Miljöfrågor kopplade till elproduktion och olika energikällors miljöegenskaper Agneta Rising Miljöchef



Relevanta dokument
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Bioenergi Sveriges största energislag!

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Making electricity clean

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Köparens krav på bränsleflis?

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Country report: Sweden

Environmental benefits CO 2

Olika uppfattningar om torv och

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Hur investerar vi för framtiden?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Händelser i kraftsystemet v v

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Vindkraft och miljö. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Energisituation idag. Produktion och användning

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Miljödeklaration EPD. Vatten S-P Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Gården i ett livscykelperspektiv

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Framtida energisystem i Jönköpings län

Solar eclipse (Friday)

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Presentation of the Inwido Group

Växjö

Hur uthållig är det nordiska elsystemet för låga systempriser? Frank Krönert

Regional Carbon Budgets

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

The Municipality of Ystad

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Tänder din grill på sextio sekunder. Lights your grill in sixty seconds.

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Arbetstillfällen

Nordic Energy Perspectives

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

Marknadsanalys av vindkraft

This manual should be saved! EcoFlush Manual

WindPRO version feb SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input

Så kan vi möta klimathotet - möjligheter och utmaningar

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden

Energisystemet efter. A consumer perspective on the energy system after Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016

Transkript:

Miljöfrågor kopplade till elproduktion och olika energikällors miljöegenskaper Agneta Rising Miljöchef

2 Miljöpolicy (1) Vattenfalls ambition är att uppfattas som ledande inom miljöområdet. Vårt agerande i miljöfrågor skall skapa förutsättningar för en god affärsutveckling och stärkt konkurrenskraft. Vår ambition är att genom ständiga förbättringar bli ett föredöme på de marknader vi verkar på. Vi verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i vår verksamhet.

3 Miljöriskinventering Miljöriskinventeringen är ett strategiskt verktyg för ett framåtsyftande miljöarbete, med vilket vi identifierar möjligheter att minska miljörisker i vår verksamhet: Identifierar risker som inte tidigare har noterats Identifierar risker där motåtgärder behövs Prioriterar arbete med förbättringar Identifierar skillnader mellan affärsenheternas riskbedömningar

4 Environmental debts An environmental debt is an environmental problem that has been identified in a plant, installation or operation and for which call for measures can be expected. Examples are: Decided or expected stricter legislation Decided or expected stricter demands in permits Targets according to Vattenfall s environmental policy In many cases it is not clear if or when call for measures will arise and which measures that are most suitable. Thus it is in many cases not straightforward to calculate the cost for an environmental debt. The costs can often be given only as rough estimates before a more comprehensive scrutiny has been done.

5 Environmental risks Environmental risks include accidents, incidents and failures in the operation. The environmental risk is the product of the probability and the environmental consequence. This type of risk can be identified by thorough studies. Comprehensive risk assessments are a prerequisite in the licensing process for nuclear power plants.

6 Risk matrix Probability Frequency 1 Small probability Less than once per 1000 years 2 3 4 5 Very likely Once per 100-1000 years Once per 10-100 years Once per 1-10 years More than once a year Environmental 1 Small 2 light 3 Large 4 Very large 5 Catastrophic consequence Economy < 0,1 0,1-1 1-10 10-100 > 100 Mio and/or Life & health Mild uneasiness Lasting uneasiness, a few injured Serious uneasiness, a few seriously injured A few deaths, many seriously injured Several deaths, More than tens seriously injured and/or Decontamination /rehabilitation and/or Environmental impact Normal cleaning up Local, short time (impact within 1 km, during about 1 month) Simple cleaning up, local Local, medium (impact within 1 km, during about 6 months) Simple cleaning up, large area Local, long time (impact within 1 km, during about 3 years) Heavy cleaning up, local Regional, Short time (impact within 1 km, during about 1 month) Heavy cleaning up, large area Regional, medium (impact within 10 km, during about 6 months) Important risks are presented in a matrix Case Probability (Grade 1-5) Environmental consequence (Grade 1-5) Risk (Grade 1-25) Comments

7 Electricity: A system perspective Base and peak Temporary Base Noice and Visual impact Change of landscape Biodiversity New Sources? Electricity Long lived radioactive waste Mining, Risks CHP Temporary Base/reserve/peak Heat Change of landscape Biodiversity Global warming Acidification, Mining Oil drilling and transportation

8 Livscykelanalyser helhetsperspektiv Bränsleuttag Bränsletransport och beredning Avfallshantering Bygge, drift och underhåll samt rivning

9 Vattenfalls arbete med LCA och EPD utveckling Började LCA 1993 Publicerade 1995 den första LCA för Vattenfall el i Sverige Fortsatte med ISO TR 14025, EPD arbete och var pådrivande i utvecklingen av EPD för el www.environdec.com EPD på el är grundad på LCA men inkluderar även annan relevant information som biodiversitet, radiologi and miljörisker Vi var först med EPD 1999-02-01 för el producerad i kraftstationerna i Lule älv. Vi fortsatt med el producerad i Forsmark Vi har nu även för Ume älv och Ringhals samt för el från vår vindkraft och för den nya sopanläggningen Uppsala. Deklarationerna är främst ansedda för kommunikation mellan företag.

10 Utsläpp av kväveoxider Solkraft kisel Vindkraft Biokraftvärme Kärnkraft Vattenkraft 0 0,1 0,2 0,3 0,4 g/kwh Kolkraft Danmark Bränslecell Naturgaskombi Gasturbiner Oljekondens 0 1,0 2,0 3,0 4,0 g/kwh Källa: Vattenfalls LCA-analys för el levererad till hushåll i Sverige

11 Utsläpp av svaveldioxid Vattenkraft Kärnkraft Biokraftvärme Vindkraft 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 Kolkraft Danmark Bränslecell Naturgaskombi Solkraft kisel Gasturbiner Oljekondens 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 g/kwh Källa: Vattenfalls LCA-analys för el levererad till hushåll i Sverige

12 Utsläpp av koldioxid Vattenkraft Kärnkraft Biokraftvärme Vindkraft 0 4 8 12 16 Kolkraft Danmark Bränslecell Naturgaskombi Solkraft kisel Gasturbiner, reservkraft Oljekondens, reservkraft 0 200 400 600 800 1000 1200 g/kwh Källa: Vattenfalls LCA-analys för el levererad till hushåll i Sverige

13 Markbehovet för olika energislag Vattenkraft Kärnkraft 0,00000022 Oljekondens Gasturbiner Biokraftvärme 0,085 Vindkraft 0,015 Naturgaskombi 0,000082 0 0,0001 0,0002 0,0003 0,0004 m 2 /kwh Källa: Vattenfalls LCA-analys för el levererad till hushåll i Sverige

14 Vilket av följande miljömål är viktigast? 100 80 60 25 20 23 27 14 12 17 12 18 17 14 13 13 40 20 48 50 54 49 66 70 70 69 65 63 73 73 76 0-20 -17-22 -17-17 -13-14 -10-15 -14-14 -9-10 -8-40 Feb 1995 Okt 1995 Feb 1996 Okt 1996 April 1997 Okt 1997 April 1998 Okt 1998 April 1999 Nov 1999 Maj 2000 Dec 2000 Feb 2002 Inte öka utsläppen av växthusgaser till atmosfären Avveckla kärnkraften Skydda våra orörda älvar mot vattenkraftsutbyggnad

15 Temperature change year 1000-1998 (paleoclimatological reconstruction, Northern Hemisphere) Källa: Mann, Bradley and Hughes, Geophys. Res. Lett., 1999

30 Years Historic Global Data 16 Acute Deaths/TWh 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Coal Oil Gas Hydro Nuclear

17 Externa kostnader utan växthuseffekten

18 Externa kostnader med växthuseffekten (öre/kwh) 150 Coal Natural gas Bioenergy Nuclear Power 100 50 0 B1 B2 D FI F NL SE B DK D F NL N DK D FI F NL N SE B D F NL SE

19 Europeiska European Unionen: Union: estimated uppskattade (acute (akuta + late) + deaths sena) with dödsfall med existing existerande systems system Deaths/TWh Dödsfall /TWh 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Coal Kol Bru Lignite nkol Torv Peat Oil Olja Gas Gas Kärnkr Nuclear aft Bio Vat Hydro ten Vind d Wind Lokala säkerhetsnämnden 29 november, 2002

20 Exempel Tyskland Energiproduktion i östra Tyskland har kraftigt förändrats Vattenfall Europes brunkolsverk är praktiskt taget de mest moderna i världen. Vattenanvändningen är stateof-the-art. Vattenfall Europe har åstadkommit den största delen av Tysklands CO2-reduktion. Och nästan hela energisektorns reduktion. Vattenfall Europes utsläppsminskningar sedan 1990: CO2 40%, SO2 98%, NOx 75%, damm 99% 18 000 ha mark har återställts. Helt återkultiverat efter kolbrytning. I Hamburg grundat en miljöstiftelse, 40-tal projekt

21 CO 2 emissions 1990 and 1999, undertakings 2008 2012 Tons CO 2 per capita* and year 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Sweden** Denmark** Finland** Norway*** Germany** 1990 1999 Undertaking 2008 2012 *) Population growth according to OECD/IEA forecasts. **) According to burden sharing within EU, spring 98. ***) According to the Kyoto Protocol, Dec 97.

22 Vattenfall Europe emissionsreduktion 100 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 SO2 % NOX % Stoft % CO2 %

23 Exempel Polen Utmärkelser för Vattenfalls arbete aktiv och pålitlig investerare som etablerat nya normer I den polska energisektorn och agerar med socialt och miljömässigt ansvarstagande

24 Vindkraft och kärnkraft ökar mest % 130 125 120 115 110 105 100 95 90 1990-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 2000 Kol Olja Gas Kärnkraft Vattenkraft Totalt

25 Nuclear power is utilised in countries where 2/3 of world population live. New build of nuclear in countries with half the world population. Country with nuclear energy Country without nuclear energy

26 Sverige har använt kärnkraft i nästan trettio år. Var det bra att Sverige satsade på att använda kärnkraften? Feb 2002 50 29 3 11 7 Dec 2000 49 27 3 11 10 Maj 2000 51 23 5 12 10 Nov 1999 46 26 5 11 12 April 1999 45 27 4 12 13 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bra Ganska bra Vet ej Inte särskilt bra Inte alls bra