Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

DECEMBER 2014 En framtidsanalys av Jönköpings län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

Författare: Ellen Karlsson

Innehåll 1. Förord...2 1.1 Jönköpings län...3 2. Sammanfattande ståndpunkter....4 3. Företagsklimat...5 3.1 Lokalt företagsklimat...6 3.2 Attityder till företagande...6 3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag...8 3.4 Marknadsförsörjning...9 3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler....10 4. Arbetsmarknad...11 4.1 Arbetslöshet...12 4.2 Ungdomsarbetslösheten...13 4.3 Kommande sex månader...13 4.4 Löneläge....14 5. Utbildning...15 5.1 Utbildningsnivå....16 5.2 Matchning....17 5.3 Skolans attityder till företagande...18 5.4 Samverkan skola näringsliv....19 6. Företagsamhet...21 6.1 Företagsamheten 2014 undersökning av Svenskt Näringsliv...22 7. Befolkningsutveckling...25 7.1 Befolkningsutveckling i Jönköpings län...26 7.2 Försörjningsbörda...27 7.3 Prognos....27 7.4 Bostadsbyggande...28 8. Skatter...29 9. Tillväxt...30 9.1 Ekonomisk aktivitet....31 9.2 Sysselsättning....31 9.3 Företagarpanelen....32 10. SWOT...35 Källförteckning....36 1

1. Förord Svenskt Näringslivs långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. För att vi i Sverige ska kunna ha en fortsatt hög levnads standard krävs en stark ekonomisk tillväxt. Det betyder att landets sam lade produktion av varor och tjänster ökar. Produktionen ökar när ekonomin visar på tillväxt och det är då vi människor får det bättre. För att produktionen ska öka krävs det att företagen är konkurrenskraftiga och kan växa. På regional nivå är en stark ekonomisk tillväxt ett viktigt mål att sträva efter. Det krävs insatser från både företag, politiker och skola. Först då kan regionen utvecklas och förbättra sin konkurrenskraft. Det är även viktigt att parterna samarbetar i frågor som rör långsiktiga investeringar såsom till exempel kompetensförsörjning och infrastruktur. En viktig grund för den ekonomiska tillväxten är företagsklimatet. Grunden för både jobb och välstånd är konkurrenskraftiga företag och företagsamma människor. Därför krävs det förutsättningar som underlättar för företagens produktion och tillväxt. När företagen i en region har stabila grundförutsättningar får det ringar på vattnet som medför att övriga delar av samhället gynnas. En högklassig välfärd kräver konkurrenskraft av toppklass. Sverige är ett litet land, dessutom ett i allra högsta grad exportberoende land. Det betyder att vi påverkas av hur omvärlden förändras och måste förändras i takt med den om vi ska kunna behålla och utveckla vår konkurrenskraft. Vi måste gå in i framtiden med helt öppna ögon. Fokusera på möjligheterna och dra nytta av våra styrkor, vi har många. Men, det finns också områden där vi behöver göra förändringar för att klara konkurrensen bättre. Syftet med denna rapport är att beskriva hur förutsättningarna för framtida företagande, jobb och tillväxt ser ut i Jönköpings län. Anna Gillek Dahlström Regionchef Svenskt Näringsliv i Jönköping 2

1.1 Jönköpings län Fakta om Jönköpings län Tabell 1. Fakta om Jönköpings län Residensstad Jönköping Landskap 11 kommuner i Småland, 2 kommuner i Västergötland Antal kommuner 13 Area 10 476 km 2 12:e största i Sverige Folkmängd 341 235 6:e största i Sverige Källa: SCB Industrin har länge varit och är fortfarande central i Jönköpings län. Bland annat var manunder delar av 1800- och 1900-talet världsledande inom tändsticksindustrin. Idag finns dock ingen tillverkning kvar. 1 I Huskvarna ligger en framgångsrik verkstadsindustri, Husqvarna AB, som är en av världens största tillverkare av utomhusprodukter som skogsmaskiner och trädgårdmaskiner. 2 Omkring en fjärdedel av de sysselsatta i länet arbetar inom tillverkningsindustrin. Det är den högsta andelen i Sverige. 3 En av Sveriges starkaste företagarregioner ligger i de västra delarna av länet. Gnosjö till sammans med Vaggeryd, Värnamo och Gislaved utgör den så kallade Gnosjöregionen eller GGVV-regionen. Den här företagarandan, Gnosjöandan kallad, är en del av hela den regionala identiteten. Företagsamheten tog sin början i Gnosjö under 1600-talet då de ogynnsamma förutsättningarna för Gnosjöregionen gjorde att invånarna tidigt började utveckla saluslöjd. Från början utvecklades främst metallindustrier men när järnvägen och elektriciteten kom i början på 1900-talet startades många trä-, textil-, läder-, gummi-, och plastindustrier. 4 Diagram 1. Sysselsatta per näringsgren 2013, kvartal 4. Kulturella & pers. tj. Vård & omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Finans Information & kommunikation Hotell & restaurang Transport Handel Sverige Jönköpings län Stockholms Byggverksamhet Tillverkning & utv. Jordbruk, skogsbruk & fiske Källa: SCB 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 1 http://företagsamheten.se/foretagsamt-i-hela-landet/foretagsamheten-i-ditt-lan/jonkopings-lan/ 2 Husqvarna, Välkommen till Husqvarna Group, Husqvarnas hemsida 3 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Företagsamheten, länsstyrelsens hemsida 4 http://företagsamheten.se/foretagsamt-i-hela-landet/foretagsamheten-i-ditt-lan/jonkopings-lan/ 3

2. Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat 12 av 13 kommuner i Jönköpings län placerar sig bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatranking. Generellt är det goda attityder till företagande i Jönköpings län. Andelen marknadsförsörjande är relativt hög i landet. Allmänhetens attityd till företagande är bra. Arbetsmarknad Arbetslösheten i Jönköpings län är lägre än snittet för Sverige. Ungdomsarbetslösheten har tidigare varit den lägsta i landet. Vid årsskiftet 2013/2014 hade man den fjärde lägsta ungdomsarbetslösheten i riket. Utbildning Många företag i Jönköpings län upplever att det är svårt att rekrytera. De främsta orsakerna till svårigheter i rekryteringen är att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet och utbildning. Utbildningsnivån i Jönköpings län ligger under snittet i Sverige. Företagsamhet Andelen personer som är företagsamma är lägre i Jönköpings län än vad genomsnittet är för Sverige. Tillväxten av företagsamma människor är dessutom en av de fem lägsta i landet med 0,9 procent, Sverigesnittet ligger på 1,4 procent. Befolkningsutveckling Befolkningsökningen har varit lägre i Jönköpings län än i Sverige som helhet under 2000-talet. Andelen personer över 65 år har blivit större de senaste åren och det har medfört att försörjningsbördan ökar. Enligt prognoserna ska den fortsätta att öka under de kommande åren. Endast i 5 av13 kommuner i Jönköpings län väntas befolkningen öka. Bostadsbyggandet är lågt i länet och har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Skatter Skattetrycket i Jönköpings län är något högre än snittet för länen i Sverige. Tillväxt Sysselsättningsutvecklingen är svagare i Jönköpings län än genomsnittet för Sverige och har så varit de senaste åren. Den ekonomiska aktiviteten var högre i Jönköpings län än vad den tidigare har varit. Framtiden Gällande framtiden i Jönköpings län tror företagen på lägre investeringar, men en mer positiv syn på produktion/försäljning än tidigare. Dessutom tror man på färre antal anställda, dock ser det mer positivt ut än förgående kvartal. 4

3. Företagsklimat Eksjö år 2035. I gamla stan är det fullt av turister som strosar i solskenet. Eksjös besöksnäring har fått ett lyft och det har näringslivet i kommunen tagit vara på. Tillväxten i näringslivet har skapat ett blomstrande företagsklimat. Det bidrar till att många utomstående företag väljer att rota sina verksamheter i kommunen. En positiv snurra som gynnar välfärden i Eksjö kommun. Näringslivet och kommunen har gjort en resa gällande dess samverkan. Idag har man en god kommunikation för att undvika långa processer och istället kunna fokusera på samhällets utveckling. Eksjö kommun har en tolerans där man ser alla invånare som resurser. Grundvärderingen finns i att alla människor har kunskap och erfarenhet som samhället behöver för att utvecklas. Och det har definitivt gett resultat. Med ett gott företagsklimat och en tro på samhället har befolkningsutveckligen tagit en positiv vändning. Med ökad mångfald och en god anda i svärmen, går det inte annat än att se Eksjö som en vinnande kommun. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället ska utvecklas. För Eksjö kommun och kommunstyrelsens ordförande Annelie Hägg (C) är scenariot ovan något man jobbar efter. Eksjö som ligger på det Småländska höglandet, fick sina stadsrättigheter i början av 1400-talet. Kommunen bildades 1971. Eksjö har varit dominerande inom handelsoch hanverksindustrin. Där hantverkarna har spelat en stor och dominerande roll gällande ekonomi och politik. Vad krävs för att Eksjö kommun ska uppnå visionen ovan? Vi ska fortsätta skapa stora som små forum för möten mellan kommunen, politiker, näringslivet och samhället. Jag tror på öppna dialoger där olika konstellationer av nätverk får utrymme, då kommer vi att skapa utveckling för hela näringslivet och kommunen. Därmed ska vi ha gemensamma arenor oavsett företag eller position i näringslivet. Kan vi få alla att samarbeta och dra nytta av varandra och om alla går åt samma håll får vi det bästa resultatet. Hur ska ni lyckas med det? Vi ska tydliggöra våra projekt där vi samverkar med föreningslivet och näringslivet. Genom vår tillväxt- och utvecklingssektor skaffar vi oss en nulägesbild av kommunen ur ett näringslivs- och attraktivitetsperspektiv, en bild som också kan fungera som facit till hur vi ska arbeta i ett långsiktigt perspektiv. 5

Jag tror på samverkan mellan kommuner, och inte konkurrens. För att kunna komplettera varandra måste alla ha sin nisch, och tillsammans blir vi sedan starka. I Eksjö kommun finns en genuin anda och vi är inte rädda för att ta vara på vår drivkraft för att öka tillväxten. Det är nog vår främsta styrka. Ett bra företagsklimat medför att det blir lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det leder till att hela regionen gynnas då människor har större chans att få jobb vilket bidrar till att skatteintäkterna ökar. I en internationell jämförelse når Sverige bra placeringar i mätningar som berör företagandets förutsättningar 5, men lokalt och regionalt i Sverige finns det mycket att förbättra. Det visar undersökningarna om lokalt företagsklimat som årligen görs av Svenskt Näringsliv. 3.1 Lokalt företagsklimat Sedan år 2001 presenterar Svenskt Näringsliv en rankinglista där statistik och enkätsvar sammanställs över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I Jönköpings län är det 12 av 13 kommuner som placerar sig bland de 100 bästa i undersökningen 2014. Sävsjö är den kommun som inte finner sig på de 100 bästa och som dessutom har tappat 57 placeringar. Mullsjö kommun klättrar 32 placeringar och är en av två kommuner i länet som placerar sig på topp 20 listan i landet. Tabell 2. Rankingtabell lokalt företagsklimat. Förändring Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4 Habo 8 6 5 6 10 7 11 32 Mullsjö 81 50 17 28 36 51 19-15 Gnosjö 17 24 13 19 15 12 27-4 Tranås 31 26 22 33 28 25 29-20 Värnamo 14 14 15 23 30 24 44-27 Vaggeryd 21 25 26 21 22 19 46 16 Jönköping 15 34 46 35 38 66 50 10 Eksjö 119 127 146 95 53 63 53-17 Vetlanda 73 102 99 102 136 46 63 20 Gislaved 45 49 65 48 77 87 67-32 Aneby 30 54 32 59 87 57 89 7 Nässjö 51 53 132 105 131 97 90-57 Sävsjö 32 48 79 79 54 45 102 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 3.2 Attityder till företagande Allmänhetens attityder till företagande Allmänhetens inställning till och kunskaper om företagande har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Parametern nedan beskriver hur företagen upplever allmänhetens attityder till företagande. Betyget från företagarna i Jönköpings läns 13 kommuner redovisas i tabellen nedan. 5 Falkenhall & Johansson, Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse slutsatser och lärdomar, Nationalekonomiska Föreningen 2013 6

Dåligt 1 poäng Inte helt godtagbart 2 poäng Godtagbart 3 poäng Bra 4 poäng Mycket bra 5 poäng Utmärkt 6 poäng Gult = 4 poäng eller mer Tabell 3. Allmänhetens attityder till företagande. Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 3,98 3,82 4,09 3,85 4,19 3,92 Eksjö 3,86 3,87 4,16 4,02 4,14 4,15 Gislaved 4,22 4,12 4,47 4,23 4,24 4,36 Gnosjö 4,57 4,42 4,62 4,69 4,58 4,52 Habo 4,49 4,46 4,62 4,54 4,64 4,57 Jönköping 4,09 4,08 4,38 4,24 4,09 4,11 Mullsjö 4,14 4,34 4,33 4,19 4,23 4,28 Nässjö 4,06 3,78 3,92 3,84 3,89 3,79 Sävsjö 4,08 3,82 3,97 4,07 4,13 3,94 Tranås 4,27 4,48 4,35 4,37 4,31 4,3 Vaggeryd 4,19 4,02 4,32 4,19 4,2 4,24 Vetlanda 3,89 3,91 3,98 4,01 3,97 4,17 Värnamo 4,48 4,32 4,57 4,38 4,4 4,32 Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Företagen i Jönköpings län upplever i större grad än företagen i övriga landet att allmänhetens attityder till företagande är positivt. Kommunpolitikernas attityder till företagande Politikernas syn på och samarbete med näringslivet är en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedanbeskriver hur företagarna i Jönköpings län upplever kommunpolitikernas attityder till företagande. Tabell 4. Kommunpolitikernas attityder till företagande. Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 4,02 3,95 4,16 3,73 3,85 3,8 Eksjö 3,76 3,64 4,11 4,02 4,15 4,11 Gislaved 4,15 3,92 4,07 3,93 3,95 3,98 Gnosjö 4,57 4,31 4,51 4,59 4,36 4,39 Habo 4,82 4,6 4,83 4,74 4,73 4,49 Jönköping 3,87 3,9 4,02 3,83 3,66 3,66 Mullsjö 3,82 4,26 4,23 4,03 3,79 4,14 Nässjö 4 3,63 3,76 3,62 3,72 3,61 Sävsjö 4,1 3,91 4,06 4,15 4,09 3,64 Tranås 4,45 4,66 4,48 4,34 4,34 4,27 Vaggeryd 3,96 4,08 4,23 4,21 4,17 3,92 Vetlanda 3,85 3,86 3,93 3,82 3,95 3,92 Värnamo 4,53 4,27 4,38 4,22 4,25 3,87 Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 7

I denna mätning når fem av 13 kommuner i länet upp till betyget bra 2013. Det kan jämföras med år 2010 då elva av 13 kommuner når upp till betyget bra. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Tjänstemännens syn på och samarbete med näringslivet är även en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedan beskriver hur företagarna upplever kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Tabell 5. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 3,88 3,78 3,91 3,51 3,59 3,62 Eksjö 3,58 3,49 3,56 3,78 3,96 3,8 Gislaved 3,71 3,54 3,71 3,46 3,63 3,44 Gnosjö 4,38 4,21 4,37 4,35 4,34 4,24 Habo 4,47 4,34 4,44 4,34 4,45 4,23 Jönköping 3,67 3,7 3,73 3,64 3,47 3,43 Mullsjö 3,62 3,96 4 3,86 3,69 3,8 Nässjö 4 3,45 3,76 3,53 3,52 3,64 Sävsjö 4,04 3,83 4,02 3,98 3,84 3,45 Tranås 4,05 4,27 4,19 4,12 4,03 4,07 Vaggeryd 3,89 3,79 3,85 4 4,09 3,81 Vetlanda 3,77 3,76 3,73 3,61 3,88 3,95 Värnamo 4,15 4 4,09 3,99 3,96 3,6 Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Kommunala tjänstemäns attityder till företagande är även den god i Jönköpings län, då det ska tilläggas att tre poäng betyder godtagbart. Länet är starkt gentemot övriga Sverige och många av Jönköpings läns kommuner hamnar mellan tre och fyra poäng. Som denna tabell visar finns det ingen kommun som hamnar under tre poäng. 3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Gränsen mellan offentlig och privat sektor kan många gånger vara otydlig. Om de privata aktörerna inte har samma förutsättningar som de offentliga uppstår en osund konkurrenssituation från kommunen och det kan bidra till att privata före tagare inte vill starta företag där man vet att man inte kan konkurrera på lika villkor. Osund konkurrens hämmar därmed företags- och sysselsättningstillväxten genom att färre företag startas och att fler trängs undan. 6 Tabellen nedan visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunernas verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet. Frågans formulering ändrades 2011 från Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen till I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Det kan förklara hoppet i betyg från 2010 till 2011. Många av kommunerna i länet får bra betyg av före tagarna, de senaste två åren är det endast tre av 13 kommuner som inte får fyra poäng. 6 Svenskt Näringsliv, Osund konkurrens kommunalt företagande för miljarder, 2006 8

Tabell 6. Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag. Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 4,17 3,81 3,96 4,09 4,31 4,08 Eksjö 3,77 3,66 3,69 4 4,1 4,27 Gislaved 3,64 3,25 3,65 4,02 3,85 4,07 Gnosjö 4,68 4,4 4,48 4,75 4,85 4,78 Habo 4,51 4,26 4,49 4,83 4,77 4,71 Jönköping 3,57 3,4 3,59 3,75 3,62 3,72 Mullsjö 4,12 4,28 3,79 4,49 4,23 4,68 Nässjö 3,75 3,51 3,48 3,79 3,77 3,86 Sävsjö 4,28 3,94 3,98 4,37 4,1 4,1 Tranås 3,9 3,89 3,61 4,09 4,02 4,1 Vaggeryd 3,68 3,76 4,06 4,23 4,19 4 Vetlanda 3,47 3,44 3,58 3,93 4,29 3,89 Värnamo 3,86 3,76 4,04 4,11 4,51 4 Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 3.4 Marknadsförsörjning Hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, till exempel lön från privata företag, föreningar och stiftelser beskrivs genom marknadsförsörjningsmåttet. Marknadsförsörjningens storlek och utveckling är ett bra mått på hur företagsam en region är. 7 Man kan också se marknadsförsörjningen som ett mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning. I tabellen nedan visas marknadsförsörjningsandelen i de olika kommunerna i Jönköpings län. Tabell 7. Marknadsförsörjning. Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 54,59 52,94 53,08 53,51 52,64 51,83 Eksjö 40,75 39,23 40,2 40,56 39,7 38,2 Gislaved 63,11 59,02 59,71 60,99 60,38 59,06 Gnosjö 66,13 61,5 62,85 63,84 63,04 62,19 Habo 58,16 56,39 56,4 57,09 56,96 54,9 Jönköping 53,12 51,23 52,02 53,12 52,83 51,98 Mullsjö 56,38 53,55 54,91 55,73 55,11 53,83 Nässjö 50,84 48,66 50,06 51,15 50,62 49,46 Sävsjö 52,74 49,51 51,41 53,2 51,72 50,31 Tranås 54,32 51,98 52,63 54,08 53,36 52,74 Vaggeryd 58,89 55,25 56,8 59,05 58,53 57,02 Vetlanda 56,4 53,06 54,59 56,05 55,16 54,12 Värnamo 56,47 52,81 53,7 55,22 55,37 54,36 Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 7 Svenskt Näringsliv, Strukturrapport. Företagandets villkor, 2001 9

Nästan alla kommuner i länet ligger över Sverigesnittet. Eksjö kommuns låga marknadsförsörjning kan förklaras med att man har stora offentliga arbetsgivare såsom ett stort poliskontor, en garnison och ett stort sjukhus som är kommunens största arbetsplats. 3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler Den här parametern beskriver hur företagarna ser på kommunens tillämpning av lagar och regler. Tillämpningen handlar om effektivitet i ärendehanteringen, förståelse för företagets ärende och återkoppling om vilka möjligheter som finns. Tabell 8. Kommunen tillämpningar av lagar och regler. Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 3,8 3,78 3,73 3,33 3,45 3,35 Eksjö 3,52 3,58 3,47 3,85 3,74 3,62 Gislaved 3,67 3,41 3,69 3,61 3,37 3,39 Gnosjö 4 4,06 4,27 4,12 4,03 4,08 Habo 4,19 4,11 4,16 4,01 3,92 4,03 Jönköping 3,59 3,44 3,6 3,49 3,3 3,31 Mullsjö 3,74 4,06 3,83 3,74 3,69 3,79 Nässjö 3,8 3,59 3,49 3,35 3,45 3,52 Sävsjö 3,89 3,55 3,78 3,89 3,75 3,36 Tranås 3,7 3,74 3,83 3,94 3,84 3,91 Vaggeryd 3,72 3,68 3,8 3,9 3,69 3,51 Vetlanda 3,56 3,41 3,52 3,32 3,65 3,7 Värnamo 3,93 3,99 3,83 3,7 3,67 3,59 Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Den goda attityden till företagande i länet syns även här då samtliga kommuner ligger över landets snitt respektive år. Det är endast Gnosjö kommun som får betyget bra, vilket innebär att det finns stora utrymmen för kommunerna att förbättras. 10

4. Arbetsmarknad Huskvarna år 2035. Är det någonstans i landet där årstidernas färger i naturen skiner sig starka är det i Huskvarna, det smittar av sig på företagsklimatet. Många företag väljer att flytta till staden då det finns en öppen och positiv inställning till företagsamhetens framtida utveckling. Pendlingsavståndet är tacksamt och gör det möjligt för folk att arbeta i Huskvarna, även om man bor en bit ifrån. Tack vare företagsklimatet vågar även fler pendlare att byta arbete och bransch, det finns därför en efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten dalar. Jönköpings kommun har utvecklat de utbildningar som riktar sig mot industrin och det har gett resultat i att fler ungdomar söker sig till branschen. Kompetensen hos eleverna är av högsta klass och företagen skriker efter nyutbildade ungdomar. Här vågar man satsa. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för vissa. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Huskvarna och Jönköpings kommun är scenariot ovan något som inte känns helt omöjligt, här finns resurserna för att utvecklas. Axel Axelsson är 22 år och jobbar i produktionen på möbelföretaget Karl Andersson & Söner i Huskvarna. Företaget tillverkar kvalitetsmöbler sedan 1898 och drivs nu av fjärde generationen. Efter att ha gjort en traineeutbildning på företaget i samverkan med Arbetsförmedlingen har nu Axel Axelsson fått fortsatt arbete på Karl Andersson & Söner. Han planerar att stanna i företaget då han trivs väldigt bra med VD Andreas Wadskog och övriga medarbetare. Vad tror du krävs från dig och din omgivning för att scenariot ovan ska uppnås? Överlag tror jag att företagen måste våga anställa och inte vara så oroliga för framtiden, ett bra exempel är att göra som Karl Andersson & Söner. De erbjöd en trainee utbildning där en ung person både fick in en fot på arbetsmarknaden och en utbildning. Vad kan kommunen och politikerna göra för att hjälpa till att uppnå visionen? Träindustrin kanske inte är något som lockar ungdomar, men sanningen är att 75 procent av landets träindustri ligger i Småland. Det är en övergångsperiod i branschen och det öppnar upp för jobb. Kommunen bör ta vara på resurserna som finns här och skapa ett intresse för framtidens arbetsmarknad tidigt hos de unga. Vi är framtiden och då är det viktigt att näringslivet och skolan skapar goda förutsättningar för oss. Jag tror även på att låta näringslivet få mer insyn i skolan, idag är gymnasieprogrammen väldigt förberedande inför högskola/universitet och inte alls lika mycket för arbetslivet. 11

Den abstrakta okats där arbetstagare och arbetsgivare möts kallas för arbetsmarknad. Här erbjuds anställning eller arbetskraft. Hur denna matchning fungerar mäts genom arbetslöshetsstatistiken. Innan finanskrisen tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finanskrisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och har sedan dess legat på en historiskt sett hög nivå. 8 4.1 Arbetslöshet I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller invän tar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Ibland kan både arbets lös het och sysselsättning öka, eller minska och det kan vara lätt att förvirras av begreppen. Om arbetskraften växer så kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka samtidigt. 9 Jönköpings län har länge haft en lägre arbetslöshet än Sverige som helhet och så är det fortfarande. Under det tredje kvartalet 2014 uppgick arbetslösheten till 5,3 procent i Jönköpings län medan motsvarade siffra för Sverige var 7,2 procent. Märkvärt är att Jönköpings län har tappat med 1 procent jämfört med tredje kvartalet år 2013. Diagram 2. Arbetslöshet. 9,0% 8,0% 7,0% Jönköpings län Sverigesnitt 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Svenskt Näringsliv, SCB/AKU 8 Ekonomifakta, Arbetslöshet, ekonomifakta.se 9 Ekonomifakta, Definitioner på arbetsmarknaden, ekonomifakta.se 12

4.2 Ungdomsarbetslösheten Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer och att detta inte enbart är ett konjunkturproblem. 10 Diagram 3. Ungdomsarbetslöshetsstatistik. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Svenskt Näringsliv, SCB/AKU Norrbottens Stockholms Uppsala Jönköpings Östergötlands Kalmar Dalarnas Västernorrlands Västerbottens Hallands Riket Kronobergs Västra Götalands Jämtlands Gotlands Örebro Västmanlands Södermanlands Skåne Värmlands Gävleborgs Blekinge 4.3 Kommande sex månader I Svenskt Näringslivs företagarpanel, som sammanställdes i december 2014, bedömde 17 procent av företagen i Jönköpings län att man kommer öka antalet anställda under de kommande sex månaderna. 14 procent av företagen bedömde att man kommer att minska antalet anställda under samma period. Diagram 4. Antalet anställda om 6 mån Högre lägre netto. Kalmar Uppsala Norrbotten Halland Östergötland Västmanland Södermanland Jämtland Västerbotten Kronoberg Västra Götaland Stockholm Alla Gotland Jönköping Värmland Västernorrland Örebro Skåne Gävleborg Dalarna Blekinge -10-8 -6-4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Snitt i Jönköping Snitt i Sverige 10 Ekonomifakta, ungdomsarbetslöshet, ekonomifakta.se 13

4.4 Löneläge I rapporten Fakta om löner och arbetstider 2014, sammanställd av Svenskt Näringsliv, som kom ut i maj 2014, jämförs det relativa löneläget mellan länen. Jönköpingss län placerar sig på den nedre halvan av tabellen men är strax under snittet för landet. Bild 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän. Index 106 till 108 102 till 105 98 till 101 94 till 97 Antal 1 4 14 2 Län Index Stockholms län 107 Västmanlands län Skåne län 103 103 Västra Götalands län 103 Uppsala län 102 Kronobergs län Blekinge län 101 100 Östergötlands län 100 Västernorrlands län Örebro län 100 100 Norrbottens län 100 Södermanlands län 100 Dalarnas län 99 Gävleborgs län 99 Hallands län 99 Värmlands län 99 Kalmar län 98 Jönköpings län 98 Västerbottens län 98 Gotlands län 96 Jämtlands län 96 Riksgenomsnittet = 100 Ranking 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Källa: Svenskt Näringsliv/ Fakta om löner och arbetstider 2014 14

5. Utbildning Jönköping år 2035. Under 2015-talet var det inte många som trodde på yngre byggentreprenörer i Jönköpings län, av den enkla anledningen att en längre erfarenhet krävs för att överleva i branschen. Det var även då Jonatan Sjöbergsson slog hål på branschen, 19 år gammal och tog den med storm. Idag är JWR Bygg AB ett företag med känsla för detaljer och arkitektur med grundtanken i kvalitet. Företaget har 15 anställda och har fortfarande sin bas i Jönköping med kontor i Göteborg och Stockholm, expansionen var nödvändig då uppdrag strömmade in från andra orter i landet. Ryktet säger att JWR Bygg är bäst i branschen. Att starta företag som ung verkar vara en trend i Jönköping, här finns drivande entreprenörer med siktet inställt på att ta världen med storm. Kommunerna uppmuntrar till att anlita yngre företagare till olika uppdrag vilket ger goda utsikter för framtiden. Regeringens beslut om att behålla den låga arbetsgivaravgiften 2015 har gjort att jobb har skapats och arbetslösheten i landet har sjunkit markant. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Jonatan Sjöbergsson och JWR Bygg är scenariot ovan ett delmål som egenföretagare. JWR Bygg är ett UF-företag (Ung Företagsamhet) från Jönköping som Jonatan Sjöbergsson idag driver som enskild firma. Han driver företaget vid sidan av en heltids tjänst som snickare och hoppas kunna fortsätta på heltid med JWR Bygg i framtiden. JWR Bygg utför just nu mindre uppdrag från kunder i närområdet. Hur tycker du att förutsättningarna är för ungdomar att starta och driva företag? Jag upplever att förutsättningarna för att driva företag som ung är goda, speciellt om man har läst Ung Företagsamhet och drivit UF-företag. Det ger en väldigt bra grund till uppstarten och dessutom får du alla verktyg du behöver för att fortsätta efter UFåret. Du får rådgivning, en mentor och du lär dig framförallt att nätverka. Tack vare mina lärare på byggprogrammet så har man börjat bygga sitt eget kontaktnätverk och nu kommer jag fortsätta med det, i den här branschen är det kontakterna som skapar uppdrag. Vad krävs av dig och din omgivning för att nå visionen? Från JWR Bygg krävs det att vi fortsätter jobba med företaget och utvecklar det kontinuerligt, så att vi i slutändan ska kunna övergå till ett aktiebolag och arbeta heltid med det. Vi måste genomföra våra drömmar men aldrig nöja oss. 15

Från omgivningens sida så önskar jag att mindre företag får mer insyn och göra sin röst hörd i akademin, samtidigt som man behåller en god kontakt med de stora aktörerna i branschen. Dessutom behöver skolan och kommunen bli bättre på att informera om starta eget-bidraget då jag tror att det inte är många som känner till det. Det finns bra stöttning att få när man ska ställa sig på egna ben efter UF-året. En av de allra viktigaste resurserna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas. Kvalitet i utbildningssystemet är därför viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft. 11 Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15-åringar. I PISA-testet, som är ett kunskapstest från OECD, har Sverige tappat placeringar i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISA-rapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I PISA-provet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början, medan i de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre än de interaktiva uppgifterna. 12 5.1 Utbildningsnivå Befolkningen i Jönköpings län har en relativt låg utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. Endast 10,7 procent av befolkningen mellan 16 74 år i Jönköpings län har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för riket är 14,3 procent. Dock ska det noteras att Stockholm, och i viss mån Uppsala, drar upp snittet då man har en klart högre utbildningsnivå än övriga Sverige. Diagram 5. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 25% 20% 15% 14,3% 10,7% 10% 5% 0% Stockholm Uppsala Skåne Västerbotten Källa: Svenskt Näringsliv, SCB Riket Västra Götaland Östergötland Halland Blekinge Gotland Örebro Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg 11 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet 2011 12 Skolverket, Svaga resultat i ny PISA-rapport, www.skolverket.se 16

5.2 Matchning Svensk arbetsmarknad lider av bristande matchning. Ett tecken på det är att nästan vart femte rekryteringsförsök som företagen i Sverige gör misslyckas. Att rekrytera är många gånger ett angenämt problem och rekryteringsbehovet tyder ofta på att företagets produkter eller tjänster är efterfrågade. Det är idag svårt för många företag att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet för jobben. Det kan i sin tur leda till att konkurrenskraften och tillväxten för företagen hämmas. Svenskt Näringslivs rapport rekryteringsenkäten undersöker hur många rekryteringsförsök lyckas respektive misslyckas. Rapporten uppdateras ungefär vartannat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden. Rekryteringsenkäten för 2014 visar att 54 procent av de svarande företagen i Jönköpings län har försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. Länet ligger strax ovan rikssnittet, vilket är 53 procent. Diagram 6. Andel företag som upplevt det svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna. Värmlands län Hallands län Västerbottens län Skåne län Gotlands län Kalmar län Västra Götalands län Uppsala län Hela landet Östergötlands län Jönköpings län Dalarnas län Örebro län Blekinge län Stockholms län Jämtlands län Västernorrlands län Norrbottens län Västmanlands län Södermanlands län Gävleborgs län Kronobergs län Källa: Svenskt Näringsliv/ Rekryteringsenkäten 0 10 20 30 40 50 60 70 Företagen fick också besvara vilka de främsta orsakerna var till att det var svårt att rekrytera. Orsaken som ligger i topp i Jönköpings län, även för hela landet och är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Det visar att det är viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Om personer med yrkeserfarenhet skulle våga prova vingarna hos en annan arbetsgivare skulle matchningen stärkas genom att företagen ökar sina chanser att hitta rätt medarbetare och antalet jobböppningar skulle öka. 17

Hälften av företagen anser att bristen på personer med rätt utbildning är en av de viktigaste orsakerna till att det är svårt att rekrytera. Att människor utbildar sig till det som företagen efterfrågar är därmed viktigt för att förbättra matchningen. För att stärka elevernas och studenternas chanser till att få jobb efter studierna är det viktigt att komma i kontakt med näringslivet under studietiden då många företag kräver yrkes- och arbetslivserfarenhet hos dem de ska anställa. Det är viktigt att man kommer in på arbetsmarknaden och skaffar den erfarenhet som krävs inför framtiden. Konsekvenserna av svårigheterna att rekrytera blir ofta att företagen hyr in personal eller att befintlig personal arbetar mer övertid. Företagens svårtigheter att rekrytera kan också leda till att man tackar nej till orders eller uppdrag, att planerad expansion förhindras eller att produktionen dras ned vilket innebär att tillväxten bromsas. Diagram 7. Orsaker till rekryteringssvårigheter (procent). Annat "Svartjobb" som minskar intresset att ta "vitt" jobb Brist på kommunikationer och bostäder Hela landet Jönköpings län A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta ett jobb För höga lönekrav Bristande kunskaper i svenska Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Brist på personer med arbetslivserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med rätt yrkeserfarenheter 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: Svenskt Näringsliv/ Rekryteringsenkäten 5.3 Skolans attityder till företagande Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityder till företagande. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6. Tabell 9. Skolans attityder till företagande Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Aneby 3,96 3,9 3,88 3,67 3,89 3,55 Eksjö 3,97 3,88 3,93 4,1 4,12 4,14 Gislaved 3,99 3,92 4,09 3,91 4,07 3,96 Gnosjö 4,18 4,2 4,29 4,13 4,03 3,95 Habo 4,4 4,48 4,56 4,5 4,51 4,41 Jönköping 4,03 3,96 4,11 4 3,85 3,92 Mullsjö 3,97 4,24 3,92 3,96 4,36 4,49 Nässjö 4,12 3,91 4,18 3,94 3,97 3,87 Sävsjö 3,98 3,77 4,05 4,12 4,07 4 Tranås 4,33 4,57 4,22 4,21 4,31 4,05 Vaggeryd 3,99 4,02 4,08 3,86 3,96 3,92 Vetlanda 3,97 4,03 3,95 3,83 4,03 3,99 Värnamo 4,34 4,06 4,22 4,24 3,9 3,69 Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 18

Skolans attityder till företagande är överlag bättre i Jönköpings län än vad snittet för övriga Sverige är. Det är positivt att bedömningen i många kommuner är över fyra poäng vilket är gränsen för bra resultat men det finns utrymme för förbättring. 5.4 Samverkan skola näringsliv Samverkan mellan näringslivet och skolan är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet en värdefull del får elevernas yrkesvägledning och för att de ska skapa en förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till att eleverna vet hur de ska använda sin kunskap från skolan och vilka andra förmågor som är viktigt i arbetslivet. Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen för skolornas utbildningar. I skolan finns framtidens kompetensförsörjning och företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget. Samverkan mellan skolan och näringslivet ger även möjlighet för företagen att bidra till utbildningar så att eleverna får den kompetens som efterfrågas. Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag medverkar. För kvartal fyra år 2014 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande samverkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen. Notis: Målgruppen i Svenskt Näringslivs företagarpanel har varit 3588 intervjuer, vilket har gett en svarsfrekvens på 47 procent. Av dessa har svarsfrekvensen för Region Väst (Värmlands län, Jönköpings län, Hallands län och Västra Götalands län) varit 1089 intervjuer. Av dessa 1089 intervjuer är 189 stycken från Jönköpings län. Diagram 8. Samverkan med olika aktörer (procent). 50 45 40 35 Region Väst Jönköping 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Högskolan/universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen Ingen av dem Ej svar 19

Mer än hälften av företagen i Jönköpings län samverkar med skolan. 35 procent svarade att de har samverkan med gymnasieskola och 18 procent samverkar med grundskolan. Observera att flera svar är möjliga i undersökningens fråga. Diagram 9. Näringslivets upplevelse gällande samverkan med olika aktörer. Jönköping Region Väst Högskolan/Universitet 19 72 Yrkeshögskola 15 73 Gymnasieskola 13 72 Grundskola 18 52 Arbetsförmedlingen 5 64 Högskolan/Universitet 18 72 Yrkeshögskola 23 62 Gymnasieskola 21 63 Grundskola 27 50 Arbetsförmedlingen 15 56 5 0 3 11 02 10 4 1 24 7 0 29 20 7 0 3 10 1 4 11 3 1 21 21 19 6 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Mycket väl Ganska väl Ganska dåligt Mycket dåigt Vet ej/ej svar Företagarpanelen fick sedan ge sitt omdöme om hur de upplevt samverkan med de olika aktörerna. Av företagen i Jönköpings län som samverkar med högskola/universitet upplever 91 procent att det fungerat mycket väl eller ganska väl. Av de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen upplever 31 procent att det fungerade ganska dåligt eller mycket dåligt. På frågan om hur viktig samverkan med olika aktörer är för att företagens verksamhet ska vara mer konkurrenskraftiga svarar företagen i Jönköpings län enligt diagrammet nedan. Diagram 10. Näringslivets samverkan med olika aktörer för verksamhetens konkurrenskraft. Jönköping Region Väst Arbetsförmedlingen Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskola/Universitet Arbetsförmedlingen Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskola/Universitet 49 35 29 33 40 46 50 40 34 41 21 18 19 16 19 19 16 18 17 15 15 29 30 22 16 8 21 25 21 15 18 29 22 19 20 22 26 21 21 23 Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mindre viktigt Varken eller Viktigt Vet ej/ej svar Enligt företagen i Jönköpings län är samverkan med gymnasie- och yrkeshögskolan viktigast för att verksamheten ska vara mer konkurrenskraftig. Notis: På ovanstående fråga fick företagen svara på en skala mellan 1 10. Vi har sedan grupperat svaren enligt följande. Poäng 1 4 = mindre viktigt, 5 6 = varken eller och 7 10 = viktigt. 20

6. Företagsamhet Gnosjö år 2035. Kommunen är tillbaka i sina glansdagar som på 70-talet med en befolkningsutveckling på 30 procent sedan 2014. Sysselsättningskurvan har ökat markant och det har förhindrat arbetslösheten, idag kan man räkna antal arbetslösa på endast en hand. Vad är det då som gör Gnosjö till en attraktiv kommun att flytta till? Kommunens framgångsrecept är att man tänkt på helheten i ett långsiktigt perspektiv. Företagsklimatet är mycket bra och många företag väljer att satsa på Gnosjö, det i sin tur lockar kompetent personal från hela landet. Här är man öppen för näringslivet och lyssnar på vad samhället önskar, nyligen invigde man det ståtliga allaktivitetshuset som även ska locka turister. Samspelet mellan näringsliv, kommun och akademin har skapat en framtidskommun. Gnosjö har satt sitt namn på kartan. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Gnosjö kommun och Bernts konditori är scenariot ovan något man jobbar efter. Bernts konditori grundades år 1964 och Fredrik Olsson tog över 2008, men han har varit anställd sedan 2000. Företaget erbjuder produkter av hög kvalité och bakar hela sortimentet från grunden, utan halvfabrikat och tillsatser. Idag är man etablerad på flera orter och är sammanlagt 27 anställda i åldrarna 15 74 år. Vad krävs för att Bernts konditori och er omgivning ska nå visionen ovan? Det är viktigt att man behåller Gnosjö-andan och alltid pratar positivt om kommunen, vilket innebär att vi måste berätta om den pärla det faktiskt är. Bernts konditori har tillsammans med övriga näringslivet i uppgift att locka anställda att flytta hit och rota sig, då kommer befolkningsutvecklingen gå framåt och det tror jag är nyckeln. Vi har även förtroende hos kommunen och därför är det viktigt att vi lyssnar på vad samhället önskar för att kunna driva förslagen vidare. Företagarna blir aldrig nöjda och det är något vi kan lära kommunen att inte heller vara. Hur vill du att kommunen och politikerna ska se på Gnosjö kommun för att visionen ska uppnås? Kommunens dörr är alltid öppen för samhället och så ska den förbli. Däremot måste kommunen marknadsföra sig och sitt utbud, det finns kända företag i kommunen som förknippas med exempelvis Värnamo istället för Gnosjö. Dialogen mellan näringslivet och politikerna måste bli bättre, för här finns resurser och vi företagare kan hjälpa till att sätta Gnosjö på kartan. Här är vi inte rädda för tillväxt eller skapandet av möjligheter för framtiden, därför bör varken kommun eller politikerna vara det heller. 21

Genom att mäta företagsamheten kan man få en bra bild av hur klimatet och förutsättningarna för att driva företag är. Att människor driver företag är ett måste för att en region ska vara välmående och konkurrenskraftig. 6.1 Företagsamheten 2014 undersökning av Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv mäter den svenska företagsamheten en gång om året. Syftet med mätningen är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Studien presenteras på regional nivå. Som företagsam räknas individer som har F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning. De data som använts i den senaste mätningen avser företagsamheten för 2013. I Jönköpings län vid årsskiftet 2013/14 fanns det 26 948 aktivt företagsamma människor, det motsvarar 11,0 procent av befolkningen (16 74 år). I relation till övriga län i landet hamnar Jönköpings läns företagsamhet ungefär vid medianen. För riket i helhet finns det 853 000 personer som är aktivt företagsamma, vilket motsvarar 12,1 procent. Diagram 11. Andel företagsamma personer av befolkningen. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 12,1% 11,0% Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Kronoberg Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Hela landet Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Värmland Södermanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning: ungdomar och kvinnor. För ungdomar är ett tidigt inträde i företagande en viktig erfarenhet. Ifall man bryter ned siffrorna och jämför andelen unga (16 34 år) som är företagsamma i Jönköpings län (4,7 procent) med övriga Sverige (5,6 procent) så ligger man under snittet. I den här mätningen drar Stockholm upp snittet rejält vilket även gör att det inte ger en helt rättvis bild att jämföra övriga län med Sverigesnittet. 22

Diagram 12. Unga människors företagsamhet i andel av unga i arbetsför ålder (16-34 år). 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5,6% 4,7% Stockholm Gotland Jämtland Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Hela landet Halland Skåne Västra Götaland Uppsala Kronoberg Jönköping Dalarna Norrbotten Blekinge Kalmar Västerbotten Västernorrland Östergötland Värmland Södermanland Gävleborg Örebro Västmanland Av Jönköpings läns 26 948 aktivt företagsamma personer är knappt 6700 kvinnor. Det motsvarar en företagsamhetsandel på 4,7 procent av Jönköpings läns kvinnor i arbetsför ålder. Diagram 13. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16-74 år). 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 7,3% 5,5% Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Hela landet Västra Götaland Kronoberg Dalarna Kalmar Södermanland Värmland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Gävleborg Jönköping Östergötland Blekinge Örebro Västmanland Andelen företagsamma kvinnor är klart lägre än andelen företagsamma män, det är inte unikt för Jönköpings län utan ser likadant ut i alla Sveriges län. I Sverige som helhet är 7,3 procent av den kvinnliga befolkningen företagsamma. Det betyder att om Jönköpings län ska nå upp till riksgenomsnittet krävs ett tillskott på cirka 2100 företagsamma kvinnor i länet. Andelen företagsamma kvinnor i arbetsför ålder är oföränderlig sedan tidigare mätning. Under 2013 ökade antalet företagsamma i Jönköpings län med 243 personer. Det motsvarar en tillväxttakt på 0,9 procent. I likhet med majoriteten av Sveriges län är det en uppväxling jämfört med förgående år. Jönköpings län växte förre året med 0,4 procent och den tillväxttakten för Sverige låg då på 0,6 procent. 23

Diagram 14. Tillväxt av antal företagsamma personer. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Uppsala Stockholm Västerbotten Västra Götaland 1,4% Norrbotten Hela landet Värmland Gävleborg Blekinge Jämtland Örebro Västmanland Södermanland Kronoberg Halland Västernorrland 0,9% Skåne Jönköping Östergötland Dalarna Gotland Kalmar Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Vid tillväxttakten för företagsamma kvinnor så är den klart lägre i Jönköpings län jämfört med Sverige i helhet. Jämfört med förra året var tillväxttakten för företagsamma kvinnor i länet högre än majoriteten av Sveriges län. Diagram 15. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2,2% 1,2% Jämtland Västra Götaland Uppsala Stockholm Blekinge Västerbotten Norrbotten Hela landet Västernorrland Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Värmland Västmanland Södermanland Örebro Kronoberg Skåne Gävleborg Halland Dalarna Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Diagram 16. Tillväxt per grupp år 2003-2013. 45% 40% 39,0% 35% 30% 28,0% Jönköping Hela landet 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23,0% 15,0% 23,0% 18,0% Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Totalt Kvinnor Ungdomar 24

7. Befolkningsutveckling Vetlanda år 2035. Glesbygdskommuner har haft stora problem med en dalande befolkningsutveckling, men inte Vetlanda. Här växer man så det knakar och ett vinnande koncept har varit att upprätthålla en mycket hög kvalitet i sin service till invånarna. I Vetlanda kommun får man utvecklas, växa och leva både som privatperson och företagare. Med en kvalitativ utbildning och ett välmående företagsklimat har arbetsmarknaden blivit mer flexibel och som företagare vågar man anställa. Här är det minsann ingen brist på kompetensförsörjningen. Befolkningsökningen har tillkommit främst genom invandring och hemvändande Vetlandabor. Här finns en välfungerande välfärd med utbildning, vård och omsorg som skapat en attraktiv kommun. Koncentrationen sker till storstäderna känner Vetlanda kommun inte av. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Vetlanda kommun och kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö (S) är scenariot ovan något man jobbar efter. I Småland, åtta mil sydost om Jönköping, ligger Vetlanda kommun. År 1840 betraktades Vetlanda som en bondby, men kort därefter skedde en expansion och ett större municipalsamhälle växte fram. Trä- och metallindustrin är långt tillbaka de mest dominerande industrierna i kommunen. Vad krävs för att Vetlanda kommun ska uppnå visionen ovan? Som glesbygdskommun gäller det att vi hela tiden ger service till samtliga mindre orter i kommunen för att inte fortsätta tappa i folkmängd, det är något som nästan alla mindre kommuner i landet kämpar med. Därför är det viktigt att vi fortsätter på den positiva banan gällande utbildning som vi just nu befinner oss på, vi hämtar ifatt kan man säga. Rekrytering av gymnasieelever är hög och det är goda tecken på vi utbildar efter företagens kompetensförfrågan. Vi ska fortsätta jobba med infrastrukturen eftersom den är viktig för såväl näringslivet som för den enskilda människan. Gällande regionen ser det ut som att Jön köping kan bli en av de stora knytpunkterna i Norden när det gäller järnvägssatsningar. Det kommer även Vetlanda att få nytta av. Hur ska ni lyckas med det? Näringslivet fortsätter att utvecklas, det är inte endast handeln och trä- och metallindustrin som trivs här. Export, tjänstesektorn och andra industrier som exempelvis aluminium har expanderats och tar plats i Vetlanda kommun. Med fler etableringar kommer en positiv anda och det ökar i sin tur välfärden med befolkningsutveckling som påföljd. Vi ska se till att det finns ett effektivt system för näringslivet där vi kan möta uppförväntningar och inte dras i långbänk. 25