Tips till föräldrarna Unga och rusmedel
Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för att man kan bli beroende, drabbas av utslagning och andra problem. Syftet med denna broschyr är att väcka diskussion om på vilket sätt föräldrarna kan stödja en sund utveckling hos den unga och förebygga rusmedelsproblem. Ta gärna upp rusmedelsfrågor med de unga innan det blir aktuellt för dem att använda rusmedel. Kom överens om gemensamma spelregler i familjen, en av dessa regler bör vara att barn och ungdomar som ännu inte fyllt 18 år inte använder rusmedel.
Hur kan jag förebygga rusmedelsproblem? Ungdomar med gott självförtroende kan fatta egna beslut när det gäller att pröva på och använda rusmedel, även under stort tryck från kamratkretsen. Föräldrarna kan stödja utvecklingen av självförtroendet hos sina ungdomar genom att tillbringa tid tillsammans med dem och visa intresse för dem och deras hobbyer. Det är viktigt att lyssna till den ungas åsikter och visa att man respekterar honom/henne, även om man skulle vara av olika åsikt i vissa frågor. Gemensamma måltider, t.ex. att äta middag tillsammans är ett bra sätt att hålla kontakten levande med familjens tonåring. Att man älskar sin tonåring innebär också att man sätter upp rimliga gränser för honom/henne. Inom ramen för dessa gränser kan den unga pröva på nya saker. Gränserna ger den unga trygghet och en känsla av att någon verkligen bryr sig. När den ungas ansvarskänsla ökar kan man småningom lätta på begränsningarna. Bekanta dig med ditt barns kamrater och deras föräldrar. Föräldrarna kan tillsammans bilda ett nätverk, inom vilket man kan komma överens om gemensamma riktlinjer, t.ex. beträffande ungdomarnas hemkomsttider. Unga som har många vuxna i sin bekantskapskrets har samtidigt ett stödjande nätverk; människor som de kan vända sig till, då de har behov av att tala ut om olika saker. Att bli vuxen innebär ibland konflikter med de egna föräldrarna. Då kan det vara bra för den unga att kunna diskutera med någon annan vuxen. Skaffa information om rusmedel och diskutera med din tonåring. På webben finns information om de verkningar olika slags rusmedel har, bl.a. på www.paihdelinkki.fi. Diskutera olika rusmedels inverkan med din tonåring, när det känns naturligt att ta upp frågan. Ditt barn känner till dagens ungdomskultur och du har ett perspektiv på en tid som han/hon inte har någon egen erfarenhet av. Om du känner till exempel på hurudana hälsorisker användningen av droger medför, kan du berätta om dina egna erfarenheter. Du kan tillsammans med din tonåring fundera på hur man ska agera i situationer där någon bjuder ut droger och rusmedel. Ännu viktigare är det kanske att tillsammans med den unga fundera över vad han/hon vill få ut av sitt liv, vilka drömmar och mål han eller hon har och vad som upplevs som viktigt och vilka beslut som kan bidra till att allt detta förverkligas.
"Mamma, kan du köpa cider åt mig också?" I många familjer ber ungdomarna mamma eller pappa köpa hem cider eller öl för veckoslutet. Motiveringen kan lyda så här "Kompisarnas föräldrar köper ju åt dem också." När detta händer kan man ta kontakt med kompisarnas föräldrar och tillsammans med dem diskutera gemensamma spelregler. Utifrån en enkät om skolhälsa vet vi att de alkoholdrycker som föräldrar köper till sina barn endast är startskottet för ett fylleridrickande. Den unga tolkar föräldrarnas langning av alkohol som ett tillstånd för att supa. Alkohollagen förbjuder förmedling och överlåtelse av alkoholdrycker till minderåriga. Om din tonåring ber dig köpa ut alkoholdrycker kan du hänvisa till denna lag. Den har stiftats för att skydda ännu växande ungdomar från skador orsakade av alkohol. I tonåren utvecklas inte bara kroppen, utan också personligheten. All användning av rusmedel och droger inverkar på känslor, tankesätt och beteende så att de förändras vilket ju faktiskt är den eftersträvade effekten. Om man vid kriser och svårigheter direkt tar till alkohol eller droger för att känna sig bättre till mods, lär man sig aldrig att konfrontera problem och ta itu med dem. Detta kan ha en mycket negativ inverkan på den ungas psykiska mognad och utveckling. Om man för att känna sig bättre till mods använder rusmedel leder det lätt till att det uppstår nya problem. Till exempel är risken störst i unga år att man blir beroende av cannabisprodukter och kan få psykiska problem relaterade till användningen av dessa. Eftersom narkotikans inverkan är väldigt individuell kan den unga inte på förhand känna till följderna. Det finns inga riskfria försök med droger. Även s.k. nöjesbruk kan ge upphov till missbruk.
Hur upptäcker jag användningen av rusmedel? Om den unga går in i sig själv, konstant är trött eller deprimerad, eller alltemellanåt drabbas av raseriutbrott kan det vara fråga om rusmedelsmissbruk. Det kan också vara fråga om bruk av rusmedel om den ungas förhållande till familjemedlemmarna plötsligt försämras och han eller hon börjar röra sig i en ny kamratkrets. Betydande förändringar i användningen av pengar kan också bero på drogbruk. Ovanliga lukter och att den unga undviker sina föräldrar kan bero på användningen av rusmedel. Plötsligt försämrade vitsord och skolfrånvaro kan vara en följd av rikligt rusmedelsbruk. Även om ovan nämnda symptom inte skulle ha något att göra med rusmedel är det skäl att diskutera med den unga och reda ut vad det egentligen är frågan om.
Vad göra om den unga kommer hem berusad? Det viktigaste att mamma eller pappa är hemma och tar emot den unga som kommer hem sent. En annan viktig princip är att alltid ingripa när minderåriga använder rusmedel. Det är också skäl att ingripa i ett så tidigt skede som möjligt när en ung person röker eller snusar. Nikotinberoende kan uppstå redan efter någon veckas bruk. Undersökningar visar att sannolikheten är större för att unga som röker också börjar använda andra rusmedel. Om den unga är så berusad när han/hon kommer hem att han/hon inte kan prata eller annars också är helt redlös måste man ge akt på situationen och vid behov föra honom/henne till akutmottagningen. Detta i synnerhet om man misstänker att läkemedel har använts i berusningssyfte. Åt en ung person som kommer hem något berusad kan man t.ex. säga: Gå och lägg dig nu. Vi talar om det här i morgon när du har nyktrat till.
Morgonen därpå är rätt tidpunkt att ge uttryck för sin oro och omtala att man inte godkänner att den unga använder rusmedel. Föräldrarna kan berätta vilka känslor den ungas rusmedelsbruk väcker hos dem. Riskerna att råka ut för en olycka eller bli utsatt för våld när man är berusad kan också diskuteras. Man kan ställa följande slags frågor till den unga: Hur känns det nu? Vad hände i går? Vad använde du i går kväll och hur mycket? Vad anser du själv vara en rättvis påföljd av det som hände i går? Följden av rusmedelsbruk kan till exempel vara att den unga under de kommande veckorna får lov att tillbringa mer tid än vanligt hemma. Kontakta gärna föräldrarna till den ungas kamrater och be dem delta i diskussionen om det inträffade. Vid behov kan du kontakta socialarbetaren eller skolkuratorn på ditt område. Om den unga brukar stora mängder rusmedel kan du ringa till ungdomscentralen Nuppi. Nuppi erbjuder mångsidigt stöd och vård för unga i åldern 13 21 år. Nuppi hjälper till när det gäller att komma till rätta med livshanteringen, i sociala relationer och i mentalvårds- och rusmedelsfrågor. Servicerådgivning mån. fre. kl. 9 11 och tis. kl. 12 15 (övriga tider lämna bud för återuppringning) tfn 09 8392 6063. Jourmottagningar tis. kl. 12 16.30 Dickursby, Konvaljvägen 7a, 4 vån. och tors. kl. 9 12 Myrbacka, Eldstadstorget 1 A, 3 vån. Hur påverkar mitt eget rusmedelsbruk den unga? Om föräldrarna konsumerar stora mängder rusmedel ökar risken för att också den unga börjar göra det. Om föräldrarna röker kan den ungas åsikt om rökning påverkas positivt. Om mamma eller pappa röker kan han eller hon helt öppet berätta för sitt barn att det inte går att sluta. Ungdomarna värdesätter ärlighet från föräldrarnas sida. Kunskaper om tobakens beroendeframkallande inverkan som förmedlas av den närmaste familjekretsen kan för sin del bidra till att hindra den unga från att börja röka. Oberoende av vilken föräldrarnas egen relation till rusmedel är så ska de ingripa i sitt barns rusmedelsbruk om sådant förekommer. Alla föräldrar har också möjlighet att påverka sitt barns inställning till rusmedel. En öppen dialog med den unga, att man sätter gränser i en anda av ömsesidigt förtroende och att man håller sig informerad om var den unga rör sig inger den unga en känsla av grundtrygghet. Med den unga kan man fundera över vilka eventuella följder olika slags rusmedelsbruk kan få. Föräldrarna kan för egen del vara med och påverka så att rusmedlen inte får en dominerande ställning i den ungas liv.
Tonåringarnas föräldrar stöter på många utmaningar. Humör och åsikter växlar blixtsnabbt hos pubertetsungdomarna, eftersom både kropp och psyke utvecklas snabbt. I den åldern utvecklas riskbedömningsförmågan inte nödvändigtvis i samma takt som den övriga utvecklingen. Tack vare sina egna livserfarenheter kan föräldrarna tillsammans med sina ungdomar fundera över olika följder och verkningar. Även frågor som berör rusmedel kan diskuteras i en konstruktiv anda. I hemmet lär de unga sig en hel del viktiga saker, som att agera inom ramarna för vissa bestämda gränser. För föräldrarna innebär pubertetstiden att de kan stöda den ungas utveckling och på samma gång utvecklas själva. Länkar som riktar sig till föräldrar: www.paihdelinkki.fi, www.irtihuumeista.fi, www.a-klinikka.fi Denna handledning för föräldrar har producerats av Vanda stads enhet för förebyggande rusmedelsarbete Illustrationer och layout: Petri Suni, Översättning: Vanda stads translatorer