VIA EPOST och POST Bygg- och miljöförvaltningen Gamla torg 5 242 31 Hörby Datum Er ref Vår ref 2014-11-10 L 0150/2012; dnr 2012-1420 A8681-003 HO Ansökan om bygglov (L 0150/2012) och anmälan enligt miljöbalken (dnr 2012-1420) avseende uppförande vindkraftverk på Elestorp 1:13 och Tormastorp 1:12 I egenskap av ombud för Västanby Kraft i Hörby AB (Sökanden) hänvisar vi till rubricerade ärenden och inkommer med följande komplettering av ansökan respektive anmälan enligt önskemål från bygg- och miljöförvaltningen i meddelande per 2013-11-25. Advokatbyrån Gulliksson AB Box 739 220 07 Lund Besöksadress Emdalavägen 16 Lund Tel 046-19 05 20 Fax 046-19 05 25 E-post mail@gulliksson.se Hemsida www.gulliksson.se Momsregnr SE556733531901 Plusgiro 22 19 28-5 Bankgiro 5291-6855 Klientmedel Nordea 3095 17 03536 1. Koordinater för vindkraftverken i SWEREF 991330 Koordinater för samtliga fem vindkraftverk i SWEREF 991330 anges i bilaga 1. 2. Nytt fotomontage Sökanden och Ormastorp har tagit fram bifogat fotomontage med fotopunkt vid Elestorp (se bifogad fotopunktskarta) för samtliga fem vindkraftverk, bilaga 2. Fotopunkten har valts vid Elestorp med utgångspunkten för att sikten ska vara fri så att så många vindkraftverk som möjligt kan ses från den valda punkten.
3. Kommunekologens synpunkter Som övergripande svar på kommunekologens synpunkter önskar Sökanden framföra att aktuellt område är, såsom anges i det tematiska tillägget till översiktsplanen, i huvudsak beväxt med produktionsskog, barr och löv, i varierande (oftast yngre) åldrar samt öppen betesmark. Påverkan på de biologiska värdena i området bedöms därför inte påverkas i så stor grad att en etablering av vindkraft kan förhindras. Därutöver kan följande meddelas avseende kommunekologens olika specifika frågor. 3.1. Påverkan på miljömålet ett rikt odlingslandskap Sökanden hänvisar till vad Ormastorp Vind AB (Ormastorp) har anfört i detta avseende i sitt svar som ingivits till kommunen. 3.2. Påverkan på 34d. fäladsmark öster om Ormastorp Sökanden hänvisar till vad Ormastorp har anfört i detta avseende i sitt svar som ingivits till kommunen. 3.3. Påverkan på nr 36 odlingslandskapet kring Fjällmossen vindkraftverk 4 och 5 Odlingslandskapet kring Fjällmossen nr 36 beskrivs på följande sätt av Länsstyrelsen: Odlingslandskapet kring Fjällmossen har präglats framför allt av byarna Viggarum, Buus och Elestorp. I de delar som ligger närmast byarna finns åker och vall. Mycket av de forna vidsträckta betesmarkerna är numera granplanterade, men välhävdade rester finns fortfarande kvar. Tillsammans med lövkärr, fuktlövskogar och små ädellövskogsbestånd med främst bok, bildar det småkuperade och i övrigt öppna landskapet en sammanhållen enhet som belyser det äldre odlingslandskapet runt en större mosse. Djurlivet är rikt med förekomster av såväl älg som kronhjort och rådjur. I betesmarkerna finns strukturer som t.ex. fägator och stenmursomgärdade utmarksåkrar, vilka visar på den tidigare markanvändningen. Vid Viggarum finns även ryggade åkrar från 2(5)
järnåldern. Bebyggelsen, i synnerhet den i Viggarums by, är genuin och har en för bygden karakteristisk prägel. Avståndet mellan vindkraftverk 4 och 5 och Natura 2000-området Fjällmossen är över 1000 m. Vindbruksområdet ligger även utanför intresseområdet för naturvård Fjällmossen, som även synes motsvara gränsen för det nu aktuella odlingslandskapet nr 36, se bilaga 9 till Sökandens bygglovsansökan. Vindbruksgruppen kommer att lokaliseras väl avgränsad och distanserad från byarna Viggarum, Buus och Elestorp. Vindbruksverksamhetens påverkan på naturvärdena inskränks till de ytor som tas i anspråk för vindkraftverk, fundament och kranplats. Byggytan för vindkraftverken är ca 1000m2 per vindkraftverk jämte vägar. Total yta som tas i anspråk är således mycket begränsad. Utanför detta område påverkar inte vindbruksverksamheten floran. Vindkraftsverken saknar dessutom negativ påverkan på odlingslandskapets älg, kronhjort och rådjur, vilket bl.a. följer av Naturvårdsverkets rapport nr 6499. Vindkraftverk nummer 4 kommer att placeras i anslutning till befintlig hårdgjord vändplats vid nyligen gallrad ung produktionsskog med inslag av björk, al och sälg, se bild 1 nedan. Natur- och kulturvärdena bedöms i denna terräng därför vara låga. Bild 1 3(5)
Vindkraftverk nr 5 kommer att placeras vid befintlig markväg i torr terräng med produktionsskog bestående av blandbestånd med bok, ek, björk och gran i ålder från 15 till 50 år se bild 2 nedan. Natur- och kulturvärdena bedöms i denna terräng därför vara låga. Bild 2 3.4. Påverkan på 34. odlingslandskapet Ö. Sallerup, Långaröd m.fl Sökanden hänvisar till vad Ormastorp har anfört i detta avseende i sitt svar som ingivits till kommunen. 3.5. Påverkan på fladdermöss Sökanden hänvisar till vad Ormastorp har anfört i detta avseende i sitt svar som ingivits till kommunen. Därutöver önskar Sökanden meddela att området till stora delar består av produktionsskog, vilket bl.a. visas av ingivet bildmaterial och Tematiskt tillägg för Vindkraft till Översiktsplanen Hörby kommun. Det tematiska tillägget beskriver aktuellt utredningsområde nr 3 på följande vis: Områdena är i huvudsak beväxt med produktionsskog, barr och löv, i varierande åldrar samt större åkermarksområden och annan öppen mark. 4(5)
4. Fågelinventering Sökanden och Ormastorp har låtit utföra en rovfågelinventering enligt kommunens ovannämnda meddelande. Inventeringsrapporten bifogas, bilaga 3. Inventeringen har utförts Richard Ottvall, disputerad ekolog och ornitolog med drygt 25 års erfarenhet av inventeringar och forskningsarbete på fåglar i Sverige och utomlands. Ottvall har tidigare tjänstgjort som forskare vid Lunds universitet och driver idag en egen konsultverksamhet. Inventeringsrapporten visar sammanfattningsvis att avstånden från vindkraftverk till de boplatser som har hittats uppfyller Naturvårdsverkets och Sveriges Ornitologiska Förenings rekommendationer för skyddszon kring boplatser av de skyddsvärda rovfågelsarter som förekommer i området. Den genomförda undersökningen visar vidare att det inte kunde påvisas någon förekomst av rovfåglar i allmänhet som går emot gängse rekommendationer vid uppförande av vindkraftverk. 5. Fortsatt handläggning Sökanden hemställer nu att handläggningen av ansökningarna återupptas. Lund som ovan Hans-Anders Odh Bilagor: 1. Koordinater 2. Fotomontage fotopunkt Elestorp 3. Fågelinventering 5(5)
SWERF99TM Verk X Y Z 1 427 834 6 186 568 180 2 428 223 6 186 989 180 3 428 105 6 186 159 180 4 428 469 6 186 485 180 5 428 772 6 186 759 180 SWERF99 13.30 Verk X Y Z 1 171 829 6 188 498 180 2 172 209 6 188 928 180 3 172 108 6 188 095 180 4 172 465 6 188 429 180 5 172 762 6 188 710 180
Project: Hörby VISUAL - Main result Calculation: L8.2.0 3+2st 3,2M114 hh93m WTG siting WTG type Distance to camera Valid Manufact. Type-generator Power, Rotor Hub A rated diameter height [kw] [m] [m] [m] 1 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 1 600 2 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 1 417 3 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 1 282 4 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 967 5 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 845 Printed/Page 2014-11-03 15:07 / 1 WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-311 32 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / windpro2@renew-way.se Calculated: 2014-11-03 15:07/2.9.285 New WTG Scale 1:50 000 Camera A FP Elestorp L8.2.0 3+2st Repower3,2m114 hh93m.jpg SWE99TM East North Z Clouds :Partly covered with clouds (4/8) Landscape picture file: 12288 x 2048 pixels Eye point 429 386 6 186 180 181,5 Visibility :Normal FP Elestorp L8.2.0 3+2st Repower3,2m114 hh93m.jpg Target point 428 930 6 186 477 193,8 Sun :Normal Panorama FOV: 145,0 [deg] Photo dir. 302 Wind dir. :109 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk
WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Project: Hörby Valid Manufact. Type-generator Power, rated Rotor diameter Hub height Distance [kw] [m] [m] [m] 1 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 1 600 2 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 1 417 3 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 1 282 4 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 967 5 New Yes REpower 3.2M-3 170 3 170 114,0 93,0 845 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Recommended observation distance: 11 cm Photo exposed: 2013-10-12 10:24:06 Panorama FOV: 145,0 [deg] Pixels: 12288x2048 Eye point: SWE99TM East: 429 386 North: 6 186 180 Wind direction: 109 Direction of photo: 302 Software: WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Photo: FP Elestorp L8.2.0 3+2st Repower3,2m114 hh93m.jpg Created by: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-311 32 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / windpro2@renew-way.se
Project: Hörby VISUAL - Map Calculation: L8.2.0 3+2st 3,2M114 hh93m Printed/Page 2014-11-03 15:07 / 3 WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Licensed user: Renew Consulting & Construction Åkarevägen 11 A SE-311 32 Falkenberg +46 346 294 00 RenewWindpro2 / windpro2@renew-way.se Calculated: 2014-11-03 15:07/2.9.285 0 250 500 750 1000m Map: Fastighet, Print scale 1:20 000, Map center SWE99TM East: 428 610 North: 6 186 574 New WTG Camera WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tel. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk
Fågelinventering Ormastorp Hörby kommun Bedömning av rovfågelförekomst Richard Ottvall 2014-08-29 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil: 0705-64 28 22 E-post: richard@ottvall.com
Sammanfattning Under 2014 har rovfågelfaunan undersökts inför en eventuell etablering av fem vindkraftverk i närheten av Ormastorp i Hörby kommun. Det inventerade området omfattar i huvudsak skogsmark med inslag av åker- och betesmark. Denna studies upplägg har haft som mål att fastställa häckande rovfåglar av arterna fiskgjuse, röd glada och bivråk inom 1 km från positionerna för de planerade vindkraftverken. Säker häckning har fastställts genom observation av ruvande vuxna fåglar eller årsungar på boplats. Inventeringen genomfördes under 8 dagar mars augusti. Fältstudierna resulterade i en funnen boplats av röd glada ca 1 km från närmaste planerade vindkraftverk samt en boplats av bivråk ca 1,2 km från närmaste planerade vindkraftverk. Fiskgjuse observerades inte alls vid inventeringen och inte heller någon annan rovfågelsart med särskilt skyddsvärde. Avstånden från vindkraftverk till de funna boplatserna uppfyller Naturvårdsverkets och Sveriges Ornitologiska Förenings rekommendationer för skyddszon kring boplatser av de skyddsvärda rovfågelsarter som förekommer i området. Den genomförda undersökningen av rovfågelfaunan i området vid Ormatorp kunde inte påvisa någon förekomst av rovfåglar som går emot gängse rekommendationer vid uppförande av vindkraftverk. Röd glada. Foto: Johan Hammar Utförare Richard Ottvall, disputerad ekolog och ornitolog med drygt 25 års erfarenhet av inventeringar och forskningsarbete på fåglar i Sverige och utomlands. Tidigare hade Richard en tjänst som forskare vid Lunds universitet men driver idag ett eget företag med bl.a. konsultrådgivning i vindkraftärenden. 1
Bakgrund Vindkraftetablering innebär en risk att fåglar omkommer genom kollisioner med vindkraftverkets torn eller oftare med rotorbladen. Kollisionsrisken är dock ofta låg där de flesta verk orsakar inga eller ett fåtal dödsfall årligen, men undantag finns. En olämplig placering av vindkraftverk kan medföra hög kollisionsrisk och dödlighet hos fåglar. De största och allvarligaste effekterna av kollisioner kan observeras hos långlivade rovfågelsarter som blir könsmogna sent i livet. Fågelarter som är kraftigt överrepresenterade i studier av kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk är havsörn, kungsörn, röd glada, tornfalk och måsfåglar (Rydell m.fl. 2011). Många rovfåglar är utpräglade termikflygare som utnyttjar uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. De födosöker regelbundet i öppen terräng med goda vind och termikförhållanden, dvs. på platser där också vindkraftetableringar ofta är som mest gynnsamma. Även om kollisionsrisken i normalfallet är liten kan vindkraftverk också påverka fåglarna negativt på andra sätt. Störningseffekter och biotopförlust kan vara betydande under vissa omständigheter för en del fågelarter, dock mer sällan för rovfågelarter. Flera studier pekar på att fågelfaunan kan påverkas påtagligt med halveringar av antal häckande par i ett område upp till 500 m radie från vindkraftverk. Smålom och storlom är exempel på fågelarter där störningsrisken kan vara betydelsefull (Rydell m.fl. 2011). Det mest effektiva och rimliga sättet att minimera negativa effekter på fåglar är att undvika att bygga vindkraft på platser där riskerna för kollisioner eller störning bedöms som särskilt stora. Olycksfrekvenser skiljer sig mellan olika miljöer och risken för olyckor är som störst vid våtmarker, kustnära områden, bergsryggar, åsar och höjder (Rydell m.fl. 2011). Produktionsskog i flack terräng och öppet odlingslandskap är ofta lågriskområden med liten påverkan av vindkraft på fågellivet. Vid förekomst av fåglar som är känsliga för påverkan av vindkraft kan det vara nödvändigt att undvika vindkraftverk nära boplatser av t.ex. rovfåglar. Den här studien utgör en riktad inventering av tre arter rovfåglar inom 1 km från placeringen av fem planerade vindkraftverk i Hörby kommun. Inventeringen har haft som mål att fastställa säkert häckande par i det inventerade området. Storleken på området omfattar den vid vindkraftetablering rekommenderade buffertzonen kring boplatser av särskilt skyddsvärda medelstora rovfåglar (Rydell m.fl. 2011, Sveriges Ornitologiska Förening 2013). 2
Metodik Från lämpliga observationspunkter spanades under hela perioden efter rovfåglar som uppehöll sig nära en möjlig boplats. I mars april innan lövsprickningen spanades särskilt efter röd glada som under denna period är aktiv nära boet. Vid misstanke om boplats genomsöktes området noggrant efter risbon. Röd glada blir ofta mycket ljudlig när man närmar sig boplatsen. Fiskgjuse spelflyger ofta över boplatsen och kan observeras vid födotransporter till ungar i boet. Bivråken lever mer undanskymt och boplatsen kan vara mycket svår att hitta. Bivråkshanen spelflyger regelbundet i centrala delen av reviret under andra halvan i maj och framåt under häckningssäsongen. Samtliga arters ungar tigger aktivt även när de lämnat boet och kan flyga själva. Ungarnas tiggläten hörs flera hundra meter och kan vara betydelsefulla för att hitta boplatsen. Inventeringen genomfördes under 8 dagar mars augusti i totalt 30 timmar. Obsplatsen i södra delen av området vid Ormastorp med god uppsikt över rovfåglarnas rörelser. Foto: Richard Ottvall 3
Inventeringsdagar: 22 mars 07.00-11.30. Sol, halvklart till mulet, svag S vind, +7 grader. 2 april 09.30-13.00. Sol, klart till halvklart, måttlig till frisk SO vind, +7 grader. 4 maj 10.00-14.00. Sol, klart till halvklart, svag till måttlig NV vind, +13 grader. 22 maj 09.00-13.00, Sol, klart, måttlig O, +21 grader. 29 maj 09.15-13.15. Sol, halvklart, måttlig NO vind, +16 grader. 2 juni 10.30-14.30. Sol, halvklart, måttlig V vind, +18 grader. 18 juli 07.30-11.00. Sol, klart, lugnt, +22 grader. 8 augusti 06.00-08.30. Sol, klart, lugnt, +18 grader. Resultat av inventeringen Det inventerade området omfattar främst skogsmark med inslag av betes- och åkermark. Området är relativt stort, men bra observationsbetingelser fanns i den södra delen av området med god uppsyn över området. De mer perifera delarna täcktes till stor del från det befintliga vägnätet. Röda glador observerades oftast på jordbruksmarken utanför det inventerade området och sågs endast tillfälligt i de mer centrala delarna av inventeringsområdet vid födosök. Några revir av arten fanns i närheten men det var endast ett revir som tydligt berörde området. En boplats hittades ca 1 km sydost om två av de planerade vindkraftverken. Flera bivråkar noterades inom området, dels ett par vars bo påträffades ca 1,2 km sydväst om två av de planerade vindkraftverken, dels en hane som spelflög några hundra meter från parets boplats den 2/6. Samma hane sågs senare samma dag spelflyga 1 km söderut. Det är inte ovanligt att bivråkar från olika revir observeras i varandras närhet utan att det uppstår interaktioner. Därutöver observerades varken fiskgjuse eller någon annan rovfågelsart med särskilt skyddsvärde vid inventeringarna. 4
Skyddszoner för boplatser av särskilt skyddsvärda rovfåglar Röd glada och bivråk är båda upptagna på EU:s Fågelskyddsdirektiv bilaga 1. Beståndet av röd glada har dock genomgått en kraftig återhämtning i södra Sverige (Ottosson m.fl. 2012) och som en följd av detta är den inte längre nationellt rödlistad även om den fortfarande är upptagen på den internationella rödlistan. I Naturvårdsverkets syntesrapport från 2011 rekommenderas vid vindkraftsetablering en skyddszon av minst 1 km kring boplatser av dessa båda rovfågelsarter (Rydell m.fl. 2011). Storleken på denna skyddszon har ingen vetenskaplig förankring utan baseras på en rekommendation enligt försiktighetsprincipen från Sveriges Ornitologiska Förening. I en uppdaterad vindkraftspolicy från samma förening rekommenderas för röd glada en skyddszon av minst 1 km kring platser med större antal bon och i områden med koncentrationer av arten (Sveriges Ornitologiska Förening 2013). I det inventerade området vid Ormastorp förekommer varken någon koncentration av arten eller ett större antal bon. En viss kollisionsrisk för rovfåglar finns nästan alltid vid vindkraftsetablering. Den genomförda undersökningen av rovfågelfaunan i området vid Ormastorp kunde emellertid inte påvisa någon förekomst av rovfåglar som går emot gängse rekommendationer vid uppförande av vindkraftverk. Bivråksbo i gran till höger om orange pil. Boet hittades efter observationer av det häckande parets rörelser i området och tiggläten från en flygg unge. 5
Området öster om Ormastorp med placeringen av de fem vindkraftverken. Observationspunkt som användes i studien för överblick av området är markerad med svart cirkel, boplats för röd glada med blå fylld cirkel samt boplats för bivråk med vinröd fylld cirkel. De större blå ofyllda cirklarna markerar de områden där en bivråkshane sågs spelflyga den 2 juni 2014. Denna hane bedömdes inte häcka i området och boplatsen tillhörde en annan hane. 6
Referenser Ottosson U. m.fl. 2012. Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Sveriges Ornitologiska Förening. Halmstad. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M. 2011. Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar: En Syntesrapport. Rapport 6467. Naturvårdsverket. Sveriges Ornitologiska Förening 2013. Uppdaterad version av föreningens vindkraftpolicy daterad hösten 2013: http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/vindkraft/sofs-vindkraftspolicy/ 7