Seminarium om ansvarsutredningar Sara Lundquist, Matilda Nilsson Tervahauta och Jessica Bernfreed Ewald Malmö den 13 maj 2016
Naturvårdsverkets mall för ansvarsutredningar Bra att utgå från NV:s mall för ansvarsutredningar längst bak i Rapport 6501, Efterbehandlingsansvar Rubrikerna i mallen Inledning Miljöbalken Förorenat område Lästips! Juristsamverkansgruppens PM om att utreda ansvar för förorenade områden Verksamhetsutövare Fastighetsägarens subsidiära ansvar Bedömning
10 kapitlet miljöbalken Tillämpligt om föroreningsskada finns Huvudregeln är att den som förorenat också ska avhjälpa. (10:2 MB) Vad är avhjälpande? Utredning, efterbehandling och andra åtgärder. (10:1 MB)
Lathund Förorening? Faktiskt drift efter 30 juni 1969? Ansvarig verksamhetsutövare? Ansvarig fastighetsägare? Skälighet?
Föroreningsskada Med föroreningsskada avses en miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (10 kap. 1 miljöbalken) Ett område sägas vara påverkat av föroreningar så snart ett främmande icke naturligt ämne tillförts området. Bevisbördan ligger på tillsynsmyndigheten. Vid enbart misstanke måste de normala bestämmelserna i 26 kap. användas.
MÖD 2010:17 Inom ett visst område hade järnbruksverksamhet bedrivits under 500 år. MIFO fas 1 hade gjorts och vissa jordprover som bekräftade resultaten från denna. Enligt MÖD:s mening MIFO fas 1 undersökningen att området var förorenat på ett sätt som utgör risk för människors hälsa och miljön.
Har verksamhetens faktiska drift pågått efter 30 juni 1969? 8 lagen (1998:811) om införande av miljöbalken Ja då kan verksamhetsutövaren i princip göras ansvarig för föroreningar som uppkommit även innan. Nej Inget ansvar kan riktas mot verksamhetsutövaren
Vad är faktiskt drift? MÖD 2009:36 (Stora Enso) Samma bolag bedrev på samma plats först sulfitmassatillverkning t.o.m. 1966. Därefter bedrevs tillverkning av spånskivor i nya lokaler från 1966 till 1984. MÖD ansåg att sulfitmassatillverkning och spånskivetillverkning är två skilda tekniska processer och medför skilda typer av föroreningar. Den faktiska driften av den miljöfarliga verksamhet som bidragit till föroreningsskadan hade därför inte pågått efter den 30 juni 1969.
Forts. MÖD 2006:36 (Balticgruppen) Massatillverkning vars avloppsvatten under åren 1952 till 1968 varit förorenat med kvicksilver. Massatillverkningen pågick efter 1968. Alltså har verksamhetens faktiska drift pågått efter 30 juni 1969 Det saknade betydelse att utsläppen skett enbart under tid före detta datum. Kubikenborg Aluminium MÖD 2012-10-05 i mål M3960-12 Det är verksamhetens karaktär, inte tillverkningsprocessen, som är avgörande i fråga om huruvida ansvaret för avhjälpande har upphört eller ej.
Forts. MÖD 2008:11 (Tarkett) Tarkett har tillverkat mattor. Avfallet från tillverkningen har deponerats under åren 1966 och 1967 på fastigheter som Tarkett inte disponerat med nyttjanderätt eller arrende och inte heller ägt. MÖD ansåg att eftersom fastighetsägaren inte bedrev deponeringsverksamhet hade bolaget inte avhänt sig avfallet på ett sådant sätt att de inte var ansvarig för detsamma. Tarketts faktiska drift hade pågått efter 30 juni 1969 (även om inget avfall då deponerats på den nu aktuella platsen) och de var därmed ansvarig. (Obs! Skiljaktig mening)
Faktisk drift kräver mänsklig handling MÖD 2005:32 En läckande oljetunna återfanns på en plats där ett antal tunnor grävts ner. Eftersom det inte kunde visas att den aktuella tunnan grävts ner efter 30 juni 1969 eller att något skett med tunnorna efter det hade det inte funnits någon faktiskt drift efter detta datum.
Vem är verksamhetsutövare? 10 kap. 2 miljöbalken (lydelse före 2007-08-01) Ansvarig för efterbehandling av sådana områden, byggnader eller anläggningar som anges i 1 är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare). Vem har en faktisk och rättslig har möjlighet att ingripa? MÖD 2005:64 och MÖD 2010:23.
Faktisk verksamhetsutövare Koncessionsnämndens beslut beträffande F.d. Alsike bensin, Däck och bilservice HB (B 14/97) Föreläggandet var riktat mot den som bedrivit bensinstationsverksamhet på platsen. Föroreningen hade troligtvis uppkommit i samband med påfyllning av cisterner. Alsike ägde inte fastigheten eller någon av anläggningarna och sålde bensin på kommission. KN ansåg att Alsike bensin inte kunde göras ansvarig. Avgörandet tar tyvärr inte ställning till vem som istället bör anses vara verksamhetsutövare.
Exploatör Kustbostäder i Oxelösund - NJA 2012 s. 125 Fastighetsägaren, Kustbostäder, väckte talan mot den f.d. verksamhetsutövaren om att denne vid en prövning av det solidariska ansvaret enligt 10 kapitlet 6 miljöbalken ensamt skulle svara för kostnaderna för efterbehandlingen. Efter samråd med parterna beslutade domstolen att pröva frågan om Kustbostäder var att anse som verksamhetsutövare i den mening som avses i 10 kap 2 MB i mellandom. HD: De åtgärder i form av grävning och schaktning som Kustbostäder genomfört på fastigheten hade ofrånkomligen lett till att föroreningar frigjorts och spridits till omgivningen. Ett sådant frigörande och spridande av föroreningar har medfört skada och olägenhet för miljön. Kustbostäder ansågs därför ha bidragit till en föroreningsskada och vara därför att betrakta som verksamhetsutövare.
Förvaringsfall pågående MFV Enligt praxis kan förvaring av miljöfarligt avfall eller annat material som påverkar omgivningen vara en pågående miljöfarlig verksamhet. En sådan verksamhet kan naturligtvis också ge upphov till föroreningar. Krävs att det är väl avgränsat från omgivningen, t.ex. i cistern, tunnor eller väl avgränsade högar. Utfyllnad är inte förvaring utan utgör ett förorenat område. MÖD 2010:11 Gällde en gammal deponi som använts för avfall från stålverk. MÖD ansåg att det bolag som bedrivit stålverket var ansvarig och att deponering inte inneburit att bolaget avhänt sig ansvaret för avfallet. Detta utgjorde alltså inte ett förvaringsfall på det sätt att fastighetsägaren skulle vara ansvarig för en pågående miljöfarlig verksamhet.
Ansvarsgenombrott inom miljörätten Saknas generell bestämmelse om ansvarsgenombrott, dvs. aktieägarnas personliga ansvar för bolagets efterbehandlingsansvar. MÖD 2013:28 Moderbolags ansvar Fråga om vilket ansvar ett moderbolag hade för dotterbolagets efterbehandlingsansvar. Domstolen gick inte närmare in på frågan om ansvarsgenombrott utan grundade sitt ställningstagande på en tolkning av begreppet verksamhetsutövare. Moderbolaget hade haft ett så stort inflytande att det hade kunnat påverka hur verksamheten bedrivits. Domstolen menade att moderbolaget haft en rättslig och faktisk möjlighet att ingripa varför moderbolaget betraktades som verksamhetsutövare vid sidan av dotterbolaget. Eftersom ansvaret för efterbehandling är solidariskt fann domstolen att det var rätt att förelägga moderbolaget att vidta efterbehandlingsåtgärder.
Överlåtelse av verksamhet Inkråmsöverlåtelse: Den som tar över en verksamhet övertar som utgångspunkt såväl rättigheter som skyldigheter från den tidigare verksamhetsutövaren. Det måste dock finnas någon form av identitet eller samband mellan verksamheterna för att ansvaret ska övergå. Inbördes träffade avtal om ansvar är utan verkan mot tillsynsmyndigheten. MÖD 2003:127, Arvamet Inkråmsöverlåtelse inneburit att övertagande bolag var ansvarigt för överlåtande bolags förorening. MÖD 2012-06-29 i mål M 3001-12, Tärnsjö Garveri Inkråmsöverlåtelse från ett konkursbo innebar ansvar för övertagande bolag för konkursbolagets förorenande verksamhet.
Bolagsformer Aktiebolag Handelsbolag Lästips! bolagsverket.se Kommanditbolag Enskild firma/enkelt bolag
Aktiebolag Regleras främst genom aktiebolagslagen Aktiebolaget är en juridisk person, den kan ha tillgångar, skulder och ansvar precis som en fysisk person. Bolagets företrädare har som huvudregel inte något personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Det finns olika sätt att avveckla ett aktiebolag: - fusion - delning - försäljning av samtliga aktier i aktiebolaget - likvidation - konkurs Aktiebolagets ansvar följer bolaget. Går bolaget samman med ett annat bolag genom tex fusion överförs ansvaret till det nya bolaget. Om bolaget träder i likvidation eller försätts i konkurs upphör bolaget att vara ansvarssubjekt.
Handelsbolag Regleras främst genom lagen om handelsbolag och enkla bolag. Registreras på Bolagsverket. Ett handelsbolag måste ha minst två bolagsmän, delägare. I ett handelsbolag är alla bolagsmän personligt och solidariskt ansvariga för bolagets samtliga åtaganden. Ansvar för efterbehandling kan därmed riktas mot såväl bolaget som bolagsmännen. Avvecklas genom avregistrering eller likvidation.
Kommanditbolag Kommanditbolag är en form av ett handelsbolag. Skillnaden är främst hur ansvaret för bolagets åtaganden fördelas mellan bolagsmännen. I kommanditbolaget finns det två typer av bolagsmän, kommanditdelägare och komplementär. Det måste finnas minst en komplementär och minst en kommanditdelägare Kommanditdelägaren inte kan göras ansvarig för större skuld än det som denne har åtagit sig att sätta in i bolaget eller har satt in. Komplementären har ett solidariskt och personligt ansvar för bolagets alla åtaganden.
Enskild firma/enkelt bolag Personligt ansvar hos den som innehar firman eller delägarna i det enkla bolaget ingen juridisk person. Registreras under innehavarens personnummer hos Skatteverket, ibland hos Bolagsverket. Flera olika lagar som reglerar enskilda firmor Ansvar för efterbehandlingsåtgärder riktas mot den/de enskilda personen/er som innehar den enskilda firman.
Konkurs 1 kap 2 Konkurslagen En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Gäldenär = Den som försatts i konkurs Borgenär = Den som har fordringar på gäldenären Tingsrätten fattar beslut om konkurs och förordnar en konkursförvaltare.
Konkurs För varje konkurs skapar konkursförvaltaren en unik organisation som benämnes konkursbo > Bolag AB:s konkursbo Det tidigare bolaget kallas för konkursbolaget > Bolag AB i konkurs Konkursförvaltaren företräder konkursboet. Konkursboet är en egen juridisk person men saknar organisationsnummer. Efter att konkursen har avslutats har bolaget upphört att existera och kan då inte krävas på betalning. En fysisk person kan däremot krävas på betalning även efter att konkursen avslutats.
Konkursboets skyldigheter Grundprincipen inom obeståndsrätten Konkursboet ansvarar inte för konkursgäldenärens förpliktelser. Krav på efterbehandling kan ställas mot konkursboet om: 1. Konkursboet fortsätter att bedriva verksamhet och därigenom bidrar till en föroreningen > ANSVAR - MÖD 2005:29 (Frilac AB) - MÖD:s domar 2013-11-06 i mål M 4233-13 4093-13 (Gruvområdena Ersmarksberget/Blaiken och Svärtträsk) 2. Konkursboet förvarar något som kan ge upphov till förorening och har rådighet över det som förvaras > ANSVAR - MÖD 2002:16 (Lastbil i Gällivare)
Konkursförvaltarens anmälningsskyldighet 7 kap 16 a Konkurslagen Förvaltaren skall till den myndighet som enligt 26 kap miljöbalken har att utöva tillsyn anmäla om han har anledning att anta att konkursgäldenären har lämnat kvar kemiska produkter, biotekniska organismer eller farligt avfall som behöver omhändertas. Detsamma gäller vid misstanke om mark- eller vattenföroreningar. Agera därefter snabbt så konkursen inte hinner att avslutas!
Likvidation Likvidation är en upplösning av ett företag. Om det behövs förvandlas tillgångarna till pengar, skulderna betalas och eventuellt överskott fördelas mellan bolagsmännen/aktieägarna. Frivillig likvidation AB: Bolagsstämman beslutar. Beslutet ska registreras hos Bolagsverket. Likvidator utses av Bolagsverket, bolaget kan föreslå likvidator. HB/KB: Bolagsmännen beslutar och sköter likvidationen. Likvidationen kan, men behöver inte, anmälas till Bolagsverket. Tvångslikvidation AB: Bolagsverket eller tingsrätten beslutar. Likvidator utses av Bolagsverket. Oenighet HB/KB: Uppsägning av bolagsavtal. Tingsrätten utser likvidator
Likvidation AB/HB/KB Likvidatorn skickar in en kallelse på okända borgenärer till Bolagsverket. Borgenärer får 6 månader på sig att anmäla sin fordran. När tiden för kallelsen på okända borgenärer har gått ut fördelas överskottet till ägarna och likvidationen avslutas. Om föreläggande inte gjorts innan kallelsetidens utgång är det enda alternativet att väcka talan mot bolaget. Ett likviderat bolag kan återuppväckas om: det tillkommer nya tillgångar, talan har väckts mot bolaget, likvidationsåtgärder i övrigt behövs, ex att det upplösta aktiebolaget behöver ha en ställföreträdare. MÖD 2011:1 Det är möjligt att rikta krav mot bolaget som verksamhetsutövare även efter att likvidation avslutats.
Vart hittar jag uppgifter om bolag? Bolagsverket För bolag som är eller har varit verksamma efter 1960 Organisationsnummer, historik och årsredovisningar Länsstyrelsen Handelsregister för handelsbolag och enskilda firmor Uppgifter om Länsstyrelsens tillsyns/tillståndsobjekt: tillstånd / villkor, förelägganden, utredningar/undersökningar mm. http://diarium.lansstyrelsen.se/default.aspx Riksarkivet/Landsarkivet Uppgifter om bolag som avslutats före 1960 Landsarkivet i Lund förvarar Länsstyrelsens handelsregister https://sok.riksarkivet.se
Dödsbo Är en juridisk person som uppkommer automatiskt när en person avlider och övertar samtliga tillgångar och skulder från den avlidne. Förvaltas av efterlevande make eller sambo tillsammans med arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 Ärvdabalken) Dödsboet behöver inte vara registrerat men kan vara det i vissa fall. Miljödomstolen i Växjös dom den 2 mars 2012 (M 135-11) Dödsboet gjordes ansvarig för att utreda föroreningsskada som orsakats av verksamhet bedriven i handelsbolag där den avlidne var delägare, trots att dödsboet var skiftat.
Ansvarig fastighetsägare Fastighetsägaransvaret är subsidiärt till verksamhetsutövaransvaret. Detta innebär att fastighetsägaren enbart kan blir ansvarig när det inte finns en ansvarig verksamhetsutövare. Enbart förvärv efter den 1 januari 1999. Huvudsakligen köp, byte och gåva (10:3 sista stycket) Den som kände till eller borde ha känt till föroreningen kan göras ansvarig. (10:3 MB) Specialregel när det gäller privatbostadsfastigheter. Förvärvaren ska ha känt till föroreningen vid förvärvet.
Uppgifter om fastigheter Lantmäteriet Nuvarande och tidigare lagfarna fastighetsägare Fastighetsbeteckningar Förvärv Köpeskilling Avstyckningar, sammanläggningar etc
Privatbostadsfastighet Vid förvärv av en privatbostadsfastighet kan enbart den person som kände till föroreningen vid förvärvet göras ansvarig. (10 kap. 3 2 st miljöbalken) En privatbostadsfastighet är Småhus Ägarlägenhet Obebyggd tomt som avses att bebyggas med privatbostad Bostaden ska till övervägande del användas av ägaren som permanent eller fritidsbostad. Enbart fysiska personer kan äga privatbostadsfastigheter.
MÖD 2014:14 Fastighetsägaren kan inte åläggas större ansvar än verksamhetsutövaren hade kunnat. Detta innebär att om verksamheten inte varit i faktiskt drift efter 1969 kan fastighetsägaren inte heller åläggas någon ansvar. Gäller oavsett när man har förvärvat fastigheten.
Skälighetsbedömning 10 kap. 4 miljöbalken (lydelse före 2007-08-01) Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. När ansvarets omfattning skall bestämmas skall det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att han bidragit till föroreningen endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning. Skälighetsbedömningen görs i två steg: 1. Vad är miljömässigt motiverat och rimligt ur kostnadssynpunkt? 2. Hur stort är ansvarets omfattning?
Ansvarets omfattning Hur lång tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum. Vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar. Om verksamheten bedrivits på ett vid den tiden accepterat sätt med iakttagande av de villkor som gällt för verksamheten. Omständigheterna i övrigt. Endast bidragit till föroreningen i begränsad mån. Än så länge är det främst tidsaspekten som prövats i praxis men övriga omständigheter ska också beaktas. Domstolen har underkänt vissa jämkningsgrunder.
Jämkning på grund av tiden Enligt praxis, MÖD 2010:18 (Tölö fabriker) och MÖD 2010:24 (Hjortsberga), ska efterbehandlingsansvaret jämkas beroende på när föroreningarna uppkommit: God idé att ta avstamp i tidsaspekten men glöm inte att därefter jämka ansvaret uppåt/neråt med hänsyn till övriga aspekter som ska tas hänsyn till vid en skälighetsbedömning! Innan 1960: 0 % 1 jan 1960-31 juni 1969: Begränsat ansvar (ca 50%) Efter 1 juli 1969: 100 %
När uppkom föroreningen? Undersökning av föroreningsuppkomst - verksamhetens omfattning>utsläpp - kemikalieinköp - reningsanläggningar - tillsynsärenden - olyckor/slarv Kom ihåg! Redogör för ditt material. Intervjuer, handlingar från tillsynsmyndighet, nyhetsartiklar mm Fördelning över tid Om inget annat framkommer kan man anta att föroreningarna uppkommit jämt fördelat över tid, MÖD 2010:24 (Hjortsberga) och MÖD M483-13 (Konduktören).
Verksamhetsutövarens solidariska ansvar 10 kap. 6 MB Svara solidariskt i den utsträckning ansvaret inte är begränsat enligt 4 eller 5. En vu som visar att dess bidrag till miljöskadan är så obetydligt att det inte ensamt motiverar något avhjälpande ska ansvara endast för den del som motsvarar bidraget. Betalningen ska fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till miljöskadan och till omständigheterna i övrigt. Tsm kan välja mot vem man vill rikta krav.
MÖD 2014:2 (Falkvarv) Bolaget har beträffande krom, koppar, zink, bly inte visat att dess bidrag till föroreningsskadan endast är obetydligt. Skäl saknas därför att med stöd av 10 kap. 6 första stycket andra meningen miljöbalken undanta bolaget från det solidariska ansvaret i fråga om dessa ämnen.
Flera ansvariga verksamhetsutövare MÖD 2012-12-19 i mål T7995-11 Miljöfarlig verksamhet genom eldning av olja för försörjning av industri- och bostadsbyggnad med värme. Landskronahem sanerade och väckte regresstalan mot Trianon. Trianon 1986-2001 15 år Landskronahem 2001-2004 3 år MÖD: Det gick inte tidsbestämma när föroreningen skett. Ansvaret bör fördelas med utgångspunkt från verksamhetstiden. Trianon 15/18-delar 19 093 861 kr. Landskronahem 3/18-delar 3 818 722 kr Ej prövningstillstånd i Högsta domstolen.
Fastighetsägarens resp. tomträttshavarens ansvar - 10 kap. 7 MB Svara solidariskt i den utsträckning ansvaret inte är begränsat enligt 4 eller 5. Betalning ska fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till vad de insett vid förvärvet och omständigheterna i övrigt.
Värdeökning 10 kap. 9 MB Den som äger en fastighet som efterbehandlas, kan trots frihet från efterbehandlingsansvar, förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Om en fastighet förvärvats för marknadsmässigt pris, utan kännedom om föroreningssituationen, så blir det inte fråga om värdeökning. Gäller under förutsättning att förädling av fastigheten inte sker. Om fastigheten förvärvats till ett pris som justerats med hänsyn till föroreningssituationen måste frågan om värdeökning utredas vidare. Tsm måste ta ställning till värdeökningsfrågan och motivera sitt ställningstagande när det gäller bidragsansökan.
Föreligger värdeökning Har fastigheten köpts till ett marknadsmässigt pris? Är fastigheten av den karaktären att värdet kan bedömas öka markant i pris efter en sanering? Beror mycket på var fastigheten är belägen. Är det troligt att fastighetens framtida användning kan kommer att förändras med anledning av saneringen? Har kommunen planlagt fastigheten för annan användning i framtiden? Bevisbördan för att värdeökning har skett ligger på den som påstår att värdeökningen skett.
Nyttiga utredningskostnader? 10 kap. 10 miljöbalken Ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 förpliktas att svara för utredningskostnader som rör fastigheten, byggnaden eller anläggningen i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt.
Kommuners skadeståndsansvar vid detaljplaneläggning av förorenade områden Svea hovrätts dom 2013-09-20 i mål T 7240-12, Ej PT i HD Fastighetsägaren väckte talan mot kommunen om skadeståndsskyldighet p g a kommunen gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning genom antagandet av detaljplanen för fastigheterna i strid mot bestämmelserna i planoch bygglagen. Kommunens invändning: Fastighetsägaren har frivilligt exploaterat fastigheterna. Deras affärsrisk kan inte övervältras på kommunen. TR: Kommunen är skadeståndsskyldig. Kommunen har fastställd dp trots att utredningen angående ev. föroreningar inte varit tillräcklig. Kommunen har antagit en dp som medgav bebyggelse av bostäder utan att i tillräcklig utsträckning ha förvissat sig om markens lämplighet för bebyggelse. Ej förenligt med PBL. Kommunen har gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning.
Hovrätten: Fastställde tingsrättens dom. Kommunen har inte heller haft en rätt att detaljplaneärendet lämna över ansvaret för bedömningen av lämpligheten att bebygga marken med bostäder på fastighetsägaren. Det var fel av kommunen att anta detaljplanen utan att ytterligare utreda misstankarna om föroreningar av kemikalier. Högsta domstolen: Inget prövningstillstånd.
26 kapitlet miljöbalken Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. (21 ) Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. (22 ) Det krävs inte att verksamheten är aktiv för att 22 ska vara tillämplig. (MÖD 2011:25)
Frågor?