Särskilt begåvade elever



Relevanta dokument
Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

En inblick i svensk forskning kring elever med särskilda förmågor och fallenhet i matematik. Eva Pettersson 2008

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman

Stödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Stödinsatser i skolan

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Atleticagymnasiet i Stockholms kommun.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Studiepaket till Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Svensk författningssamling

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Rutin vid frånvaro gymnasiet

Beslut för grundsärskola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Här växer människor och kunskap

Beslut för grundsärskola

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Skolverkets bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling (Svenska) och Taluppfattning (Matematik)

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.

Föräldraråd

Beslut för förskoleklass och grundskola

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

ein Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Boda skola belägen i Rättviks kommun Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Beslut för grundsärskola

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Beslut för förskoleklass och grundskola

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Riktlinjer vid frånvaro

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för grundsärskola

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Beslut för gymnasieskola

Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun

Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet

Beslut för grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Beslut för grundsärskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Svar till Skolinspektionen utifrån förelägganden efter regelbunden tillsyn genomförd våren Uppgiftslämnare Monica Sonde

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Beslut för grundsärskola

Transkript:

STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt

1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare i Sollentuna kommun och ansvarig för att genomföra kommunens handlingsplan för särskilt begåvade elever. Inger Wistedt är professor vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Sedan 2003 har hennes forskning ägnats åt matematiskt begåvade elever och deras lärsituation. Sara Penje och Inger WIStedt Europarådet kom med en rekommendation 1994 som visar på att även de särskilt begåvade barnen behöver riktat stöd som kan kräva särskilda pedagogiska lösningar. Utbildning beskrivs där som en fundamental mänsklig rättighet och den borde gynna alla elevers lärande optimalt så att de utvecklar sina förmågor för sin egen skull och samhällets bästa. Gifted children should be able to benefit from appropriate educational conditions that would allow them to develop fully their abilities, for their own benefit and for the benefit of society as a whole. No country can indeed afford to waste talents and it would be a waste of human resources not to identify in good time any intellectual or other potentialities. Adequate tools are needed for this purpose (Europarådet, 1994) Vi beskriver här kortfattat hur man kan arbeta utifrån rekommendationen och vad som kan behövas för att arbetet ska bli långsiktigt hållbart. På Skolverkets webbplats finns material som tar upp huvudmäns och rektorers ansvar och uppdrag, till exempel allmänna råd och stödmaterial om systematiskt kvalitetsarbete. Kontinuerlig utvärdering och ansvarsfördelning på skolorna Skollagen ställer krav på att det på huvudmanna- och skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. I det ingår att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta är att uppmärksamma behov av att utveckla undervisningen så att även särskilt begåvade elever får den ledning och stimulans de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En handlingsplan som kontinuerligt utvärderas och revideras kan användas som 2 ATT ge förutsättningar för SkoLoRnAS ARbETE

ILLUSTRATION: ELIN JONSSON

En handlingsplan som kontinuerligt utvärderas och revideras kan användas som ett sätt i det fortlöpande arbetet med att utveckla långsiktigt hållbara lösningar för särskilt begåvade elever. ett sätt i det fortlöpande arbetet med att utveckla långsiktigt hållbara lösningar för särskilt begåvade elever. Ett exempel på en sådan handlingsplan är den som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tog fram 2014, i samarbete med sju kommuner. SKL föreslår där en målformulering för arbetet som tar upp att kunskapen om särskilt begåvade elever måste öka och att det upprättas metoder och rutiner som tillvaratar särskilt begåvade elevers intressen och behov. På skolan kan man sedan utifrån en handlingsplan diskutera insatser och ansvarsfördelning med hjälp av frågor som: Hur vet vi vilka elever som har särskild begåvning? Har vi kompetens inom området? På vilket sätt kan vi få kompetens? Vilka rutiner finns och vilka saknas för att vi ska kunna uppmärksamma och möta särskilt begåvade elever? Hur kan undervisningen tillgodose varje elevs utveckling? Hur visar vi att vi har tillräckligt höga förväntningar på särskilt begåvade elever, och hur stödjer vi dem att motsvara förväntningarna? Hur kan vi i skolan samarbeta med föräldrarna så att vi tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet? På det här stödmaterialets webbsida finns en länk till SKL:s handlingsplan där man bland annat kan läsa om hur kommunerna arbetar med särskilt begåvade elever. Rektorn ansvarar för att alla elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och att resurserna fördelas inom skolenheten Nödvändiga resurser Rektorn ansvarar för att alla elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och att resurserna fördelas inom skolenheten efter elevernas olika förutsättningar och behov. Det innebär bland annat att skolan ska kunna uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna och vid behov sätta in nödvändiga resurser. I förarbetena till skollagen (Prop. 2009/10:165, del 1, s 285) står det:... alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta. Elevhälsan och olika aktörer inom och mellan skolformer kan också behöva 4 ATT ge förutsättningar för SkoLoRnAS ARbETE

samarbeta för att uppmärksamma och tillgodose olika elevers behov. Skolan och inte minst elevhälsan har erfarenhet av att identifiera de elever som har svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Samma arbetsgång kan användas som en del i att identifiera vilka elever som har en särskild begåvning och som skulle behöva ytterligare stimulans och utmaningar. En missuppfattning som är vanlig är att duktiga elever klarar sig bra utan anpassningar. Kompetensutveckling och förväntningar Det är viktigt att all pedagogisk utveckling i skolan är väl förankrad hos skolledning och bland lärare och annan berörd personal så att utvecklingsarbetet gynnas. Insatsen kan bli splittrad om enskilda lärare begränsar sitt ansvar till det egna ämnet och de egna eleverna: Sådana tendenser har fått många rektorer att uppleva att de inte har ett kollegium vid sin skola utan ett antal privatpraktiserande lärare (Skogen 2014, s. 138, vår översättning). Men ytterst är det ändå lärarens engagemang och ämneskunnande som betyder mest för den enskilda eleven. Kompetensutvecklingen på skolan kan till att börja med handla om att öka medvetenheten om elever med särskild begåvning och diskutera på vilket sätt skolan kan bli bättre på att uppmärksamma elever och anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever. Kompetensutvecklingen om särskild begåvning behöver många gånger gå hand i hand med en attitydförändring. En missuppfattning som är vanlig är att särskilt begåvade elever klarar sig bra utan att undervisningen anpassas. Ofta lägger skolan mycket kraft på de elever som har svårt att nå de lägsta kunskapskraven, vilket kan få till följd att elever med särskild begåvning får klara sig själva. Men lärarens bemötande, bekräftelse och stöd och förmåga att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar och behov, är oerhört viktiga för alla elevers välbefinnande och utveckling, och det gäller även bemötandet från skolledare och övrig personal. Därför behöver all skolpersonal få ta del av kompetensutveckling. ATT ge förutsättningar för SkoLoRnAS ARbETE 5

RefeReNseR Europarådet (1994). Recommendation 1248. On education for gifted children. http://assembly. coe.int/main.asp?link=documents/adoptedtext/ta94/erec1248.htm. (Nedladdad den 27 november 2014.) Prop. 2009/10:165, del 1. SKL (2014). Handlingsplan särbegåvade elever 2014. SKL, http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec0eeeb9/1405428232070/skl-handlingsplan-2014-sarbegavadeelever.pdf (150327). Skogen, K. (2014). Evnerike barn og prestasjoner. I Grönmo, L.S., Jahr, E., Skogen, K., Wistedt, I. Matematikktalenter i skolen hva med dem? Oslo: Cappelen Damm akademisk. 6 ATT ge förutsättningar för SkoLoRnAS ARbETE