Slopandet av revisionsplikten

Förord Vi som är författare till denna kandidatuppsats vill genom detta förord tacka alla personer som medverkat och hjälpt oss med vår uppsats. Vi vill tacka alla respondenter som har gjort det möjligt för oss att utföra studien. Ett stort tack ska även framföras till våra opponenter som har framfört konstruktiv kritik under seminarierna samt övriga seminariedeltagare. Ett särskilt tack till vår handledare Petter Boye för stöd och den vägledning han har gett oss under studien. Kalmar, Maj 2008 Carl-Henrik Bondesson Mustafa Hajric Johan Peterson 1

Sammanfattning Uppsatsens titel: Slopandet av revisionsplikten - En kvantitativ studie av företagens åsikter Slutdatum: 2008-05-27 Ämne/Kurs: FEK C, Kandidatuppsats i Redovisning Författare: Carl-Henrik Bondesson, Mustafa Hajric och Johan Peterson Handledare: Petter Boye Nyckelord: Slopad revisionsplikt, små och medelstora aktiebolag Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen. Metod: Kvantitativ metod Slutsats: Vår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad. 2

Abstract Title: The abolishment of the statutory audit- a quantitative study threw the companies point of view. Last date: 2008-05-27 Course: Business administration, bachelor thesis in accounting. Authors: Carl-Henrik Bondesson, Mustafa Hajric and Johan Peterson Advisor: Petter Boye Key words: The abolishment of the statutory audit, small and middle-small limited companies. Purpose: The purpose with this study is to see how big the proportion of the the small and middle small limited companies will continue auditing even dough the abolishment of the statutory audit is soon to be carried out. We also want to analyze the consequences that the abolishment of the statutory audit will have on the whole branch. Method: Quantitative procedure. Conclusions: Our research indicates that the majority of the small and middle small companies will continue auditing even after the abolishment of the statutory audit. The abolishment will also have an impact on the auditor s work, by entering a new market they will be forced to adjust the service that is given to the companies. 3

Innehållsförteckning Slopandet av revisionsplikten Innehållsförteckning... 4 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund till forskningsfråga... 7 1.2 Forskningsfråga... 8 1.3 Syfte... 9 1.4 Avgränsningar... 9 1.5 Disposition... 10 2. Metod... 11 2.1 Val av metod... 11 2.2 Validitet och reliabilitet... 12 2.3 Induktion och deduktion... 13 2.4 Tillvägagångssätt... 13 2.4.1 Primär data... 13 2.4.2 Sekundärdata... 13 2.5 Enkät... 14 2.5.1 Bortfall... 14 2.6 Kritisk granskning... 15 3 Referensram... 16 3.1 Revisions historia... 16 3.1.1 Internationaliseringen... 16 3.1.2 Sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige... 17 3.1.3 Trender och förändringar idag... 17 3.2 Vad är och varför har vi revision... 18 3.2.1 Hur revisionen går till... 18 3.2.2 Revisionens mål och revisorns roller... 20 3.2.3 Olika revision i olika företag... 20 3.3 För vem görs revisionen... 21 3.3.1 Ägarna... 21 3.3.2 Kreditgivare... 22 3.3.3 Leverantörer... 22 3.3.4 Kunder... 23 3.3.5 Anställda... 23 3.3.6 Stat och kommun... 23 3.4 Den slopade revisionsplikten... 23 3.4.1 Revisorernas ställningstagande till slopandet... 24 3.4.2 Skatteverket... 25 3.5 Marknadsföring av revisionsbyråer... 26 3.5.1 Word-of-mouth kommunikation... 27 3.5.2 Image... 27 3.5.3 Kundrelationslivscykeln... 28 3.5.4 Hur viktigt är priset för kunden... 30 3.6 Andra länder... 31 3.6.1 England... 31 3.6.2 Danmark... 32 3.6.3 Finland... 33 3.7 Vår undersökningsgrupp... 34 3.7.1 Antal aktiebolag fördelat på antal anställda... 34 3.7.2 Antal aktiebolag fördelat på omsättning... 35 4

4 Vad säger företagen... 37 4.1 Om företagen... 37 4.2 Kunskap och intresse om de nya reglerna... 40 5 Samband... 43 5.1 Sambandet mellan omsättning och revisionskostnad... 43 5.2 Sambandet mellan omsättning och åsikter om priset på revisionen... 44 5.3 Sambandet mellan revisionskostnad och åsikter om priset på revisionen... 45 5.4 Sambandet mellan kunskap och genomförande... 46 5.5 Sambandet mellan omsättning och genomförande... 47 5.6 Sambandet mellan revisionskostnad och genomförande. 48 5.7 Varför skulle man välja att genomföra revision... 49 5.8 Varför skulle man välja att inte genomföra revision... 51 5.9 Andra samband... 53 5.9.1 Utföra revision för att revisorn ger andra viktiga tips och idéer... 53 5.9.2 Andra billigare konsulter... 53 5.9.3 Revisorn som granskare... 53 6 Slutsatser... 54 6.1 Ideal företag... 54 6.1.1 Grupp 1... 54 6.1.2 Grupp 2... 56 6.1.3 Grupp 3... 57 6.1.4 Grupp 4... 59 6.2 Revisorernas framtid... 61 6.3 Förslag på vidare forskning... 62 7 Källförteckning... 63 7.1 Böcker... 63 7.2 Vetenskapliga artiklar... 63 7.3 Artiklar... 64 7.4 Uppsatser... 64 7.5 Organisationer... 65 7.6 Andra källor... 65 Bilaga 1 Enkäten... 66 5

1 Inledning I det inledande kapitlet kommer vi presentera uppsatsens bakgrund till forskningsfråga, forskningsfråga, syfte och vilka avgränsningar som vi har gjort. Den slopade revisionsplikten för mindre och medelstora aktiebolag förväntas träda i kraft den 1 juli 2010 1. Detta kommer troligtvis att innebära att alla aktiebolag med en omsättning som understiger 83 miljoner kronor, har en balansomslutning på under 41,5 miljoner kronor och som har färre än 50 anställda slipper att göra den årliga revisionen 2. Detta medför att omkring 240 000 aktiva och 73 000 icke aktiva aktiebolag slipper plikten att anlita en revisor, vilket kan innebära uppemot 5,8 miljarder kronor i minskade arvoden till landets revisorer 3. Som ekonomistuderande med funderingar på att eventuellt ställa våra tjänster till förfogande inom revisionsbranschen är vi naturligtvis mycket intresserade av detta högaktuella ämne. En fråga som ligger nära till hands är om det kommer att finnas någon framtid för Sveriges revisorer. Det har tidigare gjorts många undersökningar och skrivits många uppsatser om vad revisorerna tror att den slopade revisionsplikten kommer att innebära, vad intressenterna säger o.s.v. Men vi har bara hittat några få som har frågat vad företagen säger, om de kommer att välja att använda sig av revisorernas tjänster ändå. Vi kommer här att undersöka hur stor andel av företagen som kommer att genomföra revision efter det att revisionsplikten har avskaffats. För att ta reda på detta kommer vi att göra en kvantitativ studie av 90 aktiebolag i Kalmar län med mellan 3 och 10 anställda som efter regeländringen inte kommer att behöva använda sig av revisor. Detta material kommer vi sedan att analysera noggrant och efter statistiska regler granska för att sedan dra slutsatser om trender och troliga utvecklingar för hela branschen. Undersökningen görs via en omfattande enkätundersökning och vi hoppas på att vår uppsats ska kunna kasta ljus över huruvida det finns någon framtid för landets revisorer som revisorer eller om de måste förändra sitt sätt att arbeta och sitt utbud av tjänster. 1 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 2 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 3 Joakim G, (STOCKHOLM TT 2008) - Miljardsmäll för revisorerna 6

1.1 Bakgrund till forskningsfrågan Slopandet av revisionsplikten Inspirationen till valet av ämne grundades främst på de kurser vi hade läst under den nuvarande terminen. Alla i gruppen är intresserade av revision vilket betydde att vi i ett tidigt skede kunde avgränsa oss angående vilket ämne som vi skulle skriva om. En lista över potentiella ämnen angående revision gjordes, efter hand kortades denna lista ned och gruppen bestämde att revisionsplikten var det mest intressanta uppsatsämnet. Beslutet till detta val grundades främst på att slopandet av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen är ett högaktuellt ämne men även vårt brinnande intresse av revision var en avgörande faktor. Vi är väl medvetna om att det redan finns många studier gjorda inom ämnet, men känner att vi har en annorlunda ansats och kan bidra med något nytt till resonemanget. Den slopade revisionsplikten för mindre och medelstora aktiebolag har sin grund i ett EUdirektiv som säger att medlemsländerna har rätt att befria onoterade aktiebolag med en omsättning som understiger 83 miljoner kronor, har en balansomslutning på under 41,5 miljoner kronor och som har färre än 50 anställda från att göra den årliga revisionen 4. I Danmark genomfördes en förändring 2006 och i Finland ändrades reglerna 2007 5. Idag finns regler om obligatorisk revision för alla aktiebolag bara i Sverige och Malta bland EU:s medlemsländer 6. För att undersöka hur reglerna för en minskad revisionsplikt skulle kunna utformas i Sverige och vilka aktiebolag som det omfattar tillsatte regeringen en utredning under ledning av Bo Svensson. Den tredje april 2008 kom Svenssons förslag och det gick ut på att man skulle tillämpa EU-direktivets maxvärden 7. Många kritiska röster har höjts mot Svenssons förslag, kritiken handlar till stor del om att de nya reglerna kommer att innebära att 96-97% av alla Svenska aktiebolag befrias från lagen om årlig revision. Det rör sig om omkring 240 000 aktiva och 73 000 icke aktiva aktiebolag som slipper plikten att anlita en revisor 8. I grannländerna Danmark och Finland har reglerna införts successivt och omkring 40% av aktiebolagen har befriats från revisionsplikten i ett initialt skede 9. Oron är nu stor bland landets revisorer och finansbolag för att kvalitén på årsredovisningarna kommer att sjunka drastiskt och på att värdet av ansvarsfriheten kommer 4 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 5 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 6 Brandberg U, (Advokaten 2007:6) - Regeringen vill avskaffa revisionsplikten 7 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 8 ibid 9 ibid 7

att urholkas 10. En annan stor fråga i debatten gäller att detta kan handla om uppemot 5,8 miljarder kronor i minskade arvoden till landets revisorer 11. Beräkningarna om minskade arvoden till landets revisorer grundar sig på att nästan alla företag skulle välja att inte använda sig av en revisor. Men det är inte en trolig utveckling, under 2006 genomförde Wahlberg och Bruzelli vid Handelshögskolan i Umeå en undersökning bland mikroföretagen i Sverige för att se hur stor andel av dem som skulle fortsätta att revidera sina företag om det blev fritt idag. De kom fram till att 53 % av företagen ändå skulle välja att genomföra revision 12. Det finns idag en stor osäkerhet angående vad landets revisorer kommer att få för roll och arbetsuppgifter i framtiden. Många studier har gjorts och ett antal uppsatser har skrivits om vad revisorerna tror om framtiden, vad intressenterna säger o.s.v. Men vi har inte kunnat hitta någon nyligen genomförd studie där man har frågat företagen om de kommer att genomföra en revision även efter det att de nya reglerna har implementerats. Eftersom Bo Svenssons utredning har fått stor publicitet och uppmärksamhet i media har företagens medvetenhet om dessa frågor ökat och företagen kan troligtvis uttala sig säkrare om detta. 1.2 Forskningsfråga Hur stor andel av de aktiebolag som befrias från revisionsplikten kommer att avstå från att göra en årlig revision när reglerna om den slopade revisionsplikten för mindre och medelstora aktiebolag träder i kraft? 1.3 Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen, t.ex. om det finns vissa grupper av företag som är mer benägna att utföra revision än andra. 10 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 11 Joakim G, (STOCKHOLM TT 2008) - Miljardsmäll för revisorerna 12 Wahlberg A, och Bruzelli J, (2006) - Slopad Revisionsplikt finns viljan att fortsätta revidera sitt företag? 8

1.4 Avgränsningar Slopandet av revisionsplikten Vi har i vår undersökning valt att endast undersöka aktiva aktiebolag, eftersom det är mer aktuellt med revision för dem än för icke aktiva bolag. Dock har vi ingen möjlighet att undersöka samtliga 240 000 bolag som berörs av de ändrade reglerna 13. Därför har vi valt att avgränsa oss geografiskt till Kalmar Län där det finns 6953 aktiva och 2378 icke aktiva aktiebolag. Dessa 6953 aktiva bolag har följande fördelning med avseende på antalet anställda 14 : 0 anställda 2 668 bolag 1-2 anställda 1 870 bolag 3-10 anställda 1 794 bolag 11-25 anställda 399 bolag 26-50 anställda 120 bolag mer än 50 anställda 102 bolag Totalt 6 953 bolag Vi tycker dock att även detta är ett för stort material för att vi ska kunna uppnå någon högre signifikansnivå och har därför valt att avgränsa oss ytterligare. Nämligen till en av grupperna i mitten, företag med mellan 3 och 10 anställda. Totalt i Sverige finns det 84 929 aktiebolag med 3-10 anställda varav 68 325 är aktiva. Av dessa ska vi inrikta oss på de 1794 som finns i Kalmar län, eftersom det är det område som vi kommer att vara verksamma i. Tyvärr har vi ingen möjlighet att undersöka samtliga bolag i denna kategori utan vi valde att genomföra vår 13 Joakim G, (STOCKHOLM TT 2008) - Miljardsmäll för revisorerna 14 Bibliotekets databas Företagsfakta. 9

undersökning så att vi fick 90 svarande företag, vilket motsvarar 5 % av populationen som vi sedan ska försöka dra slutsatser om 15. 1.5 Disposition Kapitel 1 - Här presenteras uppsatsens bakgrund till forskningsfråga, forskningsfråga, syfte och vilka avgränsningar som gjorts. Kapitel 2 - I detta andra kapitel beskriver vi vilken metod som har använts för att skriva uppsatsen och hur vår informationssamling har skett. Kapitel 3 - Innehållet i detta kapitel består av fakta och teorier som vi anser är relevanta och som ligger till grund för våra slutsatser. Kapitel 4 - I det här kapitlet presenteras svaren på enkäten. Kapitel 5 - I detta kapitel kommer vi att redogöra för den analys som vi har kommit fram till genom att undersöka och sammanföra teorin och empirin. Detta ligger till grund för slutsatserna som följer. Kapitel 6- Detta kapitel innehåller de slutsatser vi har kommit fram till. Vidare ges förslag på fortsatt forskning inom området. 15 Dan-Olof Roth 10

2 Metod Metoden beskriver vårt tillvägagångssätt under uppsatsperioden. Vi har valt att dela upp metoden i sju olika delområden; val av metod, validitet och reliabilitet, induktion och deduktion, tillvägagångssätt, enkät, bortfall och kritisk granskning. 2.1 Val av metod Valet av undersökningsmetod bestäms utifrån den forskningsfråga som omnämns, därför valde vi att utgå från en kvantitativ utgångspunkt, en undersökning riktad till företagen och hur de ställer sig till slopandet av revisionsplikten. Denna typ av undersökning kännetecknas av representativitet och statistik teori 16. Anledningen till att vi valde just denna metod är att den på bästa sätt kan hjälpa oss besvara våra frågeställningar och det syfte vi har med uppsatsen. På detta sätt får vi fram data som enkelt kan mätas och statistiskt analyseras. Många av de avhandlingar och studier som har gjorts inom ämnet har oftast varit kvalitativa och har riktat sig mot revisorernas och intressenternas ställningstagande till ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod riktar sig alltså till att intervjua enstaka personer för att se vilka kunskaper dessa har inom området och på detta sätt se vilka samband som finns. Den kvalitativa metoden ger ingen objektiv mätning utan styrkan ligger i att förstå och tolka orsak, -verkan samband 17. Vidare har vi kommit fram till att det inte finns många kvantitativa undersökningar om vad företagen tycker om slopandet av revisionsplikten och hur de kommer att agera utifrån det. Detta har vi undersökt genom att söka på bibliotekets databas för uppsatser. Undersökningen gav knappt ett hundratal träffar varav endast ett fåtal av dessa hade kvantitativa ansatser men till skillnad mot vår uppsats med helt andra inriktningar och avgränsningar. Den kvantitativa metodens design är uppbyggd på att vi som författare arbetar med strukturerade, i förväg formulerade frågeställningar som utgår från en teori och kan specificeras i form av uppställande av hypoteser eller konstruktion av formulär. Vi har här valt att använda oss av en omfattande enkät. Vi som forskare ska ha en neutral roll, tänka objektivt och ha en distans till försökspersonerna. Vi måste också tänka på att den insamlade informationen ska vara generaliserbar, valid och reliabel 18. Med detta menas att den 16 Patel R och Davidson B, (2003) - Forskningsmetodikens grunder 17 ibid 18 Olsson H och Sörensen S, (2001) - Forskningsprocessen 11

information vi får fram måste vara relevant för vårt syfte, det vill säga att rätt frågor måste ställas för att få fram valid information. 2.2 Validitet och reliabilitet Som nämnt i föregående stycke så är validiteten och reliabiliteten väldigt viktig för att vår uppsats skall uppfattas som trovärdig. Validiteten står alltid i relation till reliabiliteten, detta gör att vi inte bara kan fokusera oss på det ena och låta bli det andra, utan som uppsatsskrivare alltid måste sträva efter att både ha hög validitet och reliabilitet. Validiteten innebär att vi måste veta att vi undersöker det vi avser att undersöka och ingenting annat, detta handlar om att använda rätt information vid rätt tillfälle. Vid uppsatsskrivande ska det finnas en koppling mellan referensramen och empirin, det skall även finnas en relevans till det problem vi har valt att lösa 19. Reliabiliteten handlar om pålitlighet, resultatet vi får fram skall vara detsamma vid liknade undersökningar vid ett annat tillfälle ("test retest-reliabilitet"), och oberoende av vem som utför testet ("interbedömarreliabilitet"). Att undersökningen har reliabilitet följer inte att man har validitet, detta betyder alltså att om undersökningen har hög reliabilitet så är det ingen garanti för att man får hög validitet 20. När det gäller vår uppsats har det varit väldigt viktigt för oss att uppnå hög validitet och reliabilitet. Den höga validiteten och reliabiliteten har skapats genom att vi i referensramen har använt oss av relevant fakta. När man gör en enkätundersökning är det svårt att kontrollera reliabiliteten i förväg, men detta problem har vi löst genom att vi har försäkrat oss om att individerna som var tänkta att besvara enkäten verkligen var de rätta individerna. Detta har vi även löst genom att frågorna i enkäten var uppställda på ett sätt så att de var lätta att besvara och att även formuleringen av frågorna inte gick att missuppfatta. Vi gjorde även några pilotundersökningar av enkäten och på detta sätt säkerställde vi att den var reliabel 21. 19 Patel R och Davidson B, (2003) - Forskningsmetodikens grunder 20 Wikipedia, 2008-05-08 Reliabiliet 21 Patel R och Davidson B, (2003) - Forskningsmetodikens grunder 12

2.3 Induktion och deduktion Slopandet av revisionsplikten När man har gjort valet att göra en kvantitativ undersökning så måste man också göra ett val av strategi. Ett deduktivt arbetssätt kännetecknas av att man utifrån allmänna principer och befintliga teorier drar slutsatser om enskilda företeelser 22. Den deduktiva ansatsen utgår alltså från teori till empiri. Eftersom vi har valt att använda oss av den kvantitativa metoden kommer uppsatsen utgå från den deduktiva forskningsstrategin istället för den induktiva som utgår från empiri till teori 23. 2.4 Tillvägagångssätt Datainsamlingen kan ske på olika sätt, dels genom primärdata och dels genom sekundärdata, här beskrivs hur vi har kommit fram till dessa. 2.4.1 Primär data Primärdata är då man själv samlar in information och kan definieras som information som inte samlats in eller publicerats tidigare. Den primärdata som uppsatsen grundar sig på är svaren från de enkäter vi har fått besvarade av våra respondenter via telefon. På detta sätt har vi fått information som ska passa in på vårt syfte och ändamål. Vi använde oss av standardiserade och strukturerade frågor, vilket betyder att varje svarande får exakt samma frågor och fasta svarsalternativ 24. Enkäten var baserad på relativt enkla frågor, som gör att de tillfrågade kunde besvara dessa snabbt och effektivt och detta underlättade så klart insamlingen av datamaterialet. 2.4.2 Sekundär data Information i form av böcker och litteratur har till större delen hämtats från Högskolans bibliotek i Kalmar. Andra betydelsefulla informationskällor som kan nämnas är tidningen Balans och liknade facklitteratur. Vi har även gjort sökningar på olika sidor på Internet, bl.a. i myndigheters och branschorganisationers databaser som t.ex. Skatteverket och FAR/SRS. 22 Patel R och Davidson B, (2003) - Forskningsmetodikens grunder 23 Johannessen A och Tufte P, (2003) - Introduktion till samhällsvetenskaplig metod 24 Trost J, (2001) - Enkätboken 13

2.5 Enkät Slopandet av revisionsplikten Vi har gjort en såkallad servey med hjälp av en enkätundersökning, vilket betyder att undersökningen har gjorts på en större avgränsad grupp. Servey - undersökningar är det vanligaste tillvägagångssättet vid samhällsforskning 25. Denna typ av undersökning har gett oss möjligheten att samla information om ett större antal individer och en stor mängd information om ett begränsat antal variabler. Vi hade inte möjligheten att undersöka hela populationen, dvs. alla företag, vilket ledde till att vi gjorde ett slumpmässigt urval. På detta sätt fick vi en grupp som i alla avseenden är en miniatyr av populationen 26. Undersökningen gjordes genom att vi tog kontakt med 183 slumpmässigt utvalda företag, vilket ledde till att 90 företag ställde upp och besvarade 8 olika typer av frågor. För att undersökningen skulle uppfylla alla de kriterier som vi har ställt och för att få ett slumpmässigt korrekt resultat tog vi hjälp av Internetsidan företagsfakta och när vi hade tagit fram en lista på samtliga aktuella företag med de kriterier som vi ville undersöka fördelade vi dem jämnt mellan oss. Detta gjorde vi genom att använda oss av begynnelsebokstäverna i våra efternamn. Bondesson fick företagen med namn från bokstaven b-h, Hajric fick företagen h-p och Petersson fick företagen p-b. Sedan skrev vi ut en lista på dessa företag. När vi sedan valde ut vilka företag som vi skulle ringa till hade vi var sin tärning utmed listan. Först slog man fram en siffra och räknade så många steg i listan och ringde sedan till det företaget. Sedan upprepades proceduren och vi fortsatte att räkna från det företaget som vi senast ringde. Om någon inte svarade eller inte ville svara slog vi en ny siffra och räknade fram ett nytt företag. För att få fram en bättre spridning i hela materialet upprepade vi detta tills vi fått 3 svarande företag eller max 5 gånger på varje A4 ark som innehåller 53 företag. Detta medförde att vi fick en större spridning bland alla företag i listan. Denna slumpmässiga variation gjorde att vi var helt opartiska i vårt urval av företag, vi kunde inte på något sätt styra vårt urval så att det stödjer våra egna idéer. I undersökningen var vi även tvungna att ta hänsyn till att alla som inte ville eller hade tid att svara på vår undersökning. 2.5.1 Bortfall De mest problematiska man kan stöta på när en enkätundersökning görs är att vissa respondenter av olika anledningar inte svarar på dessa (externt bortfall). Man talar också om 25 Denscombe M, (2000) Forskningshandboken 26 Patel R och Davidson B, (2003) - Forskningsmetodikens grunder 14

ett internt bortfall, dvs. bortfall där enstaka respondenter inte svarar på vissa enskilda frågor 27. Ett sätt att lösa detta problem är att skicka enkäter till ett stort urval av respondenter, så att om man skulle få en låg svarsfrekvens skulle detta leda till att tillräcklig data ändå skulle finnas för att göra en analys. Som nämnt ovan ville vi få ihop 90 svarande vilket motsvarar 5 % av den populationen vi har valt att undersöka. För att få ihop detta var vi tvungna att intervjua 183 företag. Av dessa 183 företag fanns det 21 stycken som inte ville medverka i vår undersökning, 71 stycken svarade inte i telefon eller så var den ansvariga sjuk eller bortrest. Detta innebär att vi endast hade s.k. externa bortfall. 2.6 Kritisk granskning av metoden De data som vi har fått fram genom enkätundersökningen kanske inte är tillräcklig representativt för den totala populationen av små och medelstora aktiebolag, alltså att antalet respondenter som svarat på enkäten kanske är för få. Valet att göra en kvantitativ undersökning istället för en kvalitativ kan vi också vara kritiska till, då en kvalitativ undersökningsmetod skulle ha gett ett annat djup och andra infallsvinklar. Det är även möjligt att vi på ett omedvetet sätt vinklat vår undersökning, men det är något som vi inte kan göra något åt. För övrigt så försökte vi vara så opartiska som möjligt och inte styra intervjuerna på något otillåtet sätt, detta skulle i så fall ge en falsk bild av materialet och ge uppsatsen felaktig data. För att minska risken för att vår undersökning är vinklad så har vi i största möjliga mån strävat mot att den ska vara intersubjektiv, vilket är ett krav på empiriska undersökningar enligt de logiska empiristerna 28. 27 Olsson H och Sörensen S, (2001) - Forskningsprocessen 28 Nationalencyklopedin 2008-05-26 15

3 Referensram Innehållet i detta kapitel består av fakta och teorier som vi anser är relevanta och som kommer att ligga till grund för våra slutsatser. 3.1 Revisionens historia Det har inte alltid varit självklart att företag ska genomgå revision, det blev inte obligatoriskt för svenska aktiebolag förrän 1895. Då det infördes en ny aktiebolagslag där detta lagstadgades, ett av skälen till att revisionen lagstadgades var att skydda ägare och andra borgenärers intressen 29. Innan den nya aktiebolagslagen infördes 1895 använde man sig av 1848 års förordning angående aktiebolag som hade influenser av den franska code de commerce och tysk lagstiftning. I denna äldre lag fanns det inga bestämmelser angående revision eller revisorer, men en viss form av granskning genomfördes ändå 30. Den första lagen som man införde plikt på revision var i 1886 års lag om bankaktiebolag, här lagstadgades hur bankernas verksamhet skulle granskas 31. Som ett led av detta bildades Svenska Revisorssamfundet (SRS) 1899, den och andra organisationer som FAR, Redovisningsrådet och Bokföringsnämnden har sedan dess verkat som rådgivande och normbildande organ för att föra revisionsyrket framåt 32. 3.1.1 Internationalisering Internationellt sätt finns det två viktiga redovisningstraditioner eller principer som har påverkat utvecklingen inom redovisningen. De två principerna är den kontinentala traditionen och den anglosaxiska traditionen. Den anglosaxiska traditionen uppstod och utvecklades i Holland, Irland, USA och Storbritannien. Den här traditionen bygger på gammal sedvänja från England och har inte särskilt mycket nedskrivna lagar utan precedensfall i domstolar har legat till grund för utvecklingen. Redovisningen är därför framtagen av redovisningsprofessionerna i dessa områden 33. Den kontinentala traditionen bestod av de västeuropeiska länderna förutom de tidigare uppräknade som hörde till anglosaxiska traditionen. Den kontinentala traditionen härstammar från 500-talet ur den romerska rätten under kejsar Justinianus styre. Därefter moderniserade 29 Nilsson S, (2005) Redovisningens normer och normbildare 30 Moberg K, (2006) Bolagsrevisorn : oberoende, ansvar, sekretess 31 ibid 32 Nilsson S, (2005) Redovisningens normer och normbildare 33 Smith D, (2006) Redovisningens språk 16

kejsar Napoleon redovisningssättet ytterligare med bolagsrätten. Redovisningssättet bygger på regler med legalistisk d.v.s. nedskrivna lagar 34. 3.1.2 Sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige Företagen kan ses som fristående enheter som är skilda från ägare och andra intressenter. Detta är ett så kallat postulat, ett postulat är en grundläggande förutsättning som även beskriver syftet med hela redovisningen 35. Alla företag som bedriver någon form av verksamhet har någon form av intressenter. De kan vara ägare, banker, leverantörer, staten osv. Det är dessa intressenter som har legat till grund för hur redovisningen har utformats 36. Statens roll i detta har varit att styra Sverige genom lagar och syftet har i mestadels varit att ge stöd åt borgenärer och statens roll att ta ut skatter. Borgenären å sin sida vill inte att företaget övervärderar sina tillgångar, för att det skapar en oriktig skildring av ekonomin och resultatet. Regler för högsta tillåtna värdering av tillgångar har tidigare reglerats i civillagstiftningen. Den andra sidan står staten för som inte vill att företagen redovisar ett för lågt värde på sina tillgångar och vinster. Skattelagstiftningen har därför utformat lagar och bestämmelser om lägsta tillåtna värdering av tillgångar 37. 3.1.3 Trender och förändringar idag Sedan införandet av revisionsplikten för svenska aktiebolag har revisorernas uppgifter förändrats en hel del, även standarder och normer för t.ex. hur olika tillgångar skall värderas har förändrats. Detta ska vi inte gå in djupare på, men vi ska nämna några av de övergripande trenderna som finns inom branschen idag 38 : Snabbare och större internationell anpassning Mer komplexa regelsystem, t.ex. IFRS Högre grad av lagreglering Regler anpassade efter företagens storlek Revisionen skall rikta sig mer mot allmänhetens intresse Oberoendefrågor har fått större betydelse Revisorerna får fler uppgifter genom lagstiftning och bolagsstyrning Slopad revisionsplikt för mindre och medelstora aktiebolag 34 Smith D, (2006) Redovisningens språk 35 Nilsson S, (2005) Redovisningens normer och normbildare 36 Thomasson J, etal, (2004) - Den nya affärsredovisningen 37 Smith D, (2006) Redovisningens språk 38 FAR SRS Om branschen 17

Idag konkurrerar revisorerna på en ganska sluten marknad, men efter slopandet av revisionsplikten finns det en stor risk för att konkurrensen från olika konsultföretag kommer att öka drastiskt eftersom andra konsulter får möjlighet att utföra revisorernas arbete 39. Konkurrensen mellan revisorer och redovisningskonsulter om småföretagarna kring revisorsplikten har redan börjat, SRF, de auktoriserade redovisningskonsulterna, annonserar under rubriken Bättre tider och vill komma åt revisionsbyråernas kunder. Öhrlings Pricewaterhouse Coopers svarar med att kalla sig visionsbyrå i stället för revisionsbyrå och vill därmed sälja annat än revisionstjänster. Detta är tydliga tecken på att revisionsbyråerna börjar känna att de på något sätt måste ändra om sin marknadsföring för att behålla så många av sina kunder som möjligt 40. 3.2 Vad är och varför har vi revision? Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning - Revision en praktisk beskrivning s.19 41. Revisionen är idag för många företag något självklart och den finns framförallt till för att öka trovärdigheten, skapa säkerhet och minska riskerna för företagens intressenter. Men även till att upptäcka fel och brister samt föreslå förbättringar 42. Revisorns roll är alltså att kvalitetssäkra informationen. Revisionen är därmed en förutsättning för ett välfungerande näringsliv och samhälle 43 3.2.1 Hur revisionen går till Revisionen går ut på att sätta sig in i och förstå företaget och dess verksamhet, sedan har revisorn i uppgift att granska och slutligen rapportera om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Detta arbete skall följa god revisionssed vilket är en outtalad praxis som bland annat innefattar de yrkesetiska regler som styr revisorns professionella ansvar 44. 39 Gummesson E, (1977) Marknadsföring och inköp av konsulttjänster 40 Andersson A, (Privata affärer 2008-04-03) 96 procent slipper revision 41 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 42 FAR SRS (2008-04-04) - Om branschen 43 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 44 ibid 18

Revisionen brukar i Sverige delas in i revision av VDs och styrelsens förvaltning samt revision av årsredovisningen och bokföringen 45. Dessa hänger ihop och kan delvis utföras samtidigt. De revisionsåtgärder som är nödvändiga ska revisorn bedöma utifrån RS (revisionsstandard i Sverige) för att utföra en revision enligt god redovisningssed. Revisorns uppgift är att skaffa sig tillräckligt med information såkallade revisionsbevis för att kunna dra slutsatser att basera sina uttalanden i revisionsberättelsen på. Revisorn ska hämta uttalanden från företagsledningen eller företagets jurist för att förstärka revisionsbevisen 46. Granskningen som revisorn gör syftar enligt FAR till att bl.a. bedöma om 47 : Resultaträkningen tillsammans med tilläggsupplysningar (noter) ger en rättvisande bild av företagets resultat De i balansräkningen redovisade tillgångarna och skulderna existerar, om de tillhör företaget och om de är rätt värderade Att alla tillgångar och skulder finns med i balansräkningen Att resultat och balansräkningen stämmer med bokföringen Den ekonomiska informationen som finns i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning tillsammans med resultat- och balansräkningar och noterna samt eventuell kassaflödesanalys Ansvarsfrihet kan beviljas, dvs. huruvida någon i företagsledningen företagit någon åtgärd eller har gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot företaget. Om revisorn av någon anledning inte kan skaffa sig tillräckligt med ändamålsenliga revisionsbevis är revisorn skyldig att anmärka detta i revisionsberättelsen. Revisorns ansvar är att utforma och göra uttalande om årsredovisningen i revisionsberättelsen, men däremot upprättandet och utformningen av årsredovisningen är det företagets styrelse och VD som bär ansvaret 48. 45 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 46 ibid 47 ibid 48 ibid 19

3.2.2 Revisionens mål och revisorns roller Slopandet av revisionsplikten När revisorerna har fullgjort sin granskning enligt gällande principer ska de skriva en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen ska skrivas efter bestämmelserna som finns i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Revisorn ska även uppge att redovisningshandlingarna beslutats, att resultatet med eventuell vinst fördelas efter VDs och styrelsens förslag och att ansvarsfrihet under det kommande räkenskapsåret beviljats 49. Revisorns arbete kan sägas bestå av 3 olika roller: 1. Den första rollen är den vanliga kontrollen av ett företag. (Granskning av årsredovisning, bokföring, styrelsens och VDs förvaltning) 2. Den andra uppgiften är rollen som rådgivare eller konsult inom t.ex. redovisning, IT m.m. 3. Revisorn fyller i blanketter om skatter och andra dokument som klienten inte gör i vanliga fall. 3.2.3 Olika revision för olika företag Hur revisionen går till är olika beroende på hur stort företaget är, vid revision av ett mindre företag kan revisorn i fråga också fungera som en granskningsledare och överföra vissa uppgifter på revisionsmedarbetaren (assistenten) 50. Så kallade små uppdrag granskas oftast bara av en vald revisor men vid större uppdrag ingår flera medarbetare. När det gäller riktigt stora uppdrag kan dotterbolag och divisioner ha olika granskningsledare, i vissa fall kan det också behövas en särskild koncernsamordnare som har till uppgift att hålla ihop granskningen i hela koncernen. Revision är ett lagarbete, som fördelas efter utbildning och erfarenhet 51. 49 Thomasson J, etal (2004) - Den nya affärsredovisningen 50 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 51 ibid 20

3.3 För vem görs revisionen? Slopandet av revisionsplikten Intressentmodellen beskriver vilka som är beroende av ett företags verksamhet och på grund av detta förhållande också synen på hur inflytande utövas - Nationalencyklopedin 52. Det finns ett beroendeförhållande mellan företaget och dess intressenter när det gäller revisionen, intressenterna har antingen en direkt eller en indirekt nytta av att företagets räkenskaper revideras. De interna intressenter som berörs är bl.a. ägare, företagsledningen och anställda. De externa intressenterna som har nytta av revisionen är bl.a. kreditgivare, leverantörer, kunder och stat och kommun. Internationellt heter det att revisionen sker i the public interest 53. Skulle slopandet av revisionsplikten gå vägen skulle intressenterna själva behöva göra revisorns jobb för att kunna ha tillit för företagets finansiella rapportering 54. Ägare Kreditgivare Leverantörer Revision Företagsledning Anställda Kunder Stat & kommun Egen modell av intressentmodellen 3.3.1 Ägarna Aktieägare är beroende av att revisionen görs eftersom de förser företaget med kapital. Ägarnas intresse ligger i att de får avkastning på investerat kapital eller om de till exempel ska köpa, sälja eller behålla aktier i företaget 55. När riskerna ökar kan de inte alltid göra rätta bedömningar på värdet av det investerade kapitalet. Ägaren kan få det svårt att avgöra om företagsledningen gör de rätta investeringarna och av denna anledning uppstår det 52 Nationalencyklopedin (2008-04-23) 53 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 54 FAR SRS (2006-12-14) Slopa inte revisionsplikten för aktiebolag! 55 Thomasson J, etal (2004) - Den nya affärsredovisningen 21

informationssymmetri mellan ägare och företagsledningen. Ägaren kan då inte helt förlita sig på den information som företagsledningen lägger fram. Ett behov av någon utomstående uppstår som kan avgöra om ledningen sköter bolaget på rätt sätt. Detta behov kan tillfredställas genom att låta en oberoende revisor granska informationen som kommer från ledningen 56. 3.3.2 Kreditgivare För att starta upp eller utvidga befintliga verksamheter behövs lån. För att en kreditgivare skall kunna bedöma företagets förmåga att återbetala lånet analyseras företagets finansiella ställning, detta görs genom att titta på företagets balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys. Bedömningsunderlaget utgörs också av företagets konkurrenskraft, kostnadsstruktur, investeringspolitik och företagsledningens kompetens. Krediten beviljas endast om företaget kan förväntas återbetala lånet 57. Revisorerna och årsredovisningen är väldigt viktiga i bedömningen som kreditgivarna gör av företags återbetalningsförmåga. Dessa två delar är enligt bankerna betydelsefulla hjälpmedel, då revisorn ger kvalitetssäkrad information som underlättar kreditbedömningsprocessen. När revisionsplikten försvinner kommer det att innebära att kreditgivarna inte har samma underlag vid sin bedömning och därför kommer vara mer försiktiga med att låna ut pengar. Detta kommer också att medföra att räntorna stiger, i och med att risken för att låna ut kapital ökar. Trots att det inte krävs enligt lag kan bankerna fortsätta kräva reviderade årsredovisningar av företag som söker kredit 58. 3.3.3 Leverantörer Ett företags leverantörer måste ha information för att avgöra om de vågar leverera och ge kredit. Detta är viktigt eftersom leverantören behöver trovärdig ekonomisk information om den tilltänkta kunden. Leverantören får denna informationen från kreditupplysningsföretag, där de får reda på uppgifter om huruvida revisionsberättelsen innehållit anmärkningar under de senaste åren samt hur företagets ekonomiska ställning ser ut 59. En annan viktig del som de tittar på är vilka som ingår i styrelsen samt om de har ekonomiska problem med 56 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 57 Broomé P, Elmér, L, och Nylén B, (1995) Kreditgivning till företag 58 Halling, P. (Balans NR 2007:2 ) Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar 59 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 22

betalningsanmärkningar och liknande, om de har det kan företagets kreditvärdighet minska. Även företagets nyckeltal som framgår i revisionen har stor betydelse 60. 3.3.4 Kunder Här handlar det om att kunder vill ha trovärdig ekonomisk information för att kunna avgöra om företaget ifråga kan fortsätta att utföra sina leveranser 61. I viss mån gäller samma sak som för leverantörerna, de tittar på om företagen ser pålitliga ut, vilka som ingår i styrelsen, hur nyckeltalen ser ut o.s.v. Men detta görs naturligtvis bara om företaget för dem är en viktig leverantör och att det handlar om en viktig resurs, en stor affär eller om man räknar med ett långt samarbete. Vid små och mindre betydelsefulla affärer görs inte denna granskning 62. 3.3.5 Anställda De anställda är på ett mer personligt sätt beroende av företaget än andra intressenter och även de har intresse av att få rätt ekonomisk information. Det kan handla om ifall de kommer att få ut sin lön i framtiden och liknande. Men det kan även ha stor betydelse för några hur företagets nyckeltal ser ut, om man ska arbeta kvar på företaget eller söka sig mot någon annan arbetsplats 63. 3.3.6 Stat och kommun Stat och kommun har ett antal intressen av att revisionen utförs, det mest grundläggande intresset är att rätt skatt skall betalas in. Andra anledningar till att revisionen skall rapporteras till myndigheterna är att revisorn har en skyldighet att anmäla alla brott till myndigheterna och samtidigt bidra till att den ekonomiska brottsligheten minskar 64. 3.4 Den slopade revisionsplikten Som vi tidigare nämnt i bakgrunden till valet av forskningsfråga så har den slopade revisionsplikten för mindre och medelstora aktiebolag sin grund i ett EU-direktiv som säger att medlemsländerna har rätt att befria onoterade aktiebolag från revisionsplikten. De högsta 60 Bergenström U, och Nilsson K, (2008) Är revisionen nödvändig? - En kvalitativ studie om små företags redovisning, i ljuset av ett borttagande av revisionsplikten 61 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 62 Bergenström U, och Nilsson K, (2008) Är revisionen nödvändig? - En kvalitativ studie om små företags redovisning, i ljuset av ett borttagande av revisionsplikten 63 FAR förlag AB, (2006) Revision - en praktisk beskrivning 64 Thorell P och Norberg S, (2005) - Revisionsplikten i små aktiebolag 23

gränserna för detta är att företagen har en omsättning som understiger 83 miljoner kronor, har en balansomslutning på under 41,5 miljoner kronor och som har färre än 50 anställda från att göra den årliga revisionen 65. För att undersöka hur reglerna för en minskad revisionsplikt skulle kunna utformas i Sverige och vilka aktiebolag som det omfatta tillsatte regeringen en utrednings under ledning av Bo Svensson. Den tredje april 2008 kom Svenssons förslag och det gick ut på att man skulle tillämpa EU-direktivets maxvärden 66. Att införa dessa maxvärden skulle innebära att de Svenska gränsvärdena hamnar på samma nivå som ibland annat Tyskland, Storbritannien och Nederländerna 67 Bo Svensson kom även med ett alternativt förslag med följande gränsvärden: nettoomsättning som understiger 3 miljoner kronor, balansomslutning som understiger 1,5 miljoner kronor och färre än tre anställda 68. Ett sådant förslag skulle innebära att 65% av de aktiva aktiebolagen skulle befrias från revisionsplikten 69. 3.4.1 Revisorernas ställningstagande till slopandet Att en slopad revisionsplikt kommer att innebära förändringar är de flesta revisorer överens om. Åsikterna går dock isär om förändringarna kommer att vara positiva eller negativa. Om vi tar del av några utav revisorernas resonemang kan vi få en bild av vad de tror om framtiden. Dan Brännström arbetar som generalsekreterare i FAR SRS, säger i en intervju i uppsatsen Slopad revisionsplikt: kan leda till ökade kostnader för företagen att majoriteten av FAR SRS är emot slopad revisionsplikt. Själv så anser Brännström att Sverige inte ska slopa revisionsplikten och att det inte heller är möjligt att använda samma tillvägagångssätt som de gjorde i England. Anledningen till att det fungerade i England, men inte kommer att fungera i Sverige är kulturskillnader och andra inställningar till fusk. Brännström drar även paralleller till hur vi svenskar ser på redovisning och beskattningen. Vi svenskar vill att redovisningen ska hålla hög kvalitet eftersom det fungerar som beslutsunderlag. Om revisionsplikten tas bort ökar risken för skattefusk vilket allmänheten ogillar. Brännström ser även vissa positiva 65 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 66 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 67 Wessman R, (Newsdesk 2008-04-03) Förslag om avskaffande av revisionsplikten för små företag 68 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 69 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 24

aspekter och det är att en slopad revisionsplikt kan höja revisorernas statussymbol och stärka relationerna mellan revisorn och klienten 70. En revisor som ser positivt på slopad revisionsplikt är Magnus Liljedahl. Liljedahl arbetar på Ernst & Young och han berättar i en intervju för Västerviks tidning att han tror att nya möjligheter kommer att skapas. På vilket sätt hans arbete kommer att påverkas vet han inte, men han tror att framtidens revisorer kommer att arbeta mer inom olika konsultationsverksamheter. Rådgivning och hjälp kommer alltid att vara betydelsefullt för landets företagare. Liljedahl hävdar att revisorerna har gott om tid att omorganisera sin verksamhet, vilket gör att övergången kommer att kunna gå smidigt till. Liljedahl ser även att företag som behåller revisorerna får en kvalitetsstämpel som kan vara betydelsefull när företagare går till banken för att låna pengar. Revisionsbehovet kommer att vara betydelsefullt även om själva revisionsplikten kommer att slopas 71. 3.4.2 Skatteverket Skatteverket har idag en granskande funktion och de kontrollerar både företagens arbete och i viss mån revisorernas revisioner. Under 2006 skickade landets revisorer in mellan 8 000 och 10 000 orena revisionsberättelser. Dessa tittar sedan Skatteverket på och använder i sitt arbete 72. Det som anmäls kan vara t.ex. för sent inbetalda skatter och avgifter, förbjudna lån eller att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat 73. Bland skatteverkets medarbetare finns det en viss oro för att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka när revisionsplikten avskaffas 74. Några av Skatteverkets medarbetare menar att mindre kontroll kommer att medföra mer slarv och fusk, de finns även en viss rädsla för att deklarationerna inte kommer att vara lika tillförlitliga 75. Dock skulle detta kunna gå att 70 Holmén K, och Wretholm A, (2005) Slopad revisionsplikt: kan leda till ökade kostnader för företagen 71 Karlsson K, (VästerviksTidningen 2008-04-21) Hot och möjlighet med slopad revisionsplikt 72 Eliasson E, etal (2007) Vilken nytta har skatteverket av revision? En studie kring ett avskaffandet av revisionsplikten 73 Larsson A, etal (2006) Revisionsplikten En utredning om eventuella konsekvenser för Skatteverket och revisionsbyråerna vid ett avskaffande 74 Webfinanser (2008-04-03) Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget om slopad revisionsplik 75 Eliasson E, etal (2007) Vilken nytta har skatteverket av revision? En studie kring ett avskaffandet av revisionsplikten 25

motverka genom att utbilda företagarna, ge ut mer information till företagen eller att det uppkommer nya former av redovisningskonsulter då externrevisorn ändå granskar företagen 76. Många menar dock att Skatteverkets oro är obefogad eftersom företagen istället kommer att välja de redovisnings- och revisionstjänster som de är i behov av 77. 2003 gjorde Jill Collins en utredning angående konsekvenserna av den slopade revisionsplikten i England och kom fram till att det inte innebar någon större ökning vad det gällde skattefusk och liknande 78.Carl- Gustaf Burén som deltog i utredningen om den slopade revisionsplikten som svenskt Näringslivs expert menar i en artikel i Webfinanser att revisionens betydelse för skattekontroll och motverka ekonomisk brottslighet har varit betydligt överskattad Carl- Gustaf Burén 79. Vidare menar han att eftersom utredningen även har föreslagit följande ändringar i skattelagstiftningen kommer det inte att innebära några ökade möjligheter för företagen att fuska 80. Med några få dagars varsel kan Skatteverket kontrollera företagens löpande bokföring och räkenskapsinformation Om de finner det nödvändigt efter en sådan löpande granskning så kan de besluta om större utredningar som t.ex. taxeringsrevision. Burén menar vidare att detta snarare avskräcker än uppmuntrar företagen till att utnyttja möjligheten till att inte utföra revision och till att utnyttja någon form av konsulttjänst istället. Han ser därför ingen anledning till oro från skatteverkets sida 81. 3.5 Marknadsföring av revisionsbyråer Revisionsbyråer kännetecknas idag som ett professionellt tjänsteföretag även kallat kunskapsföretag. Den tjänsten som revisionsbyråerna säljer är unika och kopplade till de enskilda anställdas kompetens. Företaget har också ett värde i form av ett strukturkapital som består av gemensamma metoder och arbetssätt, långsiktiga relationer till sina klienter etc. Den här typen av företag står för en informell kvalitetsgaranti 82. Marknadsföringen i 76 Eliasson E, etal (2007) Vilken nytta har skatteverket av revision? En studie kring ett avskaffandet av revisionsplikten 77 Burén G, etal (Dagens Industri 2008-04-03) Slopad revisionsplikt hotad reform? 78 Eliasson E, etal (2007) Vilken nytta har skatteverket av revision? En studie kring ett avskaffandet av revisionsplikten 79 Webfinanser (2008-04-03) Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget om slopad revisionsplik 80 ibid 81 Burén G, etal (Dagens Industri 2008-04-03) Slopad revisionsplikt hotad reform? 82 Samuelson L, (2004) - Controllerhandboken 26

tjänsteföretag bygger på relationsperspektivet, alltså relationen mellan företaget och dess klienter. Relationsmarknadsföring grundar sig på en ömsesidig samverkan och beroende mellan de båda parterna. Det finns något mer än bara själva transaktionen, något mer än värdet av tjänsten och pengarna att vinna. Det handlar om att skapa en slags ömsesidig relation som kan leda till fler framtida utbyten 83. 3.5.1 Word-of-mouth kommunikation Word of mouth bygger på muntliga referenser människor emellan, alltså allt som sägs om ett företag och eller dess produkt/tjänster 84. Denna typ av kommunikation har en stark inverkan på hur konsumenter ser på ett företags varumärken och produkter, om företaget tänker ur ett relationsperspektiv så är Word of mouth kommunikation baserad på kundernas långvariga engagemang och erfarenhet. Att muntligt föra över information brukar ha stort inflytande på befintliga men även potentiella kunder, dessa har ett större tillit på vad en befintlig kund säger om företaget än dess marknadsföring. Detta p.g.a. att kunden ser marknadsföringen som objektiv. Företaget kan dock dra nytta av positiva referenser i sin marknadsföring, men det är ändå effekterna av word of mouth som väger tyngre än något annat vid ett köpbeslut 85. Denna typ av marknadsföring är den billigaste som finns tillgänglig utifrån en ekonomisk synpunkt 86. 3.5.2 Image Image är det sätt allmänheten uppfattar företaget och dess produkter. Företaget kan differentiera sig genom image, t.ex. genom symboler, slogans, events och liknande 87. Image delas upp i två olika kvalitéer som kunden upplever, dessa baserar sig på den tekniska och funktionella kvaliteten. Den tekniska kvaliteten är vad företaget erbjuder och den funktionella kvaliteten är hur de erbjuder den. Om ett företaget till exempel levererar datorer 83 Grönroos C, (2002) Marknadsföring i tjänsteföretag 84 ibid 85 ibid 86 Creamer (2006) 87 Kotler P, (2004) Marketing Management 27

och som de även installerar hos kunden, består den tekniska kvaliteten av datorn och den funktionella kvaliteten av att de utför installationen 88. Total kvalitet Image (företaget/lokalt) Resultatets tekniska kvalitet; VAD? Processens funktionella kvalitet; HUR? Tjänstekvalitetens två dimensioner 89 3.5.3 Kundrelationslivscykeln Genom att studera kundrelationens livscykel kan man utläsa och bilda en förståelse för hur företag, i detta fall tjänsteföretag arbetar för att vårda eller skapa relationer till olika kunder beroende på i vilken fas kunden befinner sig i livscykeln. Kundrelationens livscykel består av tre grundprocesser: Initialskedet Köpprocessen Konsumtionsprocessen 88 Grönroos C, (2002) Marknadsföring i tjänsteföretag 89 ibid 28

Källa: Grönroos, Marknadsföring i tjänsteföretag, 2002 Initialskedet; Här handlar det oftast om traditionell ensidig marknadsföring, eftersom kunden i den här fasen inte alls känner till företaget och det dem har att erbjuda. När kunden blir medveten om företagets tjänster går kunden till livscykelns andra stadium, köpprocessen; det första kunden gör här är en avvägning då denne ställer tjänsten i relation till vad denne söker och är beredd att betala. Om kunden gör ett positivt beslut kommer kunden att göra sitt första inköp av tjänsten, detta görs med hjälp av att tjänsteföretaget gör vissa löften om tjänsten de säljer. Dessa löften måste hållas, här handlar det mycket om dubbelsidig marknadsföring d.v.s. att ha duktiga säljare, som sätter kunden i fokus. När kunden nu har gjort sitt första köp kommer kunden till konsumtionsprocessen. Här konsumeras tjänsten vilket i sin tur leder till en upplevelse för kunden. Den största delen av denna upplevelse bygger på de löften som man har gett tidigare och själva arbetsmetoden man har använt för att utföra tjänsten. Hur företaget fördelar sina resurser och vilka arbetsmetoder de använder får en betydande roll, detta betyder i sin tur att den dubbelsidiga marknadsföringen helt och hållet tar över här. Här kan företaget även koncentrera 29

sig på att betjäna befintliga kunder, vilket innebär att de inte behöver slösa så mycket av sina resurser för att skapa nya relationer 90. Om marknadsföringen i detta skede istället skulle vara misslyckat bryts livscykeln och företaget får en missnöjd kund vilket leder till negativ word-of-mouth. Men om ett företag hanterar sina kundrelationer på ett tillfredsställande sätt under hela livscykeln leder det till att företaget i större utsträckning kan koncentrera sig på sina befintliga kunder och därmed öka återköpssannolikheten men även minska sina marknadsföringskostnader. Dessa nöjda kunder kommer att bidra till att locka potentiella kunder, dvs. positiv word-of-mouth 91. 3.5.4 Hur viktigt är priset för kunden? När man säljer en produkt kan den prissättas utifrån tillverkningskostnaderna eller anskaffningskostnaderna, men däremot vid försäljning av en tjänst är det tiden som säljs. Att kunna sätta ett pris på en tjänst är därför betydligt mer invecklat än att prissätta en produkt. Frågan som uppstår är hur man värdesätter tiden? Den grundläggande beståndsdelen är konkurrenternas prissättning men även det värde tjänsten har för en kund. Om tjänsten är betydelsefull och nödvändig för kunden kan det vara enklare för tjänsteföretaget att ta ut ett högre pris 92. Tjänstens kvalitet har en avgörande roll för prissättningen. Upplever kunden god kvalitet på en tjänst är denne mer beredd att betala ett högre pris än den som inte är nöjd. Det finns en rad olika faktorer där kunden kan bedöma vilken kvalitet tjänsten har, dessa faktorer är; attityd/beteende, professionalism, tillgänglighet, pålitlighet, trovärdighet och personkontakt. Kunderna måste kunna känna att de litar på tjänsteföretaget, de vill även känna att de som utför jobbet kan sin sak. Det skall även finnas ett ömsesidigt förtroende mellan kunden och den som utför tjänsten. Kunden vill uppleva att tjänsteföretaget har engagemanget att lösa dennes problem. Mindre fokus kommer att sättas vid priset om de faktorer nämnda ovan fungerar som de ska 93. 90 Grönroos C, (2002) Marknadsföring i tjänsteföretag 91 ibid 92 ibid 93 Schäder G, (2006) Prissättning 30

3.6 Andra länder Slopandet av revisionsplikten För att få en bild av hur den slopade revisionsplikten kommer att påverka Sverige, har vi valt att titta närmare på hur andra länder har påverkats. De länder vi har valt att använda i vår referensram är England som införde förändringar 1993, Danmark 2006 och Finland 2007 94. 3.6.1 England I England infördes krav på revisionsplikt år 1967 och det var under den här tiden som det blev lag på att företagen var tvungna offentliggöra årsredovisningen. England avskaffade revisionsplikt för de minsta aktiebolagen år 1993 95. Innan revisionsplikten togs bort vägdes fördelar och nackdelar mot varandra, men efter noga överväganden insåg man att kostnaderna inte nådde upp till nyttan med en tvingande lag. Om reglerna leder till stora kostnader för små företag, kan det i vissa fall vara bättre att ta bort dessa för att öka konkurrenskraften mot de stora etablerade företagen. Detta resulterade i att ca 60-70 % av företagen i England som hade frivillig revision valde att välja bort att anlita en revisor 96. En anledning till de höga siffrorna tros bero på att de bolag som benämns mikrobolag, ofta valde att avstå från revisionsplikten. Jill Collis undersökte bl.a. hur företagsledningen ser på slopad revisionsplikt och vilka positiva aspekter det finns med revision. Collis kom fram till vissa generella drag på vilka företag som valde att anlita revisor fast de egentligen inte behövde: Företagen hade ofta högre omsättning och ledningen ansåg att revisionen behövdes för att kunna hålla en hög kvalité på redovisningen och hur företaget sköttes. Utav de företag som vill använda sig av en revisor var det 83% som gjorde det för att de behövde hjälp med bokföringen och 64% för att de behövde hjälp med årsredovisningen. Det var också vanligt att företag som ville ha revision inte var familjeägda, eller att företaget hade aktieägare som inte hade möjlighet att se internredovisningen. Slutligen var det också vanligt när företag skulle lämna årsredovisning till kreditinstitut eller finansiärer 97. Många människor ansåg dock att det uppstått vissa negativa följder, men eftersom dessa inte har kunnat bevisas har man fortsatt att höja gränsvärdet (för frivillig revision) och i dagsläget 94 Brännström D, (Balans 2008:4) Vem vinner på ett kaos á la big bang? 95 Thorell P och Norberg S, (2005) - Revisionsplikten i små aktiebolag 96 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 97 ibid 31

har det skett hela tre gånger (år 1997, 2000 och 2004). EU har satt en gräns för hur högt detta gränsvärdet kan vara och för tillfället befinner sig England vid det högsta tillåtna värdet 98. De bolag som faller inom kategorin för frivillig revisionsplikt är företag som understiger 99 : 2,8 miljoner pund i balansomslutning (1 GBP är ungefär 11,7 SEK 100 ) 5,6 miljoner pund i nettoomsättning 50 st anställda i medelsnitt För att ett bolag ska anses som litet får max en utav dessa punkter vara uppfylld. De ovannämnda värdena är de som gäller för tillfället men de kommer att höjas till 3,25 miljoner pund i balansomslutning och 6,5 miljoner pund i nettoomsättning i september i år. Det är dock inte frivilligt för alla de aktiebolag som ligger under gränsen för frivillig revision. Det finns ett krav på att om aktiebolaget är publikt eller har en finansiell verksamhet måste en revisor anlitas. För att tillgodose minoritetens intresse finns det dessutom en lag som säger att de i vissa fall kan begära en revisor 101. När man först avskaffade revisionsplikten kom frågan upp om det behövdes någon som översiktligt övervakade företagen eftersom revisorn inte gjorde det längre. England införde då en tjänst som kallades compilation report. Det dröjde dock inte länge förrän dessa kontroller ansågs överflödiga, vilket gjorde att de avskaffades 102. 3.6.2 Danmark Danmark slopade sin revisionsplikt år 2006 för de mindre aktiebolagen. Danmarks krav för att inte behöva anlita en revisor är att företagen max får uppfylla två av tre krav: Omsättningen är under 3 miljoner danska kronor (1 DKK är ungefär 1,3 SEK 103 ) Balansomslutningen understiger 6 miljoner danska kronor. 25 st anställda i genomsnitt. 98 Thorell P och Norberg S, (2005) - Revisionsplikten i små aktiebolag 99 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 100 Valutakurser (2008-05-26) 101 Thorell P och Norberg S, (2005) - Revisionsplikten i små aktiebolag 102 ibid 103 Valutakurser (2008-05-26) 32

Dessa är de generella reglerna på när företag inte behöver använda sig av revision. Det finns dock vissa undantag då en revisor alltid måste anlitas. Moderbolag i en kocernern, samt holdingbolag och vissa fonder som är näringsdrivande är alltid skyldiga till revision 104. En del av regeringens mål var att hålla nere de administrativa kostnaderna inom näringslivet. För att se hur de nya reglerna påverkade den ekonomiska brottsligheten, ansågs det lämpligt att genomföra förändringarna i olika steg. Blir det ett lyckat resultat med tanke på brottsligheten, kommer gränsvärdet höjas och fler aktiebolag skulle innefattas av de nya lagarna 105. Troligtvis kommer Danmark då att öka gränsvärdet så att 93% av de danska bolagen inte behöver genomföra revision 106. Revisionsplikten i Danmark togs bort år 2006 och ett år senare valde de flesta småföretag att ändå använda sig av en revisor. Anledningen till det är att småföretagarna inte känner att de har hunnit anpassa sig och att de inte vet om de behöver en revisor som granskar sina årsredovisningar 107. Av de presumtiva bolagen i Danmark valde endast 6,45% av dem att inte genomföra revision under det första året med slopad revisionsplikt 108. 3.6.3 Finland Finland har tidigare gjort det möjligt för små aktiebolag att anlita lekmannarevisorer, men i början av 2007 beslutade riksdagen att slopa revisionsplikten helt för de mindre företagen. De finska bolagen kan avstå från revision om inga eller endast ett av följande krav uppfylls 109 : Max 100 000 i balansomslutning i genomsnitt under de senaste två åren (1 EUR är ungefär 9,3 SEK 110 ) Max 200 000 i omsättning i genomsnitt under de senaste två åren Max 3 anställda i genomsnitt under de senaste två åren 104 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 105 Lydén A och Martnell H, (2007) Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv: Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jämförelse mellan Danmark och Sverige 106 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 107 Hallberg T, och Ung C, (2007) - Konsekvenser för revisionsbranschen genom slopandet av revisionsplikten för mindre företag 108 Svensson B, (SOU 2008:32) - Avskaffande av revisionsplikten för små företag 109 Justitiedepartementet (2006:96) Tilläggsdirektiv till Utredningen om revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. 110 Valutakurser (2008-05-26) 33

I riksdagen blev det heta diskussioner hur den slopade revisionsplikten kommer att påverka samhället och vilka positiva respektive negativa konsekvenser detta kan föra med sig. En stor del av riksdagens arbete gick ut på att analysera om den ekonomiska brottsligheten skulle öka och vilka följder detta kunde få för Finland. Riksdagen ansåg att storleken av den ekonomiska brottsligheten inte kunde förutses innan och vid en ökning av brott skulle regeringen gå in för att motverka dessa 111. Det som talade för slopad revisionsplikt är bland annat att ägare och ledning ofta hör ihop och är samma personer. Detta i sin tur gör att det inte uppkommer några målkonflikter och att det inte behövs någon tillsyn för att ägarnas intressen ska tillgodoses. Många småföretag använder inte extern finansiering i sina verksamheter så även ur den aspekten är revisionen överflödig. I de fall då företagen behöver extern finansiering och låna pengar i bank, kan banken i dessa fall kräva att företagen använder sig av revision. Leverantörer kan också kräva att företagen använder sig av revision om de anser att de är nödvändigt och om företagen inte accepterar detta kan leverantörerna vägra att göra affärer med företaget. Slutsatsen blev helt enkelt att det inte behövdes någon lagstadgad revision men att olika intressenter kan komma att kräva det i vissa fall. 3.7 Vår undersökningsgrupp Här kommer vi att redogöra för hur stor vår undersökningsgrupp är och hur stor den är i förhållande till hela landet. 3.7.1 Antal aktiebolag fördelat på antal anställda I inledningskapitlet redogjorde vi för hur många företag det fanns med mellan 3 och 10 anställda i Kalmar Län, tabellen som presenterade där såg ut på följande sätt 112 : 0 anställda 2 668 bolag 1-2 anställda 1 870 bolag 3-10 anställda 1 794 bolag 11-25 anställda 399 bolag 26-50 anställda 120 bolag mer än 50 anställda 102 bolag Totalt 6 953 bolag 111 Jansson A, (Kreditnytt 2007:01) Slopad revisionsplikt för finska småföretag 112 Bibliotekets databas Företagsfakta 34

I hela Sverige är motsvarande siffror för aktiva aktiebolag följande 113 : 0 anställda 142 531 bolag 1-2 anställda 97 529 bolag 3-10 anställda 68 325 bolag 11-25 anställda 16 403 bolag 26-50 anställda 5 781bolag mer än 50 anställda 5 115 bolag Totalt 335 684 bolag Av detta kan vi utläsa att fördelningen i Kalmar län är ganska lik fördelningen i hela landet och således är företagen i Kalmar Län representativa för hela landet. 3.7.2 Antal aktiebolag fördelat på omsättning Här har vi gjort en studie för att se hur många företag med mellan 3 och 10 anställda som det finns inom olika intervall av omsättning, det såg ut på följande sätt i Kalmar län 114 : 0 500 000 kr 4 st 500 001 2 500 000 kr 250 st 2 500 001 10 000 000 kr 1167 st 10 000 001 25 000 000 kr 294 st 25 000 001-79 st Summa 1794 st 113 Bibliotekets databas Företagsfakta 114 ibid 35

För hela landet ser motsvarande siffror ut på följande sätt 115 : 0 500 000 kr 550 st 500 001 2 500 000 kr 10 753 st 2 500 001 10 000 000 kr 40 774 st 10 000 001 25 000 000 kr 12 006 st 25 000 001-4 242 st Summa 68 325 st I diagrammet ser man att fördelningen efter omsättning och i Kalmar Län finns det några fler bolag med en omsättning mellan 2,5-10 mkr. För övrigt är det ganska identiskt. 115 Bibliotekets databas Företagsfakta 36

4 Vad säger företagen Här presenteras och tolkas svaren på enkätundersökningen. Vi genomförde vår undersökning genom en enkät, för att snabbt och enkelt få in ett tillförlitligt material genomförde vi detta via telefon. Gruppen som vi valde att undersöka består av företag i Kalmar Län med 3-10 anställda. Det finns 1794 företag i undersökningsgruppen och vår målsättning var att samla in data om 5% av denna population, d.v.s. 90 företag. För att få ihop dessa 90 så blev vi tvungna att kontakta 183 företag. Detta ger oss ett bortfall på över 50%, vilket berodde på ovilja att svara, sjukdom, semester eller helt enkelt att de ej svarade i telefonen. 4.1 Om företagen Fråga 1 Ungefär hur stor omsättning har ert företag? Av diagrammet ovan framgår att 17% av de tillfrågade företagen har en omsättning på mellan 0,5 2,5 mkr, 55% av de tillfrågade företagen har en omsättning på mellan 2,5-10 mkr. 20% av de tillfrågade företagen hade en omsättning på mellan 10-25 mkr, de resterande 8% av företagen hade en omsättning på över 25 mkr. Det företag som hade den största omsättningen hade en omsättning på knappt 35 000 000 kr. Den genomsnittliga omsättningen bland de tillfrågade företagen var 9 500 000 kr. 37

I vår undersökning representeras gruppen 0,5-2,5 mkr av 17%, antalet aktiebolag i den gruppen i Kalmar län är 14%, gruppen 2,5-10 mkr representeras i vår undersökning med 55% och utgörs av 66% i Kalmar Län. I intervallet 10-25 mkr har vi fått med 20% i vår undersökning och den utgörs av 16% i Kalmar Län, i den sista gruppen över 25 mkr har vi undersökt 8% och den utgörs av 4% i Kalmar Län. Att siffrorna inte stämmer överrens exakt beror på undersökningsmaterialets storlek. Dock anser vi att företagen i vår undersökning är representativa för företagen i Kalmar Län. Om vi jämför företagen i vår undersökning med företagen i hela landet visar siffrorna på att de överrensstämmer bättre än med siffrorna för Kalmar Län. Fråga 2 Ungefär hur mycket brukar er årliga revision kosta? Diagrammet ovan visar att för tre av de tillfrågade företagen kostar den årliga revisionen 2 501-5 000 kr, 13 av företagen hade en revisionskostnad på 5 001-10 000 kr, 36 av företagen hade en revisionskostnad på 10 001 25 000 kr och 38 av företagen hade en årlig revisionskostnad på mer än 25 001 kr. En uträkning visar att den årliga revisionen i genomsnitt kostar ca 20 500 kr för de tillfrågade företagen. I siffrorna som vi anger här är det endast själva kostnaden för revisionen som anges, andra konsulttjänster och hjälp med den löpande verksamheten finns inte med här. I det företag som hade dyrast revisionskostnad uppgick kostnaden till knappt 50 000 kr. 38

Fråga 3 Slopandet av revisionsplikten Vad tycker ni om priset på revisionen i förhållande till vad den ger tillbaka? Fördelningen i diagrammet visar att majoriteten av bolagen, 51 st, tycker att kostnaden för revisionen i dagsläget är för dyr i förhållande till vad den ger tillbaka. 38 st av de tillfrågade företagen säger att priset som de betalar för sin revision är lagom högt för vad det ger tillbaka och endast ett av de tillfrågade företagen säger att de skulle kunna tänka sig att betala mer för sin revision. Företaget som skulle kunna tänka sig att betala mer för sin revision berättade för oss att: vi är mycket duktiga inom vår bransch och på det vi gör, men odugliga på allt som handlar om siffror och ekonomi. Därför skulle de inte klara sig utan revisorns stora hjälp och stöd och skulle kunna tänka sig att betala mer för dessa tjänster. Av de företag som anser att kostnaden för revisionen är för hög i förhållande till vad den ger tillbaka, menade många av företagen att eftersom ägaren och företagsledningen är samma personer så finns det inte någon större risk för att ägarna ska bli lurade utan de har full insikt i vad som sker i företaget ändå. Ett annat viktigt skäl som många företag angav här var att revisionsberättelsen i sig inte ger så mycket information och att de ändå skulle kunna anlita andra billigare konsulter istället för att utföra samma jobb. En del av företagen sa även att eftersom revisionen är en ganska stor kostnad för dem så hämmar det deras förmåga att konkurrera med andra större företag där revisionskostnaden inte utgör en lika stor börda. De företag som ansåg att priset för revisionen var lagom hävdade att detta framförallt beror på att de fick många viktiga tips och idéer och vägledning av revisorn i samband med 39

revisionsprocessen. Några få av dem menade även att revisionen betalar sig genom att revisorn hjälper dem att sänka kostnaderna för skatter och liknande. 4.2 Kunskap och intresse om de nya reglerna Fråga 4 Är du insatt i vad de nya reglerna om den slopade revisionsplikten kommer att innebära för ert företag? Diagrammet ovan visar hur mycket de tillfrågade företagarna anser att de känner till om förslaget om den slopade revisionskostnaden. 14 st av företagen anser att de är mycket insatta i vad de nya reglerna kommer att innebära för dem, 40 st av företagen säger att de är lite insatta i de nya reglerna och 36 st av företagen uppger att de inte är insatta i vad de nya reglerna kan komma att innebära för företaget. Av de företag som angav att de var mycket insatta i de nya reglerna hade de flesta skaffat sin kunskap genom att intensivt följa debatterna om det i media, men många hade även talat med sin revisor eller andra experter för att få veta mera. De flesta av företagen som hade lite kunskaper om vad de nya reglerna innebär hade skaffat sig dem genom olika medier som t.ex. tv, radio och tidningar. De företag som ansåg att de inte var insatta i de nya reglerna ansåg sig inte ha några större kunskaper om det. De allra flesta hade hört talas lite om att det var en eventuell förändring på gång, men de hade ingen större koll på vilka företag som det gällde eller när det skulle kunna bli aktuellt. 40

Fråga 5 Slopandet av revisionsplikten Är du intresserad av vad de nya reglerna om den slopade revisionsplikten kan komma att innebära för ert företag? 34 st av de tillfrågade företagen säger sig vara mycket intresserade av vad de nya reglerna kan komma att innebära, 42 st av företagen är lite intresserade av det och endast 14 st av de tillfrågade anser att de inte är intresserade av vad de kan komma att innebära för dem. Här visade företagen en större entusiasm än på föregående fråga, fem sjättedelar var i varierande grad intresserade av vad de nya reglerna skulle kunna komma att innebära. Framförallt eftersom det skulle kunna vara aktuellt för dem, men många var även helt enkelt nyfikna och intresserade av det och andra former av förenklande regler för småföretagare. Av de företag som svarade nej på frågan om de var intresserade av de nya reglerna hävdade en del att revisorn gav dem viktiga tips och idéer i samband med revisionsprocessen. Några andra argument som framfördes var även att: Då kommer säkert skatteverket att granska oss mycket hårdare istället och att bankerna förmodligen ändå kommer att kräva det om man ska få låna pengar. 41

4.3 Skulle företagen välja att genomföra revisionen? Fråga 6 Skulle ni välja att genomföra revisionen om det var frivilligt idag? Diagrammet ovan visar att majoriteten, 61 st av de tillfrågade företagen skulle välja att genomföra revision av sitt företag om det var frivilligt idag. 29 st av de tillfrågade företagen säger att de inte skulle välja att genomföra en revision om det var frivilligt idag. Argumenten om varför eller varför inte man skulle välja att utföra revision kommer vi att ta upp i kap 5. 42

5 Samband I detta kapitel kommer vi att redogöra för den analys som vi har kommit fram till genom att undersöka och sammanföra teorin och empirin. Detta ligger till grund för slutsatserna som följer. 5.1 Sambandet mellan omsättning och revisionskostnad I diagrammet ovan ser vi sambandet mellan företagens omsättning och revisionskostnad. Hos de tillfrågade företagen med en omsättning mellan 0,5-2,5 mkr ser vi att de flesta har en revisionskostnad på mellan 10 001 25 000 kr. För företagen i gruppen 2,5-10 mkr i omsättning ligger många av företagen på en revisionskostnad på 10 001 25 000 kr, men de flesta har en revisionskostnad på över 25 001 kr. Bland företagen med en omsättning på 10-25 mkr har de flesta en revisionskostnad på över 25 001 kr. I högsta kategorin av omsättning har de allra flesta bolagen en revisionskostnad på över 25 001 kr. Om man granskar materialet och försöker hitta några samband mellan företagens storlek och kostnaden för deras revisioner, så ser man att revisionskostnaden tenderar att öka lite med företagens omsättning. Redan bland de minsta företagen i undersökningen ser man att revisionskostnaden för de flesta ligger i den näst högsta kategorin, bland de lite större företagen ökar revisionskostnaden dock fort och de flesta ligger i den högsta kategorin för revisionskostnaden. 43

5.2 Sambandet mellan omsättning och åsikter om priset på revisionen Av diagrammet kan man utläsa att i företagen med en omsättning på 0,5-2,5 mkr är det ganska jämnt fördelat mellan lagom och för dyrt. I klassen 2,5-10 mkr anser majoriteten av företagen att det är för dyrt i förhållande till vad den ger tillbaka. I den tredje kategorin anser 67% av de tillfrågade att revisionen är för dyr i förhållande till vad den ger tillbaka och i kategorin med företag med en omsättning på över 25 mkr anser samtliga att priset på revisionen är lagom. Siffrorna tyder på att de små företagen i större utsträckning anser att revisionen är för dyr i förhållande till vad den ger tillbaka, medan de större bolagen i större utsträckning anser att priset på deras revisioner är lagom. 44

5.3 Sambandet mellan revisionskostnaden och åsikter om priset på revisionen Diagrammet visar sambandet mellan priset på revisionen och om företagen anser att revisionen är för dyr i förhållande till vad den ger tillbaka. I den lägsta kategorin är företagen positiva till revisionen och har inte några negativa synpunkter på priset. I den andra kategorin med en revisionskostnad mellan 5-10 tkr börjar det svänga över och ca hälften tycker att det är lagom och ca hälften tycker att det är för dyrt. I den tredje kategorin tycker endast 28% att priset är lagom medan resterande 72% tycker att det är för dyrt. I kategorin över 25 tkr ser vi att företagen har ungefär samma inställning till revisionskostnaden som i den tredje kategorin. Av diagrammet kan man tydligt utläsa att företag med en högre revisionskostnad i större utsträckning anser att deras revisionskostnad är för dyr i förhållande till vad den ger tillbaka. Som vi tidigare nämnde i referensramen kan det vara svårt att prissätta en tjänst, oftast gör man prissättningen efter hur lång tid uppdraget tar och vad konkurrenterna tar för motsvarande tjänster. Därför kan det vara svårt att tillfredsställa kundens önskemål angående priset, men även tjänstens kvalité har en avgörande roll för hur kunden upplever priset på den. 45

5.4 Sambandet mellan kunskap och genomförande Diagrammet visar sambandet mellan företagens kunskap angående de nya reglerna och om de skulle välja att genomföra revision eller inte om det var frivilligt idag. Bland de företag som var mycket insatta uppgav hälften att de skulle genomföra revision och hälften att de inte skulle genomföra revision. De företag som ansåg sig lite insatta i vad de nya reglerna innebär fördelade sig så att 60% skulle välja att genomföra revision och resterande 40% skulle inte göra det. I den sista kategorin där företagen anser att de inte är insatta i de nya reglerna skulle majoriteten, 83% välja att genomföra revision. Av detta kan man utläsa att de företag som är mer insatta i de nya reglerna i större utsträckning skulle välja att inte genomföra revision. Detta faktum kan även kopplas till hur det såg ut i Danmark när man tog bort revisionsplikten där, då bestämde sig de flesta företag att genomföra revisionen för att de kände att de inte hade tillräckligt stor kunskap eller inte hunnit anpassa sig till de nya reglerna. De visste helt enkelt inte hur det fungerade eller om de skulle klara sig utan revisorns hjälp. Om man granskar sambandet mellan hur intresserade företagen är av de nya reglerna och om de skulle välja att genomföra revision eller inte så ser man att det diagrammet blir nästan identiskt med diagrammet för hur insatt man är kontra om man skulle genomföra revisionen eller inte. Därför har vi valt att inte ta med detta i uppsatsen. 46

5.5 Sambandet mellan omsättning och genomförande Här kan man studera om det finns något samband mellan företagens omsättning och om de skulle välja att genomföra eller att inte genomföra revision. I kategorin 0,5-2,5 mkr i omsättning skulle 53% av företagen inte genomföra revision. I gruppen 2,5-10 mkr skulle 36% av företagen inte genomföra revision, i klassen 10-25 mkr skulle endast 11% välja att inte genomföra revision och i den sista klassen med över 25 mkr i omsättning skulle 14% av företagen välja att inte genomföra revision. Trenden tyder på att desto större företagen är desto mer angelägna är de att genomföra revision, medan de mindre bolagen tenderar att i större utsträckning vara villiga att inte genomföra revision. I Danmark slopades revisionsplikten för företag med under 3 miljoner DKK, vilket innebär ca 3,6 miljoner SEK. Av dessa företag var det endast 6,45% som valde att inte genomföra revisionen under det första året som det var frivilligt. I vår undersökning skulle 53% av företagen med en omsättning på under 2,5 mkr välja att inte genomföra revisionen, vilket måste ses som en mycket hög siffra i förhållande till de Danska bolagen. Men i England avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen redan 1993 och mellan 60-70% av dessa valde att avstå från revisionsplikten. Oftast var det mikrobolagen som valde att avstå från att genomföra revisionen. Siffrorna i vår undersökning hamnar betydligt närmare Englands än Danmarks. I England kom Collis fram till att företagen med större omsättning var mer 47

intresserade att utföra revisionen eftersom ledningen ansåg att det behövdes för att bibehålla en hög kvalité på redovisningen och företagets skötsel, vår undersökning tyder på samma sak. I vår bakgrund till forskningsfrågan nämnde vi att 2006 genomförde Wahlberg och Bruzelli vid Handelshögskolan i Umeå en undersökning bland mikroföretagen i Sverige för att se hur stor andel av dem som skulle fortsätta att revidera sina företag om det blev fritt idag, de kom fram till att 53 % av företagen ändå skulle välja att genomföra revisionen. D.v.s. skulle 47% av de små bolagen välja att inte genomföra revisionen, detta överrensstämmer ganska väl med de 53% som vi kom fram till. 5.6 Sambandet mellan revisionskostnad och genomförande Diagrammet påvisar de eventuella samband som existerar mellan företagens revisionskostnader och viljan att genomföra revision. I gruppen för de minsta revisionskostnaderna där endast 3 bolag ingår skulle 1 tredjedel välja att inte genomföra revision. I gruppen 5-10 tkr skulle 53% välja att inte genomföra revision medan i gruppen 10-25 tkr i revisionskostnad skulle 36% av de tillfrågade välja att inte genomföra revision. I den sista gruppen med en revisionskostnad på över 25 tkr är det 21% som skulle välja att inte genomföra revision. Detta visar på att det inte skiljer sig så mycket åt mellan de olika kategorierna, vi kan inte med vårt material påvisa några samband här. Det är möjligt att man med en större undersökning skulle kunna hitta samband, men det är inte något som vi kan yttra oss om. 48

5.7 Varför skulle man välja att genomföra revision Företagen får här svara flera alternativ och det är bara de 61 företag som svarade att de skulle genomföra revisionen som får svara här. Diagrammet ovan visar att 15% av de företag som skulle välja att genomföra revision idag helt eller delvis skulle göra det för att bankerna och dylika företag har användning av den. När kreditgivare bedömer ett företags återbetalningsförmåga är revisorerna och årsredovisningen en viktig del. Bankerna vill därför ha reviderade årsredovisningar som beslutsunderlag för att vilja låna ut pengar. Som vi tidigare nämnde i referensramen var det ganska vanligt i England att företagen lämnade sina årsredovisningar till kreditföretagen och det är då ett stort plus om revision har utförts. Kreditinstituten i Sverige har användning för revisionen eftersom de analyserar företagens återbetalningsförmåga med hjälp av nyckeltal och andra viktiga uppgifter om företaget, dess delägare och styrelse. Revisorns roll i detta är att kvalitetssäkra informationen. Detta är även de vanligaste skälen i vår undersökning som företagen gav för att motivera att de ansåg att kreditinstitutens användning av revisionen var ett skäl till att genomföra den. 33% av företagen uppger att aktieägarna har användning för revisionen och att det är helt eller delvis som de väljer att genomföra den. I de flesta fall då företagen har uppgett att de helt eller 49

delvis skulle välja att genomföra revisionen för aktieägarnas skull beror detta på att dessa inte är med och driver företaget. Ägarna anser i vissa fall att det är en stor fördel om någon utomstående t.ex. en revisor kan granska och kontrollera att företaget sköts på ett korrekt sätt. I England är det som vi tidigare nämnt till och med så att det är lagstadgat att minoriteten i aktiebolag kan kräva att revision ska genomföras. 8% av företagen menar att de anställda har stor nytta av att företagen utför revision och tar med det som ett utav skälen till att genomföra den. Troligtvis värderar de anställda att ta del av revisionen mer än vad företagen tror att de värdesätter det, uppgifterna som vi fick fram i vår undersökning kontra den uppfattning som vi fick av vår referensram tyder på detta. Att man skulle välja att genomföra revisionen för att skatteverket har användning för den uppgav 40% av företagen som ett skäl till att genomföra den. Några av våra respondenter tror att vid slopandet av revision kommer skatteverket att granska deras redovisning mer noggrant efter fel. Detta kan styrkas av att skatteverket påstår att det finns en viss risk för större fusk när den slopas, eftersom uppgifterna blir mindre tillförlitliga. Dock hävdar Burén som vi berättat om i referensramen att eftersom skatteverket får nya befogenheter kommer detta inte att innebära några större problem. Enligt Collins undersökning i England visade det sig att skattefusket inte ökade i någon större utsträckning efter det att revisionsplikten avskaffades där. Det skäl som flest av företagen angav för att genomföra revision var att kontrollera att företaget hade skötts korrekt med tanke på bokföring, skatter, lagervärdering o.s.v. detta svar uppgav hela 89% av bolagen som skulle välja att genomföra revision om det blev frivilligt idag. Som vi tidigare nämnt skriver Collins i sin utredning om England att av de företag som skulle välja att använda sig av revisor där skulle 83% göra det för att få hjälp med bokföring och kontrollera att den är riktigt gjord samt att 64% skulle göra det för sin årsredovisning av liknande skäl. Med andra ord överrensstämmer detta ganska väl med vad vi har kommit fram till. För att revisionen ger dem viktig information angav 40% av företagen som ett skäl till att genomföra revisionen. Detta svarsalternativ handlade både om att man fick en utökad insikt 50

om företagets situation när man läste revisionen och om att arbetet med revisionen ledde till att enklare fel avhjälptes och nya rutiner utarbetades. Att revisorn kommer med andra viktiga tips och idéer uppgav 40% av respondenterna som ett skäl till att genomföra revisionen om det var frivilligt idag. Detta kunde gälla saker som att revisorn hjälpte till som rådgivare inom olika sammanhang som t.ex. redovisning, utarbetande av nya rutiner, informationshantering, driften av företaget m.m. Detta överrensstämmer ganska väl med den andra uppgiften som revisorn har enligt revisorns roller som vi nämner i referensramen. 5.8 Varför skulle man välja att inte genomföra revision? I diagrammet kan man utläsa vad de 29 företag som sade att de inte skulle välja att genomföra revision idag angav för skäl till att det, precis som i fråga 7 kunde de här ange fler svarsalternativ. 45% av företagen uppgav att de inte skulle utföra revision helt eller delvis eftersom de anser att det är för dyrt. Flera företag har sagt att en revisor kan ta över 1 000 kr i timme i arvode för att utföra ett uppdrag. En veckas arbete för en revisor kan därmed kosta 1 000*40=40 000 kr. Denna summa är kanske en liten del för stora etablerade företag, men för småföretagare med endast 3 anställda kan denna siffra se gigantisk ut. 51

21% av de tillfrågade menade att de inte skulle genomföra revision eftersom den inte ger dem någon viktig information tillbaka, det är dock anmärkningsvärt att inte något av de företag som uppgav att revisionen inte ger någon viktig information tillbaka angav att den är för dyr som ett skäl till att inte genomföra den. Många anser att själva revisionsberättelsen i sig inte ger någon viktig information eller tips på hur verksamheten kan förbättras. 38% av företagen anser att de har tillräcklig kompetens inom företaget och behöver därför inte genomföra revision. Många utav företagen har utbildade ekonomer som har stor koll på både siffror och vilka lagar som gäller. Det var också vanligt att kunskapen fanns inom bekantskapskretsen eller familjen. För dessa företag gör inte revisorn något jobb över huvud taget utan endast tar betalt för att titta på något som inte behöver ändras. Den anledning som flest angav var att de skulle anlita andra konsulter istället, detta skäl uppgav 55% av de tillfrågade. Det finns som de allra flesta vet flera typer av konsulter t.ex. beskattningskonsulter, redovisningskonsulter o.s.v. Dessa konsulter brukar vara duktiga inom sin bransch, samtidigt som de inte kostar lika mycket som en revisor att anlita och beroende på vad företaget behöver hjälp med kan de anlita en konsult som är specialiserad på det området. Detta styrks även av vad de revisorer vars åsikter om slopandet av revisionsplikten som vi har sammanfattat tidigare, de menade att revisorer och andra konsulter alltid kommer att behövas som rådgivare för företagen. Om slopandet av revisionsplikten går igenom så måste revisorerna i större utsträckning marknadsföra sig mer som konsulter, de måste ändra sin image för att behålla sina befintliga och attrahera nya kunder. 35% av de tillfrågade uppgav att det fanns andra skäl till att inte genomföra revision, t.ex. att det sparar tid, samt att eftersom ägaren och företagsledningen är samma person så känns det inte nödvändigt. 52

5.9 Andra samband 5.9.1 Utföra revision för att revisorn ger andra viktiga tips och idéer. Totalt var det 61 bolag som uppgav att de skulle välja att utföra revision idag, av dessa uppgav 43% att de helt eller delvis skulle välja att utföra revision eftersom revisorn ger dem andra viktiga tips och idéer. Detta tyder på att revisorn har en viktig rådgivande roll för många företag. 5.9.2 Andra billigare konsulter Av de 29 företag som uppgav att de inte skulle välja att genomföra revisionen var det 14 stycken som uppgav att de tycker att priset på revisionen är för högt i förhållande till vad den ger tillbaka och de uppgav även som ett av skälen till att inte genomföra revisionen att de skulle anlita andra konsulter istället. 5.9.3 Revisorn som granskare Det var 61 företag som har angett att de skulle välja att genomföra revisionen om den var frivillig idag. Av dessa sade 54 att de skulle genomföra revisionen helt eller delvis för att kontrollera att företaget hade skötts korrekt med tanke på bokföring, skatter, lagervärdering o.s.v. De företag som angav att de inte skulle välja att genomföra revisionen av dessa skäl uppgav framförallt följande skäl till det: för att revisionen ger dem viktig information, för att revisorn kommer med andra viktiga tips och idéer och eller för att aktieägarna har användning för dem. 53

6 Slutsatser Detta kapitel innehåller de slutsatser vi har kommit fram till. Vidare ges förslag på vidare forskning inom området. Forskningsfråga: Hur stor andel av de aktiebolag som befrias från revisionsplikten kommer att avstå från att göra en årlig revision när reglerna om den slopade revisionsplikten för mindre och medelstora aktiebolag träder i kraft? 6.1 Idealföretag När vi granskade materialet i vår undersökning upptäckte vi snart att det fanns tydliga indikationer på att det framförallt finns 4 olika grupper av företag i vår undersökning. Företag med liten omsättning och som har en liten kunskap/intresse om den slopade revisionsplikten (grupp 1), företag med stor omsättning och liten kunskap/intresse om den slopade revisionsplikten (grupp 2), företag med liten omsättning och som har stor kunskap/intresse om den slopade revisionsplikten (grupp 3) samt företag med stor omsättning och stort intresse/kunskap om den slopade revisionsplikten (grupp 4). Detta kommer nedan att illustreras för att öka tydligheten. 6.1.1 Grupp 1 I grupp 1 fanns det 40 företag utav dessa var det 18 företag, d.v.s. 45% som uppgav att de inte skulle välja att genomföra revisionen om det var frivilligt idag. Av de 18 företagen uppgav 15 att de tyckte att kostnaden för revisionen är för hög i förhållande till vad den ger tillbaka, 54

notera dock att inte alla dessa företag tyckte att detta var ett skäl till att inte genomföra revisionen. Företagen som sade att de inte skulle utföra revision uppgav följande skäl till det. Skälen som företagen uppgav till att de inte skulle utföra revisionen var ganska jämnt fördelade mellan de olika alternativen. Om man studerar kolumnerna för de företagen som har sagt att kunskapen finns inom företaget och de företag som angav att de skulle anlita andra konsulter istället så är det inte något av dessa företag som har svarat båda alternativen. Detta tyder på att majoriteten, d.v.s. 14 företag, anser att de själva eller andra konsulter kan utföra revisorns jobb lika bra. De flesta av företagen som säger att ett av skälen till att inte utföra revision är att den är för dyr hävdar även att de skulle anlita andra konsulter istället. Företagens svar tyder på att de värdesätter revisorernas arbete men att priset är för högt, om revisorerna kunde erbjuda företagen en billigare tjänst så skulle de få behålla dessa företag som kunder även efter det att revisionsplikten slopas. 55

Företagen i grupp 1 som sade att de skulle utföra revision uppgav följande skäl till det: Av de 22 företag som sade att de skulle utföra revisionen menade 19 att de skulle utföra den för att kontrollera att företaget hade skötts korrekt med tanke på bokföring, skatter, lagervärdering o.s.v. Andra vanliga skäl som de uppgav var att de utförde den var för att aktieägarna har användning för den, för att revisionen ger dem viktig information samt för att revisorn kommer med viktiga tips och idéer. Av de tre företag som inte skulle utföra revisionen helt eller delvis för att kontrollera företagets skötsel sade samtliga att de skulle utföra den för att revisionen ger dem viktig information. Åtta utav de tio företag som sade att de helt eller delvis skulle välja att utföra revisionen för att revisionen ger dem viktig information menade att de skulle utföra den även för att revisorn kommer med tips och idéer. Detta tyder på att för dessa företag spelar revisorn en viktig roll och man värderar hans arbete. En sak som styrker detta är att endast två av dessa åtta företag tidigare svarade att kostnaden för deras revision var för hög i förhållande till vad den ger tillbaka. 6.1.2 Grupp 2 I grupp 2 indelades 8 företag och av dessa sade samtliga att de skulle välja att genomföra revisionen om det var frivilligt idag. De skäl som företagen uppgav till varför de skulle genomföra den fördelades på följande sätt: 56

Sex av de åtta företagen menade att de skulle utföra revisionen för att kontrollera att företaget hade skötts korrekt med tanke på bokföring, skatter, lagervärdering o.s.v. Hälften uppgav att de skulle välja att genomföra den eftersom revisionen ger dem viktig information. Inget av företagen sade att de skulle genomföra den för att skatteverket har användning för den eller att de anställda har användning av den. De två företag som inte uppgav att de skulle genomföra revisionen för att kontrollera att företaget hade skötts korrekt menade båda att de skulle utföra den för att revisionen ger dem viktig information. Detta överrensstämmer således med vad motsvarande bolag i grupp 1 uppgav för skäl. Att knappt hälften av dessa företag ansåg att kostnaden för deras revision är för hög i förhållande till vad den ger tillbaka och det tyder på att här finns en risk för att revisorerna kommer att tappa kunder allteftersom de lär sig mer och blir mer intresserade av de nya reglerna. För att motverka detta borde revisorerna försöka sänka sina priser eller ta fram nya lite enklare tjänster till dessa företagare så att de kan behålla dem som kunder även i framtiden. Här måste revisorerna även jobba på sin marknadsföring, annars finns risk för att kundrelationslivscykeln bryts och missnöjdhet bland kunderna uppstår vilket kan leda till att negativ word-of-mouth och att de på längre sikt kan förlora kunder. 6.1.3 Grupp 3 I den tredje gruppen som innehåller små företag med stor kunskap/intresse om de nya reglerna påträffades 25 bolag varav 32% skulle välja att inte genomföra revision om det var frivilligt idag. På frågan om vad företagen ansåg om priset för revisionen i förhållande till vad den ger 57

tillbaka svarade samtliga som inte skulle välja att genomföra revisionen att kostnaden för att utföra den var för hög, dock angav inte alla dessa företag att det var ett skäl till att inte genomföra revision. Skälen som de uppgav till att inte genomföra revision fördelades som följer: Diagrammet ovan visar att majoriteten av de åtta företagen menade att de skulle anlita andra konsulter istället. De två företag som sade att de inte skulle anlita andra konsulter istället uppgav att de hade en annan anledning till att inte utföra revisionen, en av dessa anledningar var att kunskapen finns inom bekantskapskretsen. Att så stor andel av företagen säger att kunskapen finns inom företaget samtidigt som de menar att de skulle anlita andra konsulter istället tyder på att de inte värderar arbetet med själva revisionen, utan att de kanske är mer intresserade av att få hjälp av t.ex. skattekonsulter och liknande. Dock finns det en möjlighet att dessa företag skull kunna tänka sig att använda sig av revisorer istället om det fanns andra alternativa tjänster som är billigare eller mer anpassade efter deras önskemål. 58

Nedan illustreras vad de företag som sade att de skulle välja att genomföra revisionen hade för skäl till det: Av diagrammet kan man utläsa att nästan samtliga av de tillfrågade företagen skulle välja att helt eller delvis utföra revisionen för att kontrollera att företaget har skötts korrekt med tanke på bokföring, skatter, lagervärdering o.s.v. De två företag som inte har uppgett detta som ett skäl till att utföra revisionen menade att de skulle utföra den framförallt för aktieägarnas skull och för att revisorn kommer med andra viktiga tips och idéer. Det näst vanligaste skälet som företagen uppgav var att de skulle välja att genomföra den för att skatteverket har användning för den. Här kan noteras att det finns en viss rädsla bland de små företagen för att de ska bli hårdare granskade av skatteverket om de inte genomför revisionen, denna osäkerhet återspeglas inte lika mycket bland någon av de andra grupperna. 6.1.4 Grupp 4 Den fjärde gruppen med stora bolag med stor kunskap/intresse av den slopade revisionsplikten innefattade totalt 17 företag, av dessa hävdade 18% (3 st) att de skulle välja att inte genomföra revisionen. Vad de angav för skäl till det redovisas i diagrammet nedan: 59

Svaren som de tre företag som syns i diagrammet angav som skäl till att inte genomföra revisionen tyder på att de i stor utsträckning skulle använda sig av andra konsulter istället. Detta styrks även av att samtliga tre menade att kostnaden för revisionen är för hög i förhållande till vad den ger tillbaka, dock var det endast ett av företagen som angav det som ett av skälen till att inte genomföra revisionen. Vi anser dock att materialet här är för litet för att det ska gå att dra några tillförlitliga slutsatser från och avstår därför från vidare analyser av det. Företagen i grupp 4 som skulle välja att utföra revisionen menade att de hade följande skäl till det: Här kan man se att samtliga 14 företag i denna undergrupp svarade att de helt eller delvis skulle genomföra revisionen för att kontrollera att företaget har skötts korrekt med tanke på 60