LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Relevanta dokument
FYD101 Elektronik 1: Ellära

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Mät kondensatorns reaktans

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Spolens reaktans och resonanskretsar

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Laboration II Elektronik

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

RC-kretsar, transienta förlopp

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Spänningsmätning av periodiska signaler

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

LABORATION 3. Växelström

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Sammanfattning av likströmsläran

Mät resistans med en multimeter

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Laborationshandledning för mätteknik

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

LabVIEW - Experimental Fysik B


LABORATION 2. Oscilloskopet

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Laboration 1: Likström

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laboration - Va xelstro mskretsar

KAPITEL 4 MTU AB

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Förberedelseuppgifter... 2

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

4:4 Mätinstrument. Inledning

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

1 Grundläggande Ellära

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

IE1206 Inbyggd Elektronik

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Undersökning av olinjär resistans

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Instruktioner för laboration 1, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Innehåll. Mätuppgift Belastningseffekter...30 Allmänt om belastning vid spänningsmätning

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar

Institutionen för Fysik

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Qucs: Laboration kondensator

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Transkript:

Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments onoggrannhet anges Hur man anger ett mätvärdes onoggrannhet Elementär nätsolvering Namn: Datum: Lärare: Godkänd:

en är uppdelad i ett antal övningar. Varje övning består av tre olika moment, räkna, simulera och mäta. Tanken bakom detta är att utifrån samma uppgift förstå teorin genom beräkningar, simulera teorin och lära sig hur dagens ingenjörer jobbar med datorprogram och simuleringar samt verifiera allt genom att koppla upp och mäta. Viktigt är sedan att Du jämför de tre delarna beräkning, simulering och mätning och funderar över eventuella avvikelser. Till laborationstillfälle 2 ska du förbereda dig genom att utföra beräkningarna i varje uppgift hemma så att laborationstillfället används till simuleringar och mätningar. Din handledare kommer berätta om i vilken ordning uppgifterna ska utföras. Detta för att du ska hinna med att prova på många olika delar men också få en säkerhet i grunderna. Beroende på dina förkunskaper kan vissa övningar hoppas över. Det är inte meningen att alla ska hinna med alla uppgifter utan det viktiga är att du förstår varje uppgift innan du fortsätter med nästa! Att kunna mäta strömmar och spänningar är grunden i alla försök med elektronik. Det är viktigt att veta både hur man kopplar mätinstrumenten man vill använda och vilka begränsningar de har. Detta är målet med uppgifterna ett till fem. Funktionsgenerator och oscilloskop är viktiga instrument för att kunna undersöka tidsaspekten av elektriska signaler. Ett oscilloskop är ett instrument som kan användas för avancerade mätningar och du kommer här lära dig grunderna. En funktionsgenerator används för att generera en varierad signal. Uppgift sex till nio. Uppgift tio och elva tar upp kondensatorn och dioden för att du ska få en förståelse för dessa komponenters egenskaper. Lycka till! Instrument och utrustning 0 3 A 0 30 V 0 3 A 0 30 V CURRENT VOLTAGE CURRENT VOLTAGE ON - GND + - GND + + 5V - Spänningsaggregat

Multimeter 1: Agilent 34401A Multimeter 2: Finns ett antal olika modeller Funktionsgenerator: Agilent 330 Oscilloskop: Tektronix TDS5021B

Kopplingsplatta/kopplingsdäck för att ansluta små komponenter till varandra. För att kunna använda kopplingsplattan måste man förstå hur de hål som man ansluter komponenter i är anslutna till varandra. De gröna linjerna i figuren visar hur hålen är sammankopplade med varandra. Notera att de svarta anslutningarna är kopplade till metallplattan och dessutom kopplade till höljet av BNC anslutningarna (jord). Streckad orange linje visar på hur komponenterna på bilden är ihopkopplade.

Uppgift 1 Utrustning: Handhållen multimeter, likspänningsaggregat, kopplingssladdar och stora motstånd. Uppgift 1a Använd multimeter 1 och 2 för att mäta upp tre stycken resistanser: R1 = 1275 Ω R2 = 3190 Ω R3 = 6486 Ω Uppgift 1b Beräkna strömmen i kretsen nedan, samt spänningarna U1, U2 och U3. Visa att Kirchhoffs spänningslag gäller. I =. U1 = U2 =.. U3 = Uppgift 1c Verifiera dina beräkningar i simuleringsprogrammet Multisim. Observera att du alltid måste ansluta en jord då du använder Multisim. I =. U1 = U2 =.. U3 = Uppgift 1d Använd multimetern för att mäta upp en likspänning på +10 volt (från likspänningsaggregatet). Koppla sedan upp kretsen ovan och använd multimetern för att validera strömmen I, spänningarna U1, U2, U3 samt Kirchhoffs spänningslag. I =. U1 = U2 =.. U3 =

Uppgift 2 Utrustning: Handhållen multimeter, likspänningsaggregat, kopplingssladdar och stora motstånd. Uppgift 2a Använd multimetern för att mäta upp tre stycken resistanser: R1 = 110 Ω R2 = 470 Ω R3 = 930 Ω Uppgift 2b Beräkna R // nedan samt totala resistansen R tot. R // =. R tot = Uppgift 2c Verifiera dina beräkningar i simuleringsprogrammet Multisim. R // =. R tot = Uppgift 2d Använd multimetern för att validera R // och R tot. Uppgift 2e Vilken spänning U behövs för att strömmen i kretsen nedan ska bli 5 ma? U =. Uppgift 2f Verifiera U i simulatorn. Uppgift 2g Koppla upp kretsen ovan och validera strömmen med multimetern.

Uppgift 3 Utrustning: Bordsmultimeter, likspänningsaggregat, kopplingsplatta, kopplingssladdar och små motstånd. Uppgift 3a Använd bordsmultimetern för att mäta upp de exakta resistansvärdena på tre stycken motstånd vars nominella resistansvärden är: R1 = 220 Ω R2 = 560 Ω R3 = 820 Ω R1 =. R2 = R3 = Uppgift 3b Beräkna strömmarna I1, I2 och I3 nedan (använd de uppmätta värdena på R1, R2 och R3 ovan). I1 =. I2 = I3 = Uppgift 3c Verifiera strömmarna i simuleringsprogrammet Multisim. (Använd bordsmultimetern i simulatorn.) Uppgift 3d Använd bordsmultimetern för att först mäta upp en likspänning på +7 volt. Koppla sedan upp kretsen ovan och validera strömberäkningarna.

Uppgift 4 Utrustning: Bordsmultimeter, likspänningsaggregat, kopplingsplatta, kopplingssladdar och små motstånd. Uppgift 4a Betrakta kretsen nedan: Beräkna strömmarna I1, I2 och I3 med hjälp av superpositionsprincipen. Superpositionsprincipen innebär att man först beräknar alla strömmarna med ena spänningskällan = 0. Därefter beräknar man strömmarna igen med andra spänningskällan = 0. Strömmarna I1 I3 är sedan summan av strömmarna vid de två beräkningarna. Uppgift 4b Verifiera dina beräkningar i Multisim. Uppgift 4c Använd bordsmultimetern för att först mäta upp två likspänningar på +12 volt och +5 volt. Koppla sedan upp kretsen ovan på en kopplingsplatta och validera strömberäkningarna.

Uppgift 5 Utrustning: Bordsmultimeter, tio stycken små motstånd på 10 kω samt kopplingsbord. Uppgift 5a Du får tio motstånd med nominella resistansen 10 kω. Använd bordsmultimetern för att mäta upp dess exakta resistans och markera dem på linjen nedan (bestäm skalan själv). 10000 Uppgift 5b Vad kan du säga om noggrannheten på ett motstånd? Om du tar ett slumpmässigt valt motstånd med nominella värdet 10 kω, inom vilket intervall ligger då det sanna värdet? Uttryck det på formen 10000 ± ΔR. R =. Uppgift 5c Hur många procent motsvarar ΔR av 10 kω?.. Uppgift 5d Vad säger tillverkaren om noggrannheten? Försök att tyda färgringarna på motstånden. (Googla!).. Uppgift 5e Du får fem nya motstånd med olika värden. Läs av deras nominella resistansvärde med hjälp av färgringarna. Använd sedan bordsmultimeterna för att mäta upp den verkliga resistansen och kontrollera att avvikelsen från nominella värdet ligger inom felmarginalen. R1 =.. R2 =.. R3 =.. R4 =.. R5 =..

Uppgift 6 Utrustning: Handhållen multimeter, bordsmultimeter, funktionsgenerator och oscilloskop. Uppgift 6a Starta funktionsgeneratorn. Ställ in den på en sinusspänning enligt figuren nedan. 1,5 [V] 1 30 ms 0,5 0-0,5-1 -1,5 Uppgift 6b Beräkna växelspänningens effektivvärde, frekvens och vinkelfrekvens ovan. U e =.. f =. ω = Uppgift 6c Anslut signalen till den handhållna multimetern, inställd på växelspänning. Vad visar den? Visar den rätt? Uppgift 6d Starta oscilloskopet och anslut växelspänningen till oscilloskopet istället. Försök att själv ställa in reglagen på oscilloskopet så att du får en bra, stillastående bild av signalen. Kontrollera dess frekvens och amplitud. (Tips: Använd cursorerna.) Om signalen på oscilloskopet inte ser ut att stämma överens med den signal du ställt in på funktionsgeneratorn, be labbassistenten att hjälpa till. Uppgift 6e Ta bort signalen från oscilloskopet och anslut den till multimetern igen och kontrollera att den visar rätt. Uppgift 6f Utan att ändra sinussignalens amplitud, öka sinussignalens frekvens och mät samtidigt effektivvärdet med multimetern. Plotta värdena i diagrammet på nästa sida.

1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 10 100 1000 10000 100000 1000000 Uppgift 6g Vad kan du säga om multimeterns bandbredd? f B =. Uppgift 6h Mät på samma sätt upp bordsmultimeterns bandbredd. Plotta i samma diagram. f B = Uppgift 6i Upprepa mätningen med oscilloskopet. Plotta i samma diagram. (Tips: Be assistenten att visa dig hur oscilloskopet kan mäta effektivvärdet.) f B =

Uppgift 7 Utrustning: Bordsmultimeter, funktionsgenerator och stora motstånd. Uppgift 7a Beräkna effektivvärdet av strömmarna i kretsen nedan, samt effektivvärdet av spänningen U P. I1 = I2 =. I3 = U P =... Uppgift 7b Verifiera dina beräkningar i simulatorn. (Använd bordsmultimetern i simulatorn.) Uppgift 7c Koppla upp kretsen ovan och validera dina beräkningar ovan med hjälp av bordsmultimetern.

Uppgift 8 Utrustning: Oscilloskop och funktionsgenerator. Uppgift 8a Koppla funktionsgeneratorn direkt till oscilloskopet (kanal 1). Ställ in funktionsgeneratorn så att den ger ut följande sinusspänning: u(t) = 3,52sin2π675t Ställ in oscilloskopet så att bilden står stilla. Kontrollera signalens amplitud och frekvens på oscilloskopet genom att räkna rutor. Uppgift 8b Använd oscilloskopets cursorer för att mäta amplituden och frekvensen. Uppgift 8c Använd oscilloskopets inbyggda mätfunktioner för att mäta amplitud, effektivvärde, frekvens och periodtid.

Uppgift 9 Utrustning: Oscilloskop, funktionsgenerator, kopplingsplatta, små motstånd och kopplingssladdar. Uppgift 9a Betrakta kretsen nedan. Beräkna strömmarna I1, I2, I3 samt spänningarna U2 och U3 (effektivvärden). I1 = I2 =.. I3 =. U2 =. U3 =.. Uppgift 9b Verifiera dina värden i simulatorn. Använd bordsmultimeterna för att mäta strömmarna och oscilloskopet för att mäta spänningarna i simulatorn. Uppgift 9c Koppla upp kretsen ovan på kopplingsplatta och validera strömmarna med multimetern och spänningarna med hjälp av oscilloskopet.

Uppgift 10 Utrustning: Oscilloskop, funktionsgenerator, stor resistor, stor kondensator och kopplingssladdar. Uppgift 10a Betrakta kretsen nedan. Använd simulatorn för att ta fram följande värden: Effektivvärdet av strömmen I:.. Effektivvärdet av spänningen U R : Effektivvärdet av spänningen U C : Uppgift 10b I simulatorn: Anslut oscilloskopets kanal 1 över u(t) och kanal 2 över U C. Avläs fasförskjutningen av U C (i förhållande till u(t)). α =. (grader) Uppgift 10c Koppla upp kretsen och mät upp effektivvärdet av strömmen och spänningarna U R och U C med hjälp av bordsmultimetern. Utgående från dessa värden, beräkna resistansen av kondensatorn C: X C = Jämför detta värde med 1 = ωc Uppgift 10d Anslut oscilloskopets kanal 1 till u(t) och kanal 2 till U C. Hur stor är fasskillnaden mellan u(t) och U C?

Uppgift 11 Utrustning: Oscilloskop, funktionsgenerator, dioder, glättningskondensator och kopplingsbord. Uppgift 11a Ställ in funktionsgeneratorn så att den ger en sinusspänning med amplituden 1 volt och frekvensen 50 Hz. Anslut sedan denna signal till en likriktarbrygga enligt nedan: Mät upp (med oscilloskop) spänningen mellan punkterna A-B samt mellan C-D och rita av dessa i diagrammet på nästa sida. Har signalen likriktats?

Uppgift 11b Lägg sedan till en glättningskondensator enligt figuren nedan (du får denna kondensator av assistenten). Mät upp spänningen C-D nu och rita in den i samma diagram som ovan. Har signalen likriktats? Förklara skillnaden mellan svaren i uppgifterna 11a och 11b.