HSO i BOLLNÄS Bollnäs 9 maj 2014 paraplyorganisation för 13 handikappföreningar med 2400 medlemmar 1. Rätten till utbildning och stöd Många elever klarar inte skolgången på grund av att deras behov inte tillgodoses. Svårast är det för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu ska alla barn inkluderas. Detta kan fungera om barn med behov av särskilt stöd erhåller de stödjande insatser som finns. Det kan vara personlig assistent, speciallärare och specialpedagog. När elever med behov av särskilt stöd börjar gymnasieskolan ska de stödjande insatserna fortsätta. Eleverna måste tilldelas den hjälp och det stöd de behöver. Rätten till stöd ska nyttjas och varje barn har rätt till det stöd som erfordras. Detta kan ej ifrågasättas! Var finns valmöjligheten för en elev som inte vill, kan eller passar in i grundskolan? Hur jobbar vår kommun idag med elever som har dyslexi? Vilka resurser finns? Screening, handlingsplan, hjälpmedel, fortbildning av lärare? Våra fattiga kommuner har stora problem att klara den ekonomiska situationen idag och de går med mångmiljonunderskott samt har svårigheter att genomföra den ordinarie undervisningen. Frågan blir hur löser vi detta i vår kommun? Därför uppkommer frågan om skolan skall fortsätta att vara en kommunal angelägenhet eller om den skall förstatligas? Personer med funktionsnedsättning har generellt en lägre utbildningsnivå kvinnor dock högre än män. Vad vill ni göra för att förändra/förbättra situationen? Artikel 24 Utbildning Stat och kommun ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och på lika villkor. För att förverkliga denna rätt ska stat/kommun säkerställa att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att man ges nödvändigt stöd anpassat utifrån personliga behov för att uppnå målet full inkludering. Sida 1 av 6
2. Rätten till försörjning för personer med nedsatt arbetsförmåga En stor grupp i samhället kan och vill arbeta, men får inte. Sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga har sjunkit sedan 1990-talet. År 1998 var sysselsättningsgraden 56 % och 2012 bara 44 %. Motsvarande siffra för befolkningen i övrigt är 75 %. De senaste åren har fler skrivit in sig vid arbetsförmedlingen. En anledning är förändrade sjukförsäkringsregler. Övergången från utbildning till arbetsmarknad är problematisk. Beror detta på brist i stödjande åtgärder i grund- gymnasieskolan? 30 000 unga har idag aktivitetsersättning. Från gymnasieskolan/gymnasiesärskolan kommer elever in i aktivitetsersättning men få av dem övergår till arbete. Vad beror detta på? Vad ska du och ditt parti göra för att förbättra situationen för dessa människor? Artikel 3 Allmänna principer Stat/landsting/kommun ska respektera och acceptera människors olikheter och behov för att uppnå full delaktighet i samhället och ges lika möjligheter. Artikel 27 Arbete och sysselsättning Stat/landsting/kommun erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. 2
3. Föreningsstödet/kommunens bidrag till funktionshindersföreningarna Bidraget ska ge funktionshinderföreningarna bättre ekonomiska möjligheter att företräda personer med funktionsnedsättning i vår kommun. Människor med funktionsnedsättning kan därmed stärka sina egna möjligheter till ett större inflytande och bli delaktiga i samhällslivet. Bidraget ska även främja samverkan och stimulera till ökat erfarenhetsutbyte mellan organisationer och att med den demokratiska processen som grund agera folkrörelsebaserat samt ges förutsättningar för en långsiktig planering av verksamheten. Kommunen har nu kraftigt minskat föreningsbidragen på grund av den katastrofala ekonomin. Våra möjligheter att arbeta på lika villkor som t.ex. inom folkrörelsen, är på väg att försvinna. Vad tycker du och ditt parti om detta? Hur avser Ni arbeta vidare med denna fråga? Art. 3 Allmänna principer Kommunen ska respektera och acceptera människors olikheter och behov för att uppnå full delaktighet i samhället och ges lika möjligheter. 3
4. Kommunen har drabbats av många Lex-Sarah anmälningar under senare år. Under 2013 fick Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) in 11 Lex Sarahanmälningar om missförhållanden inom Bollnäs kommun inom bl.a. omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Det handlar om brister i säkerhet och bemötande. Hur tar kommunen hand om sina anställda vad gäller utbildning och bemanning? Hur avser ni som politiker möta dessa problem? Art. 3. Allmänna principer Respekt för människors lika värde och självständighet, oberoende och frihet att göra egna val, full delaktighet i samhället, lika möjligheter. Respektera olikheter och acceptera personer med funktionsnedsättning som en del av mänsklighetens mångfald och natur. 4
5. Gymnasieskolans resurser inom Hälsingekommunerna. Hälsinglands utbildningsförbund har presenterat ett förslag om gemensam utbildning för Hälsingekommunerna, gymnasium, introduktionsprogram, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, svenska för invandrare, yrkeshögskola och arena för högskoleutbildning och forskning. Det planerade kommunalförbundet ska ha en samlad politisk ledning och arbeta med helhetsperspektiv. Hur ser ni på förslaget om fördelning av gymnasieskolans resurser inom Hälsingskommunerna? Vilka program ska finnas i respektive kommun? Vem/vilka ska avgöra var programmen ska förläggas? Art. 24. Utbildning Kommunen ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och på lika villkor. För att förverkliga denna rätt ska kommunen säkerställa att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från allmänna utbildningssystemet och att man ges nödvändigt stöd anpassat utifrån personliga behov för att uppnå målet full inkludering. Stat/Kommun ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering. 5
6. En kommun i ekonomisk kris Hur vi har hamnat där vet vi alla. När kostnaderna är högre än intäkterna då blir det minus. De kommunala verksamheterna kan tydligen inte hålla sig inom sina ekonomiska ramar. En upprepande sanning som hela tiden återkommer har ekat illa nu i flera år men räddats av andra pengar. Men hur budgeterar man? När det varje år visar sig att bl.a. Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden går med minus - var ligger felet? Om båda dessa nämnder går minus så måste ju andra satsningar hållas tillbaka till dess att ekonomin tillåter annat. Skola, vård och omsorg är det som måste fungera. Genom att höja kommunalskatten och landstingsskatten för att rädda den usla situationen måste vi medborgare känna stor oro för att våra politiker inte har rätt kompetens att sköta våra skattepengar. Vi ser tillbaka på en lång rad av dåliga satsningar/investeringar. Vi bor nu i en fattigkommun. Vad kommer ditt parti att göra för att våra grupper ska känna trygghet att få sina särskilda behov tillgodosedda för att kunna leva på lika villkor? Art. 19 Att leva självständigt och att delta i samhället Människor med funktionsnedsättning har samma rätt som andra att leva i samhället med lika valmöjligheter. Staterna ska göra det möjligt att leva i full inkludering och delaktighet. Art. 4 Allmänna åtaganden Här slås fast att människor med funktionsnedsättning har rätt att påverka utvecklingen av viktiga frågor som berör dem. Stat/landsting/kommun ska samarbeta med funktionshindersrörelsen och aktivt involvera dem i dessa frågor genom de organisationer som företräder dem. 6