tjänster erbjuds. Modell 1, 2 och 3 inkluderar Big 4 medan modell 4 inkluderar byråtillhörighet. Modell 1, 2 och 4 inkluderar om kontoret är centralt beläget, modell 3 inkluderar i stället vilket län kontoret är beläget i. Modell 1 inkluderar revisorns erfarenhet medan resterande modeller inkluderar revisorns ålder. 68
Samtliga fyra modeller är signifikanta på 95 % konfidensnivå och modellvariablerna kan för respektive modell förklara 8,3 % (modell 1), 8,5 % (modell 2), 9,1 % (modell 3) samt 8,4 % (modell 4) av verksamhetsstorlekens påverkan på uppfattning om rekommendation. Samtliga modeller visar att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav verksamhetsstorleken om revisorn arbetar på en byrå som utger bonus för långa uppdrag eller om revisorn inte vet om det föreligger något bonussystem på byrån än om det föreligger bonus för anskaffandet av nya kunder. Vidare visar modellerna att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning utav verksamhetsstorleken om rekommendationer lämnas på kundens förfrågan jämfört med om rekommendationer lämnas på revisorns egna initiativ. Revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av verksamhetsstorleken om revisorn arbetar på ett kontor med större kundbas jämfört med om denne arbetar på ett kontor med en mindre kundbas, och om revisorn har studerat vid Uppsala Universitet tenderar dennes uppfattning om rekommendation att påverkas i mindre utsträckning av verksamhetsstorleken jämfört om revisorn har en Annan utbildning. Av modell 3 kan det urskiljas att om revisorn arbetar på en byrå som tillhör Big 4 tenderar dennes uppfattning om rekommendation att påverkas i större utsträckning utav verksamhetsstorleken än om denne är verksam på en byrå som inte ingår i Big 4. Modellen visar även att de revisorer som är verksamma på kontor belägna i Stockholms län påverkas i större utsträckning utav verksamhetsstorleken än om kontoret ligger i något utav Övriga län. Vidare visar modell 4 att revisorer verksamma på Övriga stora byråer har en viss tendens att påverkas i större utsträckning utav verksamhetsstorleken för uppfattningen om rekommendation än om revisorerna arbetar på Övriga byråer. 69
Verksamhetsbakgrund Tabell 21 Regressionsanalys: Uppfattning, verksamhetsbakgrund Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Kontorets Östergötlands län geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1 : policy bonus, Big 4, län, andra tjänster, kundbas, ålder Modell 2: när rek. ges, bonus, Big 4, län, kundbas, affärsområden, erfarenhet Modell 3: vilken rek., bonus, Big 4, län, kundbas, affärsområden, erfarenhet Modell 4: info, bonus, Big 4, län, kundbas, andra tjänster, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel -0,029 1,131 0,160 1,351 0,047 1,335 x 0,135 2,032 x -0,015 1,439-0,011 2,297 0,006 1,428 x x 0,016 2,862-0,078 1,673-0,134 3,297 x x x x -0,047 1,197-0,049 1,206-0,050 1,190 x -0,403*** 1,273-0,366*** 1,238-0,373*** 1,228-0,348*** 1,017 x x x 0,009 2,706-0,336*** 2,469-0,331*** 2,493-0,308*** 2,501-0,317*** 2,333 0,227* 1,184 0,275** 1,146 0,269** 1,126 0,258** 1,146 x x x x -0,284* 2,023-0,298* 2,054-0,284* 2,049-0,291* 2,151-0,359** 1,785-0,342** 1,813-0,325** 1,789-0,339** 1,806-0,190* 2,199-0,221* 2,265-0,217* 2,223-0,216* 2,213-0,272** 2,344-0,263** 2,410-0,253** 2,367-0,256** 2,395-0,218** 2,211-0,221* 2,271-0,207* 2,233-0,221* 2,255-0,252* 1,530-0,286* 1,587-0,250* 1,557-0,278* 1,540-0,251** 0,000-0,294*** 0,000-0,279** 0,000-0,272** 0,000-0,039 2,622-0,043 2,630-0,033 2,615-0,039 2,701 0,008 1,046-0,020 1,088-0,016 1,081-0,008 1,057 x x x x 0,090 0,440 0,080 0,441 0,077 0,238 0,065 0,257 0,053 0,046 0,075 0,046 0,066 0,044 0,054 0,044-0,156 1,638-0,143 1,648-0,134 1,641-0,149 1,671-0,163* 1,810-0,156 1,883-0,146 1,867-0,143 1,834-0,216** 1,617-0,204* 1,637-0,205* 1,626-0,209* 1,647 0,064 1,586 0,119 1,590 0,110 1,572 0,099 1,581-0,047 1,813-0,043 1,798-0,009 1,813-0,049 1,893-0,161* 1,986-0,141 1,984-0,152 1,972-0,145 2,013 x x x x 0,024 1,034 0,018 1,024 0,019 1,018 0,002 1,043 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 20,040*** 3,764 21,072*** 3,541 20,967*** 3,427 19,653*** 3,790 30,8 % 27,3 % 29,4 % 27,2 % 18,6 % 16,1 % 17,5 % 15,5 % 2,517*** 2,446** 2,466*** 2,325** Samtliga modeller inkluderar byråns bonussystem, Big 4, vilket län kontoret är beläget i och kontorets kundbas. Modell 1 och 4 inkluderar om andra tjänster erbjuds och revisorns ålder, medan modell 2 och 3 i stället inkluderar kontorets affärsområden och revisorns erfarenhet. Modell 1 inkluderar byråns policy, modell 2 när rekommendation ges, modell 3 vilken rekommendation som ges och modell 4 när information ges. Modell 1 och 3 är signifikanta på 99,9 % konfidensnivå och modell 2 och 4 är signifikanta på 99 % konfidensnivå. Modellvariablerna kan förklara 18,6 % (modell 1), 16,1 % (modell 2), 70
17,5 % (modell 3) samt 15,5 % (modell 4) av verksamhetsbakgrundens påverkan på revisorns uppfattning om rekommendation. Modell 1 visar tendenser på att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning utav verksamhetsbakgrunden om revisorn arbetar på en byrå med uttalade, men ej skriftliga policys än om denne arbetar på en byrå utan policys, detsamma gäller om revisorn inte vet om det föreligger någon policy om rekommendationsgivning på byrån. Modell 3 visar tendenser till att revisorns uppfattning om rekommendationen påverkas i mindre utsträckning av verksamhetsbakgrunden om rekommendationer ej ges än om rekommendation ges oavsett råd. Vidare, enligt modell 1, 2 och 3, påverkas revisorns uppfattning om rekommendation i mindre utsträckning utav verksamhetsbakgrunden om revisorn arbetar på en byrå där det utges bonus för långvariga uppdrag eller om revisorn inte vet om det föreligger något bonussystem jämfört med om det inte föreligger någon bonus. Modell 4 visar också att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av verksamhetsbakgrunden om det utges bonus för långvariga uppdrag eller om det inte är känt av revisorn om det finns något bonussystem på byrån, men i denna modell jämfört med om det föreligger ett bonussystem för anskaffandet av nya kunder. Samtliga modeller visar att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning utav verksamhetsbakgrunden om revisorn arbetar på någon utav Big 4 än om denne inte gör det, uppfattningen om rekommendationen påverkas i mindre utsträckning utav verksamhetsbakgrunden om kontoret har en större kundbas. Modellerna visar även att om revisorn är verksam på ett kontor beläget i Skåne län, Västra Götalands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Dalarnas län eller i Övriga län påverkas dennes uppfattning om rekommendationen i mindre utsträckning utav verksamhetsbakgrunden än om revisorn arbetar på ett kontor beläget i Stockholms län. Vidare antyds det att revisorns uppfattning om rekommendationen påverkas i mindre utsträckning utav verksamhetsbakgrunden om denne har studerat vid Linköpings Universitet, Uppsala Universitet eller Linnéuniversitetet än om denne har en Annan utbildning. 71
Verksamhetsproblem Tabell 22 Regressionsanalys: Uppfattning, verksamhetsproblem Modellvariabel Rutiner & policys Incitament Organisationskultur Byråstorlek Kontorsstorlek Kontorets geografiska placering Kundbas Affärsfokus Kontorets affärsområden Ålder Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Övriga byråer Övriga stora byråer Big 4 Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Antal kunder Mindre ägarledda bolag Större ägarledda bolag Börsbolag Antal affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1: när rek. ges, bonus, Big 4, län, kundbas, affärsområden, ålder Modell 2: vilken rek. ges, bonus, Big 4, län, kundbas, affärsområden, ålder Modell 3: när rek., bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel 0,066 1,250 0,029 1,488 0,019 1,481 x 0,082 2,314 x x -0,100 1,151-0,088 1,149-0,020 1,841 0,016 3,547 x -0,130 4,064 Modell 4: policy, bonus, Big 4, län, kundbas, affärsområden, ålder 0,000 1,305 x x x -0,215* 1,329-0,205* 1,058-0,162 1,054-0,201* 1,089 x 0,070 2,944 0,076 2,918 0,071 2,949-0,245** 2,716-0,222** 2,557-0,197* 2,446-0,243** 2,557 0,068 1,175 0,063 1,183 0,062 1,176 0,059 1,275 0,375** 1,681 0,351** 1,706 0,377** 1,752-0,045 2,036-0,041 2,070-0,037 2,102 0,137 1,637 0,127 1,652 0,118 1,707 0,014 2,235 0,025 2,244 0,025 2,251 0,128 2,233 0,116 2,248 0,104 2,325-0,011 2,246-0,003 2,228-0,004 2,262 x x x 0,172 1,209-0,153 0,000-0,156 0,000-0,126 0,000-0,164 0,000-0,070 2,815-0,058 2,866-0,022 2,869-0,056 2,889 x x x x 0,120 2,053 0,147 2,122 0,070 2,101 0,122 2,144-0,057 0,461-0,067 0,465-0,058 0,464-0,003 0,258 0,132 0,050 0,135 0,050 0,110 0,048 0,129 0,051-0,175 1,821-0,178 1,828-0,009 1,579-0,177 1,840-0,058 1,984-0,051 1,994-0,030 1,894-0,048 2,028-0,197* 1,776-0,201* 1,782-0,149 1,717-0,205* 1,810 0,005 1,726-0,005 1,724 0,052 1,583-0,006 1,784-0,042 1,986-0,016 2,007-0,112 1,552-0,021 2,010-0,132 2,157-0,150 2,170-0,129 2,127-0,157 2,212 x x x x 0,083 1,113 0,083 1,092 0,086 1,110 0,073 1,112 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 11,836** 4,336 10,652* 4,472 10,009* 4,058 9,757* 4,221 22,3 % 23,2 % 16,4 % 22,5 % 10,4 % 10,3 % 6,7 % 8,8 % 1,870* 1,793* 1,682* 1,643* Samtliga modeller inkluderar byråns bonussystem, Big 4, kontorets kundbas och revisorns ålder. Modell 1 och 3 inkluderar när rekommendation ges, modell 2 inkluderar vilken rekommendation som ges och modell 4 byråns policy. Modell 1, 2 och 4 inkluderar vilket län kontoret är beläget i och kontorets affärsområden medan modell 3 inkluderar om kontoret är centralt beläget och om andra tjänster erbjuds. 72
Modellerna är signifikanta på 95 % konfidensnivå och modellvariablerna kan för respektive modell förklara 10,4 % (modell 1), 10,3 % (modell 2), 6,7 % (modell 3) samt 8,8 % (modell 4) av verksamhetsproblems påverkan på uppfattning om rekommendation. Av modell 1 kan det urskiljas att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav verksamhetsproblem om denne arbetar på en byrå som utger bonus för långvariga uppdrag eller om denne inte vet om det föreligger något bonussystem på byrån jämfört med om det inte föreligger något bonussystem på byrån. Modell 2, 3 och 4 visar även de på att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav verksamhetsproblem om revisorn arbetar på en byrå med ett bonussystem för långvariga uppdrag eller om det inte är känt av revisorn om det finns något bonussystem på byrån, men för dessa modeller jämfört med om det föreligger ett bonussystem för anskaffandet av nya kunder. Modell 2 och 4 visar vidare tendenser till att desto större kundbas kontoret har som revisorn arbetar på, desto mindre påverkas revisorns uppfattning om rekommendation utav verksamhetsproblem. Enligt modell 1, 2 och 4 påverkas revisorers uppfattning om rekommendation i större utsträckning av verksamhetsproblem om revisorn är verksam på ett kontor som är beläget i Stockholms län jämfört med om denne arbetar på ett kontor i Övriga län. Modell 3 visar tendenser till att om kontoret är centralt beläget påverkas revisorns uppfattning om rekommendation i större utsträckning utav verksamhetsproblem jämfört med om revisorn arbetar på ett kontor som inte är centralt beläget. Har revisorn sin utbildning från Stockholms Universitet eller Uppsala Universitet så finns det tendenser till att dennes uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av verksamhetsproblem jämfört med om denne har en Annan utbildning, detta visas av modell 1, 2 och 4, och även av modell 3 gällande Uppsala Universitet. Modell 2 och 4 visar även tendenser till att likande samband föreligger mellan Linnéuniversitetet och revisorers uppfattning om rekommendations påverkan av verksamhetsproblem. 73
Verksamhetens intressenter Tabell 23 Regressionsanalys: Uppfattning, intressenter Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Kontorets Östergötlands län geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1: när rek. ges, uppföljning, byrå, anställda, centralt, andra tjänster, erfarenhet Modell 2: när rek. ges, aktivt arbete, Big 4, anställda, centralt, affärsområden, erfarenhet Modell 3: när rek. ges, bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, erfarehnet Modell 4 : när rek. ges, bonus, Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel x x x x -0,071 2,988-0,070 2,927-0,080 3,536-0,074 3,545-0,002 2,078 0,011 2,071-0,014 2,075-0,015 2,071-0,279*** 4,114-0,269*** 4,061-0,256** 4,138-0,254** 4,126 x -0,001 1,175-0,072 1,993 x 0,133 0,321 x x -0,162 1,217-0,174* 1,226 0,011 3,316 0,011 3,310-0,130 2,783-0,135 2,782 0,031 2,071 0,034 1,533 x 0,121 1,976-0,006 1,420 0,054 1,350 0,058 1,351 0,033 0,002 0,028 0,002 0,027 1,346 0,015 1,301 0,078 1,345 0,084 1,344 0,002 0,000-0,001 0,000 0,125 3,423 0,102 3,213 0,106 3,271 0,104 3,267 0,077 1,245 0,084 1,247 0,062 1,284 0,060 1,277 x x x x 0,027 0,531 0,112 0,302 0,134 0,299 0,142 0,297 0,062 0,053-0,040 0,050-0,043 0,051 0,002 0,053 0,097 1,744 0,113 1,754 0,119 1,779 0,101 1,794-0,058 2,093-0,027 2,038-0,073 2,175-0,079 2,129-0,081 1,957-0,055 1,950-0,078 1,948-0,085 1,941-0,003 1,741-0,009 1,734-0,041 1,784-0,058 1,792 0,041 1,625 0,026 1,614 0,009 1,684-0,010 1,713-0,054 2,173-0,038 2,138-0,076 2,378-0,079 2,368 x x x x 0,127 1,178 0,145 1,168 0,088 1,254 0,097 1,256 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 11,080** 4,060 11,913** 3,940 12,847** 3,955 11,223* 4,456 16,1 % 14,5 % 18,2 % 18,5 % 5,2 % 5,2 % 7,5 % 7,8 % 1,476 1,558 1,692* 1,726* Alla fyra modeller inkluderar när rekommendation ges och om kontoret är centralt beläget. Modell 3 och 4 inkluderar byråns bonussystem medan modell 1 inkluderar uppföljning klientportfölj och modell 2 aktivt arbete. Modell 2, 3 och 4 inkluderar Big 4 och modell 1 byråtillhörighet. Modell 1 och 2 inkluderar antal anställda på kontoret och modell 3 och 4 inkluderar kontorets kundbas. Modell 1, 3 och 4 inkluderar om andra tjänster erbjuds medan modell 2 inkluderar kontorets affärsområden. Modell 1, 2 och 3 inkluderar revisorns erfarenhet och modell 4 revisorns ålder. 74
Modell 1 och 2 är signifikanta på 90 % konfidensnivå och modell 3 och 4 är signifikanta på 95 % konfidensnivå. Modellvariablerna kan för respektive modell förklara 5,2 % (modell 1 och 2), 7,5 % (modell 3) samt 7,8 % (modell 4) av intressenters påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation. Samtliga modeller visar att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav intressenterna om de inte ger rekommendationer än om rekommendationer ges oavsett råd. Av modell 1 och 2 kan det urskiljas tendenser till att om revisorn är man påverkas dennes uppfattning om rekommendation i större utsträckning utav kundens intressenter än om revisorn är kvinna. Modell 3 visar att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning utav intressenterna om denne arbetar på en byrå som utger bonus för långa uppdrag jämfört med de revisorer som arbetar på byråer som har ett bonussystem för anskaffandet av nya kunder, modell 4 visar även detta samband, men modell 4 visar även tendenser för bonus för långa uppdrag. Vidare kan det även urskiljas vissa tendenser ur modell 4. Dessa innebär att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning utav intressenterna om andra tjänster erbjuds från kontoret i samband med en ta bortrekommendation jämfört med om det inte erbjuds andra tjänster vid en ta bortrekommendation. Ägaren är nära pension Vid analysen av uppfattning om rekommendation undersöktes om studiens oberoende variabler kunde förklara uppfattning om rekommendation till följd av att verksamhetens huvudsakliga ägare är nära pensionsåldern. Vid analys av denna beroende variabel fann vi inget som tyder på att de oberoende variablerna kunde förklara uppfattningen om rekommendation då ägaren är nära pensionsåldern. Analysen har gjorts med olika kombinationer av oberoende variabler och olika variabler har lämnats utanför som referenskategorier, men ingen utav dessa uppnådde en signifikansnivå på mindre än 10 procent och beskrivs därför inte närmare. 75
Ägaren är ung och oerfaren Tabell 24 Regressionsanalys: Uppfattning, ägaren är ung och oerfaren Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Kontorets Östergötlands län geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1: policy, aktivt arb., Big 4, anställda, centralt, andra tjänster, ålder Modell 2: när rek. ges, aktivt arbete, Big 4, anställda, centralt, andra tjänster, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel 0,014 0,332 0,012 0,335 0,053 0,358 0,042 0,374-0,062 0,389-0,053 0,403 x x 0,185* 0,526 0,204* 0,529 x 0,078 0,315 Modell 3: vilken rek., aktivt arb., Big 4, centralt, kundbas, andra tjänster, ålder x -0,098 0,767-0,068 0,469-0,198* 0,879 x x x 0,180 0,077 0,175 0,078 0,253* 0,078 Modell 4: policy, bonus, Big 4, anställda, centralt, andra tjänster, ålder 0,190 0,321 0,030 0,341 0,038 0,734 x -0,319** 0,355-0,250* 0,339-0,224* 0,326-0,255* 0,340 0,047 0,001 0,028 0,001 0,052 0,001 0,043 0,316 0,034 0,315 0,086 0,314 0,064 0,318-0,071 0,000 0,010 0,794-0,006 0,793 0,016 0,770 0,014 0,809 0,033 0,298 0,024 0,300-0,003 0,300 0,039 0,299 x x x x 0,166 0,073 0,157 0,072 0,099 0,071 0,189* 0,072 0,215* 0,013 0,227* 0,013 0,193* 0,013 0,202* 0,013 0,161 0,400 0,165 0,400 0,184* 0,401 0,157 0,403 0,122 0,487 0,130 0,481 0,086 0,473 0,104 0,518-0,087 0,491-0,069 0,491-0,060 0,472-0,099 0,491 0,054 0,406 0,112 0,390 0,120 0,383 0,032 0,419-0,015 0,393-0,033 0,388 0,010 0,393-0,009 0,402 0,058 0,538 0,071 0,542 0,108 0,601 0,090 0,552 x x x x 0,163 0,291 0,144 0,292 0,174* 0,300 0,145 0,292 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 0,787 1,171 0,677 1,192 0,980 1,151 0,930 1,153 20,7 % 17,9 % 25,6 % 22,1 % 10,0 % 8,8 % 15,5 % 10,1 % 1,928* 1,953* 2,529** 1,838* Samtliga modeller inkluderar variablerna Big 4, om kontoret är centralt beläget, om andra tjänster erbjuds och revisorns ålder. Modell 1 och 4 inkluderar byråns policy, medan modell 2 inkluderar när rekommendation ges och modell 3 vilken rekommendation som ges. Modell 1, 2 och 3 inkluderar aktivt arbete medan modell 4 i stället inkluderar byråns bonussystem. Modell 1, 2 och 4 inkluderar antal anställda på kontoret och modell 3 inkluderar kontorets kundbas. 76
Modell 1, 2 och 4 är signifikanta på 95 % konfidensnivå och modell 3 är signifikant på 99 % konfidensnivå. Modellvariablerna kan för respektive modell förklara 10 % (modell 1), 8,8 % (modell 2), 15,5 % (modell 3) samt 10,1 % (modell 4) av påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation av att verksamhetens huvudsakliga ägare är ung och oerfaren. Modell 1 och 4 visar att en ung och oerfaren ägare påverkar revisorns uppfattning om rekommendation i större utsträckning om revisorn inte vet om någon policy föreligger jämfört med revisorerna som arbetar på byråer som inte har policys. Modell 1 och 3 visar tendenser till att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i större utsträckning av att ägaren i kundföretaget är ung och oerfaren när revisorn arbetar på en byrå där det arbetas aktivt med att skaffa nya kunder jämfört med om fokus ligger på att behålla befintliga kunder. En ung och oerfaren ägare tenderar att påverka revisorns uppfattning i större utsträckning om vilken rekommendation som bör lämnas när revisorn erbjuder andra tjänster från kontoret jämfört med om revisorn inte gör det, detta åskådliggörs i modell 1, 2 och 4. Modell 3 visar att en ung och oerfaren ägare påverkar i mindre utsträckning revisorns uppfattning om rekommendation i de fall då revisorn inte ger någon rekommendation jämfört med när en rekommendation ges oavsett råd. Vidare visar modell 4 tendenser till att en ung och oerfaren ägare påverkar i större utsträckning revisorns uppfattning om rekommendation om revisorn erhåller bonus vid anskaffandet av nya kunder jämfört med om revisorn inte vet om något bonussystem föreligger på byrån. Av alla fyra modeller kan det urskiljas att en ung och oerfaren ägare påverkar revisorns uppfattning om rekommendation i mindre utsträckning om revisorn arbetar på en byrå som tillhör Big 4 samt i större utsträckning desto äldre revisorn är. Vidare visar modellerna även att revisorers uppfattning om rekommendation även tenderar att påverkas i större utsträckning av att kundföretagets ägare är ung och oerfaren om revisorn har studerat vid Stockholms Universitet jämfört med Annan utbildning. En ung och oerfaren ägare påvisar tendenser på att det påverkar även revisorns uppfattning om rekommendation i större utsträckning om revisorn är man jämfört med om revisorn är kvinna enligt samtliga modeller i tabellen. 7.7.2 Omfattning av rekommendationer Studiens beroende variabel Omfattning av rekommendationer representerades i enkäten av två frågor, där den ena var omfattning av rekommendationsgivning i procent och den andra var omfattningen av rekommendationsgivning på en sjugradig Likertskala. Analysen av Omfattning av rekommendationer presenteras nedan, med resultatet från respektive fråga var för sig. 77
Omfattning i procent Tabell 25 Regressionsanalys: Omfattning i procent Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Kontorets geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori Modell 1 : info, bonus, Big 4, anställda, centralt, affärsområden, ålder Modell 2: när rek. ges, uppföljning, Big 4, anställda, centralt, affärsområden, erfarenhet Modell 3: vilken rek., Modell 4: policy, aktivt arb., byråer, län, uppföljning, Big 4, kundbas, andra tjänster, anställda, centralt, andra erfarenhet tjänster, ålder Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel 0,129 5,900 0,124 6,782 0,031 7,034 x 0,016 10,292 0,418*** 7,219 x 0,031 12,463 0,402*** 6,965 x x -0,088 14,211-0,172** 8,264-0,215*** 16,051 x x 0,164* 5,126 0,136 5,043 0,038 8,463 0,106 8,657-0,016 1,489 x 0,055 5,836 0,004 5,907-0,147* 14,373 x 0,052 8,642-0,046 6,204 x 0,035 8,003 0,004 5,934 0,089 5,828-0,021 6,041-0,152 0,011-0,140 0,011-0,212** 0,010 x 0,081 9,820 0,134 8,381 0,092 10,174-0,040 11,204 0,214** 10,644 0,018 7,204-0,13 5,751-0,142 5,806-0,110 5,822-0,196** 0,001 0,033 14,467 0,024 13,905 0,045 13,778-0,023 13,813 0,111 5,573 0,075 5,377 0,066 5,219 0,089 5,193 x x x x 0,076 2,252 0,077 2,235 0,477*** 1,252 0,455*** 1,273 0,095 0,234 0,175* 0,226 0,116 0,220 0,203** 0,211-0,110 7,681-0,102 7,524-0,057 7,933-0,093 7,497 0,044 9,190 0,081 8,928 0,043 9,299 0,091 8,687-0,021 8,558 0,008 8,483-0,040 8,000-0,014 8,389-0,012 7,803 0,010 7,663-0,139 7,538-0,071 7,890-0,134 7,266-0,062 7,055-0,035 8,864-0,124 7,065 0,066 9,496 0,040 9,308 0,005 9,869-0,024 9,194 x x x x -0,030 5,387-0,003 5,108-0,008 4,962-0,054 5,120 8,633 20,750 3,416 17,797 4,678 17,659-3,805 18,910 33,1 % 32,9 % 46,8 % 36,3 % 25,3 % 26,1 % 37,9 % 28,5 % 4,225*** 4,749*** 5,276*** 4,654*** Modell 2 och 4 inkluderar uppföljning klientportfölj, medan modell 1 inkluderar byråns bonus och modell 3 aktivt arbete. Modell 1, 2 och 4 inkluderar Big 4, om kontoret är centralt beläget och antal anställda på kontoret, medan modell 3 inkluderar byråtillhörighet, vilket län kontoret är beläget i och kontorets kundbas. Modell 1 och 2 inkluderar kontorets affärsområden medan modell 3 och 4 i stället inkluderar om andra tjänster erbjuds. Modell 1 och 4 inkluderar revisorns ålder och modell 2 och 3 revisorns erfarenhet. Modell 1 inkluderar när information ges, modell 2 när rekommendation ges, modell 3 vilken rekommendation som ges och modell 4 inkluderar byråns policy. 78
Samtliga fyra modeller är signifikanta på 99,9 % konfidensnivå och modellvariablerna för respektive modell kan förklara 25,3 % (modell 1), 26,1 % (modell 2), 37,9 % (modell 3) samt 28,5 % (modell 4) av omfattningen i procent. Av modell 1 kan det urskiljas att de revisorer som alltid informerar sina kunder om den frivilliga revisionen ger rekommendationer i större omfattning än de revisorer som inte gör det. Den visar även att de revisorer som arbetar på byråer som inte använder sig utav bonus som ett incitament-instrument tenderar att ge rekommendationer i mindre omfattning än de som inte vet om byrån har något bonussystem. Vidare visar modell 1 och 2 tendenser på och modell 4 visar att revisorer som arbetar på kontor med fler antal anställda ger rekommendationer i mindre omfattning än de revisorer som arbetar på ett kontor med färre antal anställda. Modell 1 och 2 antyder att de revisorer som arbetar på ett centralt beläget kontor tenderar att ge rekommendationer i mindre omfattning än de revisorer som arbetar på ett kontor som inte är centralt beläget. Vidare visar modell 1 att revisorer som har gått på Lunds Universitet tenderar att ge rekommendationer i mindre omfattning än de som studerat vid en Annan utbildning. Vidare visar modell 3 tendenser på att rekommendationer ges i större omfattning av de revisorer som har studerat vid Göteborgs Universitet än de som studerat en Annan utbildning. Modell 2 visar att de revisorer som ger rekommendationer på eget initiativ ger rekommendationer i högre omfattning än de revisorer som gör det på kundens förfrågan. Vidare tenderar revisorer som arbetar på byråer där det görs uppföljningar av klientportföljen på revisorsnivå att ge rekommendationer i större omfattning än revisorer som arbetar på en byrå där uppföljningar av klientportföljen sker på kontorsnivå, detta gäller modell 2 såväl som modell 4. Modell 3 visar att de revisorer som uppger att de ger ta bort-rekommendationer samt de som inte ger rekommendationer tenderar att ge rekommendationer i mindre omfattning än de revisorer som ger rekommendationer oavsett råd. De revisorer som arbetar på kontor med en större kundbas ger rekommendationer i mindre omfattning än revisorer på kontor med färre antal kunder. Vidare visar modell 3 även att revisorer som arbetar på kontor beläget i Dalarnas län ger rekommendationer i större omfattning än revisorer som arbetar på kontor i Stockholms län. Av modellen kan det även urskiljas att de revisorer som uppger att andra tjänster erbjuds vid en rekommendation om att ta bort revisionen ger rekommendationer i större omfattning än revisorer som inte erbjuder andra tjänster av kontoret i samband med en ta bortrekommendation, vilket även bekräftas av modell 4. Enligt modell 3 ger revisorer som har mer erfarenhet rekommendationer i större omfattning än revisorer med mindre erfarenhet. Av modell 4 kan det urskiljas tendenser till att revisorer som arbetar på byråer med en skriftlig policy angående rekommendationsgivning eller en policy som är uttalad men inte skriftlig ger rekommendationer i större omfattning än de revisorer som arbetar på en byrå där det inte föreligger någon policy för rekommendationsgivning. Modellen visar även att äldre revisorer tenderar att ge rekommendationer i större omfattning än yngre. 79
Omfattning på Likertskala Tabell 26 Regressionsanalys: Omfattning, Likertskala Modellvariabel Variabler Policy, skriftligt Policy, uttalat men ej skriftligt Policy, ja men ej skriftligt/muntligt Policy, ingen Policy, vet ej Informerar alltid Informerar på kundens förfrågan Rutiner & policys Informerar i enskilda fall Rekommendation ges på revisorns initiativ Rekommendation ges när kunden frågar Rekommendation ges oavsett råd Rekommendation ges för behåll-råd Rekommendation ges för ta bort-råd Rekommendation ges ej Uppföljning klientportfölj: Kontorsnivå Uppföljning klientportfölj: Revisorsnivå Uppföljning klientportfölj: Ingen Aktivt arbete: Behålla kunder Incitament Aktivt arbete: Skaffa nya kunder Bonus anskaffande nya kunder Bonus för långa uppdrag Ingen bonus Bonus, vet ej Byrå A Byrå B Organisationskultur Övriga byråer Övriga stora byråer Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Antalet anställda Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Kontorets geografiska placering Jönköpings län Dalarnas län Övriga län Centralt kontor Kundbas Antal kunder Mindre ägarledda bolag Affärsfokus Större ägarledda bolag Börsbolag Kontorets Antal affärsområden affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Ålder Ålder revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Stockholms Universitet Linköpings Universitet Uppsala Universitet Utbildningsbakgrund Göteborgs Universitet Lunds Universitet Linnéuniversitetet Annan utbildning Kön Kön revisorn Modell 1 : policy, bonus, byråer, anställda, län, andra tjänster, ålder Modell 2: policy, bonus, byråer, anställda, centralt, andra tjänster, ålder Modell 3: policy, aktivt arb., byråer, anställda, centralt, andra tjänster, ålder Modell 4: info, aktivt arb., Big 4, län, kundbas, affärsområden, erfarenhet Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel Std. B Std. fel 0,069 0,337 0,086 0,333 0,073 0,332 0,069 0,402 0,084 0,392 0,072 0,381 0,027 0,401 0,015 0,399 0,022 0,390 x x x -0,023 0,603-0,024 0,586-0,021 0,582 x -0,437*** 0,421-0,208** 0,687 x x -0,057 0,079 0,089 0,081-0,083 0,328-0,074 0,325-0,071 0,344-0,042 0,339-0,119 0,821-0,108 0,806 x x -0,148 0,524-0,160 0,512-0,140 0,515-0,037 0,405-0,030 0,396-0,023 0,419 x x x -0,177* 0,503-0,178* 0,496-0,155 0,499-0,081 0,361-0,070 0,001-0,045 0,001-0,030 0,001 0,007 0,439-0,045 0,467-0,042 0,533-0,026 0,564 0,024 0,467 0,082 0,455 0,072 0,587 0,168* 0,610 0,021 0,611 0,040 0,624 0,162* 0,621 0,076 0,622 x x -0,118 0,321-0,126 0,321 0,036 0,000-0,078 0,866-0,087 0,848-0,062 0,827 0,128 0,799 0,074 0,310 0,098 0,308 0,099 0,307 0,075 0,322 x x x x -0,070 0,142 0,494*** 0,074 0,466*** 0,072 0,476*** 0,073 0,173* 0,014 0,175* 0,013 0,167* 0,013 0,025 0,013-0,078 0,475-0,087 0,421-0,080 0,423-0,050 0,500 0,019 0,560 0,036 0,530 0,039 0,509-0,014 0,553-0,054 0,495-0,025 0,477-0,023 0,480-0,057 0,497-0,142 0,480-0,133 0,448-0,140 0,437-0,147 0,475-0,118 0,528-0,171* 0,404-0,172* 0,401-0,096 0,561 0,063 0,564 0,035 0,535 0,037 0,536 0,119 0,605 x x x x -0,034 0,298-0,034 0,296-0,024 0,293 0,048 0,312 Konstant R² Adj. R² F-Värde p < 0,10. *p <0,05. **p < 0,01. ***p < 0,001. x = referenskategori 2,099 1,234 2,459* 1,194 2,145 1,176 3,515*** 1,003 36,9 % 35,4 % 34 % 32,8 % 25,4 % 26,0 % 25,4 % 23,1 % 3,200*** 3,749*** 3,955*** 3,375*** Modell 1, 2 och 3 inkluderar byråns policy, byråtillhörighet, antal anställda på kontoret, om andra tjänster erbjuds och revisorns ålder medan modell 4 inkluderar när information ges, Big 4, kontorets kundbas, kontorets affärsområden och revisorns erfarenhet. Modell 1 och 2 inkluderar byråns bonussystem medan modell 3 och 4 inkluderar aktivt arbete. Modell 1 och 4 inkluderar vilket län kontoret är beläget i medan modell 2 och 3 inkluderar om kontoret är centralt beläget. 80
Tabellen visar att modellerna är signifikanta på 99,9 % konfidensnivå och modellvariablerna kan för respektive modell förklara 25,4 % (modell 1), 26,0 % (modell 2), 25,4 % (modell 3) samt 23,1 % (modell 4) av omfattningen på Likertskalan. Modell 1 visar tendenser på att om det inte finns något bonussystem på byrån ger revisorn rekommendationer i mindre omfattning än om revisorn inte vet om det finns något bonussystem. Vidare visar modell 1, 2 och 3 på tendenser att revisorer ger rekommendationer i mindre omfattning om de arbetar på Byrå A eller på någon av de Övriga stora byråerna jämfört med Övriga byråer. Modell 1 tyder på att revisorer som arbetar i Dalarnas län tenderar att ge rekommendationer i större omfattning jämfört med Övriga län, samtidigt som modell 4 visar att revisorer i Östergötlands län ger rekommendationer i större omfattning än Övriga län. Modell 1, 2 och 3 åskådliggör att om revisorn erbjuder andra tjänster till kunden vid en ta bortrekommendation ger denne rekommendationer i större omfattning jämfört med om det inte erbjuds och modellerna visar även att desto äldre revisorn är desto större omfattning ges råden i. Av modell 2 och 3 kan det urskiljas att revisorer med utbildning från Lunds Universitet ger rekommendationer i mindre omfattning än revisorer med Annan utbildning, samtidigt som modell 3 och 4 visar tendenser på att revisorer som studerat vid Göteborgs Universitet ger rekommendationer i mindre omfattning än revisorer med Annan utbildning. Modell 4 visar även att revisorer som arbetar på en byrå där rutinen föreligger att information om den frivilliga revisionen ges på kundens förfrågan eller att revisorn enbart informerar i enskilda fall ger rekommendationer i mindre omfattning än revisorer som har som rutin att alltid informera sina kunder om den frivilliga revisionen. Vidare antyder modell 4 att revisorer som arbetar på ett kontor med affärsfokus på mindre ägarledda bolag ger rekommendationer i större omfattning än revisorer som arbetar på ett kontor med ett fokus på börsbolag. 7.7.3 Sammanfattning I detta kapitel har vi presenterat de bästa modellerna för respektive beroende variabel. För att sammanfatta resultatet av den empiriska analysen följer nedan en tabell där samtliga oberoende variabler har summerats till sin respektive variabelgrupp samtidigt som alla de beroende variablerna har summerats till sin respektive beroende modellvariabel. 81
Tabell 27 Sammanfattning signifikanta variabler Uppfattning om rekommendation Omfattning av rekommendationer Modellvariabel Variablergrupp < 0,001 < 0,01 < 0,05 < 0,1 < 0,001 < 0,01 < 0,05 < 0,1 Policy 2 1 1 Rutiner & policys När information ges 2 När rekommendation ges 1 5 1 Vilka rekommendationer ges 2 3 1 2 1 Uppföljning klientportfölj 1 1 Incitament Aktivt arbete 1 1 Bonus 5 10 6 2 1 1 Organisationsstruktur Byrå 3 1 1 2 1 Byråstorlek Big 4 4 4 1 Kontorsstorlek Anställda 1 2 Län 7 1 1 2 Kontorets geografiska placering Centralt 3 5 2 Kundbas Antal kunder 1 9 6 2 1 Affärsfokus Affärsfokus 1 Kontorets affärsområden Affärsområden 1 Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd 5 3 4 Ålder Ålder revisor 4 4 Erfarenhet Antal år i branschen 1 Utbildningsbakgrund Utbildning 1 12 7 2 3 Kön Kön 1 6 För de variabelgrupper som inkluderar flera variabler räknas enbart den variabeln med högst signifikans in, med andra ord redovisas enbart flera signifikanta variabler inom en variabelgrupp som en signifikant variabel per modell. Det som även måste tas i åtanke när modellen granskas är att det finns variabler som inte kan testas i samma modell på grund utav att det förekommer multikollinearitet, dessa presenteras i början av detta kapitel. Med nämnda kommentarer i åtanke är de variabler som aldrig uppnår signifikans i våra modeller för Uppfattning av rekommendation: När information ges, Uppföljning klientportfölj, Anställda, Affärsfokus och Erfarenhet. De variabler som aldrig uppnår signifikans för Omfattning av rekommendationer är: Aktivt arbete, Big 4, Affärsområden och Kön. De variabelgrupper som oftast har resulterat i signifikanta variabler är Bonus (23), Utbildning (20) och Antal kunder (18) för Uppfattning om rekommendation och Utbildning (5), Ålder revisor (4) och Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd (4) för Omfattning av rekommendationer 82
8. Diskussion och slutsats Kapitlet redogör och diskuterar undersökningens slutsatser med utgångspunkt i analys och resultat. Slutsatserna resulterar i att studiens frågeställning och syfte besvaras. Kapitlet avslutas med egna reflektioner samt förslag till vidare forskning. 8.1 Syfte och frågeställning Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till de kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Studien har utgått från ett eklektiskt angreppssätt där legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteori har kompletterats av tidigare studier och forskning inom ämnet. De slutsatser som studien resulterat i kan dras för hela undersökningens population, dock måste generalisering göras med viss försiktighet till följd av det stora bortfall som undersökningen resulterat i. 8.2 Studiens beroende variabler Den empiriska analysen har påvisat att de olika oberoende variablernas påverkan skiljer sig åt mellan de två beroende variablerna vilket resulterar i att dessa presenteras och diskuteras var för sig och utmynnar i två skilda modeller. Till följd av att studien resulterar i två separata modeller följer nedanstående diskussion och slutsats uppdelad på samma sätt, först diskuteras den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation och sedan diskuteras studiens andra beroende variabel Omfattning av rekommendationer. 8.2.1 Uppfattning om rekommendation För den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation har mätningen av detta skett med åtta företagsspecifika faktorer som representerar revisorers uppfattning. Nedan följer en kort diskussion och slutsats kring dessa. Tabell 28 Verksamhetens påverkan på rekommendationen Företagsspecifika faktorer Medelvärde Intressenter 4,78 Framtidsplaner 4,18 Verksamhetsstorlek 3,86 Verksamhetsbakgrund 3,58 Affärsrelationen 3,48 Verksamhetsproblem 3,33 Ägare ung & oerfaren 3,29 Ägare pension 2,56 83
Tabell 28 visar att grupperna Intressenter (4,78) och Framtidsplaner (4,18) är de företagsspecifika faktorer som har ansetts ha högst påverkan på rekommendationen enligt det empiriska resultatet. Att Intressenter är den högst graderade faktorn är anmärkningsvärt till följd av att revisorns uppgift är att tillgodose intressenternas intressen och eliminera en del av de risker som finns med bolagets verksamhet (Bergström & Samuelsson, 2012). Att intressenterna ges en stor vikt vid bedömningen av revisionsbehovet är därav att anse som betryggande. Vidare framgår det att ägaregenskaperna hos kunden, Ägare ung & oerfaren (3,29) och Ägare nära pension (2,56), är de företagsspecifika faktorer som enligt respondenterna har minst påverkan på rekommendationen. Då ägaregenskaperna anses ha en mindre påverkan på rekommendationen kan detta tänkas bero på att bedömningen görs av verksamheten framför vem ägaren är. Revisionsbyrån Tabell 29 Översikt resultat Uppfattning, revisionsbyrån Revisionsbyrån Modellvariabel Uppfattning om rekommendation Rutiner & policys Incitament Organisationskultur Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Kontorets geografiska placering Kundbas Affärsfokus Kontorets affärsområden Variabelgrupp Policy När information ges När rekommendation ges Vilka rekommendationer ges Uppföljning klientportfölj Aktivt arbete Bonus Byrå Anställda Län Centralt Antal kunder Affärsfokus Affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Av tabell 29 kan det sammanfattade resultatet av den empiriska analysen utläsas för den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation och de oberoende variablerna för Revisionsbyrån. Som diskuterats i modellutvecklingen kräver revisionsyrket en utbildning från universitet eller högskola (RN, u.d.b) och en faktor i professionsteorin är just utbildningsbakgrunden, som karaktäriserar en profession, vilket sammanfaller med revisionsyrket (Brante, 2005). Likt professionsteorin där revisorer är en profession visar DiMaggio och Powells (1983) isomorfismer på att revisorerna är en homogen grupp. För revisorns uppfattning om rekommendation har det dock inte kunnat bekräftas att det föreligger en gemensam uppfattning om rekommendationer så som den institutionella teorin framhåller (ibid.). Till följd av att det inte har kunnat bekräftas att en gemensam uppfattning om rekommendationer föreligger antas det därmed finnas skillnader. I modellutvecklingen (se avsnitt 3.2) har olika faktorer diskuterats kopplade till revisionsbyrån som kan komma att påverka revisorns uppfattning om rekommendation. Nedan diskuteras resultaten av den empiriska undersökningen och de slutsatser som kan dras utifrån detta resultat. 84
Den tvingande isomorfismen (DiMaggio & Powell, 1983) samt det reglerande systemet (Scott, 2008) påvisar att organisationer påverkas av samhällets formella och informella regler, varpå organisationer inte vill avvika från dessa. Till följd av avsaknaden av lagregleringar för rekommendationsgivningen inom hela revisionsbranschen har studien i stället fokuserat på hur interna rutiner och policys kan ha en inverkan på revisorers uppfattning om rekommendation. Rutiner och policys gällande rekommendationsgivning till de kunder som omfattas av den frivilliga revisionen kan vara till för att säkerställa att god revisionssed (FAR, u.d.a) efterföljs. Rutiner och policys har i vår studie visat sig ha en signifikant påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation, detta har mätts genom variablerna byråns policy, när information ges, när rekommendation ges samt vilka rekommendationer som ges. Samtliga fyra variabler som har använts för mätningen har dock inte visat sig vara signifikanta, utan endast policy, när rekommendation ges samt vilka rekommendationer ges har visat sig kunna påverka revisorers uppfattning om rekommendation. Incitament från revisionsbyrån har visat sig ha en påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation, variabelgruppen har mätts genom de tre olika variablerna aktivt arbete, uppföljning klientportfölj samt byråns bonussystem. Aktivt arbete grundar sig i kommersialiseringen där ett större fokus på att behålla respektive skaffa nya kunder föreligger enligt Wyatt (2004) och Broberg et al. (2013). Till följd av vilket fokus revisionsbyrån har har det påvisats att detta kan påverka revisorns uppfattning och därmed kan det föreligga skillnader i uppfattningen om rekommendation. Variabeln aktivt arbete har visat sig ha en signifikant påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation till de kunder som omfattas av den frivilliga revisionen. Till följd av kommersialiseringen (Wyatt, 2004: Broberg et al., 2013) kan det föreligga incitament till att exempelvis ge en rekommendation om att behålla revisionen för att därmed inte riskera att minska klientportföljens storlek. Kommersialiseringen kan leda till att det ligger en stor betydelse i hur kontorets klientportfölj ser ut, men även den enskilde revisorns klientportfölj, vilket kan påverka revisorer (ibid.). Huruvida kontoret hade uppföljning av klientportföljen, på kontorsnivå eller revisorsnivå, eller inte hade någon uppföljning av klientportföljen har inte kunnat bekräftas ha en påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation. Vidare undersöktes även byråns incitament-systems påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation med om det förelåg ett bonussystem på byrån eller ej, där det finns en hel del tidigare studier som visar på ett varierat resultat av bonussystems inverkan på företagets anställda (Saks et al., 1996; Engellandt & Riphahn, 2011; Gill et al., 2013; Njanja et al., 2013). Bonussystem har i denna studie påvisat en stark påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation, exempelvis påverkas revisorns uppfattning om rekommendation i mindre utsträckning utav klientföretagets verksamhetsbakgrund om denne arbetar på en byrå som har ett bonussystem för långa uppdrag eller om revisorn inte vet om något bonussystem föreligger jämfört med om det inte föreligger något bonussystem på byrån. Av de tre variablerna kan det urskiljas att incitament från byrån påverkar revisorns uppfattning om re- 85
kommendation, dock har inte variabeln uppföljning klientportfölj visat sig kunna förklara detta. Audit firmalization (Broberg, 2013) innebär att revisorer påverkas av den rådande organisationskulturen och att det därav föreligger skillnader mellan anställda beroende på vilken byrå de är anställda på. Vidare menar Grey (1998) att organisationskulturen har en stark inverkan på revisorerna och att det går att likställa kulturen hos de han kallar Big 6 (jmf även Broberg, 2013). Enligt denna studies resultat kan det konstateras att det föreligger en signifikant påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation som grundar sig i organisationskulturen, exempelvis påverkas revisorers uppfattning om rekommendation i större utsträckning av verksamhetens framtidsplaner om denne är verksam på Byrå A, Byrå B eller på Övriga stora byråer jämfört med om denne är verksam på Övriga byråer. Att organisationskulturen har en stark påverkan på revisorerna kan tyda på att den enskilda byråns organisationskultur har en starkare inverkan än vad professionen exempelvis har. Vidare kan det till följd av att signifikans har uppnåtts för Byrå A, Byrå B och Övriga stora byråer jämfört med Övriga byråer innebära att det föreligger en Big 4-kultur men det kan även, till följd av att fler byråer än Big 4 inkluderas i Övriga stora byråer, tänkas att de stora byråerna som inte ingår i Big 4 också har en liknande kultur. Resultatet av byråstorlekens påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation stämmer väl överens med det som Lai (2013) förespråkar, vilket är att det föreligger skillnader mellan revisorer som arbetar på Big 4 och icke-big 4 (se även exempelvis Gendron et al., 2006; Suddaby et al. 2009). Studiens resultat visar alltså på att revisorns uppfattning om rekommendation påverkas av storleken på byrån som denne arbetar på. Denna skillnad skulle kunna tänkas bero på att de stora byråerna är mer internationellt etablerade, där den frivilliga revisionen har förekommit under en längre tid än i Sverige (Thorell & Norberg, 2005; Prop. 2009/10:204). Att det föreligger skillnader beroende på byråstorlek strider mot exempelvis den mimetiska isomorfismen där nya och därmed mindre organisationer imiterar andra framgångsrika etablerade organisationer vid osäkra situationer (DiMaggio & Powell, 1983). Vidare har kontorsstorleken inte visat sig vara signifikant för revisorers uppfattning om rekommendation i denna studie. Kontorsstorleken har mätts genom antal anställda och som tidigare nämnts skulle kontorsstorleken kunna mätas med en mängd olika variabler, men med detta mått har det inte visat sig vara signifikant. Att kontorsstorleken inte har visat sig ha någon signifikant betydelse tyder på att Porters femkraftsmodell (Johnson et al., 2014) om konkurrens från befintliga och nya aktörer inte stämmer överens med denna studies resultat. Gällande kontorsstorleken hävdar även Choi et al. (2010) att det föreligger skillnader i revisionskvalité beroende på kontorets storlek, vår undersökning visar dock inte att denna variabel är av signifikant betydelse för revisorers uppfattning om rekommendation. Att storleken på kontoret 86
inte har visat sig påverka kan tyda på att byråkulturen istället är stark och har en större inverkan än vad kontorsstorleken har. Analysens resultat har påvisat att revisorers uppfattning om rekommendation kan påverkas av kontorets geografiska placering, detta har mätts i län och huruvida kontoret är centralt beläget eller ej. Resultatet visar exempelvis att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i mindre utsträckning av kundföretagets verksamhetsstorlek om kontoret är centralt beläget jämfört med om det inte är det. Att kontorets geografiska placering har en inverkan på revisorers uppfattning pekar även Gendron (2002) på i sin artikel om revisionsbyråers beslutsfattande gällande val av kunder. Vidare bekräftas den geografiska placeringens inverkan även av Porters femkraftsmodell (Johnson et al., 2014) där konkurrens från befintliga aktörer och konkurrens från nya aktörer kan påverka organisationen. I storstäder där det finns stora aktörer med övertag jämfört med övriga aktörer på marknaden kan en parallell dras till resultatet att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas i olika utsträckning beroende på kontorets geografiska placering. I Porters femkraftsmodell (ibid.) behandlas även kundernas förhandlingsförmåga där en mindre kundbas innebär att de har en starkare förhandlingsförmåga. Att kundbasen har en inverkan på organisationen visar även studiens resultat för revisorers uppfattning om rekommendation, där en större kundbas har en signifikant mindre påverkan på revisorers uppfattning om rekommendation jämfört med en mindre kundbas. Enligt Laosirihongthonga et al. (2010) påverkas den anställdes prestation av organisationens affärsfokus, där verksamheten anpassas efter dess rådande affärsfokus. Vår studie har inte påvisat att revisorers uppfattning om rekommendation påverkas av kontorets affärsfokus vilket visar att Laosirihongthonga et al.s (2010) resonemang om verksamhetens anpassning efter affärsfokus inte är tillämpbart gällande revisorers uppfattning om rekommendation. Vidare har kontorets affärsområden undersökts och har mätts dels genom kontorets affärsområden och dels i vilken omfattning andra tjänster erbjuds vid en ta bort-rekommendation. Enligt kommersialiseringen (Wyatt, 2004; Broberg et al. 2013) ligger en stor vikt vid att marknadsföra sig, detta skulle innebära att kontor med många affärsområden och därmed möjligheten att kunna erbjuda andra tjänster som substitut påverkar revisorns uppfattning om rekommendation. Resultatet av vår studie visar att det finns ett signifikant samband mellan kontorets affärsområden och revisorns uppfattning om rekommendation. Resultatet visar exempelvis att i desto större omfattning andra tjänster erbjuds vid en ta bort-rekommendation, i desto större utsträckning påverkas revisorns uppfattning om rekommendation av affärsrelationen. Båda mätvariablerna visar ett statistiskt signifikant samband med uppfattning av rekommendation, dock finns enbart tendenser till att kontorets affärsområden kan påverka revisorns uppfattning om rekommendation. 87
Revisorn Tabell 30 Översikt resultat Uppfattning, revisorn Revisorn Uppfattning om rekommendation Modellvariabel Variabelgrupp Ålder Ålder revisor Erfarenhet Antal år i branschen Utbildningsbakgrund Utbildning Kön Kön Av tabell 30 kan resultatet av den empiriska analysen utläsas för den beroende variabeln Uppfattning om rekommendation och de oberoende variablerna för Revisorn. Studiens resultat har visat på att det föreligger skillnader beroende på vem revisorn är vilket exempelvis även Greenberg och Baron (2003) påtalar när de talar om att beslutsfattande påverkas av individens egna mål och planer. Denna studie visar att revisorns ålder påverkar revisorns uppfattning om rekommendation, detta kan jämföras med studien av exempelvis Suddaby et al. (2009) som framhåller att det föreligger skillnader mellan revisorer till följd av dess ålder. Äldre revisorer har enligt vår undersökning visat sig påverkas i större utsträckning gällande uppfattning om rekommendation av att kundföretagets ägare är ung och oerfaren. Ålder skulle kunna antas reflekteras i erfarenhet, dock visar vår studie på det inte föreligger något statistiskt signifikant samband mellan uppfattning om rekommendation och erfarenhet och därmed kan ålder inte likställas med erfarenhet gällande rekommendationsgivning. Att vi inte kan säkerställa ett signifikant samband mellan uppfattning om rekommendation och revisorns erfarenhet är intressant då Greenberg och Baron (2003) poängterade att individer med större grad av erfarenhet fattar mer välgrundade och underbyggda beslut än individer med lägre grad av erfarenhet. När studiens resultat tolkades togs det dock i beaktande att ålder och erfarenhet inte kan vara med i samma regressionsanalys till följd av att dessa korrelerar starkt, resultatet har dock påvisat en direkt negativ effekt på modellens signifikans i de fall erfarenhet har inkluderats i stället för ålder. Som tidigare nämnts skulle ålder kunna antas reflekteras i erfarenhet vilket kan ge en antydan till att ålder kan tänkas vara ett bättre mått än erfarenhet när revisorns uppfattning om rekommendation ska förklaras. Ålder kan även tänkas vara en mer tillförlitlig variabel i denna studie då det som tidigare belysts kan ha förekommit tolkningssvårigheter hos respondenterna gällande frågan om erfarenhet. Professionsteorin (Brante, 2005) innebär att individer inom samma profession har samma utbildningsbakgrund och att de därav kan ses som en homogen grupp vilket även den normativa isomorfismen (DiMaggio & Powell, 1983) och den normativa pelaren (Scott, 2008) lyfter fram. Av denna studies empiriska analys framgår det, i motsats till den normativa isomorfismen (DiMaggio & Powell, 1983), normativa pelaren (Scott, 2008) och professionsteorin (Brante, 2005) att revisorer har olika uppfattning om rekommendation beroende på vilken utbildning denne har. Exempelvis visar vår studie på att revisorers uppfattning om rekom- 88
mendation påverkas i mindre utsträckning utav verksamhetsbakgrunden om revisorn har studerat vid Linköpings Universitet, Uppsala Universitet eller Linnéuniversitetet jämfört med de revisorer som har en Annan utbildning. Studiens resultat visar att kön har ett signifikant samband med revisorns uppfattning om rekommendation där män exempelvis påverkas i större utsträckning än kvinnor av att kundföretagets ägare är ung och oerfaren. Resultatet gällande kön pekar alltså i samma riktning som de studier vi har behandlat i modellutvecklingen, se exempelvis Gill et al. (2013) samt Sundén och Surette (1998). Detta resulterar i en modell för Uppfattning om rekommendation som visas i figur 2 över både revisionsbyråns påverkan samt revisorns egenskapers påverkan på uppfattning om rekommendation. Som beskrivits ovan är det de oberoende variablerna Kontorsstorlek, Affärsfokus och Erfarenhet som inte har visat sig vara signifikanta och som därmed inte längre finns kvar i modellen över uppfattning om rekommendation. 89
8.2.2 Omfattning av rekommendationer Revisionsbyrån Tabell 31 Översikt resultat Omfattning, revisionsbyrån Revisionsbyrån Modellvariabel Omfattning av rekommendationer Rutiner & policys Incitament Organisationskultur Byråstorlek Big 4 Kontorsstorlek Kontorets geografiska placering Kundbas Affärsfokus Kontorets affärsområden Variabelgrupp Policy När information ges När rekommendation ges Vilka rekommendationer ges Uppföljning klientportfölj Aktivt arbete Bonus Byrå Anställda Län Centralt Antal kunder Affärsfokus Affärsområden Omfattning andra tjänster erbjuds vid ta bort-råd Av tabell 31 kan resultatet av den empiriska analysen utläsas för den beroende variabeln Omfattning av rekommendationer och de oberoende variablerna för Revisionsbyrån. Som tidigare nämnts i föregående avsnitt (se 8.2.1) finns det teorier som ger indikationer på att revisorer är en homogen grupp (jmf DiMaggio & Powell, 1983; Brante, 2005; Scott, 2008). Likt revisorers uppfattning om rekommendation har det inte kunnat bekräftas att det ges rekommendationer i samma omfattning inom hela revisionsbranschen så som exempelvis den institutionella teorin skulle kunna antyda (DiMaggio & Powell, 1983). Nedan diskuteras resultatet av den empiriska undersökningen och de slutsatser som kan dras utifrån detta resultat. Organisationer påverkas av samhällets formella och informella regler som organisationer inte vill avvika ifrån (DiMaggio & Powell 1983; Scott, 2008). Gällande rekommendationsgivning till de kunder som omfattas av den frivilliga revisionen saknas det lagregleringar som är gällande för revisionsbranschen, som tidigare nämnts innebär detta att fokus i stället ligger på att studera hur interna rutiner och policys kan påverka omfattningen av rekommendationer. Rutiner och policys inom en organisation kan vara till för att säkerställa att god revisionssed (FAR, u.d.a) efterföljs. Rutiner och policys har i vår studie visat sig ha en signifikant påverkan på i vilken omfattning revisorer ger rekommendationer, detta har mätts genom variablerna byråns policy, när information ges, när rekommendationer ges samt vilka rekommendationer som ges. Samtliga fyra variabler har varit starkt signifikanta förutom byråns policy där endast tendenser har påvisats. Ett exempel är att de revisorer som ger information om den frivilliga revisionen på kundens förfrågan eller enbart informerar kunden i enskilda fall ger rekommendationer i mindre omfattning jämfört med de revisorer som alltid informerar sina kunder som omfattas av frivillig revision. 90
Incitament från revisionsbyrån har visat sig ha en påverkan på i vilken omfattning revisorer ger rekommendationer till sina kunder. Variabelgruppen incitament har mätts genom de tre olika variablerna aktivt arbete, uppföljning klientportfölj samt byråns bonussystem. Kommersialiseringen innebär att det föreligger ett större fokus på klientportföljen (Wyatt, 2004; Broberg et al., 2013) och kan ge en förklaring till att revisionsbyråns fokus på att behålla kunder eller skaffa nya kunder kan påverka i vilken omfattning som rekommendationer ges. Aktivt arbete har dock inte kunnat bekräftas ha en påverkan på i vilken omfattningen revisorer ger rekommendationer. Då kommersialiseringen kan leda till att uppföljning sker kontinuerligt av klientportföljen, dels på kontorsnivå och dels på revisorsnivå, kan detta vara en påverkande faktor på rekommendationers omfattning. Resultatet visar att uppföljning av klientportföljen har en signifikant påverkan på omfattningen av rekommendationer då exempelvis uppföljning på revisorsnivå leder till en ökad omfattning av rekommendationer jämfört med om det sker på kontorsnivå. Det finns en hel del studier som visar på ett varierat resultat av bonussystems inverkan på företagets anställda (Saks et al., 1996; Engellandt & Riphahn, 2011; Gill et al., 2013; Njanja et al., 2013) och i denna studie har bonussystem visat sig påverka i vilken omfattning revisorer ger rekommendationer. Av den empiriska analysen kan det exempelvis utläsas att om det inte föreligger något bonussystem på byrån ges rekommendationer i mindre omfattning jämfört med om revisorn inte vet om det föreligger ett bonussystem. Av de tre variablerna kan det därmed urskiljas att incitament från byrån påverkar i vilken omfattning revisorn ger rekommendationer, dock har inte aktivt arbete visat sig kunna förklara omfattningen. Broberg (2013) menar att Audit firmalization innebär att revisorer påverkas av den rådande organisationskulturen och att det därav föreligger skillnader mellan revisorer beroende på byråtillhörighet (se även Grey, 1998). Enligt vår studies resultat kan vi konstatera att det föreligger en signifikant påverkan på i vilken omfattning revisorer ger rekommendationer till följd av vilken byrå de är verksamma på, exempelvis ger revisorer som arbetar på Byrå A eller Övriga stora byråer rekommendationer i mindre omfattning än de revisorer som tillhör Övriga byråer. Att Byrå A och Övriga stora byråer har visat sig vara signifikanta kan det därför även här tänkas föreligga ett starkt samband mellan omfattningen och den enskilda byråns organisationskultur men även en gemensam kultur för de stora byråerna. Resultatet av byråstorlekens påverkan på i vilken omfattning rekommendationer ges tyder på att byråstorleken inte har någon påverkan på omfattningen av rekommendationer. Resultat av byråstorlekens påverkan strider mot ett flertal studier där byråstorlek beskrivs ha en påverkan på revisorn (se t.ex. Lennox, 1999; Chan et al., 2012). Vidare kan den institutionella teorins inverkan på revisionsbyråerna antas vara stark då det inte framkommit att byråstorleken har en påverkan på i vilken omfattning rekommendationer ges, ett exempel är den mimetiska isomorfismen där nya och därmed mindre organisationer imiterar andra framgångsrika etablerade organisationer vid osäkra situationer (DiMaggio & Powell, 1983). Till skillnad från byråstorleken har kontors- 91
storleken, mätt i antalet anställda, visat sig kunna påverka i vilken omfattning rekommendationer ges. Kontorsstorlekens påverkan på omfattning av rekommendationer tyder på att Porters femkraftsmodell (Johnson et al., 2014) gällande konkurrens från befintliga och nya aktörer har en inverkan på i vilken omfattning rekommendationer ges. Gällande kontorsstorleken hävdar även Choi et al. (2010) att det föreligger skillnader i revisionskvalité beroende på kontorets storlek vilket alltså visar på samma påverkan som för vår studies beroende variabel omfattning av rekommendationer. Detta innebär således att byråkulturen kan tänkas ha en svagare inverkan på det enskilda kontoret och att omfattningen av rekommendationer i stället beror på faktorer kopplade till just kontoret. Kontorets geografiska placering har visat sig ha en inverkan på i vilken omfattning rekommendationer ges i, vilket har mätts i dels län och dels om kontoret är centralt beläget. Resultatet visar exempelvis att revisorer verksamma i Dalarnas län ger rekommendationer i större omfattning är de som är verksamma i Stockholms län. Angående huruvida kontoret är centralt beläget visas dock endast tendenser till att detta kan påverka omfattningen av rekommendationer. Gendron (2002) visar att kontorets geografiska placering har en inverkan på revisionsbyråers beslutsfattande gällande val av kunder, detta stämmer även överens med denna studie gällande omfattning av rekommendationer. Vidare bekräftas den geografiska placeringens påverkan på organisationer även av Porters femkraftsmodell (Johnson et al., 2014) där konkurrens från befintliga aktörer och konkurrens från nya aktörer på marknaden har en påverkan. Det kan i detta fall jämföras med att det i mindre län så som exempelvis i Dalarnas län inte är lika vanligt som i Stockholms län att placera sina huvudkontor, vilket innebär att det inte finns lika stora aktörer med övertag och att det därav ges rekommendationer i olika omfattning beroende på vilket län kontoret är beläget i. Porters femkraftsmodell (ibid.) behandlar även kundernas förhandlingsförmåga där en mindre kundbas innebär att kunderna har en starkare förhandlingsförmåga. Att kundbasen har en inverkan på organisationen visar även vår studies resultat gällande i vilken omfattning revisorer ger rekommendationer, exempelvis kan det urskiljas att rekommendationer ges i mindre omfattning desto större kundbas kontoret har. Laosirihongthonga et al. (2010) framhåller att den anställdes prestation påverkas av organisationens affärsfokus, där verksamheten anpassas efter dess rådande affärsfokus. Vår studie har enbart visat tendenser på att omfattningen på rekommendationer påverkas av vilket affärsfokus kontoret har, där exempelvis ett affärsfokus på mindre ägarledda bolag visar tendenser på att öka omfattningen av revisorns rekommendationer jämfört med om affärsfokuset i stället är börsbolag. Resultatet av affärsfokusets påverkan på omfattningen av rekommendationer kan förklaras av Laosirihongthonga et al.s (2010) resonemang om verksamhetens anpassning efter affärsfokuset, men detta skulle behöva undersökas ytterligare då endast tendenser till detta visas. Vidare har kontorets affärsområden undersökts och har mätts dels genom antal affärsområden och dels genom i vilken omfattning andra tjänster erbjuds vid en rekommendation att 92
inte ha kvar revisionen. Enligt kommersialiseringen (Wyatt, 2004; Broberg et al. 2013) ligger en stor vikt vid att marknadsföra sig, detta skulle innebära att kontor med många affärsområden, och därmed möjligheten att kunna erbjuda andra tjänster som substitut, påverkar i vilken omfattning rekommendationer ges. Resultatet från vår studie pekar på att om omfattningen som andra tjänster erbjuds i vid en ta bort-rekommendation är hög ger detta även en ökad omfattning av rekommendationer. Vidare visar resultatet från vår modellprövning inte att antal affärsområden har en påverkan på i vilken omfattning som rekommendationer ges, trots detta har resultatet visat att modellvariabeln affärsområden påverkar omfattningen av rekommendationer. Revisorn Tabell 32 Översikt resultat Omfattning, revisorn Omfattning av rekommendationer Modellvariabel Variabelgrupp Ålder Ålder revisor Revisorn Erfarenhet Antal år i branschen Utbildningsbakgrund Utbildning Kön Kön Av tabell 32 kan resultatet av den empiriska analysen utläsas för den beroende variabeln Omfattning av rekommendationer och de fyra oberoende variablerna för Revisorn. Likt Uppfattning om rekommendation visar studiens resultat gällande omfattning av rekommendationer att det föreligger skillnader beroende på vem revisorn är. Studien visar att revisorns ålder påverkar i vilken omfattning rekommendationer ges vilket kan jämföras med studier av exempelvis Kaplan et al. (2008) och Suddaby et al (2009). Studien visar att desto äldre revisorn är i desto större omfattning ges rekommendationer till kunder som omfattas av den frivilliga revisionen. Till skillnad från studiens andra beroende variabel, uppfattning om rekommendation, visar resultatet för omfattning av rekommendationer att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan revisorns erfarenhet och i vilken omfattning rekommendationer ges (jämför exempelvis Grosul & Feist, 2014). För denna beroende variabel kan det tänkas vara mer relevant att likställa ålder med erfarenhet till följd av att både ålder och erfarenhet påvisar positiva samband med i vilken omfattning rekommendationer ges. Trots att de båda variablerna uppvisar ett liknande samband har vi valt att behålla dessa som två separata variabler då hänsyn tagits till studiens stora bortfall samt den potentiella feltolkningen av frågan gällande revisorns erfarenhet. Av resultatet framgår det, i motsats till den normativa isomorfismen (DiMaggio & Powell, 1983), den normativa pelaren (Scott, 2008) och professionsteorin (Brante, 2005), att revisorer ger rekommendationer i olika omfattning beroende på vilken utbildning denne har. Studiens resultat visar exempelvis att revisorer som har studerat vid Lunds Universitet eller Göteborgs Universitet ger rekommendationer i mindre omfattning än revisorer som har en Annan utbildning. Av studiens resultat har det inte kunnat påvisas något signifikant samband mellan vilket 93
kön revisorn har och i vilken omfattning denne ger rekommendationer. Det faktum att kön inte har visat sig ha en betydelse stämmer väl överens med studierna av exempelvis Harrison et al. (2007) samt Riley och Chow (1992). Ovanstående diskussion resulterar i en modell för Omfattning av rekommendationer som visas i figur 3 över dels revisionsbyråns påverkan och dels revisorns egenskapers påverkan på omfattningen av rekommendationer. Som ovan beskrivits har de oberoende variablerna Byråstorlek och Kön exkluderats från modellen till följd av att de inte kunnat bekräftats vara signifikanta för omfattningen av rekommendationer. Vidare är Kontorets affärsfokus skuggad i modellen till följd av att det enbart finns tendenser till att denna är en påverkande faktor till i vilken omfattning rekommendationer ges. 8.3 Egna reflektioner Av de företagsspecifika faktorer i denna studie som har angetts ha en stark påverkan för vilken rekommendation som ges till kund kan vi se att intressenterna har en stark påverkan. Eftersom intressenternas intressen är centrala i det som revisionen syftar till att tillgodose (Bergström & Samuelsson, 2012) menar vi att detta är ett positivt resultat för revisionsbranschens förtroende. Att förtroendet kan anses stärkas av detta resultat leder till att revisionsbranschens professionella tjänster fortsättningsvis kan värderas högt av samhället då resultatet visar att hänsyn tas till allmänhetens intressen så som Larson (1977) beskriver. Det kan dock ses som anmärkningsvärt att verksamhetens storlek inte anses påverka rekommendationen i så stor 94
utsträckning som förväntades, framför allt med tanke på att det är företagens storlek som revisionsplikt baseras på. Då frågorna vi ställde berörde antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning skulle detta resultat kunna indikera på att det finns andra kriterier gällande kundens verksamhet som bättre reglerar vilka bolag som ska omfattas av frivillig revision. Vidare kan det dock samtidigt utläsas att framtidsplanerna har graderats något högre än verksamhetsstorlek vilket kan tyda på att verksamhetens framtida storlek trots allt är något som revisorerna tar hänsyn till. Det är även intressant att belysa att verksamhetsproblem inte anses ha en så stark påverkan på rekommendationen, detta ses som anmärkningsvärt eftersom ett syfte med revisionen är att eliminera en del av de risker som är förknippat med bolagets verksamhet. En viss överensstämmelse kan ses mellan resultatet av graderingen av några företagsspecifika faktorer och resultatet från pilotstudien. De två kategorierna av företagsspecifika faktorer, intressenter och framtidsplaner, som har visat sig ha högst påverkan i enkätundersökningen var även sådana faktorer som betonades i pilotstudien. Exempelvis kan det ses i det tidigare citerade uttalandet från Broomé (Personlig kommunikation, 26 februari 2014) att det är viktigt att veta vad kunden har för planer för sin verksamhet och att därefter bedöma om det föreligger ett revisionsbehov. Vidare gav Carlborg (Personlig kommunikation, 27 februari 2014) uttryck för att revisionsbehovet blir större när kunden är beroende av många intressenter så som bank, starka kunder och externt ägande utöver den huvudsaklige ägaren. Intressenternas betydelse framhävs även i Broomés (Personlig kommunikation, 26 februari 2014) citerade uttalande om att krav från betydelsefulla kunder påverkar rekommendationen. Under intervjun med Lindahl (Personlig kommunikation, 28 februari 2014) förklarade han att kunden inte anlitar revisorn enbart för det revisorn faktiskt gör utan även för allt som denne kan göra, detta sammanfaller till viss del med Brantes (2005) mening om att en profession anlitas för att få tillgång till kunskapen som professionen besitter. Av studien har det framkommit att rekommendationer ges i en omfattning som kan anses vara hög, cirka 63 procent, att rekommendationer ges i en sådan hög omfattning styrker antagandet att rollen som revisor även innebär en roll som rådgivare. Att en stor andel företag har valt att inte ha revision kan innebära incitament för revisionsbranschen att erbjuda andra tjänster så som exempelvis rådgivning, detta kan knytas an till ett mångsidigt tjänsteutbud på revisionsbyråerna så som kommersialiseringen av branschen bekräftar (se t.ex. Broberg et al., 2013). Då studiens resultat visar på att omfattningen av rekommendationerna påverkas positivt av att andra tjänster erbjuds vid rådet att ta bort revisionen tyder alltså detta på en koppling mellan NAS och omfattningen av rekommendationer. Vidare kan kontoret tänkas förknippas med en större grad av öppenhet om de ger rekommendationer till sina kunder, och om de även tillhandahåller NAS minskar risken för att förlora kunden i de fall de ger en ta bortrekommendation och samtidigt erbjuder NAS. 95
8.4 Förslag på vidare forskning Som diskuterats i tidigare avsnitt har frisvaren från enkätfrågan gällande när någon typ av belöning eller bonus utges på byrån pekat på att detta beror på fler faktorer än endast införskaffandet respektive behållandet av kunder. En bättre formulering av denna fråga hade kunnat vara att be respondenterna uppskatta hur stor vikt som läggs vid att revisorn införskaffar respektive behåller kunder när en belöning eller bonus beräknas. Vidare hade kontorsstorleken kunnat vara intressant att mäta på ett alternativt sätt för att se om detta skulle påverka resultatet. Det hade varit intressant med en replikering av denna studie efter en längre tidsperiod för att se om ytterligare effekter av revisionspliktens avskaffande kan urskiljas som inte har kunnat visa sig ännu. Det hade även varit intressant att genomföra en fördjupning av denna studie genom exempelvis en hypotesutveckling för att undersöka vilka faktorer som avgör huruvida det blir en behåll- respektive ta bort-rekommendation. För en ytterligare fördjupning och förståelse av revisorers rekommendationer skulle det vara intressant att studera detta från kundföretagens perspektiv för att undersöka om, och i så fall hur, de upplever revisorers rekommendationer. Vidare hade det varit intressant med en fördjupad studie i någon utav de olika faktorerna som har visat sig ha en påverkan på rekommendationsgivningen, till exempel byråkulturen eller rutiner och policys. Genom att undersöka byråns kulturs eller rutiner och policys påverkan på vilken rekommendation som ges och i vilken omfattning hade tydligare mönster kunnat uppnås av dess inverkan. Exempelvis skulle en kvalitativ studie kunna genomföras för att få möjligheten att tolka hur dessa faktorer faktiskt påverkar den enskilde revisorn och då få en möjlighet till en djupare förståelse. I en fördjupad studie hade betydelsen av faktorernas effekter på rekommendationerna även kunnat studeras och vad dess inverkan har för betydelse för revisorsprofessionens framtida utveckling. 96
Källförteckning Aktiebolagslag 2005:551. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/lagar/svenskforfattningssamling/aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551/#k9 Hämtad: 2014-01-27. Allee, K. D., & Yohn, T. L. (2009). The demand for financial statements in an unregulated environment: an examination of the production and use of financial statements by privately held small businesses. Accounting review, 84, 1 25. Anthony, R., N., & Govindarajan, V. (2007). Management control systems (12 uppl.). Boston: McGraw-Hill. Asp, E., & Lund, V. (2013). Motiv till revision i små aktiebolag och revisorns roll i dessa. Examensarbete Kandidatnivå VT 2013, Uppsala universitet. Bagley, P., Dalton, D., & Ortegren, M. (2012). The Factors that Affect Accountants' Decisions to Seek Careers with Big 4 versus Non-Big 4 Accounting Firms. Accounting Horizons, 26 (2), 239-264. Bell, T. B., Landsman, W. R., & Shackelford, D. A. (2001). Auditors Perceived Business Risk and Audit Fees: Analysis and Evidence, Journal of Accounting Research, 39(1), 35-43. Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4 uppl.). Danmark: Studentlitteratur. Bergström, C., & Samuelsson, P. (2012). Aktiebolagets grundproblem (4 uppl.). Visby: Norstedts Juridik AB. BFNAR 2012:1, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning. (2012). Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/rad/bfnar12-1-grund.pdf Hämtad: 2014-02-13. Bjørnenak, T. (1997). Diffusion and accounting: the case of ABC in Norway. Management Accounting Research, 8, 3-17. Blomén, S. & Sandahl, S. (2013). Vart tog kostnaden vägen - En studie om avskaffandet av revisionspliktens effekter. Examensarbete Magisternivå VT 2013, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Bolagsverket. (2012). Årsredovisning 2012. Tillgänglig: http://www.bolagsverket.se/polopoly_fs/1.8940!/menu/general/column-content/file/bolagsverkets_arsredovisning_2012.pdf Hämtad 2014-01-20. 97
Brante, T. (2005). Om begreppet och företeelsen profession. Tidskrift för Praxisnära forskning. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se/record/979109/file/983908.pdf Hämtad: 2014-02-17. Broberg, P. (2013). The Auditor at Work -A study of auditor practice in Big 4 audit firms. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Broberg, P., Umans, T., & Gerlofstig, C. (2013). Balance between auditing and marketing: an explorative study. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 22(1), 57-70. Broberg, P., Umans, T., Skog, P., & Theodorsson, E. (2014). Auditor's professional and organisational identities and perceived commercialization in audit firms. Presenterad vid: 37 th Annual Congress of the European Accounting Association. Bryman, A. (2006). Integrating quantitative and qualitative research: how is it done? Qualitative Research, 6(1), 97-113. Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business Research Methods (3 uppl.). Oxford: Oxford University Press. Burton, J. C., & Roberts, W. (1967). A Study of Auditor Changes. Journal of Accountancy, 123(4), 31-36. Calderon, T. G., & Ofobike, E. (2008). Determinents of client-initiated and auditor-initiated auditor changes. Managerial Auditing Journal, 23(1), 4-26. Carlsson, D., & Hagnell, C. (2013). Avskaffad revisionsplikt i Sverige Hur ser småföretagare på revisionens värde i deras bolag? Examensuppsats Kandidatnivå HT 2012, Uppsala Universitet. Carrington, T. (2010a). Revision (1:1 uppl.). Malmö: Liber. Carrington, T. (2010b). An analysis of the demands on a sufficient audit: Professional appearance is what counts! Critical Perspectives on Accounting, 21, 669 682. Chan, H.L., DeBoskey, D.G., & Hee, K. (2012). Audit Fee Patterns of Big Four and Non-Big Four Firms. CPA Journal, 82(10), 32-36. Choi, J.-H., Kim, C., Kim, J.-B., & Zang, Y. (2010). Audit Office Size, Audit Quality, and Audit Pricing. Auditing, 29(1), 73-97. Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning En handbok (3:1 uppl.). Malmö: Studentlitteratur. 98
Collin, S., Jonnergård, K., Qvick, P., Silfverberg, B. & Zabit, S. (2007). Gendered Career Rein: A Gender Analysis of the Certification Process of Auditors in Sweden.International Journal of Auditing, 11(1), 17 39. Collin, S.-O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Karin Hansson (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, 20, 141 174. Collis, J., Jarvis, B., & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting & Business Research (Wolters Kluwer UK), 34(2), 87-100. Collis, J. (2012). Determinants of voluntary audit and voluntary full accounts in micro and non-micro small companies in the UK. Accounting and Business Research, 42(4), 441-468. Cooper, D. J., & Robson, K. (2006). Accounting, professions and regulation: Locating the sites of professionalization. Accounting, Organizations and Society, 31, 415-444. Curtis, M. B., Conover, T. L., & Chui, L. C. (2012). A Cross-Cultural Study of the Influence of Country of Origin, Justice, Power Distance, and Gender on Ethical Decision Making. Journal of International Accounting Research, 11(1), 5-34. Danielsson, C. (2011). Kvinnliga revisorer är nogrannare än manliga. Balans, 10. Hämtad 2014-05-16 från, http://www.exakta.se/x-online/far/2011/balans_nr_10_2011/#/8/ Dedman, E., & Kausar, A. (2012). The impact of voluntary audit on credit ratings: evidence from UK private firms. Accounting and Business Research, 42(4), 397-418. Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory (2 uppl.). Berkshire: McGraw-Hill Education. DiMaggio, P. J., & Powell W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160. Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: Multivariat analys (1:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2:3 uppl.). Lund: Studentlitteratur. DTI (2003). Raising the Thresholds. Consultation Document, juli. Tillgänglig: http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/http://www.dti.gov.uk/cld/thresholds.pdf Hämtad: 2014-03-26. 99
Ekobrottsmyndigheten. (2005). Årsredovisning 2005. Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/dokument/arsredovisning/ Hämtad: 2014-01-20 Elliot, J.A., Ghosh, A., & Peltier, E. (2013). Pricing of risky initial audit engagements. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 32(4), 25-43. Engellandt, A., & Riphahn, R. (2011). Evidence on incentive effects of subjective performance evaluations. Industrial & Labor Relations Review, 64 (2), 241-257. Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - Idéer, moden, förändring (1:1 uppl.). Malmö: Liber. Europarådet. (1978). Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (Artikel 11 och Artikel 51). Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/all/;jsessionid=ckqttflmpwp7g- wvpwqnwvystcrry7tyn6q0pd14frgcmkzy7zdjz!-979635541?uri=celex:31978l0-660 Hämtad: 2014-04-29. Falkman, P., & Tagesson, T., (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271-283. FAR. (2014). FARs Samlingsvolym - Revision (ISA 200). Stockholm: FAR Akademi AB. FAR. (u.d.a). God revisionssed. Hämtad 2014-02-24, från FARs hemsida, http://www.far.se/du-i-din-yrkesroll/revisor/revision-andra-bestyrkandeuppdrag-ochovriga-granskningsuppdrag/god-revisionssed/ FAR. (u.d.b). Auktorisation och utbildning. Hämtad 2014-03-03, från FARs hemsida, http://www.far.se/du-i-din-yrkesroll/revisor/auktorisation-och-utbildning/ FAR. (u.d.c). Kompetensutveckling är förtroendeskapande. Hämtad 2014-03-05, från FARs hemsida, http://www.far.se/du-i-din-yrkesroll/revisor/auktorisation-och-utbildning/vidareutbildning/ Firth, M. (1997). The provision of non-audit services and the pricing of audit fees. Journal of business Finance and accounting, 24(3), 511-525. Fontaine, R.; Letaifa, S. B., & Herda, D. (2013). An Interview Study to Understand the Reasons Clients Change Audit Firms and the Client s Perceived Value of the Audit Service. Current Issues in Auditing, 7(1), A1 A14. Freeman, J. (1982). Organizational life cycles and natural selection processes. Research in Organizational Behavior, 4, 1-32. 100
Geiros, S., & Runhall, C. (2012). Revisionspliktens avskaffande - En studie om Sveriges utveckling utifrån ett intressentperspektiv. Examensarbete Magisternivå VT 2012, Lunds Universitet. Gendron, Y. (2002). On the role of the organization in auditors client-acceptance decisions. Accounting, Organizations and Society, 27 (7), 659-684. Gendron, Y., Suddaby, R., & Lam, H. (2006). An examination of the ethical commitment of professional accountants to auditor independence. Journal of Business Ethics, 64 (2), 169-193. Gill, D., Prowse, V., & Vlassopoulos, M. (2013). Cheating in the workplace: An experimental study of the impact of bonuses and productivity. Journal of Economic Behavior and Organization, 96, 120-134. Gouldner, A., W. (1979). The Future of Intellectuals and the Rise of the New Class: a frame of reference, theses, conjectures, arguments, and an historical perspective on the role of intellectuals and intelligentsia in the international class contest of the modern era. London: McMillan. Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), 47-77. Greenberg, J., & Baron, R.A. (2003). Behavior in Organizations: Understanding and Managing the Human Side of Work (8 uppl.). Upper Saddle River, N. J.: Prentice Hall. Greene, J. C., Caracelli, V. J., & Graham, W. F. (1989). Toward a Conceptual Framework for Mixed-method Evaluation Designs. Educational Evaluation and Policy Analysis, 11(3), 255 74. Grey, C. (1998). On being a professional in a Big Six firm. Accounting, Organizations and Society, 23(5-6), 569-587. Grosul, M., & Feist G. J. (2014). The Creative Person in Science. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, 8 (1), 30-43. Gul, F.A., Wu, D. & Yang, Z. (2013). Do Individual Auditors Affect Audit Quality? Evidence from Archival Data. Accounting Review, 88 (6), 1993-2023. Hackston, D. & Milne, M. (1996). Some determinants of social and environmental disclosures in New Zealand companies. Accounting, Auditing and Accountability Journal, 9(1), 77 108. Hair Jr, J. F., Black, W. C., Babin, B. J., & Anderson, R. E. (2010). Multivariate Data Analysis: a Global Perspective (7 uppl.). Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education. 101
Han, S.-K. (2000). Inducing Homogeneity in the Audit Services Market: A Cross-Industry Analysis. Sociological Forum, 15(3), 511-540. Harrison, G. W., Lau, M. I., & Rutström, E. E. (2007). Estimating Risk Attitudes in Denmark: A Field Experiment. Scandinavian Journal of Economics, 109(2), 341-368. Hellgren, S., & Skoogh, M. (2011). Revisionspliktens avskaffande - Behåller aktiebolagen en frivillig revision och vilka faktorer påverkar valet? Examensarbete Magisternivå VT 2011, Linköpings Universitet. Hygren, M., & Mothi, A. (2012). Avskaffandet av revisionsplikten - Varför väljer små aktiebolag bort revisionen? Examensarbete Magisternivå VT 2012, Högskolan i Borås. Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Jianakoplos, N.A., & Bernasek, A. (1998). Are women more risk averse? Economic Inquiry, 36(10), 620-630. Johnson, G., Whittington, R., Scholes, K., Angwin, D., & Regnér, P. (2014). Exploring strategy: text and case (10 uppl.). Harlow: Person. Johnson, T. J. (1972). Professions and Power. London: McMillan. Josephson, S. & Nilsson, M. (2007). Varför är företagaren inte intresserad av vad revisorn gör? Förväntningsgapet mellan företagaren och revisorn. Examensarbete Kandidatnivå HT 2006, Högskolan i Kristianstad. Justitiedepartementet. (2008). Avskaffande av revisionsplikten för små företag. SOU 2008:32. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/21/24/04afd0c4.pdf Hämtad 2014-01- 22. Jönsson, E., & Mellvé, V. (2013). Varför behållen små aktiebolag revisorn trots att revisionsplikten för dessa är avskaffad? Examensarbete Magisternivå VT 2013, Linnéuniversitetet. Kao, J.L., Li, Y., & Zhang, W. (2013). Has SOX Enhanced Non-Big 4 Auditors' Ability to Deal with Client Pressure? Accounting Perspectives, 12 (2), 141-164. Kaplan, S. E., O Donnell, E. F., Arel, B. M. (2008). The Influence of Auditor Experience on the Persuasiveness of Information Provided by Management. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 27(1), 67-83. 102
Karlsson, O., Stille, M., & Tullgren, A. (2010). Revisionspliktens avskaffande - vad kommer att påverka de mindre bolagens beslut om revision. Examensarbete Kandidatnivå HT 2009, Lunds universitet. Kjær, P. (2002). Strategen i institutionella omgivningar - institutionell teori. I Nygaard (red.), C., & Bengtsson, L. (2002). Strategizing - En kontextuell organisationsteori. Lund: Studentlitteratur. Koh, H.C., & Woo, E.S. (1998). The expectation gap in auditing. Managerial Auditing Journal, 13(3), 147-154. Kusurkar, R., Kruitwagen, C., Ten Cate, O., & Croiset, G. (2010). Effects of Age, Gender and Educational Background on Strength of Motivation for Medical School. Advances in Health Sciences Education, 15(3), 303-313, 11. Körner, S. (1985). Statistisk slutledning. Lund: Studentlitteratur. Lai, K.-W. (2013). Audit Reporting of Big 4 Versus Non-Big 4 Auditors: The Case of Ex- Andersen Clients. The International Journal of Accounting, 48(4), 495-524. Laosirihongthonga, T., Tanb, K. C. & Kannanc, V. R. (2010). The impact of market focus on operations practices. International Journal of Production Research, 48(20), 5943 5961. Larson, M. S. (1977). The rise of Professionalism: A Sociological Analysis. Berkley: University of California press. Lennox, C. (1999). Are large auditors more accurate than small auditors? Accounting & Business Research, 29(3), 217-227. Lennox, C. S., & Pittman, J. A. (2011). Voluntary Audits versus Mandatory Audits. Accounting Review, 86(5), 1655-1678. Liggio, C.D. (1974). The expectation gap: the accountant s Waterloo. Journal of Contemporary Business, 3(Spring), 27-44. Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363. Monroe, G. S., & Woodliff, D.R. (1993). The effect of education on the audit expectation gap. Accounting and Finance, 33(May), 61-78. Nationalencyklopedin. (2014). Legitim. Hämtad 2014-02-19, från Nationalencyklopedins hemsida: http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/legitim 103
Nationalencyklopedin. (2014). Legitimitet. Hämtad 2014-02-19, från Nationalencyklopedins hemsida: http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/legitimitet Nelson, M., & Tan, H.-T. (2005). Judgment and Decision Making Research in Auditing: A Task, Person, and Interpersonal Interaction Perspective. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 24, 41 71. Neu, D., & Simmons, C. (1996). Reconsidering the "social" in positive accounting theory: The case of site restoration costs. Critical Perspectives on Accounting, August 1996, 7(4), 409-435. Njanja, W. L., Maina, R. N., Kibet, L. K., & Njagi, K. (2013). Effect of Reward on Employee Performance: A Case of Kenya Power and Lighting Company Ltd., Nakuru, Kenya. International Journal of Business & Management, 8 (21), 41-49. Pallant, J. (2011). SPSS survival: a step by step guide to data analysis using the SPSS program. (4 uppl.). Crows Nest, N.S.W., Australia: Allen & Unwin. Palmrose, Z (1986). Audit fees and auditor size: Further evidence. Journal of accounting research, 24(1), 97-110. Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder (4:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur Porter, B. (1993). An empirical study of the audit expectation-performance gap. Accounting and Business Research, 24(winter), 49-68. Porter, B., Simon, J., & Hatherly, D. (2011). Principles of External Auditing (3 uppl.). Croydon: CPI Group (UK) Ltd. Regeringen. (2010). Regeringens proposition 2009/10:204. Hämtad från Sveriges riksdags hemsida: http://data.riksdagen.se/dokument/gx03204#page_143 Revisionslag 1999:1079. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/revisionslag-19991079_sfs-1999-1079/?bet=1999:1079 Hämtad: 2014-03-10. Revisorslag 2001:883. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar- /Svenskforfattningssamling/Revisorslag-2001883_sfs-2001-883/?bet=2001:883 Hämtad: 2014-03-10. Revisorsnämnden. (u.d.a). Revisorsnämnden. Hämtad 2014-02-24, från Revisorsnämndens hemsida, http://www.revisorsnamnden.se/rn/om_rn_4706.html 104
Revisorsnämnden. (u.d.b). Blir revisor. Hämtad 2014-03-05, från Revisorsnämndens hemsida, http://www.revisorsnamnden.se/rn/bli_revisor.html Revisorsnämnden. (u.d.c). Revisorsnämndens (RN) föreskrifter om fortbildning har ändrats. Hämtad 2014-03-05, från Revisorsnämndens hemsida, http://www.revisorsnamnden-.se/rn/for_revisorer/fortbildning.html Revisorsnämnden. (u.d.d). Sök revisor. Hämtad 2014-03-03 från Revisorsnämndens hemsida, http://www.revisorsnamnden.se/rs/revisor/?fornamn=&namn=&foretag=&foretagort=&status =A&art45=®nr=&search=S%F6k Riley Jr., W. B., & Chow, V. K. (1992). Asset Allocation and Individual Risk Aversion. Financial Analysts Journal, 48(6), 32-38. Robinson, D. R., & Owens-Jackson, L. (2009). Audit Committee Characteristics and Auditor Changes. Academy of Accounting & Financial Studies Journal, 13, 117-132. Saks, A. M., Wiesner, W. H., & Summers, R. J. (1996). Effects of job previews and compensation policy on applicant attraction and job choice. Journal of Vocational Behavior, 49(1), 68-85. Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2007). Research Methods for Business Students (4 uppl.). Harlow: Financial Times/Prentice Hall. Scott, W. R. (2008). Institutions and Organizations - Ideas and Interests. (3 uppl.). Thousand Oaks, Kalifornien: Sage Publications Inc. Simunic, D. (1980). The pricing of audit services: Theory and evidence. Journal of Accounting research, 18(1), 161-190. Skatteverket (2010). Skatteverkets pressmeddelande: Frivillig revision för de minsta bolagen. Hämtad 2014-01-21, från Skatteverkets hemsida, http://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/riks/2010/2010/frivilligrevisionfordeminstabolagen.5.1a098b721295c54 4e1f800047828.html Sori, Z. M., Karbhari, Y., & Mohamad, S. (2010). Commercialization of accounting profession: The case of non-audit services. International Journal of Economics and Management, 4 (2), 212-242. SurveyMonkey. (2014). SurveyMoneky. Hämtad 2014-02-26, från, https://sv.surveymonkey.com/ Strömbom, L. (2003). Identitet och identitetspolitik i Sveriges regioner. Lund: Mediatryck. 105
Suchman, M. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The Academy of Management Review, 20(3), 571-610. Suddaby, R., Gendron, Y., & Lam, H. (2009). The organizational context of professionalism in accounting. Accounting, Organisations and Society, 34 (3-4), 409-427. Sundén, A. E., & Surette, B. J. (1998). Gender Differences in the Allocation in Retirement Savings Plans. American Economic Review, 88(2), 207-211. Tackett, J., Wolf, F., & Claypool, G. (2004). Sarbanes Oxley and audit failure: A critical examination. Managerial Auditing Journal, 19 (3), 340-350. Tagesson, T., Dahlgren, M., Gamlen, M., & Håkansson, M. (2005). Swedish Financial Managers Attitudes towards the Implementation of the IASB s Standards- The Relationship between Attitudes towards Harmonisation and the Internationalisation of the Corporation. Financial Reporting, Regulation and Governance, 4(2), 1-24. The Economist. (2007, 19 juli). Accounting for good people. The Economist. Hämtad 2014-05-02 från, http://www.economist.com/node/9507322 Thorell, P., & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Från Svenskt näringslivs hemsida, http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/revisionsplikten_i_sm- 458a.pdf Hämtad 2014-01-23. Tolbert, P. S., & Zucker L. G. (1983). Institutional sources of change in the formal structure of organizations: the diffusion of civil service reform, 1880-1935. Administrative Science Quarterly, 28 (1), 22-39. Turpen, R.A (1995). Audit fees- What research tells us. The CPA Journal, 65(1), 54. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Hämtad 2014-05-09 Wahlgren, L. (2008) SPSS steg för steg. (2:2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Willmott, H. (1986). Organising the profession: a theoretical and historical examination of the development of the major accountancy bodies in the UK. Accounting Organizations and Society, 11(6), 555-580. Wyatt, A. R. (2004). Accounting professionalism - They just don t get it! Accounting Horizons, 18 (1), 45-53. Yazdanfar, D. (2013). Profitability determinants among micro firms: evidence from Swedish data. International Journal of Managerial Finance, 9(2), s. 151-160. 106
Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision - En fråga om att följa upptrampade stigar. Licentiatuppsats Luleå, Luleå tekniska universitet. Öhman, P., Häckner, E., Jansson, A.-M., & Tschudi, F. (2006). Swedish Auditors View of Auditing: Doing Things Right versus Doing the Right Things. European Accounting Review, 15(1), 89-114. 107
Bilaga 1 Bekräftelsebrev inför intervju Hej! Vi vill börja med att tacka Er för att Ni har erbjudit Er att medverka i en intervju på Ert kontor den XX februari 2014 klockan XX.XX. Denna studie handlar om vilka faktorer som ligger till grund för en rekommendation att behålla revisionen eller ej. Med er hjälp vill vi få förståelse för hur Ni resonerar när det gäller företags behov av revisionstjänster. Studiens syfte är att förklara hur revisorer resonerar när det gäller revisionstjänster till de klienter som inte omfattas av revisionsplikt sedan november 2010. Vi skickar detta mejl till Er för att bekräfta tidsbokningen och för att få bekräftat att Ni fortfarande vill delta i denna undersökning. Intervjun är beräknad till max 60 minuter och kommer att ske på avtalad tid på Ert kontor. Resultaten kommer att användas för att utforma en enkätundersökning. Studien kommer slutligen att mynna ut i en examensuppsats för Civilekonomprogrammet på Linköpings Universitet under handledning av Ek. Dr. Pernilla Broberg. Eftersom Ni är ett av få företag som är utvalda vill vi gärna att Ni kontaktar oss snarast möjligt om Ni inte längre önskar delta i denna undersökning, om detta är fallet krävs ingen särskild förklaring. Vi önskar använda ljudinspelning under intervjun om detta godkänns av Er. Intervjusvaren kommer att behandlas konfidentiellt så att inga obehöriga kan ta del av dem om så önskas och i studien anonymiseras i så fall personer och byråtillhörighet, i annat fall önskar vi få använda Ert namn och byråtillhörighet i studien. Ställningstagandena gällande dels ljudinspelningen och dels konfidentialiteten kan lämnas i samband med intervjun. Den eventuella ljudinspelningen kommer att förstöras efter kursens avslutande. Som tack för Ert deltagande kommer Ni att få möjlighet att ta del av resultatet av studien, vilket vi hoppas kan vara av intresse för Er. Vi är tacksamma om Ni vill delta! Med vänliga hälsningar, Alexandra Salomonsson & Sanna Kraff Civilekonomprogrammet Linköpings Universitet Kontakt: Alexandra 073-769 58 25 alesa221@student.liu.se Sanna 073-403 74 22 sankr584@student.liu.se 108
Bilaga 2 Intervjuguide (sista intervjun) Först & främst vill vi tacka för att du har tagit dig tid till att träffa oss. Vi skulle vilja börja med att fråga de frågor som stod i informationsmejlet, alltså: Om det går bra att vi använder ljudinspelning under intervjun? Och om det är okej för dig att vi använder ditt namn och byråtillhörighet i vår studie? (Om nej: Inga obehöriga kommer att få ta del av det.) Upplägget för intervjun Presentation om oss själva och sedan om studien och dess syfte. Har du några frågor innan intervjun börjar, eller är det något mer du vill veta? Skulle du vilja berätta lite om dig själv och om XX som företag. Hur länge har du jobbat som revisor & hur länge har du jobbat på byrån? Får man fråga hur gammal du är? Vilket universitet har du studerat på? Skulle du vilja berätta lite om hur du upplever er företagskultur? Finns det inom XX någon tanke bakom hur klientportföljen för hela byrån ska se ut? På kontorsnivå? Revisorsnivå? Hur många klienter är vanligt för en revisor? Flera branscher? Finns det någon uppföljning gällande uppdragen? Hur klientportföljen ser ut? Hur jobbar ni som byrå för att få nya klienter respektive behålla klienter? Hur marknadsför ni er? Hur viktigt är det på byrån att behålla klienterna? Hur viktigt är det att skaffa nya klienter? Är det viktigt för den enskildas karriär att behålla klienter & att skaffa nya? Belönas man på något sätt? Hur tror du att detta kan påverkar revisorer i allmänhet? Upplever du att det är någon skillnad på arbetssätt bland dina kollegor: Om de är unga eller äldre? Kvinna/man? Hur länge de jobbat inom branschen? Upplever du någon skillnad mellan revisorer och redovisningskonsulter/specialister/övriga på er byrå? Skulle du vilja berätta om hur du tänker om revisionspliktens avskaffande. (vad har du för åsikt/tankar) Hur många av era kunder är det ungefär som omfattas av den frivilliga revisionen? Fick ni mycket frågor från era klienter efter att den frivilliga revisionen infördes? Exempel? Har de frågat om råd huruvida de ska behålla revisionen eller inte? Kan det vara så att råd ges på revisorns initiativ, om ni ex. inte tycker att revisionen behövs? 109
Vill du berätta lite om hur rådgivningen går till? - Upplever ni att klienterna följer råden? Jobbar ni i team på XX? Vem tar beslutet att ge ett råd till klienten? Vem pratar sedan med kunden? Finns det några riktlinjer för revisionsbranschen för hur råden ges? Några restriktioner som begränsar möjligheten till att lämna råden? Har ni några riktlinjer inom företaget? Har ni märkt av något från media angående avskaffandet? Frågor om hur ni upplever avskaffandet etc.? Vi tänkte nu att vi går in lite mer specifikt på klienten kopplat till de råd som ges. Hur tänker du gällande vilka klienter som bör behålla revisionen trots att det inte är ett krav längre? Upplever du att det är vanligare att rådet ges att behålla revisionen om man har haft en långvarig välfungerande relation och uppdrag? Vill du berätta hur klientens verksamhet påverkar vilket råd som ges? Hur påverkar åldern på klientföretaget rådet? Hur har klientföretagets storlek påverkan? Hur påverkar omsättningen? Tas det i beaktning om hur stor klientens revisionskostnad är i förhållande till ex omsättningen? Hur kan klientens Bransch påverka? (ex. utsatt bransch?) Finns det något som ni förknippar med större risk och leder till ett råd om att behålla? (oren rev.ber., felaktigheter- skatt o moms, bristande intern kontroll) Hur tas det hänsyn till vilka intressenter klienten har? Hur spelar dess ägarstruktur en roll i rådet? (Lite mer spridda ägare eller bara en?) Hur spelar dess kapitalstruktur in i vilket råd som ges? Ex. mycket banklån Hur tar man hänsyn till klientföretagets framtidsplaner? (sälja, expandera, ny ägare in, nyinvesteringar) Har någon klient uttryckt att de vill ha revisor för att man ska ska ha det? alltså för att anses legitima. Hur anser du att rådet att ha kvar revisionen påverkas av den ekonomiska kunskapen & intresset från klientens sida? Kan kunskapen och intresset för revision ha någon betydelse? Upplever du att klienterna vet vad en revision faktiskt innebär? Kort sammanfattning om hur vi har tolkat respondentens svar - Är det något som du vill tillägga eller som du vill förtydliga innan vi avslutar intervjun? Då vill vi bara tacka för att du tog dig tid och önska dig en fortsatt trevlig dag! 110
Bilaga 3 Missiv Frivillig revision - Vad avgör valet? Hej! Vad tycker Du är viktigt vid valet att ha eller att inte revision för de företag som omfattas av frivillig revision? Vi utför en enkätundersökning i syftet att förklara hur revisorer resonerar när det gäller revisionstjänster till de klienter som inte omfattas av revisionsplikt sedan november 2010. Enkäten är skickad till alla auktoriserade revisorer i Sverige och med Er hjälp vill vi få förståelse för hur revisorer resonerar när det gäller företags behov av revisionstjänster. Enkätundersökningen kommer att användas i vår examensuppsats inom revision vid Civilekonomprogrammet på Linköpings Universitet av Alexandra Salomonsson och Sanna Kraff under handledning av Ek. Dr. Pernilla Broberg. Enkätundersökningens svar kommer att behandlas konfidentiellt och därmed nämns varken Ert namn eller byråtillhörighet i rapporten. I enkäten efterfrågar vi viss demografisk information där vi även frågar om din byråtillhörighet. Byråtillhörigheten efterfrågas enbart för analytiska syften och byrånamnen kommer alltså inte att nämnas tillsammans med svaren på enkäten. I enkäten ställs först ett antal demografiska frågor som följs av några frågor angående byrån. Enkäten mynnar ut i ett antal faktorer, vi vill att Ni ska ta ställning till hur mycket Ni anser att dessa faktorer påverkar företagets behov av revision. Beräknad tid för att besvara enkäten är ca 7-10 minuter. Om Du önskar skickar vi gärna den färdiga uppsatsen till Dig. Vi uppskattar verkligen att Du svarar och är tacksamma om svar ges senast fredagen den 4 april 2014. Ett stort tack på förhand för Ditt deltagande! Här är en länk till undersökningen: https://sv.surveymonkey.com/s.aspx Denna länk är unikt knuten till den här undersökningen och din e-postadress. Vidarebefordra inte detta meddelande. Vänliga hälsningar, Alexandra Salomonsson, alesa221@student.liu.se Sanna Kraff Om du inte vill ha fler e-postmeddelanden från oss klickar du på länken nedan så tas du automatiskt bort från vår e-postlista. https://sv.surveymonkey.com/optout.aspx 111
Bilaga 4 Enkät 112
113